Värme, kyla och väder. Åk

Relevanta dokument
Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Meteorologi. Läran om vädret

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Alice och världens väder

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Min bok om hållbar utveckling

Ämnen runt omkring oss åk 6

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Förnybara energikällor:

Värmelära. Fysik åk 8

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor


Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

Vatten och luft. Åk

Vad ska ni kunna om djur?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vad är vatten? Ytspänning

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Konsten att spå väder

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

Min bok om hållbar utveckling

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Allt kallare ju högre vi kommer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Materia Sammanfattning. Materia

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Facit till 38 No-försök

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Klimatet i Skandinavien

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Vad är naturkunskap?

Klimat, vad är det egentligen?

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vätskors volymökning

Sortera på olika sätt

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Nederbörd. Nederbörd

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

1:a gången på vårt NTA arbete.

Så funkar det. Danderyd/08

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?

Hur varm är du på utsidan?

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

ELEKTRICITET.

METEOROLOGI. Innehåll

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

8 Värme och väder. 2 Hur fungerar en termometer? OH1 Vatten ett viktigt undantag OH2 Celsius och Kelvin 3 Utvidgning av gaser 4 Ordfläta

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Biologi. Livet på jorden

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Transkript:

Värme, kyla och väder Åk 4 2017

Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara värme? Väderprognos Vädersymboler Meteorologer Vind Varm luft/kall luft Lågtryck/högtryck Moln Nederbörd, snö, hagel, regn Åska, blixt

Solen Solen är en stjärna. Solen skickar ut ljus och värme. Solens ljus innehåller mycket energi och det behöver växterna i fotosyntesen. vatten + solljus(energi) + koldioxid -> syre + druvsocker

Växelvarma djur Solens värme behöver de växelvarma djuren få. De kan inte själva framställa tillräckligt med kroppsvärme och får därför den temperatur som omgivningen har. Du kan ibland hitta ödlor och ormar liggandes på varma stenar och tar åt sig solens värme. Exempel på växelvarma djur är ormar och ödlor.

Orm som värmer sig

Jämnvarma djur Däggdjur och fåglar är jämnvarma. Det betyder att kropparna har samma temperatur oavsett omgivningens temperatur. Hela tiden bildas det ny värme inom oss av energin som vi får från maten vi äter. När vi människor är friska har vi en kroppstemperatur på ca 37 grader.

Lagrad solenergi Eftersom solen är med när träden och växterna tillverkar sin egen mat (fotosyntesen), så säger man att det i trädet finns lagrad solenergi. När vi hugger ner trädet och eldar med det, värmer vi oss med energi som från början kom från solen. Samma sak gäller olja, torv och kol (gamla växtrester och djurrester). Koll på NO s. 38-39

Varför svettas vi människor? När du springer blir du varm och då svettas vi. För att svetten ska avdunsta behövs det värme som kommer från din hud. Då kyls du av och blir svalare. Koll på NO s. 40

Ledare och isolator Ledare: Material som leder värme bra: Järn Mässing Silver Koppar Vatten Isolator: Material som leder värme dåligt: Plast Glas Luft Kork Gummi Tegel

Ledning, strålning och strömning Värme kan spridas på tre olika sätt: Värmen leds genom olika material och sprider sig till andra ställen. (Ledning) Värmen strålar från t.ex. solen. (Strålning) Värmen strömmar från t.ex. en fläkt. (Strömning)

Ledning När du håller i en grillpinne av bara järn när du grillar korv kommer du snart inte kunna hålla i pinnen längre. Värmen från elden leds genom grillpinnen upp till din hand. Man säger att värmen sprids genom ledning. Experiment sked

Strömning Om du står vid en eld och vinden blåser åt ditt håll kan värmen som värmts upp av elden flytta sig med vindens hjälp mot dig. Man säger att värmen sprider sig genom strömning. Ett annat exempel på strömning är fönen.

Strålning En vindstilla dag när solen skiner kan man känna hur värmen strålar från solen. Ett annat exempel är när du står nära en eld och det inte blåser, så känner du värmen stråla från elden. Man säger då att värmen sprids genom strålning. Experiment Designa eget grillspett. Stencil s. 62-63

Spara värme och klara av kyla När det är kallt kan man äta mer och röra på sig för att hålla värmen. Vi värmer även upp våra hus med öppen spis, element eller golvvärme. För att hålla kvar värmen inne i huset isolerar vi med olika material t.ex. isolering. Dessa material leder värme dåligt och därför stannar värmen kvar inuti huset. Experiment Bägare med varmvatten

Djur har olika sätt att klara av vinterkylan: Äter sig feta under sommaren och hösten, för fett är en bra isolering mot kyla. Vinterpäls Småfåglar övernattar i stora flockar där de sitter när varandra och håller värmen på så sätt. Några djur befinner sig i gångar under snön, för att snön innehåller luft som isolerar. Koll på NO s. 42-43

Fåglar Fåglar brukar ofta burra upp sina fjädrar när de sitter på grenar. Detta gör att de lättare kan hålla värmen.

Väder Meteorologi: Läran om vad som händer i luften. Meteorologer: personer som ställer prognoser och arbetar med att observera vädret.

Väderprognos Runt jorden snurrar vädersateliter som fotograferar jorden. Bilderna visar var det finns moln och hur oväder rör sig. Meteorologerna tittar på bilderna och får även uppgifter från alla väderstationer som finns runt om i landet. Utifrån alla uppgifter kan de berätta hur vädret kan förväntas bli. Detta kallas för en väderprognos. Koll på NO s. 48-49 http://www.tv4play.se/program/v%c3%a4der?video_id= 3246298

Väderprognos med förklaringar

Vädersymboler på prognos Klart Mest klart Regn Mulet Regnskur Halvklart Molnigt Växlande molnighet Byar med snöblandat regn Snöblandat regn Snöbyar Snöfall Åskskurar Åska Dimma

Väder Väder är det som händer i atmosfären. Atmosfären är det luftlager som finns runt jorden. Solens strålning gör att det skapas olika väder. Koll på NO s. 44

Vindar Solen värmer upp marken och luften. När luften blir varm utvidgar den sig ( atomerna rör sig mer och behöver mer plats). Varm luft är lättare än kall luft. Varm luft stiger uppåt. Genast sugs det in ny kall luft och då rör sig luften och en vind har bildats. Vind är alltså luft som rör sig. Experiment Petflaska med ballong https://www.youtube.com/watch?v=5xaredfday4 6:58 Koll på NO s. 45

Lågtryck och högtryck

Moln och regn Solen värmer upp vatten i hav, sjöar och vattendrag. Den varma luften tar med sig vattenånga högre upp i luften. När vattenångan kommer högre upp kyls den av och blir till vattendroppar igen. Vattendropparna bildar moln. Vattendropparna rör sig och går ihop med andra vattendroppar. Till slut har de blivit så tunga att de faller ner dvs. det regnar. https://studi.se/l/vattnets-kretslopp-1 Koll på NO s. 46

Snö Om det är kallt bildas små iskristaller istället när vattenångan stiger uppåt. När dessa träffas andra iskristaller bildas så småningom snöflingor. När snöflingorna är tillräckligt stora faller de till marken som snö.

Hagel Hagel bildas när vattendroppar fryser till is och faller ner lite, smälter, träffar nya vattendroppar och sedan kommer vindar som gör att vattendroppen åker upp igen i molnet och fryser igen. Till slut har det bildats små kulor av is dvs. hagel.

Bild på stora hagel

Nederbörd Nederbörd: Det betyder vatten i olika former som faller till marken som regn, snö eller hagel. https://studi.se/l/sveriges-klimat-och-arstider Evas funkarprogram Väder

Åska och blixt Blixtrar bildas när det uppstår elektriska laddningar i moln. Till slut sker en urladdning. Urladdningen kan ske i ett och samma moln mellan två moln mellan moln och marken Det är urladdningen som vi ser som en blixt och ljudet i hör vid urladdningen är det vi kallar åska. Koll på NO s. 47 https://www.youtube.com/watch?v=f6d3tgmiv-m

Åska och blixt bild

Instrument man använder för att mäta väder Termometer: Mäter vilken temperatur det är. Man mäter detta i grader. ( C där C står för Celcius) Regnmätare: Mäter hur mycket det regnar. Man mäter detta i mm (millimeter). Vindmätare: Mäter hur mycket det blåser. Man mäter detta i m/s.

Fortsättning Barometer: Mäter lufttrycket. Vindflöjel/vimpel: Använder när man ska se vilken riktning vinden har. Koll på NO s. 50

Instrument för att mäta termometer barometer vindmätare regnmätare vindflöjel