Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Relevanta dokument
Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Nu är höstvetet i axgång

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Liten mineralisering denna vecka

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Markens mineralisering högre än normalt

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt varierande kväveupptag

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Högt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Årets kvävemätningar har startat

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget ökar ordentligt

Utnyttja restkvävet i marken

Lågt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Lägre upptag i nollrutorna igen

Sista mätningen för den här säsongen

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kvävestrategi i höstvete

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kväve i höstvete 2013

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Optimal N-giva på våren till höstraps

Veckorapport - Linköping vecka 22

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Veckorapport - Skara vecka 26

Kvävestrategi i höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kvävestrategi i höstvete

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Kvävestrategi i höstvete

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd av det varma vädret. Plantorna befinner sig fortfarande i stråskjutningsfas DC 3 till 32, men i ett fält DC 37. Kväveupptaget är nu i medeltal 85 kg per ha i fält som enbart tillförts mineralgödsel och har den senaste veckan ökat med 23 kg i fältet och 5 kg i nollrutan. Nollruta Sjöstorp 1, 13 maj 216 (Foto: Maria Fermvik) Väderdata Väderdata visar att medeltemperaturen ökat jämfört med föregående vecka, den senaste veckan var den mellan 13 och 18 grader, en ökning med ca 4 grader. Något lägre temperatur har det varit i östra delarna av Skåne (Löderup), 11-14 grader. Även marktemperaturen har successivt ökat till 13-18 grader (varmast i Vellinge). De två senaste veckorna har det på de flesta platser inte regnat alls, så nu är det torrt i marken, vilket gör att mineraliseringen av markens kväve troligen minskar framöver, om det inte regnar snart.

Skåne/Halland, vecka 2, 216 Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget Vid mätningen 13 maj hade grödan nått utvecklingsstadium DC 3 till 32, utom på en plats, Håslöv 2, där plantorna nått stadie DC 37, flaggbladet just synligt (tabell 1). Tabell 1. Grödans upptag av kväve 13 maj Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta () Upptag i fält () Kattarp 1 Brons höstraps 31 24 76 Kattarp 2 Brons höstvete 3 16 59 Västraby 1 Ellvis höstvete 32 38 74 Västraby 2 Ellvis vall 32 34 77 Furulund 1 Brons höstraps 31 27 93 Furulund 2 Brons vårkorn 31 11 77 Håslöv 1 Brons höstvete 31 43 73 Håslöv 2 Julius höstraps 37 39 Trelleborg 1 Brons konservärt 31 38 93 Trelleborg 2 Brons höstraps 31 3 89 Sjöstorp 1 Julius rödklöver 32 48 19 Sjöstorp 2 Julius höstraps 32 31 98 Löderup 1 Mariboss höstvete 31 33 81 Löderup 2 Mariboss höstvete 31 33 82 Kristianstad 1 Julius höstraps 31 42 78 Fjälkinge 1 Nordh potatis 32 11 Falkenberg 1 Brons höstvete * * * Falkenberg 2 Julius havre * * * * Mätning saknas Markens kvävemineralisering har kommit igång och i diagram 2 till 6 ser man hur kväveupptaget i nollrutorna ökat senaste veckan på de flesta av platserna. Jämfört med mätningen 6 maj uppmättes i fälten med enbart mineralgödsel i medeltal 23 kg per ha ökat upptag (variation till 35 kg) och i nollrutorna 5 kg (variation -13 kg). I fälten som tillförts stallgödsel hade kväveupptaget i medeltal ökat med 2 kg per ha ( till 31 kg) och i nollrutorna med 12 kg (7-15 kg). Det negativa värdet för Kristianstad är inte medräknat (diagram 6). Sida 2

Skåne/Halland, vecka 2, 216 Sida 3 Kväveupptag () Data om försöksplatserna Grunddata, utförd gödsling m.m. på fälten där nollrutorna finns, hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du årets samtliga tidigare brev. Skillnader i kväveupptag mellan fält Det finns inga tydliga skillnader beroende på förfrukt, men de platser där det fortfarande är mycket lågt upptag av kväve i nollrutan, är där förfrukten är stråsäd. De fält med största totala upptagen finns efter goda förfrukter. I diagram 1 visas upptaget kväve i de olika fälten i stapeldiagram där staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Övre delen (1a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den nedre (1b) fält som tillförts både stall- och mineralgödsel i år, eller hösten 215. I medeltal för platser både med och utan stallgödsel har 85 kg per hektar tagits upp av grödan. I fält utan stallgödsel varierar upptaget i nollrutan mellan 11 och 48 kg per ha (medel 29 kg) och i fält med stallgödsel mellan 33 och 11 kg (medel 49 kg per ha). Fält med enbart mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 2 52 43 24 16 43 66 34 27 66 11 55 59 38 3 61 48 67 48 31 33 Diagram 1a. Kväveupptag, 13 maj, i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes.

Kväveupptag () Falkenberg 2 Falkenberg 1 Löderup 1 Sjöstorp 2 Sjöstorp 1 Trelleborg 2 Trelleborg 1 Furulund 2 Furulund 1 Västraby 2 Kattarp 2 Kattarp 1 Skåne/Halland, vecka 2, 216 Fält med stallgödsel eller biogödsel och mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 19 2 36 3 41 49 36 38 43 39 33 Västraby 1 (ff höstvete) Håslöv 1 (ff höstvete) Håslöv 2 (ff höstraps) Löderup 2 (ff höstvete) 42 Kristianstad 1 (ff höstraps) 11 Fjälkinge 1 (ff potatis) Diagram 1b. Kväveupptag, 13 maj, i höstvetefält som tillförs stallgödsel och mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Förfrukt anges inom parentes. Utnyttjat gödselkväve Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är i medeltal 56 kg per hektar i enbart mineralgödslade fält och 36 kg där stallgödsel tillförts. De flesta fält har gödslats två gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 114 och 181 kg per ha. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 49 procent av tillfört gödselkväve (Sjöstorp 2). Mätvärdet gäller det kväve som grödan har tagit upp och som finns i ovanjordiska delar av plantan. Allt tillfört kväve är dock inte direkt tillgängligt för grödan. Ofta omvandlas t.ex. tillfört ammoniumkväve i gödselmedel såsom ammoniumnitrat till nitrat innan växten tar upp det, en process som gynnas av markfukt och ökande jordtemperatur. Det kväve som plantan tagit upp fördelas under mognadsprocessen mellan kärna, halm, strå, rötter och eventuella förluster. Procentsiffran för upptag av tillfört gödselkväve ger en indikation om hur mycket som återstår för grödan att ta upp. Tabell 2. Procentuellt upptag av tillfört gödselkväve, Övre tabell fält med enbart mineralgödselgiva, nedre tabell fält som får både stall- och mineralgödsel. 114 116 1 149 149 175 175 136 136 161 133 133 6 maj 34% 28% 17% 31% 31% 17% 22% 3% 37% 35% 1% 3% 13 maj 46% 37% 31% 44% 44% 31% 34% 45% 49% 3% * * * Mätning saknas Sida 4

Fjälkinge 1 Kristianstad 1 Löderup 2 Håslöv 2 Håslöv 1 Västraby 1 Skåne/Halland, vecka 2, 216 1 176 181 131 143 162 6 maj 16% 13% 15% 41% 9% % 13 maj 26% 17% 23% 37% 25% 12% Jämförelse med förra året Utvecklingstakten är trots det varma vädret något senare i år än 214, men ungefär den samma som förra året 215. Vid mätningar 8 maj 215 bestämdes vetes utvecklingsstadium till DC 31-32, och 9 maj 214 var en del fält i stadie DC37. Fälten där vi mäter är ungefär de samma, men inte identiska mellan åren. Grödans upptag av kväve tycks vara något större i år än de två föregående åren. Kväveupptaget var 215 i medeltal 7 kg per hektar i fälten 8 maj och 24 kg i nollrutorna och 214 den 9 maj, kg i fälten och 24 kg per ha i nollrutorna. Dessa uppgifter kan jämföras med årets mätning 13 maj i fält med enbart mineralgödsel, med 85 kg per ha i gödslade delar och ett upptag på 3 kg i nollrutan. Platsvis kväveupptag 1 Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 Nollruta Kattarp 2 fält Kattarp 2 Nollruta 2 15 april 29 april 6 maj 13 maj Diagram 2. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby Västraby 1 fält Västraby 1 Nollruta Västraby 2 fält Västraby 2 Nollruta Sida 5

Skåne/Halland, vecka 2, 216 Furulund och Sjöstorp 1 2 15 april 6 maj 13 maj Furulund 1 fält Furulund 1 Nollruta Furulund 2 fält Furulund 2 Nollruta Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Nollruta Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Nollruta Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp 1 Håslöv och Trelleborg 2 Håslöv 1 fält Håslöv 1 Nollruta Håslöv 2 fält Håslöv 2 Nollruta Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Nollruta Trelleborg 2 fält Trelleborg 2 Nollruta 15 april 6 maj 13 maj Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv och Trelleborg Sida 6

Skåne/Halland, vecka 2, 216 1 Löderup Löderup flytgödsel Löderup mineralgödsel Löderup Nollruta 2 15 april 22 april 29 april 6 maj 13 maj Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup 1 Fjälkinge och Kristianstad Kristianstad 1 fält Kristianstad 1 Nollruta Fjälkinge 1 fält Fjälkinge 1 Nollruta 2 15 april 22 april 29 april 6 maj 13 maj Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Fjälkinge och Kristianstad CropSAT och vegetationsindex Tack vare det klara vädret finns det satellitbilder och uträknat vegetationsindex även från den senaste veckan (från 12 maj) över Skåne- Halland. Vegetationskartorna nås via Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu under Räkna själv, eller webbplatsen www.cropsat.se. Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik Regionkontoret Alnarp Sida 7