Patientsäkerhetsberättelse

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse år 2016

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2015

Hemsjukvård i Hjo kommun

Patientsäkerhetsberättelse år 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

P atientsäkerhetsberättelso

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Äldreförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2015 Haninge kommun, äldreförvaltningen

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2016

Patientsäkerhetsplan 2019 för verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård

Medicinskt ansvarig sjuksköterskas tillsyn av hälso- och sjukvården på Trollängens äldreboende 2011

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR Datum och ansvarig. Britta Svensson

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Sammanfattning. Övergripande mål och strategier

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

År Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Välfärdsförvaltningen Örnsköldsviks kommun 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Transkript:

Dnr. 2012/60/739 Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum 2012-03-01 Malin Swärd Medicinskt ansvarig sjuksköterska.. Ann-Kristin Andrén Medicinskt ansvarig för rehabilitering.. Peter Gullstrand Verksamhetschef HSL

2(15) Patientsäkerhetsberättelse Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet... 4 Roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer... 5 Vårdgivaren... 5 Verksamhetschef hälso- och sjukvård... 5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Genomfört patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår samt åtgärder för ökad patientsäkerhet... 6 Senior alert... 6 Fallförebyggande arbete... 6 Palliativ vård... 6 Hygien... 7 Läkemedelshantering... 7 Dokumentation... 8 Medicintekniska produkter... 8 Tandvård... 8 Oplanerade transporter... 8 Information och delaktighet... 9 Utbildning... 9 Uppföljning genom egenkontroll... 10 Samverkan för att förebygga... 10 Teamträffar på enhetsnivå/ avdelningsnivå... 10 Strukturerad tidbok för läkarbesök... 10 Samordnad vårdplanering... 11 Egenvård... 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens patientsäkerhetsarbete... 11 Avvikelsehantering... 11 Patienters och närståendes synpunkter via patientnämnd, Socialstyrelsen samt direkt till verksamheten... 12 Resultat... 13 Strukturmått... 13 Processmått... 13 Resultatmått... 14 Övergripande mål och strategier för kommande år... 14

3(15) Sammanfattning Under 2011 har ett aktivt arbete bedrivits för att höja kunskapen hos personal och chefer kring vikten av god hygien och följsamhet till klädregler i arbetet med den enskilde individen. Genom punktprevalensmätning har vi kunnat följa hur man inom enheterna följer hygienrutinerna. Resultatet efter varje mätperiod har visat på bättre resultat än föregående mätning. Även andra utbildningar och informationstillfällen har genomförts under året för att höja kunskapen om patientsäkerhet. Bland annat så har information genomförts angående riskbedömning av undernäring, fall och trycksår, analys av orsak och vikten av förebyggande åtgärder för personer med risk. Registrering i kvalitetsregister visar att man inom vissa enheter startat upp arbetet med riskbedömningar. Under året har man inom äldreboende, hemvård och korttid arbetat fram en modell för regelbundna träffar i tvärprofessionella team för att där gemensamt arbeta med riskbedömningar, orsaksanalys och förebyggande åtgärder liksom med uppföljning av avvikelser för att minska risken för upprepning.

4(15) Övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet Identifiera riskområden och öka kunskapen om patientsäkerhetsarbetet hos personalen. Alla personer med insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ges möjlighet till riskbedömning så att fallskada, trycksår och undernäring kan undvikas och alla ska få en värdig vård i livets slutskede Strategi: Informera och utbilda personal om förebyggande arbete bl.a. med hjälp av kvalitetsregister. Handleda teamen på enheterna. Använda kvalitetsregistret Senior alert och Palliativregistret för registrering och använda uppgifter i vårt förbättringsarbete. Öka kunskapen om demenssjukdom. Delta i nationella punktprevalensmätningar (PPM) för att mäta följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) liksom riskbedömning av trycksår. På så sätt öka vår kunskap kring dessa områden och visa på styrkor och svagheter som vi sedan kan arbeta vidare med. Strategi: Genomföra PPM-BHK både vår och höst och att genomföra PPMtrycksår under våren inom alla äldreboende och korttid. Analysera och återkoppla resultaten via ledningsgrupp. Säker läkemedelshanteringen Strategi: Revidera riktlinjen för läkemedelshantering och göra den känd hos medarbetare. Öka kvaliteten på dokumentation i omvårdnadsjournal och i dess vårdplaner baserat på socialstyrelsens ICF-klassifikation och ange åtgärder enligt socialstyrelsens KVÅ-klassifikationen. Strategi: Dokumentationsgrupp HSL, utbildningstillfällen för ICF/KVÅ. Säkerställa hanteringen av medicintekniska produkter i kommunen. Strategi: Utbildning av förskrivare av MTP enligt av VG regionen och kommunerna i VG regionen utformat material. Förbättra uppföljningen av personliga hjälpmedel. Inventering av enheternas grundutrustning samt upprätta riktlinjer för hantering av denna. Bedöma rätten till nödvändig tandvård för alla med kommunala insatser inom vård och omsorgsverksamheten i Tibro. Strategi: Utöka antal förskrivare. Utbildning för alla förskrivare. Samverka med tandvårdsenheten i arbetet med att säkerställa att berättigade personer blir erbjudna tandvårdsstöd. Ingen person med insatser från kommunens hälso- och sjukvård ska hamna mellan stolarna. Den enskilde och dess närstående ska känna sig trygg och säker över den vård som ges.

5(15) Strategi: Kontinuerlig samverkan både i verksamheten internt och med andra vårdgivare både på ledningsnivå och handläggarnivå. Arbeta med avvikelsehantering kring samordnad vårdplanering, analysera och åtgärda eventuella brister. Roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer Vårdgivaren Socialnämnden är vårdgivare och ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. För vårdgivarens patientsäkerhetsarbete finns verksamhetschef hälso- och sjukvård, medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering. Som en del av socialtjänstens kvalitetsledningssystem finns en ansvarsfördelning mellan verksamhetschef hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering. Verksamhetschef hälso- och sjukvård Inom socialtjänsten finns en utsedd verksamhetschef för hälso- och sjukvård med ansvar för den löpande verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar både för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom vård och omsorg och den som bedrivs inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering Inom socialtjänsten finns både medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). MAS/MAR ansvarar för att bevaka att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses inom vård och omsorg och inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelser följs upp på teamträffar alternativt kvalitetsmöten inom varje enhet. Sammanställning och analys av det övergripande resultatet inom socialtjänsten sker via MAS och MAR och ledningsgrupp. Uppföljning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler sker via nationell punktprevalensmätning två gånger om året. Medicinskt ansvarig sjuksköterska analyserar resultatet och återkopplar via ledningsgrupp. Under 2011 har hygienronder genomförts på enheterna inom vård och omsorg tillsammans med hygiensjuksköterska från Vårdhygien på Skaraborgs sjukhus.

6(15) Uppföljning av vårdskador sker via nationell punktprevalensmätning av trycksår en gång om året. En riskbedömning och journalgranskning kopplat till dokumentation av hudbedömning, trycksår och riskbedömning genomförs på alla inom kommunens korttid, äldreboende och demensboende. Medicinskt ansvarig sjuksköterska analyserar resultatet och återkopplar via ledningsgrupp. Genomfört patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår samt åtgärder för ökad patientsäkerhet Senior alert Uppstartsträffar har genomförts med information om riskbedömning av undernäring, fall och trycksår, av analys av orsak och vikten av förebyggande åtgärder för personer med risk. Uppgifter och arbetsfördelning för team inför registrering i Senior alert. Registrering i Senior alert har startat upp inom flera enheter inom vård och omsorg. Punktprevalensmätning av trycksår har genomförts under våren inom korttid och särskilda boende. Resultatet av mätningen används för att få kunskap om förekomsten av trycksår och identifiera förbättringsområden. Fallförebyggande arbete Genomgång av statistik över fallavvikelser för 2010 har redovisats på APT under hösten. 6 enheter av 11 har fått genomgång av sin fallstatistik. Fallstatistik för hela kommunen har redovisats för nämnd, stab och för enhetschefer inom vård och omsorg. Höftskyddsbyxor Under 2011 använde 31 personer regelbundet höftskyddsbyxor. SN betalar hälften av patientens kostnad vid inköp. Förflyttningsteknik Satsning på förbättrad kunskap i förflyttningsteknik pågår sedan 2008. All omvårdnads- samt HSL personal ska genomgå utbildningen, som leds av Durewallinstruktörer. Palliativ vård Registrering i Svenska palliativregistret under 2011 beskriver den sista veckan i livet för patienter som vårdats inom den kommunala hälso- och sjukvården och avlidet inom vår verksamhet. Under 2011 har 37 patienter avlidet inom särskilda boende, 17 patienter på Korttiden och 6 patienter med hemsjukvård. 23 patienter har sista tiden vistats på sjukhus och har avlidit där.

7(15) Följande parametrar registreras i palliativregistret och kan följas upp i verksamheten: Jag och mina närstående är informerade om min situation Jag är smärtlindrad Jag är lindrad från övriga symtom Jag är ordinerad läkemedel vid behov Jag vårdas där jag vill dö Jag behöver inte dö ensam Jag vet att mina närstående får stöd Hygien Arbetet med att förankra vikten av att följa basala hygienrutiner och klädregler har pågått under 2011, kunskapen om att det är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning ska vara känd av alla som arbetar i vårdtagarnära situationer. Antalet hygienombud har under året utökats och inom alla äldreboende och demensboende, korttid och hemvård har hygienronder genomförts. Inom gruppboende, dagverksamheter och aktivitetshuset har hygiensjuksköterska deltagit på apt. Hygienronder har genomförts liksom årlig kvalitetskontroll av sköljrum, spol- och diskdesinfektorier. Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har genomförts under våren och hösten. Läkemedelshantering Under hösten fastställdes en ny riktlinje för läkemedelshantering. Riktlinjen har lyfts upp på HSL-möte för legitimerad personal. Fortsatt implementering planeras under våren 2012. Riktad information kring läkemedelshantering och ansvaret som följer med detta har getts av MAS till omvårdnadspersonal på Trapphuset, Bäckliden avd 6 och Brittgårdens äldreboende samt pool-personalen med anledning av upprepade tillfällen då omv.personal glömt att överlämna läkemedel. Även omv.personal på Fredsgatan har fått information i samband med att läkemedel försvunnit på enheten. Inför semesterperioden har vikarier fått information om bland annat läkemedelshanteringen. Influensavaccination och vaccination mot pneumokocker Alla personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser har informerats och erbjudits vaccination då de flesta även tillhör riskgruppen. Vaccination sker i första hand i hemmet för att underlätta för den enskilde. Enligt rekommendationer från Smittskyddsinstitutet har dokumentation av givna vaccinationer dokumenterats i ett nationellt journalsystem, Svevac. Under 2011

8(15) vaccinerades 224 personer, utav dessa fick 36 personer även vaccin mot pneumokocker. Socialtjänstens personal erbjuds även influensavaccination enligt rekommendationer från bl.a. WHO. Under 2011 vaccinerades ca 16 % av all anställd personal inom socialtjänsten. Året innan vaccinerades 25 % av socialtjänstens personal. Dokumentation Uppföljning och utvärdering av ICF och KVÅ har gjorts vid 3 tillfällen under våren. Sedan tidigare finns en dokumentationsgrupp med representanter från arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor och distriktssköterskor och som hålls samman av MAS och MAR. Gruppen arbetar för att utveckla dokumentationen. Medicintekniska produkter Under våren 2011 inleddes en inventering av enheternas grundutrustning. Inventeringen beräknas vara klar under våren 2012. Utrustningen märks upp och registreras. Riktlinjer för ansvar vad gäller inköp och service/reparationer för grundutrustning har upprättats. I samband med detta har information om de nya riktlinjerna getts till enhetschefer och rehabombud. Information om skillnaden mellan grundutrustning och personligt förskrivna hjälpmedel gavs även vid detta tillfälle. Genomgång och uppföljning av personligt förskrivna hjälpmedel på kommunens äldreboenden har inletts i samband med märkning av grundutrustning. Årlig kvalitetskontroll har genomförts för blodtrycksmanschetter och personlyftar. Tandvård Äldre personer med stort behov av vård och omsorg liksom personer med funktionshinder kan få särskild hjälp med munhälsovård och nödvändig tandvård. Många av dessa personer finns inom kommunens verksamhet. Antalet förskrivare av intyg om rätt till nödvändig tandvård har utökats under hösten för att säkerställa att alla med kommunala insatser får munhälsobedömning och intyg om rätt till nödvändig tandvård om de uppnår kriterierna för detta. Under hösten har alla intygsförskriva genomgått en webbutbildning via tandvårdsenheten. Oplanerade transporter Totalt var det 12 oplanerade transporter till sjukhus under mätperioden som pågick under 8 veckor.

9(15) Mätning oplanerade transporter över tid: År 2011 År 2009 År 2008 År 2007 12st 27st 10st 40st Information och delaktighet För kommuninvånarna finns en webbplats med information om den kommunala hälso- och sjukvården som bedrivs i Tibro kommun. Där finns även information om andra delar av kommunens verksamhet och hänvisningar till andra vårdgivare. MAR har under året medverkat vid fyra olika evenemang som ordnats i kommunen, med information om fall och fallförebyggande åtgärder. Skriftligt material som broschyren Säkerhet i vardagen från Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) samt checklista säkerhet i vardagen ingår i den informationsmapp från kommunen som skickas eller lämnas ut till alla 75åringar, 20st mappar har lämnats ut under 2011. Utbildning Under 2011 har utbildning i Förflyttningsteknik skett vid 6 tillfällen, 71 personer har deltagit. 60 semestervikarier fick halvdags utbildning inför sommaren 2011. Socialtjänsten har 8st. utbildade Durewallsinstruktörer. I samband med utbildning i förflyttningsteknik får omvårdnadspersonal utbildning i hantering och förflyttning med lyft. Personligt dokument för genomgång av förflyttningshjälpmedel samt lyft utfärdas efter fullgjord utbildning. Utifrån riktlinjer i Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel har Samarbetsrådet för hjälpmedel i VG regionen tagit fram underlag för en förskrivarutbildning. Enligt riktlinjen ska all legitimerad personal som förskriver medicintekniska produkter genomgått denna utbildning. Utbildningen är ett ansvar för den enskilda kommunen. Under hösten har två leg. personal genomgått förskrivarutbildningen. Demensutbildning för Bäckliden omv.personal startade under 2009. Utbildning i fysisk aktivitet och ortopedi under ledning av arbetsterapeut och sjukgymnast har skett vid 5 tillfällen. Sammanlagt deltog 100 omvårdnadspersonal. Nyanställd legitimerad personal har fått utbildning i dokumentation enligt ICF och KVÅ. All omvårdnadspersonal inom personlig assistans har tillsammans med enhetschef fått utbildning i dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen.

10(15) Uppföljning genom egenkontroll Vid genomförda hygienronder har följande förbättringsområden ringats in: Handdesinfektion innan vårdtagarnära arbete Mer frekvent användande av engångsplastförkläde när det föreligger risk för att arbetsdräkten kontamineras av kroppsvätskor och annat biologiskt material Ta av ringar, klocka och armband vid vårdtagarnära arbete så att händer och underarmar är fria och därmed kan desinfekteras på ett adekvat sätt Använda vatten och flytande tvål och sedan handsprit vid utbrott av magsjuka. Teamträffar har under året startats upp på enheter inom äldreomsorgen som inte haft det tidigare, men saknas fortfarande inom området funktionshinder och inom socialpsykiatrin. Uppföljning av avvikelser, framför allt fall- och läkemedelsavvikelser sker på teamträffar inom äldreomsorgen. Regelbunden uppföljning av personligt förskrivna hjälpmedel, framför allt viktbärande hjälpmedel saknas i kommunen. Rutin för hur detta bör genomföras samt hur uppföljningen ska dokumenteras, ska tas fram under 2012 för att säkra hjälpmedelshanteringen. Samverkan för att förebygga Teamträffar på enhetsnivå/ avdelningsnivå Saknas under 2011 inom området för funktionshinder och inom socialpsykiatrin. Strukturerad tidbok för läkarbesök Under året har en rutin för att boka upp läkartid startat upp i samverkan med vårdcentralen. Både ssk/dsk i kommunen och läkare på vårdcentralen har efter införandet möjlighet att gå igenom planerade ärende inför läkartiden och på så sätt vara mer förberedda. Systemet ger möjlighet till uppföljning av antal ärende, typ av läkarbesök m.m.

11(15) Samordnad vårdplanering Under året har en dialog förts kontinuerligt med vårdcentralen och Skaraborgs sjukhus (Skas) för att öka följsamheten till gemensamma riktlinjer kring samordnad vårdplanering. 2 avvikelser har under 2011 inkommit till kommunen från Skas, vilka båda handlar om samverkan mellan Öppenpsykiatriska mottagningen och kommunen. För att förbättra samverkan kring målgruppen inom psykiatri och missbruk finns en väl fungerande trepartsgrupp med representanter från kommunens hälso- och sjukvård, socialpsykiatri och IFO som tillsammans träffar representanter från vårdcentral och öppenpsykiatriska mottagningen. Målet med mötena är att lyfta upp samverkansproblem och hitta lösningar, klargöra gränssnitt mm. Egenvård I början av 2011 fastställdes samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6 i Västra Götaland mellan regionen och kommunerna vid bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen ger stöd och underlag vid beslut om egenvård men saknar till stor del förankring hos personal inom den egna verksamheten till viss del men främst hos personal hos andra vårdgivare vilket försvårar samverkan. Hälso- och sjukvårdspersonalens patientsäkerhetsarbete Avvikelsehantering Identifiering av risker och avvikelser i verksamheterna registreras av inblandad personal, analyseras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och på flertalet av enheterna inom socialtjänsten analyserar man även händelsen på teamträffar. Statistik sammanställs av MAS och MAR. I händelser som bedöms som allvarliga och/eller vanligt förekommande utreder MAS/MAR det inträffade och tillsammans med enhetschef leder man förbättringsarbetet på enheten utifrån aktuella problemområden. MAS/MAR ansvarar för att utreda och analysera händelser där patient i samband med undersökning, vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Den inträffade händelsen redovisas för socialnämnden som bedömer om det inträffade också ska anmälas till socialstyrelsen enligt Lex Maria. Under 2011 har följande inkommit: 571st fallavvikelser. 140st ledde till någon form av skada för personen som föll. 14 av fallen ledde till en fraktur och av dessa var 7st höftfrakturer.

12(15) År 1 avvikelse angående handhavande fel av medicinteknisk produkt. 6 avvikelser angående skydd och begränsningsåtgärder. 1 avvikelse angående brist i utförande och dokumentation av HSL åtgärd Avvikelsen har utretts av MAR och samtal med enhetschef och omv.personal har skett. Lokal rutin för att undvika upprepning ska tas fram av enhetschef och omv.personal. Totalt 278 läkemedelsavvikelser. Antalet personer med läkemedel delat i dosett ökar vilket kan vara en av orsakerna till att denna typ av avvikelse också ökar. Bland övriga läkemedelsavvikelser finns bl.a. händelser där personen inte velat ta emot ordinerade läkemedel, man har funnit tabletter på golvet, otydliga läkemedelslistor m.m. Ingen av avvikelserna kring läkemedelshantering har lett till någon allvarlig skada för personen. I de flesta fall har felet upptäckts och kunnat åtgärdas så att personen fått sina läkemedel som den ska ändå. Antal läkemedelsavvikelser åren 2010 och 2011: Antal Antal ej Antal läkemedels givna fel i avvikelser doser dosetter Övriga läkemedels fel 2011 278 188st 68% 47st 17% 43st 15% 2010 226 142st 63% 36st 16% 48st 21% Patienters och närståendes synpunkter via patientnämnd, Socialstyrelsen samt direkt till verksamheten Årligen återförs antal ärende från patientnämn avseende synpunkter som inkommit från patienter och närstående. Antal ärende åren 2008-2011: 2008 2009 2010 2011 Tibro kommun 1 0 0 0 Skaraborg (15 kommuner) 12 19 21 25

13(15) Resultat Strukturmått Inför semesterperioden sommaren 2011 genomfördes introduktion för vikarier både för omvårdnadspersonal och för legitimerad personal. Vid introduktionen informerade MAS och MAR om patientsäkerhetsarbetet utifrån den kommunala hälso- och sjukvården som kommunen bedriver, rehabiliterande arbetssätt, när det kan bli aktuellt för omvårdnadspersonal att utföra hälso- och sjukvård, delegeringsförfarande, dokumentation, samordnad vårdplanering och hur vi hanterar avvikelser som sker. För all vikarierande och nyanställd legitimerad personal har även en dags utbildning i det verksamhetssystem som används för dokumentera i omvårdnadsjournal genomförts. Processmått Förekomst av tryckskador/trycksår Tibro Kommun 91st Bortfall Peron med trycksår Risk personer 9% 8% 36% 15% Riket 18904st 4,5% 14% 33% 25% Risk pes. med trycksår Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler åren 2010-2011: Hösten Våren Hösten 2010 Tibro 2010 Riket 2011 Tibro 2011 Riket 2011 Tibro 2011 Riket Antal (121st) 121st 2311st 129 4139st registreringar Följsamhet till 31% 39% 51% 49% 58% 46% basala hygienrutiner o klädregler i alla sju steg Antal kommuner 89st 39st 58st

14(15) Resultatmått Antal fall i kommunen har minskat från 697 fall 2010 till 571 fall under 2011. En anledning till att antal fall har minskat kan vara att fallavvikelser nu tas upp mer frekvent på teamträffar och att förebyggande insatser sätts in i större omfattning än tidigare. Ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bl.a. genom ökad kunskap hos personal och chefer men även p.g.a. att arbetskläder finns från slutet av år 2011. Ökat antal hygienombud i verksamheten, vid årets slut saknas hygienombud på Bäckadalsgatans gruppboende, Hagagatans gruppboende och Trapphuset. Övergripande mål och strategier för kommande år Arbeta för att strukturerat patientsäkerhetsarbete bl.a. genom ett kvalitetsledningssystem och genom att arbeta fram tydliga riktlinjer för Risk och händelseanalys. Ökad kvalitet på demensomvårdnaden för de demenssjuka i Tibro och dess anhöriga enligt socialnämndens mål för 2012. Strategi Skapa en demensomvårdnad som ger ökat välbefinnande och meningsfullhet för de demenssjuka i Tibro. Införa kvalitetsregistret för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD. Fortsätta att registrera 100 % i Palliativregistret och arbeta med resultaten Öka registreringen i Senior alert och på så sätt öka det vårdpreventiva förhållningssättet. Detta nås genom att fortsätta arbeta aktivt med handledning av avdelnings/enhetsteam och uppföljning av rapporter i Senior alert. All personal inom vård och omsorg ska ha kunskap om vårdhygien och ska följa basala hygienrutinerna och klädregler. All personal ska efter att de tagit del av aktuella riktlinjer och rutiner genom påskrift förbinda sig till att följa dessa vid tjänstgöring inom Socialtjänsten. Det ska finnas hygienombud på alla enheter där vårdtagarnära arbete bedrivs. I samverkan med primärvården i Tibro säkerställa en optimal läkemedelsbehandling genom att kvalitetssäkra läkemedelsavstämningarna som ska genomföras årligen för alla personer inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård. Fortsatt implementering av ny Riktlinjer för läkemedelshantering inkl. Genomföra kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på enhetsnivå.

15(15) Införa teamträffar inom området funktionshinder för att säkerställa samverkan mellan olika funktioner och uppföljning av risker och inträffade händelser i verksamheten som kan påverka patientsäkerheten. Ökad kännedom och uppföljning av Riktlinje för Skydd och begränsningsåtgärder. Upprätta riktlinjer och rutiner för uppföljning av Medicintekniska produkter. Initiera att rutiner för kontroll och rengöring av grundutrustning upprättas av enhetschefer.