GETA KOMMUN BALANSBOK VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT Godkänd av kommunfullmäktige den XX.0X.2012
Sida 1 av 51
1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 2 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3 BUDGETUTFALLET 5 UPPGIFTSOMRÅDENAS BUDGETUTFALL 9 Driftsbudgeten sammanlagt 9 Kommunledning 10 Allmän social verksamhet 13 Hemservice och äldreomsorg 17 Undervisningsverksamhet 21 Barnomsorg 25 Biblioteks- och kulturnämnden 27 Byggnadstillsyn 30 Byggnader och anläggningar 32 Trafikleder och allmänna områden 33 Avfallshantering 34 Vatten och avlopp 35 Brand- och räddningsnämnden 36 Lantbruksnämnden 38 3. KOMMUNENS BOKSLUT 39 RESULTATRÄKNING 40 BALANSRÄKNING 41 FINANSIERINGSANALYS 42 NOTER TILL BOKSLUTET 43 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN 43 NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 45 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN 45 FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER 45 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 46 ÅTGÄRDER SOM GÄLLER BALANSERINGEN AV EKONOMIN 46 BOKSLUTETS DATUM OCH UNDERSKRIFT 47 REVISORSANTECKNING 47 REVISIONSBERÄTTELSE bil. Sida 2 av 51
1. KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Geta kommun hade för år, för första gången på 2000-talet, budgeterat för ett visst överskott. Kommunen gör för året ett starkt positivt resultat, med ett överskott om drygt 187.000 euro mot ursprungligen budgeterade cirka 86.000 euro, alltså ytterligare 100.000 euro bättre än budgeterat. Den enskilt främsta orsaken till detta står att finna i de snabbt ökande skatteintäkterna till följd av den gynnsamma befolkningsutvecklingen. Skatteintäkterna övergår för första gången en miljon euro, och gav cirka 36.000 euro mer än budgeterat. Räntekostnaderna har till följd av omfattande extra amorteringar kunnat hållas nere. Även de externa driftsnettokostnaderna hålls nere, främst tack vare intäkter större än budgeterat, men också kostnader mindre än ursprunglig budget. Inom den egentliga verksamheten är det främst kostnaden för köp av tjänster som hållits under ursprunglig budget. Något mer än budgeterat har dock förbrukats för material, förnödenheter och varor samt för understöd. På uppgiftsområdesnivå finns en del avvikelser i driftsutfall mot budget. Inom det sociala har budgetändringar beviljats under år, med omfördelning av 109.000 euro från uppgiftsområdet allmän social verksamhet till hemservice och äldreomsorg samt senare också ett tilläggsanslag om nära 40.000 euro till det senare området. Där är ändå en överskridning om nära 3.000 euro på det senare området. Skolnämndens uppgiftsområden klarar sig med god marginal inom givna budgetramar, där såväl undervisningsverksamheten som barnomsorgen har väsentligt mindre verksamhetskostnader än budgeterat. Biblioteks- och kulturnämnden klarar uppgiftsområdet kultur och aktiviteter nära +/- 0 mot budget. Byggnadstillsynen håller sig under sin budgetram, med lägre kostnader och större intäkter än budgeterat. Under året gjordes också en omfördelning av budgetmedel (10.000 euro) från uppgiftsområdet byggnader och anläggningar till trafikleder och allmänna områden, för att klara kostnaderna för de stora snömängderna under vårvintern. Med den korrigeringen klarade sig det senare området inom given ram, medan det tidigare överskrider sin budget med motsvarande belopp. Inom avfallshanteringen är såväl kostnaderna som intäkterna större än budgeterat, men det externa nettoutfallet mindre positivt än väntat. Nettoöverskottet motsvaras närapå fullt ut av interna kostnadsfördelningar som belastar uppgiftsområdet, för bemanning, administration och avskrivningar med mera. Uppgiftsområdet vatten och avlopp har enligt bokslut en nettokostnad om cirka 2.750 euro, trots ett budgeterat externt överskott om nära 9.500 euro. Av de budgeterade investeringarna har flertalet genomförts i sin helhet, medan andra inte förverkligats alls och någon enstaka överskridit sin budgetram. Totalt återstår dock nära 50.000 av beviljade investeringsmedel. Nettoinvesteringarna för året är ändå betydligt större än avskrivningarna. Investeringarna redogörs för skilt under rubriken Investeringar. Skatteintäkterna överträffade för fjärde året i rad markant de av Åsub prognostiserade och av kommunen budgeterade nivåerna. Det är förvärvsinkomstskatteintäkterna som står för ökningen. Detta trots betydande skattebortfall till följd av såväl sänkt inkomstskatt som av utflaggningar respektive nya och utökade statliga skatteavdrag, som för övrigt kompenseras i Finland men inte på Åland. Båda dessa orsaker till skattebortfall har drabbat Geta kommun sannolikt värst av alla kommuner i hela Finland. Den omfattande inflyttningen har dock gjort att skatteutvecklingen trots detta varit positiv. De senaste årens positiva resultat och dito kassaflöden har gjort att likviditeten stärkts markant, och att omfattande extra amorteringar kunnat göras. Kommunen närmar sig nu i flertalet finansiella termer och avseenden ett genomsnitt för åländska landskommuner. Under år har Geta kommun fortsatt att utföra extra amorteringar utöver ordinarie avbetalningsplan. Kommunfullmäktige beslöt i september att amortera bort hela återstoden av kommunens banklån avseende om- och tillbyggnad av Geta skola. Den då återstående skulden som amorterades i sin helhet var nära 462.000 euro. Totalt har kommunen amorterat nära 700.000 euro under år. Efter det är kommunen nu skuldfri gentemot bank, då enbart landskapsförmedlade räntestödslån avseende uppförandet av hyresbostäderna i Tallgården och Engården återstår. Den sammanlagda skuldbördan har efter detta, bara under år, minskat från 2.963 till 1.328 euro per invånare, och räntekostnaderna för år landar på mindre än hälften av de budgeterade. Sida 3 av 51
Soliditetsgraden har stigit från 49 till 61 procent och den relativa skuldsättningsgraden minskat från 60 till 39 procent. Bokslutet för år, med ett resultat ytterligare betydligt mer positivt än enligt budget, upplevs avslutningsvis av undertecknad såsom tillfredsställande. Kommunen skulle dock för det fortsatta investeringsbehovet och framtida kvalitetsförbättringar behöva göra motsvarande positiva resultat årligen. Detta förutsätter emellertid att den sparsamma och återhållsamma linjen bibehålls samt att befolknings- och skatteutvecklingen fortsätter i samma positiva riktning. Det ekonomiska rörelseutrymmet är fortsatt starkt begränsat, och där finns ett orosmoment rörande landskapsandelssystemet och hur utfallet påverkas av den omfattande befolkningstillväxten. Fokus bör framöver läggas på attraktivitetshöjande, inflyttningsfrämjande och långsiktigt kostnadsbesparande åtgärder, samtidigt som en buffert byggs upp för framtida behov. Geta den 15 maj 2012 Erik Brunström Kommundirektör Sida 4 av 51
2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE Räkenskapsperiodens resultat och måluppfyllelse Geta kommuns bokslutssiffror för år visar på ett resultat ytterligare betydligt mer positivt än budgeterat. Kommunens ekonomiska utveckling och budgetutfall under år präglas, jämfört mot budget, av allmänt lägre verksamhetskostnader och större såväl verksamhetsintäkter som skatteintäkter samt mindre belastande räntenetto. På driftssidan har allmän återhållsamhet och god budgetdisciplin tillämpats. Verksamhetsbidraget, skillnaden mellan externa driftsutgifter och driftsinkomster, blev -2.303.989 euro, vilket är en förändring om tre procent mot år 2010. Kommunen kan för år redovisa ett positivt årsbidrag på 325.752 euro. Även årsresultatet är alltså avslutningsvis mer positivt än budgeterat, med ett totalt överskott om 187.137 euro. De totala skatteintäkterna passerade för första gången en miljon euro (1.009.410 ), och landar på fyra procent över såväl budget som föregående års utfall. Budget utgick i stort från Åsubs prognoser för år upprättade hösten 2010. Måluppfyllelsen har över lag varit tillfredsställande, då merparten av de enligt budget uppsatta åtgärderna och målen utförts respektive uppnåtts. På investeringssidan förekommer en del smärre avvikelser från budget, vilka redogörs för skilt längre fram. I övrigt hänvisas till de respektive uppgiftsområdenas egna redovisningar för närmare detaljer. Förändringar i kommunens förvaltning, verksamhet och ekonomi I kommunens förvaltning, administration och personalbemanning har inte under år gjorts några desto mer omfattande förändringar. För detaljer hänvisas till de respektive uppgiftsområdenas egna redovisningar respektive noter beträffande personalen. Miljöfaktorer Vatten och avlopp, uppvärmning, transporter och annan energiförbrukning samt råvaruanvändning, avfallshantering och produktion innebär direkt miljöpåverkan. Vatten- och avloppsnätet utvecklas för fler anslutningar, energibesiktningar har utförts, miljöhänsyn beaktas vid upphandling och den kommunala avfallshanteringen har högt ställda miljöambitioner. Risker och riskfaktorer Paradoxalt nog utgör de enskilt främsta framgångsfaktorerna också de främsta riskfaktorerna; det nya landskapsandelssystemet och den snabba befolkningstillväxten. Geta kommun kommer att få kraftigt minskade landskapsandelar den dag då kommunens befolkning överskrider gränsen för nuvarande bosättningsstrukturgrupp, vilket med den senaste tidens tillväxt väntas ske inom något år. Grovt räknat minskar landskapsandelarna med 200.000-250.000 euro vid 507 invånare. Befolkning Under det gångna seklet har den negativa befolkningsutvecklingen utgjort den enskilt främsta riskfaktorn och orsaken till Geta kommuns ekonomiska problem, genom en växande försörjningskvot. Från år 1910 till år 2010 halverades befolkningen, från nära 1.000 till knappt 500 invånare. Bottennoteringen var i april 2008, då befolkningen uppgick till 443 invånare, och andelen över 65 år var mer än 25 procent av befolkningen. Under den gångna fyraårsperioden från januari 2008 till januari 2012, har dock skett ett trendbrott och Geta kommuns befolkning har ökat med nära 50 invånare, vilket motsvarar mer än tio procent. Bara under år ökade befolkningen med 17 personer (3,6 %). Sida 5 av 51
500 490 480 470 460 450 440 Geta kommun bokslut BEFOLKNINGSUTVECKLING 2008-2012 jan.08 apr.08 jul.08 okt.08 jan.09 apr.09 jul.09 okt.09 jan.10 apr.10 jul.10 okt.10 jan.11 apr.11 jul.11 okt.11 jan.12 Befolkning per den sista i resp månad År 1910: 969 År 1960: 594 År 2010: 457 Jan 2008: 444 Jan 2010: 457 Jan 2012: 492 Apr 2012: Ett positivt flyttningsnetto har avgjort befolkningstillväxten, som över perioden dock även gynnats av ett positivt födelsenetto. Det är i stor utsträckning barnfamiljer och personer i fertil och arbetsför ålder som flyttat till Geta under perioden. Andelen av befolkningen i åldersgruppen över 65 år har därmed minskat, samtidigt som skatteintäkterna ökat markant och den sammanlagda försörjningsbördan minskat. Geta kommun står väl rustad för att ta emot en växande befolkning, men den snabba befolkningstillväxten utgör ändå en direkt riskfaktor då kommunen är på väg att passera gränsen för nuvarande befolkningsstrukturgrupp i landskapsandelssystemet, vilket leder till kraftigt minskade andelar (ca -250.000 vid 507 invånare). De områden där beredskapen därutöver kan behöva ökas till följd av befolkningstillväxten är främst inom barnomsorgen och vattenförsörjningen. Intern kontroll Geta kommunstyrelse fastställde i mars 2008 ett program för intern kontroll. Där anges bland annat: Med intern kontroll avses alla de åtgärder och procedurer som har till syfte att upprätthålla, främja och förbättra verksamhetens resultat (ekonomi, effektivitet och genomslagskraft), trygga kontinuiteten i verksamheten, säkerställa bokföringens och andra informationssystems tillförlitlighet, förhindra och uppdaga misstag, fel och missbruk samt trygga en omsorgsfull och ekonomisk skötsel av medlen. Den interna kontrollen är framförallt riskhantering och utgör en del av den operativa ledningen. Till den interna kontrollen hör också att se till att alla nivåer i organisationen informeras om syftet med kommunens verksamhet och de uppställda resultatmålen, och att det sker en uppföljning över hur de uppställda målen uppnås. Via den interna kontrollen ska man också försäkra sig om att det i tillräcklig utsträckning förekommer samarbete på alla nivåer i organisationen. Därutöver anges i programmet för intern kontroll den interna kontrollens delområden, kontrollens ansvarsfördelning, fullföljandet av den interna kontrollen, planerings- och rapporteringssystem samt allmänna skyldigheter. Budget- och skatteuppföljningar görs regelbundet i samband med kommunstyrelsens sammanträden. Utgiftsverifikat granskas och godkänns sedan ett par år tillbaka alltid av två olika personer. Ledningsgruppen har sammanträtt och delgivits programmet för intern kontroll. Kommunstyrelsen granskar lagligheten i kommunfullmäktiges beslut. Kommunledningen kan därutöver komma att formalisera och ta i bruk ytterligare rutiner för fullföljandet av den interna kontrollen. Sida 6 av 51
BUDGETUTFALLET RESULTATRÄKNING 1.1.-31.12 Slutlig Ursprunglig exklusive interna poster Avvik Bokslut Budget Budget Bokslut Bokslut budget % 2010 2009 Egentlig verksamhet Intäkter sammanlagt 7 302 670 282 864 282 864 320 566 236 749 Kostnader sammanlagt -2 2 606 659 2 652 111 2 615 241 2 546 903 2 513 456 Verksamhetsbidrag 3-2 303 989-2 369 247-2 332 377-2 226 337-2 276 707 Skatteintäkter 4 1 009 410 972 500 972 500 975 073 987 703 Landskapsandelar 0 1 625 808 1 619 400 1 619 400 1 586 083 1 555 800 Ränte- och övriga finansiella intäkter 309 12 258 3 000 3 000 9 724 6 680 Ränte- och övriga finansiella kostnader -56-17 736-40 000-40 000-23 649-34 683 Årsbidrag 75 325 752 185 653 222 523 320 894 238 794 Avskrivningar 2-138 614-136 479-136 479-127 751-125 729 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens resultat -281 187 137 49 174 86 044 193 143 113 065 Den egentl verksamhetens intäkter Slutlig Ursprunglig Avvik Bokslut Budget Budget Bokslut Bokslut budget % 2010 2009 Försäljningsintäkter 11 101 099 91 464 87 264 92 108 36 372 Avgiftsintäkter 10 106 923 97 000 101 200 107 437 101 253 Understöd och bidrag - 1 582 1 000 0 21 115 6 773 Hyror -2 91 290 93 200 93 200 88 208 85 087 Övriga verksamhetsintäkter 788 1 776 200 1 200 11 699 7 265 7 302 670 282 864 282 864 320 566 236 749 Intäkter, /invånare -1 615 619 619 675 518 Slutlig Ursprunglig Bokslut Budget Budget Bokslut Bokslut Den egentl verksamhetens kostnader 2010 2009 Personalkostnader Löner och arvoden -2 863 968 881 194 881 194 861 931 827 278 Lönebikostnader Pensions- och övriga lönebikostnader 17 236 174 202 201 202 201 209 301 212 551 Köp av tjänster Köpta kundtjänster -10 706 300 781 951 866 301 859 035 924 074 Köp av övriga tjänster -2 360 568 367 466 351 561 334 072 276 461 Material, förnödenheter och varor 16 202 124 174 472 154 369 153 406 139 646 Understöd -4 234 349 244 265 137 300 111 940 111 760 Övriga verksamhetskostnader -11 3 175 3 562 22 315 17 219 21 685-2 2 606 659 2 655 111 2 615 241 2 546 903 2 513 456 Kostnader, /invånare -9 5 298 5 810 5 723 5 362 5 500 VERKSAMHETSBIDRAG -2 303 989-2 369 247-2 332 377-2 226 337-2 276 707 Sida 7 av 51
Skatteinkomster Inkomstskatteuttaget var 17,75 %. Geta kommun bokslut Fastighetsskattesatserna var: 0,50 % allmän fastighetsskatteprocentsats 0,00 % för byggnader som används för stadigvarande boende 0,90 % för övriga bostadsbyggnader 0,00 % för allmännyttiga samfund Avvik Bokslut Budget Bokslut Bokslut budget % 2010 2009 Skatteinkomster Inkomstskatt 4 912 003 880 000 889 659 900 875 Samfundsskatt 83 12 812 7 000 4 280 3 938 Källskatt -32 8 449 12 500 11 316 11 608 Fastighetsskatt 4 76 146 73 000 69 818 71 282 SKATT, TOTALT 4 1 009 410 972 500 975 073 987 703 Skatter, /invånare -4 2 052 2 128 2 053 2 161 Landskapsandelar för driften Avvik Bokslut Budget Bokslut Bokslut budget % 2010 2009 Allmänna LS-andelar 0 174 918 174 918 182 076 287 082 LS-andelar för socialvården 2 627 134 616 669 607 634 505 034 LS-andelar för undervisning och kultur -1 420 520 425 050 422 568 414 170 Komplettering av skatteinkomsten 0 361 900 361 668 340 369 349 513 Kompens f kap. o samf.skatt o avdrag 0 41 337 41 095 33 437 0 0 1 625 808 1 619 400 1 586 083 1 555 800 Landskapsandelar, /invånare 240 3 304 3 544 3 339 3 404 Finansiella intäkter och kostnader Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2010 2009 Ränteintäkter 233 9 988 3 000 1 350 5 538 Övriga finansiella inkomster - 2 270 0 8 374 1 142 Räntekostnader på inhemska skulder -57-17 277-40 000-23 311-33 739 Övriga finansieringsutgifter - -459 0-338 -945 Netto 85-5 478-37 000-13 925-28 003 Fin. intäkter o. kostnader, /invånare -70-11 -81-29 -61 ÅRSBIDRAG 325 752 185 653 320 894 238 794 Av- och nedskrivningar Avvik Bokslut Budget Bokslut Bokslut budget % 2010 2009 Avskrivningar enligt plan 2-138 614-136 479-127 751-125 729 Nedskrivningar 0 0 0 0 0 Netto 2-138 614-136 479-127 751-125 729 Avskrivningar, /invånare -17-282 -299-269 -275 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 187 137 49 174 193 143 113 065 Sida 8 av 51
Bokslut Budget Bokslut Bokslut NYCKELTAL, DRIFT 2010 2009 Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 11,6 10,7 12,6 9,4 Årsbidr/Driftsink. (v.intäkter+skatter+l-andelar), % 11,1 6,5 11,1 8,6 Avskrivningar/Driftsinkomster, % 4,7 4,7 4,4 4,5 Årsbidrag/Avskrivningar, % 235,0 136,0 251,2 189,9 Årsbidrag, /invånare 662,10 486,92 675,57 522,52 Resultat, /invånare 380,36 188,28 406,62 247,41 Invånarantal 31.12. 492 457 475 457 Slutlig Ursprunglig Nettodriftskostnader per nämnd Förändr Bokslut Budget Budget Bokslut Bokslut (exkl interna och avskrivningar) /2010 2010 2009 Kommunledning (kansli, KST, KFGE mm) 4 % 204 507 208 420 208 420 197 040 189 189 Socialnämnden 8 % 1 087 377 1 086 020 1 049 150 1 005 957 1 037 407 Skolnämnden -5 % 812 553 885 829 885 829 858 922 817 663 Biblioteks- och kulturnämnden 11 % 41 201 40 975 40 975 37 074 40 187 Byggnadstekniska sektorn (under KST) 18 % 132 183 120 372 120 372 112 271 167 335 Brand- och räddningsnämnden 8 % 21 897 22 790 22 790 20 232 21 098 Lantbruksnämnden -183 % 4 270 4 841 4 841-5 159 3 827 Nettodriftskostnader, totalt 3 % 2 303 989 2 369 247 2 332 377 2 226 337 2 276 706 INVESTERINGAR Uppföljning jan-dec Återstår Budget (slutlig) Investeringsdel Utgifter Inkomster Netto Utgifter Inkomster Netto Projekt Projekt % 1 Kommunledning 6 756 0 6 756 32 % 3 244 10 000 0 10 000 2 Skolan 9 697 0 9 697 3 % 303 10 000 0 10 000 3 Hemgården 0 0 0 100 % 3 500 3 500 0 3 500 4 Hemservicen 20 026 0 20 026 0 % -26 20 000 0 20 000 5 Vattenförsörjningsplan 0 0 0 0 % 0 0 0 0 6 Kommunens vägnät 19 995 0 19 995 60 % 30 005 50 000 0 50 000 7 Avloppsprojekt 137 473 40 000 97 473-16 % -13 473 120 000 36 000 84 000 8 Kommunens fastigheter 28 851 0 28 851 53 % 32 149 61 000 0 61 000 9 Räddningsnämnden 0 0 0 100 % 6 000 6 000 0 6 000 Projekt Anslag sammanlagt 222 799 40 000 182 799 25 % 61 701 280 500 36 000 244 500 För investeringar budgeterades ursprungligen ett totalt bruttobelopp om 274.500 euro minus investeringsstöd om 36.000 euro för reningsverket. Nettoinvesteringarna uppgick därmed till 238.500 euro. I början av året utökades investeringsbudgeten med ett tilläggsanslag om 6.000 euro för linbana till Geta skola. Nettoinvesteringarna enligt slutlig budget uppgick därmed till 244.500 euro. Av dessa förbrukades netto 182.799 euro, vilket ger ett återstående netto om 61.701 euro (25 %). Somliga investeringsprojekt har ej förverkligats i sin helhet, medan avloppsprojektet överskridit sina budgetramar till följd av oväntat stora sprängningskostnader för det nya reningsverket. Förbruk Budget 1. Kommunledning 6.756 10.000 HLR-projekt ej förverkligat. Inköp till kansliet. 2. Skolan 9.697 10.000 Elevdatorer och interaktiva tavlor. 3. Hemgården 0 3.500 Nya möbler och inventarier, förverkligades ej. 4. Hemservicen 20.026 20.000 Ny bil till hemservicen. 5. K:s vägnät 19.995 50.000 Div projekt, varav i stort sett bara Dånöv ytbelägg förverklig. 6. Avloppsproj 97.473 84.000 Nytt reningsverk för 300 personekvivalenter, förverkligat. 7. K:s fastigheter 28.850 61.000 Oljetank o kylkompr t skola, åtg på kansli, men ej värme t Kotten. 8. Räddn.nämnd 0 6.000 Projektering av brandstation, förverkligades ej. Kvarstår. Sida 9 av 51
UPPGIFTSOMRÅDENAS BUDGETUTFALL Driftsbudgeten sammanlagt Driftsbudgeten sammanlagt Bokslut 2010 Ursprungl budget Slutlig budget Bokslut Avvikelse /budget +/- % Personalkostnader 1 071 232 1 083 395 1 083 395 1 100 142-16 748-1,5 % Tjänster 1 193 107 1 217 862 1 149 417 1 066 868 82 549 7,2 % Övriga kostnader 282 565 313 984 422 299 439 648-17 349-4,1 % Externa utgifter totalt 2 546 903 2 615 241 2 655 111 2 606 658 48 452 1,8 % Externa inkomster 320 566 282 864 282 864 302 670-19 806-7,0 % Netto externa 2 226 337 2 332 377 2 372 247 2 303 988 68 258 2,9 % Interna utgifter 667 041 613 665 613 665 639 617-25 952 Interna inkomster 539 291 477 187 477 187 501 003-23 816 Externa + interna utg. totalt 3 213 945 3 228 906 3 268 776 3 246 275 22 500 0,7 % Externa + interna ink. totalt 859 857 760 051 760 052 803 673-43 621-5,7 % Netto totalt 2 354 088 2 468 856 2 508 724 2 442 603 66 121 2,6 % Netto totalt per invånare 4 956 5 402 5 490 4 965 Netto externa per invånare 4 687 5 104 5 191 4 683 Uppgiftsområdenas externa driftsnettoutfall jämfört mot slutlig budget samt år 2010, i 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0-100000 Bokslut Budget Föregående De flesta uppgiftsområden har med god marginal hållit sig inom givna budgetramar. Totalt sett är de externa driftskostnaderna något lägre än budgeterat och intäkterna högre. Undervisningsverksamheten utgör det enskilda uppgiftsområde med de största nettokostnaderna, men ändå lägre än såväl budget som föregående år. Allmän social verksamhet står för en anmärkningsvärt stor relativ ökning i förhållande till föregående år. Detta till följd av en enskild engångskostnad för en lagstadgad uppgift, för vilken tilläggsmedel beviljades under året. Även såväl hemservice och äldreomsorg som barnomsorg har nettokostnader lägre än ursprunglig budget samt utfall året före. Byggnader och anläggningar överskrider den korrigerade slutliga budgeten efter överföring därifrån till trafikleder Sida 10 av 51
och allmänna områden, som dock därmed klarar sig inom sin nya utökade ram för året. Annars klarar sig de flesta uppgiftsområden såväl inom budget-ramarna som med mindre eller nära oförändrade totala nettokostnader jämfört mot föregående år. Uppgiftsområdenas andel av de sammanlagda externa och interna driftskostnaderna, i procent Sett till nettokostnader efter interna kostnadsfördelningar står socialnämndens uppgiftsområden allmän social verksamhet samt hemservice och äldreomsorg tillsammans för precis 1/2 (50 %) av budgeten. Ifall även barnomsorgen räknas till de sociala uppgifterna (ligger dock i Geta under skolnämnden) uppgår andelen till totalt 60 procent. Undervisningsverksamheten står ensam för nära 1/3 (29 %), och skolnämndens båda områden tillsammans (inkl barnomsorg) för 2/5 (40 %) av nettokostnaderna. Alla andra uppgiftsområden tillsammans står för knappt 1/10 (10 %) av budgeten efter interna. Kommunledning 2 Allmän social verksamhet 25 Hemservice och äldreomsorg 25 Undervisningsverksamhet 29 Barnomsorg 11 Biblioteks- och kulturverksamhet 2 Byggnadstillsyn 1 Byggnader och anläggningar 0 Trafikleder och allmänna områden 3 Avfallshantering 0 Vatten och avlopp 2 Brand- och räddningsnämnden 1 Lantbruksnämnden 0 Interna kostnadsfördelningar De enskilt största interna kostnadsfördelningarna består i hyreskostnader, där verksamheterna belastas internt för sina respektive fastigheters externa kostnader. Även stor del (80 %) av kommunledningens externa kostnader fördelas ut på verksamheterna. Matservice och annan serviceverksamhet fördelas enligt nyttjandegrad. Avskrivningar på anläggningstillgångar tas upp som interna kostnader på respektive uppgiftsområde. För år är det främst de interna hyrorna på hemgårdsfastigheten som avviker från budget, vilket innebär att hemserviceverksamheten får större interna både inkomster och kostnader än beräknat. Där var även ett fel i budget för år, så att hemgårdsfastighetens interna kostnader belastade uppgiftsområdet byggnader och anläggningar istället för hemserviceverksamheten. Detta förklarar stor del av budgetavvikelsen rörande de interna. Sida 11 av 51
Kommunledning Kommunledning Bokslut 2010 Slutlig budget Bokslut Avvikelse /budget +/- % Personalkostnader 132 892 141 220 135 889 5 331 3,8 % Tjänster 58 041 64 300 63 403 897 1,4 % Övriga kostnader 7 738 6 600 9 063-2 463-37,3 % Externa utgifter totalt 198 671 212 120 208 355 3 765 1,8 % Externa inkomster 1 631 3 700 3 848-148 Netto externa 197 040 208 420 204 506 3 914 1,9 % Interna utgifter 10 392 12 455 12 845-390 Interna inkomster 150 099 147 242 156 910-9 668 Externa + interna utg. totalt 209 063 224 575 221 200 3 375 1,5 % Externa + interna ink. totalt 151 730 150 942 160 759-9 817-6,5 % Netto totalt 57 333 73 633 60 441 13 192 17,9 % Netto totalt per invånare 121 161 123 Netto externa per invånare 415 456 416 Verksamhetsområde Uppgiftsområdet kommunledning omfattar resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunkansliet, beskattning, övrig allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och -säkerhet, konsumentrådgivning, intressebevakning samt främjande av näringslivet. Ekonomi Kommunledningens bokslut uppvisar för år ett litet externt nettoöverskott. Kostnaderna har varit något litet lägre, främst för löner och arvoden, medan kostnaderna köp av övriga tjänster samt inköp av material, förnödenheter och varor varit något litet större än budgeterat. Beaktat interna fördelningar är kommunledningens nettoutfall helt enligt budget. En stor del av kommunledningens kostnader (80 %) är sedan 2007 års bokslut internt fördelade på de olika verksamhetsområdena. Detta för att ge en riktig grund för fördelningen av landskapsandelarna till kommunerna. Verksamhetsmål Verksamhetsmål år och framåt skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi uppdatera kommunens styrdokument skapa förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande, inflyttning och företagande utveckla informationen och marknadsföringen utåt utveckla, effektivisera och vid behov utöka de mellankommunala samarbetena se över alternativ till somliga tjänster som idag köps från olika kommunalförbund minska energiförbrukningen, främst rörande uppvärmning Måluppfyllelse Kommunen har under år åter haft en positiv befolkningsutveckling, vilket i enlighet med målsättningarna utgör ett mycket viktigt steg mot en långsiktigt hållbar ekonomi. Information och marknadsföring har skett genom successivt uppdaterande av hemsidan på internet, genom det kommunala infobladet Getabladet, pressmeddelanden till åländska medier samt genom deltagande i gemensamma annonser i Ålandstidningens och Hufvudstadsbladets sommarbilagor. Kommunen har även ingått i en för de norråländska kommunerna gemensam turistisk hemsida hos VisitÅland. Sedan april har kommunen även en Facebook-sida för dialog med invånarna. Motsvarande mer än 1/3 av befolkningen följer Facebook-sidan. Sida 12 av 51
De mellankommunala samarbetena har varit under översyn, och diskussioner har förts kring främst det sociala samarbetet med Finström. Det befintliga byggnadstekniska samarbetet har diskuterats och kommunen har haft en representant i en mellankommunal arbetsgrupp med uppgift att utreda möjligheterna till ett för ytterligare flera kommuner gemensamt byggnadskansli. Utkast till kommunöversikt har förts till byggnadsnämnden, som tillsatt en arbetsgrupp i frågan. Detalj- och byggnadsplanering av Vestergeta by har inte förverkligats, bl a i väntan på arbetet med kommunöversikten. Beträffande energi och uppvärmning har energibesiktningar utförts på flertalet fastigheter. Geta kommun har under år åter haft en av Ålands och hela Finlands relativt sett mest positiva befolkningsökning om sjutton (17) personer (3,6 %), från 475 till 492 invånare per 31.12.2010 respektive 31.12.. Investeringar Inom kommunledningens områden budgeterades 5.000 euro i investeringskostnader för HLR- /förstahjälpprojekt och 5.000 som styrelsens disponibla medel. HLR-projektet genomfördes inte under år, främst till följd av oklarheter i fråga om besked från ÅHS rörande möjligheter till samarbeten på området. Anslaget kvarstår till år 2012. Intern kontroll Kommunstyrelsen har minst kvartalsvis tagit del av successiva budgetuppföljningar. I november har även en prognostiserad uppföljning föredragits inför kommunfullmäktige. Statistik har upprättats och delgivits Ålands statistik- och utredningsbyrå. Vid ledningsgruppsmöte har verksamheten följts upp och direktiv och riktlinjer delgivits. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige valdes år 2007 och hade vid utgången av mandatperiodens sista år följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Dan-Johan Dahlblom, ordf Camilla Andersson, viceordf Camilla Eklund Linda Fellman Alfons Henriksson Tomas Sundberg Marianne Häggblom (lib) Nils Olof Sundblom (lib) Yngve Österlund (lib) Ersättare (ej personliga) Ramona Jansson-Eker Daniel Rosenqvist Marja Rosenqvist Gunnel Henriksson Fredrik Bergman (lib) Clas-Åke Häggblom (lib) Eddie Grane (lib) Skattesatserna för år 2012 fastställdes i november och budget 2012 antogs i december. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (2010-) hade vid utgången av år följande sammansättning: Ordinarie ledamöter Ingvar Björling, ordf. Kjell Berndtsson, viceordf Gerd Bergman Ronald Källström Gunnel Nordlund-White Ersättare (personliga) Ole Österlund Diana Jansson Britt-Marie Henriksson Anne-Gun Eklund Anders J Jansson Kommunstyrelsen har berett ärenden inför kommunfullmäktige samt beslutat i ärenden som berör kommunens förvaltning och ekonomi. Kommunkansliet Kommunkansliets totala bemanning har under år omfattat 2,3 heltidstjänster fördelade på tre tjänsteinnehavare; kommundirektör Erik Brunström (100 %), ekonomisekreterare Marywonne Mäkilä (60 %) och byråsekreterare Inger Björling (70 %). Kommunkansliets formella öppethållning för allmänheten har varit måndagar till och med torsdagar klockan 09:00-15:00 med lunchstängt cirka klockan 11:00-12:00. Kansliet har dock i praktiken varit bemannat och hållits öppet för besök ytterligare betydligt mer därutöver. Sida 13 av 51
Övriga resultatenheter År hölls lagtings- och kommunalval. Budgetmedel fanns för året upptagna för ospecificerade näringslivsprojekt, som dock i begränsad omfattning förverkligades. Inom resultatenheten samhällsplanering genomfördes bara en del av de planerade åtgärderna. Nyckeltal 2010 2009 2008 Kommunfullmäktige Antal sammanträden 5 5 7 8 Antal beh. paragrafer 56 51 75 101 Kommunstyrelsen Antal sammanträden 10 12 14 19 Antal beh. paragrafer 151 148 225 264 Kommunkansliet Tjänstemannabeslut 42 63* 26 21 Personal 2,3 2,3 2,2 2,2 * Den stora ökningen i antalet tjänstemannabeslut år 2010 härrör främst i det faktum att kommundirektören på tjänstemannanivå fattat samtliga beslut rörande ansökan om befrielse från renhållningsavgifter. Kommundirektören har även fattat beslut i en del typer av ärenden som tidigare brukat föras till kommunstyrelsen för avgörande. ANTAL KOPIOR/UTSKRIFTER VID KOMMUNKANSLIET 2010 2009 2008 Totalt/år 76 242 77 293 88 622 91 063 Snitt/mån 6 354 6 441 7 385 7 589 Revision Revisorer som utfört revisionen: Göran Gottberg; ordförande, Gunnel Henriksson; viceordförande, Krister Rehn (Oy Audiator Ab). Slutrevision över 2010 års verksamhet hölls den 10.05., och över år den.05.2012. Sida 14 av 51
Socialnämnden Socialnämnden handar uppgiftsområdena Allmän social verksamhet samt Hemservice och äldreomsorg. Allmän social verksamhet Allmän social förvaltning Bokslut 2010 Ursprungl budget Slutlig budget Bokslut Avvikelse /budget +/- % Personalkostnader 7 847 6 732 3 515 3 217 47,8 % Tjänster 433 669 440 055 447 902-7 847-1,8 % Övriga kostnader 39 563 157 858 148 403 9 455 6,0 % Externa utgifter totalt 481 078 495 645 604 645 599 820 4 825 0,8 % Externa inkomster 3 660 1 700 1 700 1 420 280 16,5 % Netto externa 477 419 493 945 602 945 598 400 4 545 0,8 % Interna utgifter 8 929 7 758 7 758 8 332-574 Interna inkomster 0 0 0 0 0 Externa + interna utg. totalt 490 007 503 403 612 403 608 152 4 251 0,7 % Externa + interna ink. totalt 3 660 1 700 1 700 1 420 280 16,5 % Netto totalt 486 348 501 703 610 703 606 732 3 971 0,7 % Netto totalt per invånare 1 024 1 098 1 336 1 233 Netto externa per invånare 1 005 1 081 1 319 1 216 Socialnämnden och -kansliet Socialnämnden sammanträdde fem gånger under år och behandlade sammanlagt 52 ärenden. Vid utgången av året hade nämnden följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Alfons Henriksson, ordf. Ines Sundberg, vice. Carl-Henrik Eriksson Anders J Jansson Camilla Andersson Linda Fellman Kommunstyrelsens representant: Ersättare: Dan-Johan Dahlblom Marianne Asp Gottberg Kjell Berndtsson Mats Sjöblom Erica Berndtsson Ramona Jansson- Eker Gunnel Nordlund - White Socialnämnden erlägger en kostnad till Finströms kommun enligt samarbetsavtalet för det gemensamma kansliet. Under år uppgick kostnaden till 50.952,40 euro av budgeterade beloppet 54.924,80 euro. Personalen har bestått av en socialchef med barnatillsyningsmannauppgifter, två socialarbetare och en byråsekreterare. Samtliga är heltidstjänster. Verksamhetsområde Allmän social verksamhet omfattar resultatenheterna socialnämnden och kansliet, individ- och familjeomsorg, handikappservice, specialomsorg, missbrukarvård och nykterhetsarbete samt övrig socialvård. Sida 15 av 51
Måluppfyllelse Det gemensamma socialkansliet för kommunerna Geta och Finström har fungerat som planerat. Personalen har som tidigare år en mottagningsdag i veckan på kansliet i Geta. Personalen är också tillgänglig genom dagliga telefontider. Samarbetet med andra kommuner har fungerat avtalsenligt. Under året har personalen beretts möjlighet att delta i viktiga fortbildnings och informationstillfällen. Handledning för personalgruppen inleddes hösten. Ekonomi Bokslutet för den allmänna sociala verksamheten visar ett litet överskott. Under verksamhetsåret överfördes ett större belopp från budgeten för hemservice och äldreomsorg för att användas för handikappservice. Detta resulterade i, att ett underskott uppstod i budgeten för hemservice och äldreomsorg, till en följd av att kostnaderna för institutionsvård inom ÅHS blev dyrare än beräknat. En tilläggsbudget på 39.869,71 euro har beviljats för att rätta till detta. Smärre interna överföringar inom budgeten för allmän social verksamhet har gjorts beroende på behov. Nyckeltal 2010 2009 Socialnämnden: Antal behandlade paragrafer 52 65 78 Barnatillsyningsmannens beslut: Erkännande av faderskap 4 5 4 Avtal om underhåll 0 1 1 Avtal om boende/vårdnad 4 8 8 Individ- och familjeomsorg samt socialt arbete Verksamhetsområde Resultatområdet omfattar socialt arbete och barnskydd. Kostnaderna härrör från placering i familjehem, stödpersonsverksamhet, fältarverksamhet samt familjerådgivningsbesök vid Folkhälsans familjerådgivning och barnskyddsjour. Måluppfyllelse Inom barnskydd och socialt arbete har kommunen fullföljt lagstiftningen inom området både gällande det förebyggande arbetet, öppenvårdsarbetet och placeringsarbetet. Som under tidigare år har tjänstemännen samarbetat med bland annat skolorna, daghem-met, barnpsykiatrin, barnsomatiken samt vuxenpsykiatrin för att sedan tillsammans med klienterna kunna finna de mest lämpliga öppenvårdsåtgärderna. Ekonomi Anslaget som är uppdelat på två konton, nämligen socialt arbete och barnskydd, har räckt till för socialnämndens åtaganden. Ett litet överskott kan förklaras med att kostnaderna blivit lägre än beräknat på grund av att behovet av service minskat under året, främst gällande barnskyddet. Nyckeltal 2010 2009 Vård i familjehem: Antal vårddygn 730 1110 1006 Antal barn Färre än de två föregående åren Familjerådgivning Antal besök 17 4 22 Kostnad/besök (förskotterad avgift) 97,20 95,99 87,00 Sida 16 av 51
Handikappservice Verksamhetsområde Handikappservice beviljas utgående från Lag om service och stöd på grund av handikapp. Ansökningar handläggs på socialkansliet utgående från lagstiftning och behovsbedömning. Måluppfyllelse Handikappservice har under år beviljats såsom ersättning för personlig assistans, färdtjänst, bostadsförbättrande åtgärder samt ersättning för handikappanpassning av bil Ekonomi Handikappservicen har under året nyttjats med omfattningen 146.776 euro och bruksgraden blev 104,10 procent. Den största kostnaden under året bestod i ett tilläggsanslag om 109.000 euro för en åtgärd enligt subjektiv rätt utgåenden från lagstiftning, handikapp och behov. I övrigt har medel nyttjats för assistenter och färdtjänst. Specialomsorgen Verksamhetsområde Specialomsorgen regleras i Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda och är i kommunen inrättad som en köptjänst från Ålands Omsorgsförbund och De Utvecklings-stördas Väl. Specialomsorgen omfattar Ålands Omsorgsförbunds boendeservice, stödboende, korttidsvård, daglig verksamhet, fritids- och semesterverksamhet, omsorgsbyråverksamhet samt extern köptjänst. DUV erbjuder fritidsverksamhet inom specialomsorgen. Målsättningen är att kunna bevilja lagstadgad service utgående från behov och efterfrågan. Måluppfyllelse Socialnämnden har beviljat service från Ålands Omsorgsförbund och De Utvecklingsstördas väl utgående från lagstiftning, efterfrågan och behov. Kostnaden för vård utanför Åland har dock blivit högre än budgeterat. Ekonomi Nyttjandegraden totalt för specialomsorgen blev 101,29 procent, motsvarande 348.727 euro. Kundtjänster köpta av Ålands Omsorgsförbund är den största kostnaden och där blev bruksgraden 102,18 procent. Överskridningen härrör delvis i ökade kostnader för köptjänster förmedlade via Ålands Omsorgsförbund. Den totala dygnskostnaden har blivit högre än Ålands Omsorgsförbund hade uppskattat i sina förhandsuppgifter inför budgete-ringen för år. Nyckeltal för service från Ålands Omsorgsförbund 2010 2009 Daglig verksamhet: Antal timmar 1.207,25 1.248 1.153,75 Korttidsvård: Antal dygn 0 0 0 Boendeservice: Antal dygn 365 364 347 Fritidsverksamhet: Antal timmar 129,5 159,5 152 Extern köptjänst Antal dygn: 365 365 26 Sida 17 av 51
Missbrukarvård och nykterhetsarbete Verksamhetsområde Resultatenheten omfattar öppenvård inom missbrukarvården, förebyggande nykterhetsarbete samt köp av institutionsvård. Måluppfyllelse För öppenvård inom missbrukarvården har tjänster köpts av Alkohol och drogmottagningen i Mariehamn. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att bereda möjlighet till missbrukarvård och behovet är svårt att förutspå. Varken Pixnekiliniken eller Tolvis Center för ungdomar har nyttjats under året. Som en förebyggande insats har stöd getts till prenumerationen av tidningen Eos till elever i Geta skola. Ekonomi För anslagsområdet noteras en överskridning av anslagna medel. Detta beror på att avgiften för alkohol och drogmottagningen ökat jämfört med budgeterad summa. Ett större antal klienter har även besökt mottagningen i betydligt större omfattning än budgeterat. Avgiften per kommunmedlem för Pixnekliniken steg inför året och befolkningsunderlaget ökade jämfört med vad som budgeterats varpå årsavgiften överskred budgeterade medel. Nyckeltal 2010 2009 A-kliniken och A-centret Antal besök 33,5 18,5 13,5 Antal klienter 7 3 3 Vård på behandlingshem För ungdomar 0 0 0 Pixne 0 0 0 A - kliniken, A - centret, Stöd- och sysselsättningsenheten och ungdomsbehandlingen benämns sedan 2009 Alkohol och drogmottagningen. Avgift/besök 2010 2009 A-kliniken 145,00 132,98 115,00 Pixne avgift/dygn 2,70 2,60 2,60 Kostnad 1.139,40 544,70 533,00 Övrig socialvård Verksamhetsområde Resultatenheten omfattar utkomststödet och förebyggande utkomststöd. Måluppfyllelse Utkomststödet hör till samhällets lagstadgade stöd till hushåll. Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården i syfte att trygga en persons eller familjs utkomst i sista hand när hushållets inkomster inte räcker till för att täcka de nödvändiga dagliga utgifterna. Samarbetet med AMS är en viktig del i arbetet att försöka hitta lösningar för klienterna för att antingen komma ut i arbetslivet eller få den hjälp de behöver till exempel pension eller studier. Det förebyggande utkomststödet har som syfte att undvika utslagning och ett långvarigt beroende av utkomststöd. Den största orsaken till behovet av utkomststöd under året har varit låg inkomst eller pension. Antalet utkomststödstagare har minskat jämfört med fjolåret. Omfattningen av behovet är svår att uppskatta, eftersom den är beroende av till exempel in- och utflyttning och tillgång på arbetsplatser. Sida 18 av 51
Ekonomi Anslaget har hållits inom ram. Nyckeltal 2010 2009 Utkomststöd Antal hushåll 6 10 5 Orsaker till behov av utkomststöd Enstaka för vardera nedan Låg pension/sjukdagpenning/ Moderskapspenning/ övr. inkomst Arbetslöshet Familjeförhållanden Studier Sida 19 av 51
Hemservice och äldreomsorg Hemservice och äldreomsorg Bokslut 2010 Ursprungl budget Slutlig budget Bokslut Avvikelse /budget +/- % Personalkostnader 393 571 393 540 403 520-9 980-2,5 % Tjänster 157 194 109 036 94 451 14 585 13,4 % Övriga kostnader 78 727 78 200 89 790-11 590-14,8 % Externa utgifter totalt 629 492 649 905 580 776 587 761-6 986-1,2 % Externa inkomster 100 953 94 700 94 700 98 784-4 084-4,3 % Netto externa 528 538 555 205 486 076 488 978-2 902-0,6 % Interna utgifter 175 162 126 919 126 919 146 804-19 885 Interna inkomster 32 416 9 222 9 222 29 908-20 686 Externa + interna utg. totalt 804 654 776 824 707 695 734 565-26 871-3,8 % Externa + interna ink. totalt 133 369 103 922 103 922 128 692-24 770-23,8 % Netto totalt 671 284 672 902 603 773 605 873-2 101-0,3 % Netto totalt per invånare 1 413 1 472 1 321 1 231 Netto externa per invånare 1 113 1 215 1 064 994 * Hemgårdens interna utgifter var för år felaktigt budgeterade. Fastighetskostnaderna belastade byggnader och anläggningar. Verksamhetsområde Resultatområdet omfattar Hemgårdens omsorgsboende, pensionärslägenheter, hemservice till de ordinarie bostäderna i kommunen, färdtjänst, stöd för närståendevård samt köptjänst av institutionsvård på Gullåsen och De Gamlas Hem. Måluppfyllelse Kommunens målsättning har varit att ge en tillräcklig och god hemservice samt stödtjänster till kommunens invånare i syfte att skapa en trygg boendemiljö och att de äldre och vårdbehövande med hjälp av behövlig service ska kunna bo kvar i det ordinarie boendet så länge som möjligt. Förutom hemservice och stödtjänster, såsom matservice, städservice, badservice och färdtjänst har kommunen även tillhandahållit avlastning för närståendevård vid Hemgården och med hjälp av hemservicens personal. Geta kommun erbjuder i enlighet med behovsbedömning vård och omsorg dygnet runt genom hemservicens personal för boende i Hemgården och i pensionärslägenheterna i anslutning till Hemgården. Det har lett till att behovet av vård på främst De Gamlas Hem har varit mindre än det annars skulle ha varit. Ökningen av vårddygn på Gullåsen beror på att det är institutionsvård för personer i behov av medicinsk vård eller rehabilitering som kommunen inte kan erbjuda genom hemservice eller i Hemgården. Ekonomiskt lönar det sig att kunna erbjuda kommunens invånare tjänster via hemservicen genom att dels erbjuda vård dygnet runt i Hemgården istället för att nyttja vården på De Gamlas Hem eller Gullåsen i ännu högre utsträckning och dels som ett led i att vårda de äldre allt längre i hemkommunen att bevilja hemservice eller närståendestöd som ett alternativ till annan kommunal service till anhöriga som vårdar sina äldre i hemmet. Geta kommun erbjuder även de personer som vårdas i hemmen med en närstående som vårdare avlastning på Hemgården i periodvårdsrum eller avlastning till hemmet med hjälp av hemservicepersonal. Behovet av avlastning bedöms genom individuell vårdbedömning och har under året nyttjats utgående från behov och rätt till avlastning. Ekonomi Hemservice och äldreomsorg har totalt sett överskridit budgeterade medel med 2.902 euro. Överskridningen finns till största del inom tillfälliga vikarielöner inklusive lönebikostnader samt köptjänster från landskapet, det vill säga vård på Gullåsen. Orsaken till att det har anställts fler Sida 20 av 51
tillfälliga vikarier är att det har funnits ett större behov än förväntat inom avlastning för närståendestöd. Orsaken till att kostnaderna för vård på Gullåsen har överskridit budgeterade medel är att behovet av vård har varit högre än förväntat. Närståendestöd/månad/dygn 2010 2009 Vårdklass 1 354,70/11,82 348,50/11,62 337,50/11,25 Vårdklass 2 500,80/16,69 492,00/16,40 476,50/15,88 Vårdklass 3 761,60/25,39 748;20/24,94 724,50/24,15 Hemserviceverksamhet Verksamhetsområde Till hemvårdsverksamheten hör hemservice och stödtjänster i form av bad-, städ- och måltidsservice. Även den färdtjänst som beviljas utgående från socialvårdslagen är en viktig stödform för äldre. Måluppfyllelse Syftet med hemservicens verksamhet är att bevilja hemservice och stödtjänster utgående från individuell behovsbedömning och i samråd med klienterna och deras anhöriga, har uppfyllts under år. Målsättningen att så många som möjligt ska kunna bo kvar i sitt eget hem eller inom Geta har tillämpats genom att erbjuda hemservice, stöd och hjälp dygnet runt i Hemgårdens omsorgsboende, pensionärslägenheter eller som avlastning för närståendestöd i det egna hemmet. Under större delen av år har inte någon vårdats på De Gamlas hem och kostnaderna för institutionsvård har därmed minimerats. Ekonomi Den totala kostnaden för år för hemvårdsverksamhet blev 359.376 euro på nettonivå. Bruksgraden utgående från budgeterade medel blev 103,30 procent. Avgiftsintäkterna blev högre än förväntat, men kostnaderna för tillfälliga vikarielöner och färdtjänsten blev högre än budgeterat. Nyckeltal Arbetsuppgifter 2010 2009 Antal hushåll som erhållit hemservice 27 11 16 Antal hushåll som erhållit stödtjänster 17 11 20 Antal matportioner till Hemgården 3.028 2.823 3.212 Antal matportioner till kommunen 1.463 1.583 1.351 Antal färdtjänsttagare bev. Enlgt SVF 5 7 13 Antal avlastningsdygn för närståendevård 101 44 196 Antal personer som fått närståendevård 10 12 8 Personal Administrativt handläggs hemservicen på socialkansliet av socialarbetaren med ansvar över äldreomsorgen. Hemservicepersonal Arbetstid 1 föreståndare/närvårdare 100 %, 38,25 timmar/vecka Månadag-fredag, dagtid 4 närvårdare dag/kväll 400 %, 38,25 timmar/vecka Måndag-söndag, dag och kväll 3 närvårdare, natt 192 %, 24,5 timmar/vecka Måndag-söndag, natt Personalgruppen för hemservicen i Geta består av åtta befattningar närvårdare. Av dessa är en närvårdare kombinerad föreståndare/närvårdare, 100 procent, i arbete dagtid. Fyra arbetar i periodarbete dag och kväll, 100 procent vardera och tre med deltidsanställningar för nattarbete. Under år har en person arbetat med arbetsuppgifter inom köket med stöd av socialvårdslagens 27 e. Sida 21 av 51
Annan service för äldre och handikappade Verksamhetsområde Resultatenheten omfattar fastigheten Hemgården och närståendestöd. För fastighetens budget ansvarar kommunstyrelsen. Stöd för närståendevård är ett lagstadgat arvode som betalas för att trygga vård eller omsorg i det egna hemmet för äldre, handikappade eller sjuka personer som på grund av nedsatt prestationsförmåga, sjukdom, handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver sådan vård eller omsorg som kan ordnas hos den vårdbehövande. Stöd för närståendevård har under år betalats ut för tre olika vårdnivåer. Måluppfyllelse Under året har tio personer vårdats i hemmet med stöd av närståendevård. Dels har det varit äldre som på detta sätt har fått möjlighet att bo kvar i det ordinarie hemmet, dels handikappade eller barnfamiljer där ett eller flera barn har fått sådan diagnos som ger upphov till vård och omsorg vilket i sin tur berättigar till närståendestöd. Närståendestödet kan ses som ett komplement till annan vård och det är den minst kostsamma formen av vård. Ekonomi Den totala kostnaden för närståendestöd för år blev 57.538 euro och bruksgraden blev 93,96 procent av budgeterade medel. Gullåsen Verksamhetsområde Äldre i behov av medicinsk omvårdnad eller rehabilitering vårdas på Gullåsen. Intagningsbeslut görs på medicinska grunder av personal inom ÅHS och vårdplanering sker i samråd mellan klienterna och deras anhöriga, ÅHS personal och kommunens personal. Måluppfyllelse Verksamhetens mål att utgående från den medicinska bedömningen som sker inom ÅHS nyttja vård inom Gullåsens verksamhet i relation till behovet och att planeringen ska ske i samråd med socialkansliets personal samt hemservicen har uppfyllts. Nyckeltal Gullåsen 2010 2009 Antal vårddygn 365 481 730 Nettokostnad totalt 59.276 74.318 99.182 Nettokostnad/vårddygn 162,40 154,51 135,87 De Gamlas hem Verksamhetsområde Geta kommun är medlem i Kommunalförbundet för De Gamlas Hem som driver åldrings-hemmet De Gamlas Hem i Jomala. Kommunen äger två platsandelar. Målsättningen är att så många som möjligt som inte kan bo kvar i det ordinarie boendet med stöd av hemservice ska kunna bo på Hemgården. Institutionsvård ska beviljas för en vårdnivå som är högre än omsorgsboendet i Hemgården. Måluppfyllelse Institutionsvård på De Gamlas hem som ska beviljas utgående från individuell vårdplanering har inte beviljats under år på grund av att vårdbehovet för äldre har bemötts utgående från medicinska grunder på Gullåsen eller på Geta Hemgård inom ramen för omsorgsboende. Ekonomi Den ursprungliga budgeten för vård på De Gamlas hem var 64.575,80 euro och resultatet blev 25.739,19 euro. På grund av en överflyttning till socialvården omfattande 40.000 euro blev budgeten 24.575,80 och bruksgraden 104,73 procent. Sida 22 av 51
Nyckeltal De Gamlas Hem 2010 2009 Antal vårddygn 54 365 529 Nettokostnad totalt 25.739 71.574 86.771 Nettokostnad/vårddygn 476,65* 196,09 157,12 *Kostnaden per vårddygn är uträknad på basen av förskottsfakturering från De Gamlas hem och därtill en faktura omfattande 8294,46 som tilläggsbudget som fördelats på basen av platsandelar varav Geta kommun äger 2 st. Sida 23 av 51
Skolnämnden Skolnämnden sammanträdde åtta gånger under år och behandlade sammanlagt 95 ärenden. Vid utgången av året hade nämnden följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Trygve Sundblom, ordf Camilla Eklund, vice. Göran Gottberg Ramona Jansson-Eker Anna Landell Henrik Sundberg Kommunstyrelsens representant: Ersättare: Ingvar Björling Linda Fellman Andreas Engström Marja Rosenqvist Pia Småroos-Berndtsson Tomas Sundberg Kjell Berndtsson Skolnämnden handhar uppgiftsområdena Barnomsorg samt Undervisningsverksamhet. Barnomsorg Barnomsorg Bokslut 2010 Slutlig budget Bokslut Avvikelse /budget +/- % Personalkostnader 177 113 157 380 172 095-14 715-9,3 % Tjänster 33 532 44 222 8 234 35 988 81,4 % Övriga kostnader 32 658 49 660 41 909 7 751 15,6 % Externa utgifter totalt 243 303 251 262 222 238 29 024 11,6 % Externa inkomster 41 086 34 000 36 185-2 185-6,4 % Netto externa 202 216 217 262 186 053 31 209 14,4 % Interna utgifter 81 712 72 738 75 550-2 812 Interna inkomster 0 0 0 0 Externa + interna utg. totalt 325 015 324 000 297 789 26 211 8,1 % Externa + interna ink. totalt 41 086 34 000 36 185-2 185-6,4 % Netto totalt 283 929 290 000 261 604 28 396 9,8 % Netto totalt per invånare 598 635 532 Netto externa per invånare 426 475 378 Verksamhetsområde Barnomsorgen innefattar daghemsverksamheten, fritidshemsverksamheten och hemvårds-stöd för vård av småbarn i hemmet. Verksamhetsmål Den allmänna målsättningen är att i enlighet med barnomsorgslagen bereda alla barn under skolåldern barnomsorgsplats enligt föräldrarnas behov och önskemål, samt att alla barn med särskilda behov får den omsorg som de är i behov av. Målet är även att kunna erbjuda fritidshemsverksamhet för elever i åk 1 och 2 i daghemmet Kottens lokaler. Både under vårterminen och höstterminen har tre skolelever erhållit fritidsverksamhet efter behov både morgnar och eftermiddagar. Barnomsorgen i Geta kommun skall bidra till att barnen får goda uppväxtvillkor i en trygg och pedagogisk miljö genom att erbjuda god omvårdnad och goda lekmöjligheter i en stimulerande miljö. Målet är att tillsammans med föräldrarna sätta barnet i fokus och utifrån dennes ålder och individuella förmågor utarbeta en plan för att stärka barnet utveckling. Detta sker genom barnobservationer och utvecklingssamtal med föräldrarna. Sida 24 av 51