Valet av spanska. En enkätstudie om vad som påverkar elevers språkval i grundskolans senare år. Andrea Limmerstedt. Handledare: Ida Lidegran

Rapport nr: 2011ht4964 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Valet av spanska En enkätstudie om vad som påverkar elevers språkval i grundskolans senare år Andrea Limmerstedt Handledare: Ida Lidegran Examinator: Mikael Palme

Till Andres och Ximena 1

Sammanfattning Denna studie har bestått av 185 enkäter som har besvarats av elever i grundskolans senare år. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade påverkats av familjens förhållande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att läsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det är viktigt att läsa spanska eftersom det är ett stort språk och därför att det är användbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll då dessa var vanligt förekommande, speciellt hade många elever varit i Spanien. Studien visade också att mer än var fjärde elev har minst en förälder som talar eller förstår spanska, samt att en stor andel av föräldrarna talar ett annat modernt språk. Det finns med andra ord ett betydande nedärvt språkkapital. Slutligen var det som motiverade elever att läsa spanska att kunna förstå och tala grundläggande spanska vid resor. Få trodde att de skulle få användning får språket i sina framtida arbeten. Valet tycks därmed inte vara nyttoval i den meningen att man ser att användningen av spanska är kopplad till framtida studie- och yrkeskarriärer. Nyckelord: spanska, grundskolans senare år, attityder, kön, social bakgrund, språkkapital, motivation. 2

Innehåll 1. Inledning...1 2. Bakgrund...2 2.1. Disposition...3 3. Litteraturöversikt...4 3.1. Tidigare forskning...4 3.1.1. De moderna språken i grundskolan och gymnasiet ur ett historiskt perspektiv...4 3.1.2. Om förändringar i språkvalet och den påföljande språkkrisen...5 3.1.3. Spanskans expansion i den svenska skolan...6 3.1.4. Attityder till språkstudier...7 3.1.5. Olika tendenser i språkvalet för flickor och pojkar...8 3.1.6. Språkval och social bakgrund...9 3.1.7. Motivation i spanskstudierna...9 3.2. Studiens bidrag...9 3.3. Teoretiska utgångspunkter... 10 3.3.1. Motivation och attityd... 10 3.3.2. Kön... 11 3.3.3. Familjens förhållande till resor och spanska... 11 4. Syfte och frågeställningar... 13 5. Metod... 14 5.1. Urval... 14 5.1.1. Presentation av skolorna... 15 5.2. Enkät som metod... 16 5.3. Enkätens konstruktion och genomförande... 16 5.3.1. Databearbetning och kategorisering... 17 5.3.2. Validitet... 18 5.4. Etiska aspekter... 19 5.5. Reflektioner över metoden... 19 6. Resultat och analys... 22

6.1. Elevernas attityder till spanska och skillnader mellan könen... 22 6.2. Familjens inverkan på valet av spanska... 24 6.3. Elevernas motivation och syfte med att lära sig spanska och skillnader mellan könen... 27 7. Diskussion... 29 8. Konklusion... 32 Referenser... 33 Bilaga 1... 36 Bilaga 2... 41 1

1. Inledning Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar vad gäller språkvalet 1 för elever i grundskolans senare år 2. Både tyskan och franskan har tappat mark och antalet elever som väljer att läsa spanska har istället ökat markant. Olika språk har dock olika attraktionskraft bland elever, tidigare var det många flickor som valde franska och pojkar som valde tyska, men enligt de senaste mätningarna ökar spanskan sina andelar både bland flickor och pojkar, och franskan och tyskan går ner i popularitet. Främst är det flickor som allt mer överger tyskan för spanskan, 1998 var det 56 procent flickor som valde tyska och år 2009 hade denna siffra gått ner till 24 procent. 3 Spanskans position har därmed stärks både bland pojkar och flickor, och det är därför intressant att undersöka vilka likheter och skillnader det finns i deras attityder till spanskan. Som blivande lärare i spanska är det viktigt för mig att veta varför mina elever har valt just spanska och vad de förväntar sig använda språket till. Av statistiken att döma väntar det mig stora grupper som valt spanska - en helt annan verklighet än den jag själv upplevde i början av 2000- talet när jag valde att läsa tyska eftersom det var det som var på modet då. 1 Begreppet språkval avser det val av språk eleverna gör i början av högstadiet. Detta sker i och med att eleverna börjar i årskurs sex eller sju, beroende på hur skolan är organiserad. Språken som eleverna kan välja mellan varierar kraftigt. I denna studie kommer jag dock främst att avse valet mellan franska, tyska och spanska när jag talar om språkvalet. 2 Med elever i grundskolans senare år menar jag elever från årskurs sex till årskurs nio, det vill säga elever som är 12-15 år. I denna studie kommer jag att använda grundskolans senare år och högstadiet som synonymer även om högstadiet -benämningen avskaffades i och med införandet av 1994 års läroplan. Valet att använda uttrycket högstadiet i denna studie trots det beror på att gemene man fortfarande använder termen i inofficiella sammanhang. http://www.ne.se/lang/högstadium [Hämtad 2011-11-17] 3 Bertilsson, Emil, Språkets konjunkturer. Del I: De moderna språken i grund- och gymnasieskolan, Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Uppsala, 2010, s.30 1

2. Bakgrund Spanskan infördes som B-språk 4 i skolan 1994, men antalet som valde spanska var ganska lågt långt in på 2000-talet. Under de senaste drygt tio åren har dock någonting hänt som har gjort att spanskan har positionerat sig som det mest valda språket bland grundskoleelever. 1999 var det exempelvis ca 10 procent studenter som fick betyg i spanska, och 2009 var det runt 50 procent. 5 Enligt Käll riskerar nu franskan eller tyskan att ligga pyrt till på grund av spanskans snabba framfart och då skolorna endast är skyldiga att erbjuda två av dessa språk. 6 Språkvalsfrågan har varit en mycket omdebatterad fråga från millennieskiftet och framåt, och man har talat om en kris. 7 Under många år valde nämligen elever bort språken då dessa kurser ansågs för krävande och svåra att få bra betyg i, och man valde hellre att exempelvis läsa kurser i bollsport eller matlagning. 8 Ett annat problem var och är fortfarande att de moderna språken (tyska, franska, spanskan, med flera) inte är obligatoriska även om själva språkvalet är det. På många skolor erbjuds eleverna istället att fördjupa sig i svenska eller engelska vilket har fått stora konsekvenser för de så kallade moderna språken. 9 Många elever anser att de behöver förbättra svenskan och engelskan och prioriterar därför dessa ämnen. 10 Överlag verkar det i Sverige finnas en övertro på engelskan. År 2009 föreslog exempelvis Folkpartiet att engelska skulle bli obligatoriskt från och med årskurs ett i grundskolan vilket skapade debatt då ingen tidigare forskning kunnat belägga att elever lär sig engelska bättre, om det lär sig språket redan i årskurs ett istället för i årskurs tre eller fyra. 11 Svenska ungdomar utsätts idag för stor exponering av engelskan i massmedia, vilket många hävdar har lett till denna övertro. Engelskan är förvisso det främsta andraspråket i världen, men den är långt ifrån gångbar överallt. 12 Trots nedgången av språken i skolan, är kunskaper i främmande språk något som efterfrågas av näringslivet och som värderas högt på arbetsmarknaden. Enligt en undersökning gjord av 4 B-språk var den tidigare benämningen för det främmande språk man läste i skolan förutom svenska och engelska. I denna studie kommer jag därför att använda moderna språk och b-språk som synonymer i de fall som båda figurerar. http://www.ne.se/lang/b-språk [Hämtad 2011-11-17] 5 Bertilsson, 2010, s.19 6 Käll, Olle,"Värna "småspråken"!". I LMS-Lingua, Nr. 4, 2008 7 Eklund, Bo G, Språken, skolan, samhället: Ett temanummer om de moderna språken och deras marknad i Sverige. I Praktiske Grunde: Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab, Nr. 4, 2010, s.8 8 Pärnerud, Sara Olivia, Varför spanska? Institutionen för lärarutbildning, Uppsala, 2005 9 Skolverket, Redovisning av regeringsuppdrag angående utveckling av språkvalen moderna språk och svenska/engelska, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2500, 2011a 10 Skolverket, Fler ska fullfölja sina studier i moderna språk, http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/grundskoleutbildning/2.4382/fler-ska-fullfolja-sina-studier-imoderna-sprak-1.123473, 2011b 11 Engdahl, Horace et al, Övertro på engelskans betydelse, Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/overtro-pa-engelskans-betydelse_3823653.svd, 2009-11-20 12 Ibid. 2

Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv anser de flesta företag att engelska inte är tillräckligt och att främmande språk måste prioriteras. Mest efterfrågat är tyska då 33 procent av företagen svarar att man bör kunna detta språk, följt av spanska och kinesiska med 16 och 14 procent vardera. 13 I en rapport från EU-kommissionen gick det redan 2009 att läsa att små och medelstora företag i Europa gör betydande ekonomiska förluster just på grund av bristande kompetens i andra främmande språk än engelska man säljer ju bättre på mottagarlandets språk. 14 2.1. Disposition I kapitel 1 ges en kort inledning till studien, och i kapitel 2 en kontextualiserande bakgrund. Kapitel 3 beskriver tidigare forskning om elevers val av språk samt relevanta begrepp för studien. I kapitel 4 återfinns undersökningens syfte och frågeställningar, vilket åtföljs av kapitel 5 som redovisar den valda metoden. I kapitel 6 visas resultatet och analysen av enkätundersökningen, och i kapitel 7 den åtföljande diskussionen. Kapitel 8 består av den slutliga konklusionen av studien. 13 Fjelkner, Metta & Krantz, Tobias, Vi måste satsa på tyska och kinesiska i skolan, Dagens Nyheter, 2010-09-21 14 Engdahl, Horace et al, 2009-11-20 3

3. Litteraturöversikt 3.1. Tidigare forskning I flera rapporter har man konstaterat spanskans framfart bland de moderna språken de senaste tio åren, och därmed också tyskans fall. Härnäst kommer en beskrivning av den forskning som finns om just de moderna språken i Sverige och förändringen av deras popularitet. Denna del har för avsikt att belysa vad som tidigare har gjorts i forskningen och därmed visa det tomrum som min studie ämnar fylla. 3.1.1. De moderna språken i grundskolan och gymnasiet ur ett historiskt perspektiv De moderna språkens ställning i utbildningssystemet har varierat över tid. I sin rapport från Skolverket beskriver Malmberg de moderna språken i grundskolan och gymnasiet från 1960 och framåt. I skolan som föregick första läroplanen var tyskan traditionellt sett det språk som påbörjades först. Man kunde under denna tid också läsa franska, vilket var en förutsättning för att få börja på gymnasiet. I och med den första läroplanen Lgr 62 introducerades även engelskan i skolan och man läste det då under fyra år. Nu fick man dock inte läsa två språk vid sidan av engelska, och man var därför tvungen att välja mellan tyska och franska. 15 Lagom till införandet av Lgr 69 hade engelskan stärkt sin ställning och blivit obligatorisk från årskurs tre till nio. I dagens läge i den svenska skolan anses engelskan fortfarande mycket viktig - den läses på många håll faktiskt under hela grundskoletiden, det vill säga från årskurs ett till nio. Sedan införandet av kursplaner 2000 gör man dock en skillnad mellan engelska och moderna språk, varav det senare har blivit ett samlingsnamn för Lpo 94:s b- och c-språk. 16 I en regeringsproposition som lades fram till Lpo 94 ville man satsa på ett förstärkt språkprogram. Man talade om ökade arbetslivs- och studiekontakter med länder där kommunikationsspråket inte var engelska. Det språk man ville satsa på nu, utöver tyska och franska var spanska då detta språk redan var mycket populärt i gymnasieskolan. 17 I en handlingsplan från EU-kommissionen från 2004 framhöll man att medlemsländerna i EU var ense om att eleverna borde behärska åtminstone två främmande språk. Målet var att eleverna skulle uppnå förmåga att förstå, skriva och tala dessa språk och därmed få interkulturell kompetens. 18 15 Malmberg, Per, De moderna språken i grundskolan och gymnasieskolan från 1960 och framåt. I Språk. Grundskola och gymnasieskola, http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/22/32/115632_historik.pdf, 2000, s.3-6 16 Ibid. 17 Malmberg, 2000, s.8-9 18 Främja språkinlärning och språklig mångfald. En handlingsplan 2004-2006, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 2004 4

Effekterna av satsningen på moderna språk har dock inte varit de väntade. Tyskan har exempelvis upplevt en nedgång. Enligt Malmberg kan detta bero på att tyskundervisningen traditionellt sett varit fokuserad på grammatik vilket inte lockar de yngre barnen. En annan anledning till att språk i stort minskat i popularitet är elevernas möjlighet till att välja bort de moderna språken och förstärka och fördjupa sig i engelska. 19 2010 införde man dock ett meritpoängsystem i vilket språkkurser ger extra poäng i ansökan till högskolestudier. På detta vis vill statsmakterna premiera språkstudier och minska avhoppen. Ambitionen är att alla grundskoleelever ska läsa ett modernt språk. 20 Det man i forskningen hittills har kunnat se är att andelen elever som väljer att läsa den mest avancerade engelskakursen har stigit markant sedan året innan man genomförde meritreformen. 21 Hur det har gått för de moderna språken återstår dock att se. 3.1.2. Om förändringar i språkvalet och den påföljande språkkrisen Trots satsningen på de moderna språken under nittiotalet har förutsättningarna för språkstudier sett mycket annorlunda ut runt om i landet. 1999 gjorde Skolverket en intervjustudie om språkvalet i grundskolan där man talade med skolledare, lärare och elever vid tre skolor. Det man studerade var bland annat vilka konsekvenser en tidigare start i b-språk hade inneburit och vilka följder det hade blivit av det obligatoriska språkvalet efter Lpo 94. Det man kom fram till var att allt fler skolor valde att lägga starten för språken i årskurs 6 och att 80 procent av eleverna valde ett språk då, eller i årskurs 7. Det obligatoriska valet hade lett till att fler elever läste språk, men man hade ändå problemet att var femte elev hoppade av sina språkstudier. 22 Inom forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet pågår just nu ett projekt vid namn Språken, skolan, samhället där man undersöker det språkliga kapitalets produktion och cirkulation både inom den formella skolningen och på andra marknader. 23 Man har tagit avstamp i den omdebatterade språkkrisen och studerat krisens förändring över tid. Enligt Börjesson och Bertilsson, är den mest drastiska förändringen för grundskolan och gymnasieskolan inte minskad benägenhet att läsa språk, utan en skillnad i vilket språk som läses, vilket inneburit, som tidigare nämnts, att spanskan vunnit mark på bland annat tyskans bekostnad. 24 19 Ibid. 20 Börjesson, Mikael & Bertilsson, Emil, Språkens numerärer. Elever och studenter på språkutbildningar, 1960-2010. I Praktiske Grunde: Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab, Nr. 4, 2010, s.19 21 Krigh, Josefine & Lidegran, Ida, Avancerade språkstudier som konkurrensfördel: Fallet engelska i gymnasieskolan. I Praktiske Grunde: Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab, Nr. 4, 2010 22 Skolverket, Språkvalet i grundskolan en pilotundersökning, Stockholm, 1999 23 Eklund, 2010, s.8 24 Börjesson & Bertilsson, 2010, s.34 5

3.1.3. Spanskans expansion i den svenska skolan Att spanskan har blivit allt mer populär i den svenska skolan är inte något som har gått obemärkt förbi. Álvarez och Albanesis konstaterar i en rapport för Instituto Cervantes att spanskans framfart i den svenska skolan har varit revolutionerande stor. De diskuterar hur positiv den stora efterfrågan av spanska är för språket i sig, men också de faror som ligger i att det i Sverige saknas behöriga lärare i ämnet. Álvarez och Albanesi hävdar också att spanskans popularitet beror mycket på det stora antalet spansktalande som bosatt sig i Sverige, vilket 2004 uppgick till mer än 100 000 personer. 25 Börjesson och Bertilsson konstaterar, i en artikel i Praktiske Grunde att spanskan har expanderat nästan osannolikt mycket. Den har positionerat sig som det vanligaste B-språket i grundskolan och det vanligaste fortsättningsspråket i gymnasieskolan. 26 I Bertilssons rapport Språkens konjunkturer studeras de språkliga konjunkturerna över en längre tidsrymd, och man har i denna undersökning använt register över alla elever i grundskolan och gymnasiet från 1987 till 2009. 27 Enligt Bertilsson var antalet elever som fick slutbetyg i spanska i början av 2000-talet relativt få, ungefär 5000 elever. Elva år senare, år 2009 hade detta sjudubblats och uppnådde då 35 000 elever med slutbetyg i spanska, vilket man kan se i Bertilssons diagram som återges här nedan i Figur 1. Figur 1. Val av B-språk i grundskolan 1998 2009, andelar av de elever som har ett slutbetyg i franska, spanska eller tyska. 28 25 Álvarez Montalbán, Fernando & Albanesi, Laura, La enseñanza del español en Suecia. I El español en el mundo. Anuario del Instituto Cervantes, Centro Virtual Cervantes, http://cvc.cervantes.es/lengua/anuario/anuario_04/alvarez_albanesi/default.htm, 2004 26 Börjesson & Bertilsson, 2010, s.21 27 Bertilsson, 2010, s.8 28 Bertilsson, 2010, s.20 6

3.1.4. Attityder till språkstudier Spanskans expansion har mycket att göra med elevernas associationer och attityd till språket. Skolverket gjorde 2003 en attitydundersökning där man studerade grundskole- och gymnasieelevers attityd till språkstudier. I denna undersökning kom man fram till att många elever tyckte att spanska var det roligaste och lättaste språket. Spanskan associerades bland annat med värme och semester. Denna undersökning gjordes dock i form av intervjuer med elever, lärare och föräldrar, vilket visserligen ger en fingervisning om hur läget såg ut, men kan också tänkas ha missat en del just på grund av metodvalet då ett mindre antal elever intervjuades. 29 Vid Göteborgs universitet genomfördes år 2003 ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med medverkan av Humanistiska fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Målet var att studera gymnasieelevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk. I denna studie ansåg sig elever ha mest nytta av engelskan i framtiden, och i stort sett samma nytta av spanska, tyska och franska. Det fanns många negativa åsikter som [o]m man ska plugga utomlands i något spansktalande land är det bra med spanska. Annars inte, Franskan jag har lärt mig har jag ingen användning för i framtiden och Tyska tror jag ej jag kommer att stöta på mycket i livet. Många elever motiverade också sitt bortval av språk relaterat till undervisningens utformning och innehåll. Lärarens roll verkade spela in mycket i valet av språk. De flesta elever var dessutom överens om att språkstudier tveklöst är förenade med en stor arbetsinsats. 30 Pärnerud gjorde i sitt examensarbete 2005 en mindre enkätstudie av gymnasieelevers språkval. Enkäten delades ut på två gymnasieskolor och besvarades av 90 elever och det visade sig att de flesta elever hade valt spanska eftersom de ansåg att det var ett stort och viktigt språk. De trodde också att spanska var lättare än tyska och franska. Denna studie är också förhållandevis liten i storleken och fokuserar enbart på gymnasieelevernas val. 31 I Isaksson examensarbete Vad gör spanskan populär? från 2006 utförde hon en undersökning bestående av både enkäter och intervjuer med elever som läste spanska, och med elever som hade valt andra moderna språk. Denna undersökning är den enda, utöver min egen, som jag har hittat där man fokuserar på språkvalet i grundskolan. Isakssons studie bygger på 72 enkäter och sex intervjuer gjorda på en skola i en större stad. I undersökningen framkommer det att spanskan ofta väljs eftersom att spansktalande länder är möjliga och attraktiva semestermål. Detta kan sägas höra ihop med att Spanien fortfarande är svenskarnas mest eftertraktade resmål. 32 Stor roll 29 Skolverket, Attitydundersökning om språkstudier i grundskola och gymnasieskola. Resultat av en kvalitativ undersökning. Andreas Lund & Co AB, Stockholm, 2003 30 Thorson et al, Språklig enfald eller mångfald? En studie av gymnasielevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, Göteborg, 2003, s.19-20 31 Pärnerud, 2005 32 Winberg, Ola, Språkresor. Ackumulation av språkkapital eller konsumtion av upplevelser?. I Praktiske Grunde: Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab, Nr. 4, 2010, s.71 7

läggs också vid att språket är stort och talas av många. Anledningarna till att eleverna inte valde tyska eller franska var att tyskan upplevdes som ful och franskan för svår. Enligt Isaksson verkar spanskan utgöra en medelväg mellan franskan och tyskan. Eleverna verkar dock inte tro i någon större utsträckning att deras spanskkunskaper kommer att vara dem till nytta i framtiden. 33 Det som skiljer Isakssons studie från min egen är dels omfattningen, men även att jag analyserar hur elevernas bakgrund i form av familjens förhållande till resor och spanska - påverkar språkvalet. Min studie kompletterar därmed bilden av varför eleverna väljer att läsa just spanska. År 2007 publicerade Arkel sitt examensarbete om elevers attityd till tyskundervisningen i en grundskola och en gymnasieskola. I hennes enkätundersökning utförd på 142 elever framgår det att många elever gör sitt språkval utifrån personliga relationer i tysktalande länder och språkkunskaper i deras omgivning. Föräldrar och syskon spelar alltså stor roll i valet samt möjligheten att få hjälp med inlärningen hemifrån. I undersökningen framgår det också att elever tycker att muntlig färdighet är det viktigaste. Målet med studierna var att kunna kommunicera med människor och kunna förstå språket när de åker utomlands. 34 Enligt Krigh och Lidegran som har gjort en stor enkätundersökning om elever som läser Engelska C på gymnasiet, är de viktigaste faktorerna till att läsa avancerad engelska vardagsnyttan, intresset för språket och resorna. Många elever har utvecklat en utbildningsstrategi där språkstudier främst ses som något man gör för sin egen skull och inte något man verkligen investerar i för framtida studier och yrkesval. 35 Det är alltså inte bara de moderna språken som har denna starka sammankoppling med resor för eleverna, utan språk i allmänhet. 3.1.5. Olika tendenser i språkvalet för flickor och pojkar Språkstudier är generellt sett feminint kodade då fler flickor än pojkar väljer att studera språkinriktade utbildningar. 36 När det sedan gäller valet av språk finns det också en skillnad i vilka språk som vanligtvis väljs av flickor och av pojkar. I forskningsprojektet som gjordes av Göteborgs universitet 2003 kom man fram till att tendensen i språkvalet mellan pojkar och flickor år 2002 var följande: pojkar valde generellt sett tyska och flickor valde franska. 37 Enligt Bertilsson var detta sig likt år 2009 då könsfördelningen inom de olika språken fortfarande innebar att fler pojkar valde tyska än flickor, och andelen flickor var störst i både franska och spanska. 38 33 Isaksson, Anja, Vad gör spanskan populär? En undersökning av elevers åsikter om sina språkval i grundskolan, Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier, Malmö, 2006 34 Arkel, Astrid, Det värkar vara ett bra språk att kunna. Elevers attityder till tyskundervisningen i en svensk grundskola och en gymnasieskola, Lärarutbildningen Kultur, Språk, Medier, Malmö, 2007, s.30 35 Krigh & Lidegran, 2010, s.50 36 Krigh & Lidegran, 2010, s.47 37 Thorson et al, 2003, s.6 38 Bertilsson, 2010,s.29 8

3.1.6. Språkval och social bakgrund I frågan om språkval och social bakgrund kommer Bertilsson fram till att olika sociala grupper väljer och slutför språkkurser i olika utsträckning. År 2005 var exempelvis andelen elever som erhöll slutbetyg i B-språk (indelat i sociala klasser) 83 procent i högre klass, 71 procent i medelklass, 62 procent i lägre medelklass, 52 procent i högre arbetarklass samt 49 procent i lägre arbetarklass. 39 Familjens tillgångar påverkar med andra ord huruvida eleverna lyckas slutföra sina studier i språk. Det är också tydligt i studien att en klart högre andel elever som väljer franska kommer från högre sociala positioner. 40 Andra studier har även visat att de elever som väljer att läsa avancerade kurser i engelska också har högt socialt ursprung. 41 Så är fallet även för spanskan då den sociala rekryteringen är högre än för tyskan, men denna skillnad är mindre och det är franskan som står ut mest i den sociala rekryteringen av de moderna språken. 42 3.1.7. Motivation i spanskstudierna I Spanska för alla (?), Hedström och Mikkolas examensarbete från 2007, jämförs hur låg- och högmotiverade elever i högstadiet motiveras till att läsa spanska. 200 elever deltog i enkätstudien som bestod av frågor där eleverna skulle uppskatta sin grad av motivation. Studien visade att de högmotiverade eleverna hade valt spanska för att de ville lära sig just det språket, medan den andra gruppen valde spanska för att de var tvungna att välja ett språk. 43 Anledningar till att välja spanska var att man ville resa i spansktalande länder, att spanska var ett världsspråk och viktigt därför att det talades av många människor. På frågan om vad de skulle ha spanskan till i framtiden svarade de högmotiverade eleverna att de ville använda spanska vid resor, och de lågmotiverade att de inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper (och därmed inte skulle använda språket i framtiden) samt att de inte trodde att de skulle resa till ett spansktalande land. 44 3.2. Studiens bidrag I den tidigare forskningen har jag hittat ett tomrum där eleverna i grundskolans senare år antingen har lämnats utanför undersökningen, eller där man har undersökt deras språkval, men inte kunnat generalisera i större utsträckning på grund av att man bara har frågat ett litet antal individer. I rapporter från exempelvis Skolverket 45 eller forskningsgruppen SEC 46 har fokus mer 39 Bertilsson, 2010, s.31 40 Bertilsson, 2010, s.33 41 Krigh & Lidegran, 2010, s.48 42 Bertilsson, 2010, s.19 43 Hedström, Charlotta & Mikkola, Kristina, Spanska för alla (?). En jämförelse mellan låg- och högmotiverade elevers motivation i spanskundervisningen, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala, 2006 44 Ibid. 45 Skolverket, 2011b 46 Eklund, 2010, s.8 9

legat på de stora förändringar som skett kring språkvalet, men inte på de direkta tankarna som ungdomar har kring sitt val av spanska. Forskningen om elevers allra första språkval, och om valet av just spanska, är följaktligen ganska begränsad, vilket står som bakgrund till min undersökning. Enligt Thorson et al är man numera inom språkinlärningsforskningen överens om att motivation och attityd hos inläraren avgör tempot och slutnivån på språkinlärningsprocessen och huruvida inläraren väljer att fortsätta med sina språkstudier. 47 Under mina år som lärarstudent har jag många gånger upplevt att det överlag har funnits ett ointresse för att lära sig ett annat språk än engelska, och det har förefallit vara ett mysterium för mig varför då spanska är det alternativ de flesta elever väljer när de måste välja ett ytterligare språk utöver engelskan. I och med denna studie vill jag råda bot på denna ovisshet. 3.3. Teoretiska utgångspunkter I följande del kommer relevanta begrepp för undersökningen att förklaras. 3.3.1. Motivation och attityd Motivation kan definieras som de faktorer hos en individ som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Det är motivationen som förklarar varför vi handlar på ett visst sätt snarare än ett annat. Man brukar skilja mellan primär och sekundär motivation, där den första är biologiskt betingad och handlar om artens fortlevnad, och den andra formas av det sociala och det kulturella. 48 Det är den sekundära motivationen denna studie fokuserar på, vad det är som driver grundskoleelever att välja spanska. Hur motivation och språkstudier hör ihop kan vi se nedan i Thorsons modell, i Figur 2. Teorier om sekundär motivation fokuserar nämligen mer på motivation i förhållande till omvärlden än till inre drivkrafter och behov: 47 Thorson et al, 2003, s.39 48 Nationalencyklopedin (NE), Motivation, http://www.ne.se/lang/motivation, 2011d 10

Figur 2. Modifierad variant av Gardners socio-pedagogiska modell om motivationssamband. 49 Attityd är ett begrepp som vanligen sammankopplas med motivation. Inom socialpsykologin används termen för att uttrycka en varaktig inställning som man har fått genom erfarenheter. Attityden består av kognitiva, affektiva och intentionella element. Det kognitiva elementet består av det en person tror eller vet om någonting, vilket är det som är i fokus i min studie, vad eleverna tror om spanskan och de andra språken. Det affektiva beskriver hur starkt man tar ställning för eller emot det, och det intentionella elementet visar beredskapen till handling man har gentemot företeelsen. Attityder kan vara positiva eller negativa och variera i styrka, en undergrupp till negativa attityder är exempelvis fördomar. 50 3.3.2. Kön Som jag beskrev i punkt 3.1.5. finns det skillnader i andelen flickor och pojkar som väljer att läsa de olika språken. Detta betyder att val av språk hänger samman med kön, och det är därför jag finner det relevant att undersöka eventuella könsskillnader i flickors och pojkars attityder till spanska och motivation till att läsa språket. 3.3.3. Familjens förhållande till resor och spanska Elevernas bakgrund är något som påverkar deras studieval och studieframgångar. Tidigare forskning inom detta område har visat att den sociala skiktningen som förr fanns i utbildningssystemet med folkskola och läroverk nu har flyttat in i grundskolan. Detta har fått som följd att gymnasiet har blivit en institution som gynnar barn tillhörande högre sociala skikt och missgynnar arbetarklassens barn. Framför allt verkar det vara föräldrarnas utbildningsnivå, och inte de ekonomiska hemförhållandena, som påverkar barnens studieframgångar och val av högre 49 Thorson et al, Språklig enfald eller mångfald? En studie av gymnasielevers och språklärares uppfattningar om elevers val av moderna språk, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, Göteborg, 2003, s.47 50 Nationalencyklopedin (NE), Attityd, http://www.ne.se/lang/attityd, 2011a 11

utbildning. 51 Det är därför ytterst relevant att, som i min studie, undersöka språkvalet i relation till social bakgrund. Enligt Lidegran är föräldrarnas utbildningsnivå, yrke, socioekonomiskt indelning (SEI-kod) och social grupp (I, II, och III) vanliga mått på den sociala bakgrunden. 52 I min undersökning har jag studerat elevernas vana att åka utomlands på somrarna. Detta har fått utgöra variabeln för att avgöra elevernas sociala bakgrund. Från början var tanken att föräldrarnas yrke skulle utgöra en indikation på social bakgrund, men då många elever inte kunde uppge detta blev jag i analysen tvungen att välja bort yrkesfrågan. Genom att studera elevernas resvana har jag indirekt fått en indikator på både social bakgrund och familjens tillgångar, men jag väljer att benämna detta som familjens förhållande till resor och spanska. Den bakgrund och de tillgångar som eleverna har med sig hemifrån och som sedan har betydelse för olika utbildningssatsningar brukar benämnas nedärvt kapital. Dessa kapital kan vara av olika storlek och slag, exempelvis av kulturell, ekonomisk eller social art, men de hänger ändå samman. I Lidegrans studie från 2009 undersöks utbildningskapitalets egenart, både i sig självt och i förhållande till andra tillgångar. Resultatet av hennes studie visar att elever med många nedärvda tillgångar lyckades bättre med att skapa sig ett brett utbildningskapital. Föräldrarnas roll spelar med andra ord stor roll i barnens intresse till sina studier. 53 Inom ramen för denna studie har jag förutom elevernas resvana valt att titta på deras nedärvda språkkapital. Alla sociala aktörer förfogar över ett sådant 54 och i det ingår de språk man har tillgång till hemma genom föräldrarna. I min undersökning ses språkkapitalen som tillgångar i form av föräldrarnas behärskande av flera språk, framför allt utöver svenska och engelska. Jag har även mer specifikt studerat tillgången på spanska i elevernas hem. 51 Lidegran, Ida, Utbildningskapital. Om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Forskningsgruppen för utbildningsoch kultursociologi, Uppsala, 2009 52 Lidegran, 2009, s.28 53 Lidegran, 2009, s.38-40 54 Ekelund, 2010, s.5 12

4. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityder till spanska och motiv till att välja studier i spanska. Jag ämnar också undersöka om det finns könsskillnader i attityderna och motiven, samt utforska familjens betydelse för elevernas val av språk. Mina frågeställningar är: Vilka attityder har eleverna till spanska? Finns det skillnader mellan könen vad det gäller attityderna? Vad motiverar eleverna till att välja att lära sig spanska? Finns det några skillnader mellan könen vad det gäller motiven till val av språk? Påverkas valet av spanska av elevernas familjetillgångar, här mätt i resor och nedärvt språkkapital? 13

5. Metod 5.1. Urval Datainsamling till studien har skett genom ett enkätformulär. Enkäten delades ut i samtliga spanskklasser på tre olika högstadieskolor i Uppsala, med elever från årskurs sex till årskurs nio, vilket har resulterat i 185 insamlade enkäter. Av ekonomiska skäl fick varje klass bara ett tillfälle på sig att fylla i enkäten, vilket resulterade i att bortfallet, det vill säga de som inte var närvarande fick inte någon ytterligare chans att delta. Då eleverna och deras vårdnadshavare visste om i förväg att jag skulle komma, har jag valt att behandla frånvaron av dessa personer som att de avstod från att delta i studien. Tanken var att 200 elever skulle delta, och då jag lyckades få med 185 uppgår bortfallet till femton personer sammanlagt. Då bortfallet är 7,5 procentenheter av det totala antalet deltagare anser jag att det inte borde ha någon större betydelse för resultatet av undersökningen. Jag anser att undersökningen ändå är mättad med det antalet enkäter jag har samlat in då många svar återkommer. Skolorna valdes ut genom ett strategiskt urval i ett försök att få med så många olika typer av skolor som möjligt. Då det av ekonomiska och praktiska skäl föreföll omöjligt att dela ut enkäter bland samtliga högstadieelever i Uppsala, föll valet på dessa tre skolor. Tanken var att stickprovet jag fick från dessa skolor skulle vara representativt för populationen elever i grundskolans senare år i Uppsala som läser spanska. Traditionellt sett brukar man säga att ett slumpmässigt urval är den optimala metoden för att välja individer till sitt stickprov 55, men detta är egentligen ingen garanti för att man faktiskt får ett representativt stickprov. Anledningen till att denna studie bygger på ett icke-slumpmässigt urval är att urvalet av människor skulle vara representativt i följande bestämda avseenden: jag ville ha en innerstadsskola, en förortsskola, och en landsortsskola. 56 Tanken var också att ha med en variation av elever med och utan invandrarbakgrund. Faran med att genomföra att strategiskt urval är risken för ett snedvridet resultat. Det kan vara så att de karakteristika som man har valt ut bara visar sig vara av marginell betydelse. 57 Ett strategiskt urval kan också begränsa möjligheten att generalisera resultatet. Esaiasson et al menar att gräva där man står har ett pris, men att det trots det är vanligt att samhällsvetare väljer fall från den egna närmiljön. 58 I denna studie har jag fokuserat på elever i min närmiljö då det lämpar sig väl att undersöka elevers val av språk i Uppsala. Det är en känd akademisk stad där många läser språk och det blir 55 Borg, Elisabet & Westerlund, Joakim, Statistik för beteendevetare, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2006, s.21 56 Se beskrivning i 4.1.1. 57 Trost, Jan, Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, 1994, s.31 58 Esaiasson et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 3., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2007, s.176 14

därför intressant i många avseenden. I Uppsala hittar man en utbildningselit samt en överrepresentation av grupper som är knutna till offentlig sektor. Uppsala är med andra ord en kommun med starkt utbildningskapital. 59 Detta innebär att Uppsala som stad innehar faktorer som har påverkat studien och som kanske inte finns i andra städer. Genom att välja så pass olika skolor i Uppsala hoppades jag ändå kunna ge en fingervisning om hur det kan se ut i resten av Sverige, men resultaten i denna undersökning kan ändå inte sägas vara generella i den meningen att de gäller för hela landet. I denna studie bestående av 185 enkäter har bortfallet bestått av femton personer som har varit frånvarande vid enkätutdelningen. I själva undersökningen har det även förekommit internt bortfall, vilket kommer att redovisas i tabellerna i Bilaga 2. Det interna bortfallet kan ha berott på att deltagarna inte förstod frågorna, vilket jag försökte undvika genom att närvara men som givetvis ändå kan ha skett, eller på att deltagarna helt enkelt inte orkat besvara alla frågor. Enkäten gjordes ju på barn vilket är viktigt att ha i åtanke då barn många gånger inte har samma tålamod som vuxna har när det gäller att fylla i enkäter. Jag är även medveten om att grupperna i vissa fall är små vilket gör att man får tolka resultaten med viss försiktighet, exempelvis vid uppdelningen på kön och olika svarsalternativ. Könsfördelningen har varit följande: av 185 deltagare är 60 procent flickor och 37 procent pojkar, med ett bortfall på 3 procent. 60 Detta återspeglar tidigare forskning som visat att andelen flickor som läser spanska är större än andelen pojkar. 61 5.1.1. Presentation av skolorna För att upprätthålla viss konfidentialitet för studiedeltagarna kommer skolornas namn inte att avslöjas och dessa kommer hädanefter att figurera med de fingerade namnen Lingonskolan, Tranbärskolan och Björnbärskolan. Här följer dock ändå en kort presentation av varje skola med information som är relevant att redovisa, men som är begränsad för anonymitetens skull. Bortfallet har bestått av elever som inte var närvarande vid utdelningen av enkäterna. 62 Lingonskolan är en friskola i centrala Uppsala med elever från förskolan till årskurs nio. Det är en liten skola med 128 elever och totalt är det 39 elever av dem som läser spanska där som har besvarat enkäten. Tranbärskolan är en kommunal skola som ligger lite utanför stadskärnan i Uppsala. Ca 350 elever går på denna skola i åldrarna från förskolan till årskurs nio. 67 elever från denna skola har deltagit i studien. 59 Krigh & Lidegran, 2010, s.48 60 Se Tabell 2, Bilaga 2, för frekvenser i antal 61 Bertilsson, 2010, s.29 62 Se punkt 4.1. Urval 15

Björnbärskolan är en kommunal skola i en landsort utanför Uppsala. Skolan har enbart elever i grundskolans senare år, det vill säga från årskurs sex till nio. Antalet elever uppgår till ca 320 och av dessa besvarade 76 stycken enkäten. 5.2. Enkät som metod Enkätstudien som genomfördes är rent metodmässigt en frågeundersökning och en respondentundersökning. Det som undersöktes var deltagarna själva och deras tankar, vilket är anledningen till att samma frågor ställdes till samtliga svarspersoner. Frågorna var relativt strukturerade och åtföljdes för det mesta av fasta svarsalternativ. Avsikten var att hitta mönster i en viss population av personer för att sedan kunna generalisera resultaten. 63 Studien gjordes i form av en gruppenkät då detta innebar att flera personer var samlade och därmed lättare kunde nås med ett frågeformulär. 64 För att få så stor svarsfrekvens som möjligt närvarade jag vid utdelningen av enkäten i nästan alla grupper, vilket jag hade kommit överens om med ansvariga lärare. Detta gjorde det möjligt för mig att förklara eventuella oklarheter för deltagarna, speciellt i grupperna med de yngsta barnen. Enligt Esaiasson et al. brukar denna metod ofta resultera i näst intill hundraprocentig svarsfrekvens, vilket jag också kan intyga så här i efterhand. 65 5.3. Enkätens konstruktion och genomförande Enkäten var utformad på så vis att eleverna fick tolv frågor med påståenden som de skulle ta ställning till med hjälp av en femgradig skala som gick från håller med till håller inte med alls. Frågorna handlade i stort sett om varför eleverna hade valt just spanska, varför de hade valt bort exempelvis franska och tyska och om deras familjesituation (eventuella språk man talade hemma, och semestervanor). Frågorna i enkäten var något anpassade för åldersgruppen, exempelvis byttes alternativ som instämmer/instämmer ej ut mot håller med/håller inte med. De flesta frågor hade begränsade möjligheter till självständiga svar, detta för att förenkla analys- och kategoriseringsprocessen. Deltagarna fick olika skalor av svar att välja mellan. 66 I några frågor fanns det dock möjlighet för deltagarna att lägga till påståenden. Detta val gjorde jag då jag inte ville styra deltagarnas svar helt och hållet, samtidigt som jag ändå ville erbjuda fasta alternativ som sedan enklare kunde jämföras inom svarsgruppen. Öppna svarsalternativ skulle också ge deltagarna möjlighet att känna att de hörde hemma någonstans. 63 Esaiasson et al., 2007, s.258-259 64 Trost, 1994, s.10 65 Esaiasson et al., 2007, s.258-259 66 Se enkäten, Bilaga 1 16

I enkäten valde jag att ställa frågor om elevernas föräldrar och deras yrke. En del deltagare i studien ställde sig frågande till relevansen av dessa frågor, vilket jag motiverade genom att det i forskningen har visat sig att social bakgrund spelar roll för valet av språk. En synpunkt jag också fick var varför, i frågan om eventuella resmål, det bara fanns några få ställen att välja på. Skälet till detta är att det i dessa länder pratas mycket spanska vilket var relevant för undersökningen. All insamlad data fördes in i en datamatris som därefter användes till att göra de beräkningar som krävdes för att analysera resultatet. I resultatdelen i denna uppsats valde jag sedan att väva ihop resultatet med analysen. Detta för att underlätta för läsaren, då denna studie innehåller en stor mängd statistik och jag ville att man skulle kunna följa resonemanget med hjälp av statistiken. 5.3.1. Databearbetning och kategorisering I bearbetningen av insamlade data valde jag att kategorisera svaren utefter frågorna i enkäten. Alla påståenden som fanns som svar till frågorna fick en bokstav (a, b, c, o.s.v.). Sedan beräknades deltagarnas svar med siffror från 1-5, beroende på vad de hade svarat i skalan (denna skala var lite olika beroende på frågan. 67 I de öppna frågorna skrev deras svar in utan att göras om till siffror. Då jag i enkäten var mest intresserad av att veta vilka påståenden som eleverna identifierade sig med har jag valt att fokusera på svarsalternativen håller med och håller med ganska mycket. Dessa har sedan slagits ihop till en och samma grupp eftersom grupperna var för sig annars blev för små, även om det ligger en liten nyansskillnad i att hålla med helt och delvis hålla med. Jag har resonerat att håller man delvis med identifierar man sig ändå på något sätt med påståendet håller med vilket möjliggör en i hopslagning av dessa svarsalternativ. I enkäten finns det även med frågor om hur mycket de satsade på spanska både tidsmässigt och betygsmässigt, samt frågor om varför eleverna hade valt bort franska och tyska. I resultat- och analysfasen märkte jag dock att det var mer relevant att fokusera på de frågor som var kopplade till studiens teman. Dessa frågor utgjorde ju en merpart av enkätfrågorna. Frågorna gällande franska och tyska uteslöt jag också då jag insåg att om man skulle göra en jämförelse mellan de moderna språken skulle man även frågat fransk- och tyskelever varför de valde bort spanska vilket inte fanns utrymme till att göras inom denna studie. I resultat- och analysdelen valde jag att presentera resultatet med hjälp av tre kategorier som anknyter till studiens frågeställningar: Elevernas attityder till spanska och skillnader mellan könen Familjens inverkan på valet av spanska Elevernas motivation och syfte med att läsa spanska och skillnader mellan könen 67 Ibid. 17

5.3.2. Validitet Med validitet menas att man faktiskt mäter det man påstår sig mäta. Detta är ett centralt problem i den empiriska samhällsvetenskapen, och något man måste ha i åtanke i sin studie. Enligt Esaiasson et al. bör en studie ha resultatvaliditet vilket innebär att mina teoretiska begrepp måste stämma överens med mitt operationella mätverktyg, samt att det ska finnas en frånvaro av slumpmässiga fel, vilket tillhör det man brukar kalla reliabilitet. 68 I en undersökning bör man med andra ord kontrollera att det mätinstrument, i mitt fall enkäten, verkligen mäter det man ämnar mäta. Exempelvis bör alla deltagare frågas på samma sätt då situationen ska vara likadan för alla. Under datainsamlingen och den senare databearbetningen bör man också vara noggrann så att slarvfel inte leder till felaktigheter i resultatet. Esaiasson et al. förespråkar att man kan stärka en undersöknings validitet genom att utgå från tidigare forskares tillvägagångssätt. 69 I denna studie utgick jag från Pärneruds undersökning 70 då denna hade liknande syfte som denna undersökning. Validitet handlar också om generaliserbarhet, och detta försökte jag uppnå genom att dels utöka antalet enkäter, och dels genom att strategiskt välja olika skolor för att få med så olika individer som möjligt i undersökningen men som ändå hade spanskan som gemensam nämnare. För att stärka reliabiliteten krävs det enligt Trost att undersökningssituationen ska vara standardiserad. 71 Detta försökte jag uppnå genom att närvara vid enkätutdelningen och på så sätt ge deltagarna samma muntliga information innan de satte igång, samt ge dem samma möjlighet att fråga om oklarheter. Ett problem som uppstod var dock att läraren för en grupp blev sjuk när jag skulle närvara vilket ledde till att hon fick dela ut enkäterna själv vid ett senare tillfälle som jag tyvärr inte kunde närvara vid. Detta försämrade reliabiliteten något, men då jag skickade med tydliga instruktioner på hur enkätsituationen skulle se ut och vad som skulle sägas innan deltagarna fyllde i, tycker jag ändå att reliabiliteten inte försämrades nämnvärt. Detta skedde dessutom när jag hade hunnit prova enkäten på 70 personer innan, och jag visste då att frågorna var begripliga för deltagarna. Sedan vid databearbetningen användes en elektronisk matris där jag efter att ha skrivit in deltagarnas svar, dubbelkontrollerade att de var korrekt inskrivna. Vid ett tillfälle märkte jag att deltagaren hade kryssat i två påståenden i en fråga, och då valde jag att bedöma frågan som icke besvarad då jag inte ansåg det försvarbart att gissa mig till vilket kryss som stämde. Jag ansåg det bättre att det blev ett bortfall än ett snedvridet resultat. 68 Esaiasson et al., 2007 69 Esaiasson et al., 2007, s.66 70 Pärnerud, 2005 71 Trost, 1994, s.58 18

5.4. Etiska aspekter Som forskare måste man följa vissa regler för att skydda de individer som deltar i studien. Detta konkretiseras i fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera undersökningsdeltagare om deras uppgift i studien och vilka villkor som gäller för deras medverkan, exempelvis att medverkan är frivillig och får avbrytas. 72 I min enkätundersökning valde jag att dels informera om detta muntligt vid själva utdelningen av enkäten i klassrummen, men också genom att skriva ut informationen på enkätens försättsblad. På så sätt försökte jag minimera risken att deltagarna i studien missade denna viktiga information. Samtyckeskravet innebär att forskaren måste ha deltagarens samtycke. Då ungdomarna som deltog min studie var under 15 år delade jag ut ett brev till deras målsman veckan innan jag genomförde enkätundersökningen på skolorna. Undersökningen var visserligen inte av etiskt känslig karaktär, men då en del av deltagarna var så små som tolv år gamla, föreföll det ändå viktigt att låta föräldrarna få veta om studien. Konfidentialitetskravet går ut på att forskaren har tystnadsplikt beträffande känsliga uppgifter om individerna i studien. I min studie informerade jag om deltagarnas anonymitet både i brevet till föräldrarna, och i informationen på själva enkäten. Då min undersökning gick ut på att försöka se generella mönster i språkvalet innefattade den inte känsliga uppgifter, och information som namn och liknande samlades inte in. Sista kravet som ingår i individskyddskravet är nyttjandekravet. Detta krav innebär att de uppgifter man samlar in ska vara för forskningsändamål. De uppgifter jag fick in användes enbart i forskningssyfte och publiceras här i mitt examensarbete. Då alla uppgifter rörande namn, skola och område där deltagarna bor är avkodade hoppas jag undvika att forskningsresultatet används i icke-vetenskapliga syften. 5.5. Reflektioner över metoden En fördel med enkätundersökningar är att man genom att fråga flera personer lättare kan beskriva hur svarsmönstren ser ut och generalisera varför det ser ut så. En annan är att det kan vara mer tidseffektivt att låta svarspersonerna besvara enkäter än att intervjua dem en och en. Dessutom kan svarspersonerna känna sig mer trygga om de i lugn och ro får besvara frågor själva än att sitta i en intervjusituation och bli utfrågade. Som intervjuare kan man också omedvetet påverka och styra intervjun genom mimik och gester när frågornas läses upp, genom selektivt 72 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf, 1990 19

lyssnade eller genom att utstråla vad man förväntar sig att personen ska svara. Dessa svårigheter kan man komma över om man istället gör en enkätstudie. 73 Å andra sidan kan enkäter också ge upphov till missförstånd och språksvårigheter. Detta var en risk i min studie då eleverna var unga, och då en del av dem troligtvis hade läs- och skrivsvårigheter. Dessutom fanns det en svårighet i att anpassa frågorna så att de blev begripliga även för den yngsta målgruppen. Detta försökte jag avhjälpa genom att närvara vid enkätutdelningen. En annan nackdel med enkätundersökningar är att man begränsas i möjligheten att ställa komplexa frågor, vilken kan göra att undersökningen blir aningen ytlig. 74 Man får helt enkelt ha i åtanke att tanken är att se mönster och inte att se till alla detaljer. I enkätstudier finns också risk för att man tappar kontroll i svarssituationen. 75 Jag hade exempelvis små möjligheter att kontrollera om svaren som gavs var seriösa och korrekt besvarade förrän efteråt. Jag upptäckte vid databearbetningen en del internt bortfall, det vill säga bortfall av enstaka frågor, vilket enligt Ejlertsson är något vanligare i enkätundersökningar jämfört med intervjuundersökningar. 76 De problem som har uppstått vid genomförandet av denna undersökning har till stor del att göra med att det är en utmaning att utföra enkäter på barn och ungdomar. En av frågorna jag ansåg var oerhört viktig vid skapandet av enkäten var yrkesfrågan där enkätdeltagarna skulle skriva vilka yrken deras föräldrar hade. Denna fråga skulle sedan användas till att analysera elevernas sociala bakgrund. Det visade sig dock att de flesta elever inte visste exakt vad deras föräldrar arbetade med, bara arbetsplatsen. Även om jag var med vid enkätutdelningen var det svårt för eleverna att definiera exakta yrken. Det kunde låta pappa jobbar på bilverkstad och då var det för mig omöjligt att gissa mig till exakt vad pappans yrke var, han kanske var mekaniker, receptionist, ägare av bilverkstaden etc. Jag valde därför att utesluta denna fråga då svaren tyvärr inte kunde användas för analysen av elevernas sociala bakgrund. Om jag skulle göra om undersökningen igen skulle jag troligtvis skicka yrkesfrågan till föräldrarna direkt och låta dem fylla i svaret. Risken med detta skulle dock vara att få ett större bortfall eftersom jag inte skulle kunna vara med vid ifyllandet av enkäten. Ett annat problem jag upptäckte med själva enkäten var att det saknades fler tillfällen för deltagarna att själva skriva i alternativ, speciellt i frågorna om anledningarna till att välja spanska. Där fick jag en del kommentarer om att det fattades en syskonfråga, det vill säga att man hade ett äldre syskon som hade läst spanska, och en släktfråga om att man hade släkt som talade spanska. Jag upptäckte också ett problem med språkfrågan då jag kanske borde ha frågat vilket språk talar du själv eller dina föräldrar istället för vilket språk förstår du själv och dina föräldrar. Många skrev att föräldrarna förstod danska och norska och där ställer jag mig frågande till om det 73 Esaiasson et al., 2007, s.266-267 74 Ibid. 75 Esaiasson et al., 2007, s.265 76 Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1996, s.12 20