Ärende Beteckning Förslag

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-06-01 Kommunfullmäktige Sammanträde 9 juni 2015 klockan 8.30 i kommunfullmäktigesalen, stadshuset Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Elisabeth Lyckevall (S) och Kristina Karlsson (C) respektive Lena Reimertz Thelén (M) och Kenth Wallin (SD), ersättare. Måndagen 22 juni klockan 17. 2. Föredragningsordning vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde 3. Arvode vid sammanträdet Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-83 42 25 maria.svenningsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Ärende Beteckning Förslag 4. Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018 KS/2015:189 KS 2015-05-26, 112; Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunfullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs. Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2016 på 54,7 miljoner kronor. Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 239,5 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,4 miljoner kronor. Investeringsvolymen fastställs till 313,7 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns. Skattesatsen för 2016 fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, dock inom ett totalbelopp på 867 miljoner kronor. Information 5. Avrapportering rådslag Barbrobetalar Interpellationer - besvarande

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Ärende Beteckning Förslag 6. Interpellation om Kungsbacka kommuninvånares säkerhet vid mottagande av ensamkommande KS/2015:219 KF 2015-05-12, 81; Interpellationen får ställas och besvaras av kommunalrådet Ulrika Landergren (FP) på nästa sammanträde. Beslutsärenden; övrigt 7. Taxor och regler för Kulturskolan KS/2015:164 KS 2015-05-26, 127; Taxor och regler för kulturskolan godkänns att gälla från och med 2015-07-01. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om ändringar i Regler Kulturskolan till nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. 8. Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun 2016 9. Ny avgiftsnivå i maxtaxan för förskola och fritidsverksamhet KS/2015:169 KS 2015-05-26, 128; Renhållningstaxa för Kungsbacka kommun 2016 godkänns. Taxorna gäller från och med 2016-01-01. KS/2015:214 KS 2015-05-26, 129; En ny högsta avgiftsnivå för maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg, i enlighet med Skolverkets skrivelse 2015-03-24, gäller från den 1 juli 2015. Avgifterna för maxtaxa i fritidshem tillämpas även för barn som deltar i fritidshemsverksamhet enbart vid lov.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Ärende Beteckning Förslag 10. Reglemente för byggnadsnämnden KS/2015:175 KS 2015-05-26, 130; Beslutsärenden; motionssvar Kommunfullmäktige antar nytt reglemente för byggnadsnämnden, daterat 2015-05-05. 11. Svar på motion om medborgarförslag, från Lars- Anders Lundberg (MP) och Harri Lötjönen (MP) 12. Svar på motion om rösträtt i kommunalval från 16 år, från Clas Rosander (MP) 13. Svar på motion om att minska barngrupperna i förskolan, från Maj-Britt Rane Andersson (S) KS/2014:203 KS 2015-05-26, 131; Motionen avslås med hänvisning till att kommunens nämnder och styrelser har uppdrag från fullmäktige att jobba med inflytande och delaktighet genom kommunfullmäktiges prioriterade mål om inflytande, direktiv om invånardialog och Kungsbacka 2020. Kommuninvånare har även möjlighet att lämna synpunkter genom kommunens synpunktshantering. KS/2013:230 KS 2015-05-26, 132; Motionens förslag om att kommunen ska verka för sänkt rösträttsålder i kommunval avslås med hänvisning till Grundlagsutredningens bedömning att det nuvarande sambandet mellan rösträttsålder och myndighetsålder inte bör brytas. KS/2012:303 KS 2015-05-26, 133; Motionen avslås med hänvisning till yttrande från nämnden för Förskola & Grundskola, 38/2014, där nämnden menar att en insats för minskade barngrupper skulle innebära stora kostnadsökningar samtidigt kan det inte garantera att kvaliteten i förskolan som helhet ökar.

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Ärende Beteckning Förslag Beslutsärenden; val 14. Entledigande och fyllnadsval till kommunalt uppdrag 15. Rättelse av beslut - entledigande och fyllnadsval till kommunalt uppdrag Övrigt 16. Eventuellt nya interpellationer, frågor och/eller motioner 17. Redovisning av inkomna skrivelser KS/2015:174 Kungsbacka 1 juni Per Ödman (M) Ordförande Anna Rehnberg Sekreterare ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Välkomna att lyssna på överläggningarna! Hela dagordningen och handlingarna till mötet finns att läsa på www.kungsbacka.se. Utsändning av kommunfullmäktiges sammanträde sker över Närradion, 95,2 MHz.

Till kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare Förslag till föredragningsordning vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde den 9 juni 2015 Fullmäktiges presidium lägger fram följande förslag till föredragningsordning för årets budgetdebatt. Förslaget bygger på en överenskommelse/samråd mellan gruppledarna och presidiet. Kommunfullmäktige föreslås godkänna förslaget till föredragningsordning för sammanträdet. Föredragningsordning Kommunfullmäktige ska vid sammanträdet den 9 juni 2015 dels behandla budgetärenden och dels övriga beslutsärenden. debatten inleds med att en representant lägger fram sitt partis budgetförslag alternativt yrkar bifall till någon annans förslag. Varje parti ges maximalt 10 minuters anförande. De ordförande som inte är ledamöter i fullmäktige kallas för att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten (kommunfullmäktiges arbetsordning 10). Ledamöterna bör begränsa talartiden till 4 minuter. Repliktid är 1 minut. En förutsättning för att tidsschemat ska hålla är att talarna har korta och koncisa anföranden och begränsar sina repliker. hanteringen Gruppledarna har kommit överens om att ledamot för parti eller partier lägger kompletta alternativa budgetförslag i sitt inledningsanförande. Dessa utformas så att de i sin helhet kan tas upp till proposition och ställas mot kommunstyrelsens förslag. Det kan till exempel innebära förändringar i förhållande till ett lagt förslag och som kan tas i ett sammanhang. Yrkandena bör innehålla mål, driftbudget, investeringsbudget och skattesats. Förslagen delas ut före sammanträdets början till samtliga ledamöter. Säryrkanden som ligger utanför huvudförslaget kan bedömas som ett alternativt komplett budgetförslag och bör innehålla mål, driftbudget, investeringsbudget och skattesats. Kommunfullmäktige Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Samtliga budgetförslag bör enligt 8 kap 4 och 5 kommunallagen innehålla finansieringsförslag och vara balanserade. Alla yrkanden ska lämnas in skriftligt till ordföranden/sekreteraren och ha tydlig rubrik. Yrkanden kan med fördel lämnas in redan vid sammanträdets början. 2 (2) Inkallande av ersättare Vid behandlingen av budgetärendena får särskilt skäl enligt 5 i kommunfullmäktiges arbetsordning anses föreligga, varvid inträde för tjänstgöring tillåts under pågående behandling av ett ärende. Per Ödman Ordförande

PM hantering på fullmäktige I juni 2014 beslutade fullmäktige att Föredragningsordningen vid budgetsammanträdet ska utvärderas. 1 (1) Datum 2015-04-27 Tidigare och nuvarande hantering beslutet i fullmäktige har hanterats så att det innebär ett komplett budgetförslag där alla anslag är finansierade. Det innehåller även förslag på skattesats. Detta föreslås även gälla 2015. Omvärldsspaning En genomgång har gjorts av hur andra kommuner gör och det visar sig att de också tar kompletta budgetförslag utan säryrkanden. Det kan dock förekomma beslut om särskilda utredningsuppdrag. Följande kommuner har svarat på utsänd fråga och redovisar att de tar beslut om ett (1) budgetförslag som är en helhet med finansiering av utlagda ramar: Falkenberg, Stenungsund, Varberg, Öckerö och Kungälv. Kungälv anger att de beslutar om vissa utredningsuppdrag i samband med budgetbeslutet. Gunilla Josefsson Ekonomichef KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson Direkt 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Ärende 4 Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018 innehåller Tjänsteskrivelse Läsanvisningar till det reviderade budgetdokumentet efter kommunstyrelsens sammanträde dokumentet, kommunfullmäktige 2015 06 09 Protokoll från Centrala samverkansgruppen med bilagor Yrkande från Socialdemokraterna Yrkande från Miljöpartiet För att underlätta läsningen och för att påskynda navigeringen i dokumentet har jag lagt in bokmärken i dokumentet. Om du använder dig av Good Reader på din ipad för att ladda ner och läsa dokumenten hittar du en symbol som ser ut som en öppen bok i mitten av verktygsfältet längst ner. Om du använder Adobe Reader hittar du istället en symbol som ser ut som en öppen bok längst ner till höger i verktygsfältet. Dessa ser du alltså när du har öppnat ärendet och har framme verktygsfältet (försvinner verktygsfältet trycker du någonstans så centralt som möjligt på skärmen så kommer det fram igen). Good Reader Adobe Reader

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-27 Diarienummer KS/2015:189 Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018 Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunbudget 2016, Plan 2017-2018, nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunfullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat 2016 på 54,7 miljoner kronor Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 239,5 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,4 miljoner kronor. Investeringsvolymen fastställs till 313,7 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns. Skattesatsen för 2016 fastställs oförändrat till 21,33 procent. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller, dock inom ett totalbelopp på 867 miljoner kronor. Kommunstyrelsen beslutar för egen del - under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut ovan Ekonomichefen får i delegation att omsätta befintliga lån vid förfall, dock inom ett totalbelopp på 867 miljoner kronor. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kommunbudget 2016 och plan 2017-2018 innehåller förslag till fullmäktiges prioriterade mål, direktiv, skattesats, resultat- och balansräkning samt investeringar. Förslag på styrprinciper finns. Förslag på förändrade taxor tas i särskilda beslut. en visar, för 2016 ett överskott på 54,7 miljoner, för 2017 ett överskott på 11,8 miljoner och för 2018 21,8 miljoner. Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting lämnat i cirkulär 2015:15 från den 29 april 2015. en innehåller investeringar på 313,7 miljoner 2016, 488,2 miljoner 2017 och 909,1 miljon 2018. Investeringsnivån 2016 klaras utan nya lån. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-04-27 dokument märkt Underlag till Kommunstyrelsen 2016-05-26 Beslutet skickas till Gunilla Josefsson Ekonomichef

Datum 2015-06-01 Diarienummer KS/2015:189 Kommunfullmäktige Kommunbudget 2016-2018, redaktionella förändringar efter Kommunstyrelsens sammanträde 2015-05-26 De förändringar som har skett i dokumentet Kommunbudget 2016-2018 är följande: Sid 7, Under rubriken Löneökningar och övriga uppräkningar, ordet lönerevisionen ändras till löneöversynen. Sid 9, tabellen under rubriken skatter och statsbidrag, beloppen för kostnadsutjämningen samt slutsumman, vilket stämmer med beslutad Resultaträkning. Sid 11, Ändrat basbelopp i texten under rubriken pensionsskuld från 28 000 till 36 000 kronor. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka 36 000 kronor. Sid 16, Under rubriken Kommunbudget och plan, Den aktuella budgeten gäller för 2016 och planen för 2017 2018. Sid 50-51, Nämnden Service, förändrad tabell där det är uppdelat mellan Service och Service fastigheter, summan total budget är oförändrad. Sid 53, texten under tabellen: ordet revisionsförhandlingar ändras till löneöversyn. Sid 65, Avsnittet Ekonomistyrprinciper rubriken Ekonomiskt ansvar, datum ändras från 30 augusti till 31 augusti. Service Ing Britt Blomberg ing-britt.blomberg@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Kommunbudget 2016 2018 Kommunfullmäktige 2015 06 09

Kungsbacka kommun 2015 Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna Ståhl, Sofia Sabel Grafisk form Kommunikatörerna på Service Tryck Grafika, Falkenberg 2 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Kommunbudget 2016, plan 2017 2018 Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka 4 Inledning och sammanfattning 6 Visionen visar vart vi vill 12 Omvärldsanalys 13 Så styrs Kungsbacka 16 Kommun fullmäktiges prioriterade mål 2016 18 Inriktningar och direktiv 23 Finansiella rapporter 24 Byggnadsnämnden 26 Fritid & Folkhälsa 28 Funktionsstöd 30 Förskola & Grundskola 32 Gymnasie & Vuxenutbildning 34 Individ & Familjeomsorg 36 Kommunfullmäktige 38 Kommunrevision 39 Kommunstyrelsen 40 Kommunstyrelsen övrigt 41 Kultur & Turism 42 Miljö & Hälsoskydd 44 Teknik skattefinansierad verksamhet 46 Vård & Omsorg 48 Service 50 Valnämnden 51 Överförmyndarnämnden 52 Finans verksamhetskostnader 53 Avgiftsfinansierad verksamhet 54 Lokaler och boenden 56 Lokalplan 57 Exploateringar 64 Ekonomistyrprinciper 65 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 3

Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka 2016 med utblick 2017 18 Valet 2014 gav Alliansen fortsatt förtroende att styra och utveckla Kungsbacka. Kungsbacka är en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalité är viktigt för att trivas i kommunen. Stabil kommunal ekonomi med oförändrad skatt är vår målsättning. En bra skola Grunden är en bra skola för våra barn. Utbildning med hög kvalité är nyckeln för att våra barn skall lyckas i framtiden. Utmaningen är att utbilda eleverna för yrken som ännu inte finns. Därför satsar vi på entreprenöriellt lärande och samverkan mellan skola och näringsliv och flera olika EU-program. Kungsbackas befolkningstillväxt och demografiska förändringar i kommundelarna ställer krav på flexibel lokalandvändning och fortsatt byggnation av skolor o förskolor. I Fjärås planerar vi en ny skola som skall ersätta Bräckaskolan. Nya förskolor kommer byggas i Fjärås, Frillesås, Kolla och Tölö Ängar. Vi ser ett ökat underhåll av våra befintliga skollokaler och avsätter minst 6 miljoner kronor utöver löpande underhåll. Hållbar tillväxt Kungsbacka kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och i framtiden. Kommunen skall vara en aktiv samhällsbyggare när det gäller byggande av bostäder. Kungsbacka har tagit fram femton områden för mark för näringslivet, så att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Vi fortsätter satsningen på förnyelsebar energi och under 2016 kommer ytterligare 2000 kvm solceller att anläggas på våra kommunala byggnader. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag. Infrastrukturen måste utvecklas, därför måste kommunen aktivt arbeta för en ombyggnad av trafikmo- ten på motorvägen, för en ökad säkerhet och kapacitet. Vi fortsätter vår ambitiösa utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen och satsar stort på belysning för att öka tryggheten. Vi ser ett behov av ett ekonomiskt resultat som ger oss marginaler att hantera framtida utmaningar p.g.a. framtida risker av miljö- och klimatpåverkan. Våra invånare är medvetna konsumenter och som ett led i det kommer kommunen ansöka om att bli en Fair Trade City. Dessutom skärper vi kraven på våra inköp genom att kommunen kommer öka andelen ekologiska livsmedel och giftfria rengöringsmedel. Vi satsar ytterligare 2 miljoner på att öka kvalitén på råvarorna till maten till våra barn och äldre. Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Medborgarna vill ha effektivare processer. Därför avser vi genomföra en förändring av organisationen så att processer som möter medborgaren i vardagen blir enklare. Värdskap i toppklass De som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ha en god tillgänglighet samt ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. På detta sätt skapas trygghet. Detta är BITT kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunen bemötandes till våra invånare. Därför vill vi att varje möte som sker skall vara ett möte i toppklass. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att förankra i organisationen så att målet ett värdskap i toppklass nås. 4 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Kungsbacka. Kungsbacka ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och åldras i. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar. Hemsjukvården i Halland har organiserats om genom ett avtal mellan kommunerna och regionen. Syftet är att få en rätt vård så nära som möjligt. Vi är övertygade om att med ett en gemensam kvalitetsnämnd, för kommunen och region Halland finns goda förutsättningar för en ökad kvalitet och att individen inte bollas mellan olika vårdinrättningar. Ökad mottagning av ensamkommande barn och flyktingar Kommunen har fått ökat ansvar att ta emot ensamkommande barn och flyktingar, vilket innebär att vi får en verksamhet som kommer att växa och ställa krav på effektivitet. Det ställer ökade krav på samordning inom kommunen men också mellan kommun och stat. Vi som kommun ska ha ett mottagande med god kvalité som skall ge barnen utbildning och en trygg tillvaro så de kan bli en del av vårt samhälle. Resurstilldelningen till skolan förstärks för att kunna ge en bra start i skolan. När det gäller vårt mottagande av flyktingar som har fått uppehållstilstånd behövs det bostäder och ett aktivt arbete för att människor så fort det går kommer i egenförsörjning. Digital agenda Såväl EU som Sverige har en digital agenda där ett effektivare arbetssätt med hjälp av digitaliseringen ska göra det möjligt att möta framtidens utmaningar. Vår digitala agenda för Kungsbacka kommun kallar vi för Kungsbacka 2020. Vi har formulerat en e-målbild vars syfte är en målbild för e-förvaltningen som skall vara en konkretiserad vision som beskriver vart vi vill nå. Med hjälp av digitaliseringen vill vi skapa en e-förvaltning som möjliggör ett funktionellt arbetssätt som ökar nyttan för dem vi är till för och som kan bidra till en hållbar tillväxt med minskad miljöpåverkan. Kungsbacka Bredbandsnät håller en hög utbyggnadstakt av fiberbredband och erbjuder anslutning till hushåll och företag. Målet är att minst 90 procent av kommunens invånare ska ha fiber innan 2020. Boende för funktionshinder Vi har legat efter i utbyggnaden av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Fyra nya gruppbostäder byggs i Tölö ängar, Sandlyckan, Vallda Heberg och Gällinge. En ny simhall För att förverkliga vårt vallöfte om en ny simhall är en projektgrupp bildad och byggstart planerad senast till 2018. Attraktiv arbetsgivare Kungsbacka skall ligga i framkant när det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare med bra villkor och god arbetsmiljö. Det gör vi genom att arbeta med en gemensam ledarplattform, behovsanpassad kompentensutveckling och karriärtjänster. Vi fortsätter att göra strategiska lönesatsningar och att arbeta bort oskäliga löneskillnader i kommunen. Vi skapar intressen och utbildning för bristyrken inom kommunen. Kommunen fortsätter också aktivt sitt arbete för att kunna erbjuda alla heltid som så önskar. Taxor Renhållningstaxan behöver utvärderas och vi behöver ta fram ett mer långsiktigt och ekonomisk, miljömässigt hållbart taxesystem. Hans Forsberg Ulrika Landergren Fredrik Hansson Peter Wesley moderaterna folkpartiet liberalerna centerpartiet kristdemokraterna Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 5

Inledning och sammanfattning Samhällsekonomin Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som tillväxten av euroområdets BNP lyfter något, fortsätter den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. 2015 fortsätter det att gå trögt, för den för svensk export, så viktiga nordiska marknaden. Först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd BNP i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och 2016. Vilket med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas, inte kan betraktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten. Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt 2017 räknar man med ett något lägre sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till 2016. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och vi räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknar vi nu med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år 2016, en nivå som vi räknar med är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april 2015 Årets resultat Belopp i miljoner Bokslut 2014 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 4,6% 0,7% 1,3% 0,3% 0,5% När indexberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 54,7 miljoner kronor. Detta stämmer relativt väl med vårt mål om att 1,5 procent skall vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2017 och 2018 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. 6 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Oväntade intäkter Varje år vid bokslutet har det redovisats en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. AFA-medel har återbetalats, reavinster har uppstått och diskonteringsräntan har sänkts vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras och sänks den kostar det oss pengar och höjs den ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar och effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är inte dessa oväntade i sig men det är lite svårt att exakt veta vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Modellen vi har för att fördela skatteintäkterna (ramarna) till de olika nämnderna bygger på ett antal prisfaktorer. Dessa är konsumentprisindex, KPI och löner. Sedan länge har vi haft en resurstilldelningsmodell som bygger på att man får betalt för den volym som befolkningsökningen skapar. I årets budgetarbete har detta inte kunnat fördelas till samtliga nämnder då kommunens intäkter är begränsade. Mer finns att läsa under respektive avsnitt nedan. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade med det som SKL rekommenderat i sitt cirkulär nr 15, 2015 04 29. KPI beräknas öka med 0,9 procent och köpta tjänster och hyror är uppräknade med 2,6 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av HR i samband med löneöversynen. Det är HR som tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen. Höjda arbetsgivaravgifter 2016 höjs arbetsgivaravgifterna för ungdomar till samma nivå som för övriga. Nämnderna har kompenserats med det belopp på 18 miljoner som vi får i extra bidrag från staten. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som står framför oss har vi prioriterat skola, vård och omsorg när volymtilldelningarna för 2016 ska fördelas ut - utöver övriga uppräkningar. Trots att vi inte delat ut hundraprocentiga volymer till samtliga nämnder 2016 så ser 2017 sämre ut än vad som är önskvärt. I 2017 års resultat har vi räknat in nästan 50 procentiga volymökningar för samtliga nämnder. Nämnder som tilldelats volymuppräkningar 2016: Förskola & Grundskola: 6,7 miljoner Gymnasie & Vuxenutbildning: 0,7 miljoner Funktionsstöd: 2,9 miljoner Individ & Familjeomsorg: 0,5 miljoner Vård & Omsorg: 2,0 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats. Dessa är följande: Särskild lönesatsning 10 miljoner Ersättning för handledning av ensamkommande barn 4 miljoner till FG och 1,5 miljoner till GV Revisionen har tilldelats en utökad tilldelning på 85 tusen kronor Funktionsstöd har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans IFOs verksamhet Mottagning av ensamkommande barn har fått ett anslag på 6 miljoner Centralt anslag på 5 miljoner för gränsöverskridande utvecklingsarbetearbete Ökat anslag till fastighetsunderhåll med 6,4 miljoner vilket ingår i nämndernas nettoprisökning Utökat anslag med 3,3 miljoner för bostadsanpassning 2 miljoner för att täcka prisökningar inom vissa varugrupper inom måltidsproduktionen att fördelas till berörda nämnder För hyreskostnader i nya eller om byggda lokaler finns avsatt 28 miljoner, en utökning med 5 miljoner Utökade verksamhetskostnader för funktionsstöd vid inflyttning i nya boenden 9 miljoner Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är en arbetsgivare som driver samhällets utveckling och expansion framåt och där man arbetar med något som är viktigt för andra. Varje medarbetare bidrar för att skapa meningsfullhet och förståelse i en miljö med många kompetenta och professionella människor. Arbetet med målstyrning tillsammans med vår värdegrund gör att områden och resurser prioriteras/ fokuseras och att det därför går att göra ett kvalitativt jobb. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 7

Nämndernas ekonomiska ramar Nämnderna, belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Plan 2017 Byggnadsnämnden 14 948 15 264 17 189 17 549 Fritid & Folkhälsa 105 972 112 263 114 062 117 357 Funktionsstöd 330 611 344 505 387 346 395 892 Förskola & Grundskola 1 577 072 1 627 903 1 700 716 1 723 216 Gymnasie & Vuxenutbildning 404 724 405 354 409 776 416 413 Individ & Familjeomsorg 179 681 184 758 195 638 198 205 Kommunfullmäktige 2 524 2 585 2 634 2 644 Kommunrevision 2 240 2 292 2 443 2 564 Kommunstyrelsen 118 537 112 541 114 377 115 965 Kommunstyrelsen övrigt 115 738 134 186 136 692 138 917 Kultur & Turism 60 288 62 810 61 440 62 600 Miljö & Hälsoskydd 8 259 9 981 10 288 10 447 Teknik, skattefinansierat 98 419 107 655 122 511 124 567 Valnämnden 3 177 181 184 185 Vård & Omsorg 715 151 740 037 778 761 793 257 Överförmyndarnämnden 1 275 2 320 1 356 1 365 Service 7 858 15 641 37 572 53 559 Service Fastighet 13 162 13 162 Kommungemensamt 90 468 158 715 133 333 265 057 Summa ekonomisk ram 3 836 942 4 038 991 4 239 481 4 452 921 Procentuell förändring 5,3 5,0 5,0 Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 126 miljoner 2016. Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg (PO-pålägg). Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som idag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld. Pensionskostnader, belopp i miljoner 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Utbetalningar 81 81 83 88 Minskning av gammal skuld -46-45 -23-12 Utbetalning av avgiftsbestämd del för nuvarande anställda 121 126 133 137 Ökning av ny skuld 9 8 18 33 Minskning av garanti- och visstidspensioner -5-3 -1 0 Nya omställningspensioner 3 4 4 5 Finansiell kostnad 18 17 17 18 Summa 181 189 231 269 I planeringen för 2017 har kostnaden för pensionerna reducerats med 20 miljoner i resultaträkningen då KPAs bedömningar över basbeloppsuppräkningar med mera bör utredas vidare. 8 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. De taxor som justeras inför 2016 förändras i de flesta fall med index. Det finns dock några undantag och det är taxorna inom Vatten & Avloppsverksamheten samt Renhållning som justeras mer än index. Alla taxor finns på kommunens hemsida. Maxtaxan inom förskolan förändras Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem har ändrats. Ändringen innebär att inkomstaket indexeras, vilket med all sannolikhet innebär att den maximala avgiftsnivån kommer att höjas varje år. Denna ändring ska tas upp för beslut i fullmäktige för att gälla från och med halvårsskiftet 2015. Skatter och statsbidrag Skattesatsen skall vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på Cirkulär nr 15 2015 04 29. Belopp i miljoner Bokslut 2014 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skatteintäkter 3 723 3 940 4 149 4 327 4 509 Inkomstutjämning -2-9 -10-4 7 Kostnadsutjämning 62 66 78 83 96 Regleringspost 18 7-19 -35-57 Strukturbidrag 8 8 8 8 8 LSS-utjämning -50-51 -29-30 -30 Fastighetsavgift 133 141 140 140 140 Summa 3 892 4 102 4 317 4 489 4 673 Procentuell förändring 2,2 5,4 5,1 4,0 4,1 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 9

Befolkningsförändringar En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsen förvaltning i februari 2015. Ålder 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 0 836 875 892 911 929 1 5 5 137 5 065 5 065 5 167 5 281 6 12 8 036 8 159 8 274 8 263 8 237 13 15 3 001 3 212 3 355 3 503 3 560 16 19 3 911 3 790 3 854 3 915 4 096 20 64 42 329 42 690 43 038 43 466 43 803 65 74 8 803 8 872 8 936 8 832 8 775 75 79 2 717 2 941 3 012 3 217 3 451 80 84 1 716 1 749 1 905 2 042 2 164 85 1 733 1 790 1 836 1 881 1 935 Summa 78 219 79 143 80 168 81 198 82 231 Belopp i miljoner 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Lokalinvesteringar 206 139 239 2 101 Löpande årliga 71 76 74 232 Övriga investeringar 180 70 92 163 Investeringar Investeringsnivån för 2016 är 314 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande och övriga investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt längre fram i dokumentet. Lokaler har ett eget avsnitt och det har även exploateringsverksamheten. Exploateringsinvesteringar Avgiftsfinansierad verksamhet 27-41 18 19 95 69 65 123 Summa 579 314 488 2 637 Ålderssammansättning 2014 19 % 54% 27% 0 19 år 20 64 år 65 år Den procentuella fördelningen mellan ålderskategorierna kommer inte att förändras i någon större utsträckning enligt befolkningsprognosen. Vi har cirka 27 procent unga invånare och 19 procent äldre invånare under en överskådlig tid. Däremot kan fördelningen inom grupperna förändras och framförallt när det gäller de unga invånarna så har det dessutom stor betydelse var de bor inom kommunen. Detta påverkas av vilka områden som byggs ut och vilken mån barnfamiljerna flyttar. Det krävs ca 5 års framförhållning för att kunna planera och färdigställa skolor och förskolor. Inom gruppen 65 och uppåt kan vi se att de som är 85 år och äldre ökar med ca 50 personer årligen. 10 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Skulder Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till 1 497 miljoner till utgången av 2018. Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för. för 2015 är justerad utifrån den ombudgetering som beslutades i fullmäktige den 12 maj. Belopp i miljoner Bokslut 2014 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Låneskuld 600 867 867 1 054 1 609 Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som idag har en lön som övertiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka 36000 kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som görs. För att beräkna skuldens utveckling används prognoser som Kommunernas Pensionsanstalt, KPA, gör åt oss. Belopp i miljoner Skuld uppkommen före 1998 Ny skuld efter 1998 Garanti- och visstidspensioner Bokslut 2014 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 496 1 463 1 430 1 419 1 420 292 305 318 342 380 9 3 1 0 0 Summa 1 796 1 772 1 749 1 761 1 800 Soliditet Procent Bokslut 2014 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kungsbacka 26 26 26 26 23 Riket (siffran avser 2013) 4 Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen (investeringarna) med egna medel till största delen om inte soliditeten ska försämras. För 2016 bibehålls oförändrad soliditet men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats 2017 och framöver så sjunker soliditeten 2018. Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad. God ekonomisk hushållning I kommunallagens kapitel 8 finns angivet att vi för verksamheten skall ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 en skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. en skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. året skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För 2016 är dessa 17 stycken. Femton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte bara handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av om god ekonomisk hushållning uppnåtts Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitetet. Kungsbacka fick utmärkelsen Årets Kvalitetskommun 2011 har en god grund att stå på. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 11

Under hösten 2015 påbörjas ett arbete för att uppdatera visionen. Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både vägoch järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.

Omvärldsanalys Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020? Varför vi gör en omvärldsanalys En omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen. Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar grund för strategiska överväganden och för budget-, resultat- och resursanalyser. Vad är en drivkraft? En drivkraft är det som gör att en trend tar riktning. Ett politiskt beslut kan vara en drivkraft. I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilda individens krav på och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 13

Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Drivkrafterna samspelar med nedanstående trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål. 1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar. 2. Kraven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi måste planera och bygga samhället så att det fungerar för alla. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet. 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag. 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om. 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen. 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan bostad och arbete ökar. 9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster. 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor. 12. Det ideella engagemanget ökar. 13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare. 14. Kraven på mer smarta och enkla tjänster inom e-förvaltning ökar. En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se 14 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Vad är en trend? En trend är en förändring i omvärlden som man tror kommer att bestå under en tid och som påverkar vårt samhälle.

Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 17 prioriterade mål inför budgetperioden 2016 2018. Se från sidan 18. Kommunfullmäktiges inriktningar och direktiv Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om en inriktningar som ska gälla för budgetperioden 2016 2018. Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns från sidan 23. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006 04 27 Mål för bostadsbyggande, antagen 2009 12 08 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012 2015 Policy för konkurrensprövning, antagen 2010 11 03 Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2016 och planen för 2017 2018. Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. 16 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges inriktning Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas inriktning Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision Kf:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 17

Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2016 Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Med visionen som bas, och hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 18 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

DEMOKRATISKA MÅL FOLKHÄLSOMÅL Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 45 49 50 50 Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 57 62 63 64 Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 71 73 75 76 Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 69 72 75 76 God livskvalitet Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livkvalitet ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda. Utfall 2014 2016 2017 2018 --* 94% 95% 96% *Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan komma att justeras kommande år. Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4 5. Utfall 2014 2016 2017 2018 --* 78% 79% 80% *Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan komma att justeras kommande år. Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2014 2016 2017 2018 87% 89% 90% 90% Mätning tobak: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. Utfall 2014 2016 2017 2018 90% 93% 95% 95% Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 19

Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall 2014 2016 2017 2018 86% 90% 95% 95% Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfall 2014 2016 2017 2018 94% 95% 95% 95% * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi inför 2016 valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Värdena under Utfall 2014 i tabellen är senast kända utfall från år 2013. Mätmetoden för detta mål är under utveckling för att bättre komplettera Luppen. Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 67 68 68 68 Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning, Kultur & Turism, Vård & Omsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med tiogradig skala: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6 10. Utfall 2014 2016 2017 2018 90% 90% 91% 91% Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfall 2014 2016 2017 2018 83% 84% 85% 86% Mätning: SCB:s medborgarundersökning. 10-gradig skala utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6 10. Utfall 2014 2016 2017 2018 7,8% 7,9% 8,0% 8,1% SAMHÄLLSUTVECKLINGS- OCH MILJÖMÅL Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Utfall 2014 2016 2017 2018 63 65 68 70 Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 3,3 3,6 3,7 3,8 Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall 2014 2016 2017 2018 2,2% 2% 2% 1,9% Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Utfall 2014 2016 2017 2018 25,5% 24% 23% 22% 20 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Mätning: Antal resor per trafikslag. Trafikslag Utfall 2014 2016 2017 2018 Pendeltåg 1 891 264 1 980 000 2 007 000 2 041 000 Blå Express 361 139 383 000 395 000 400 000 Lokal busstrafik 1 738 871 1 854 000 1 900 000 1 938 000 Stadstrafik 256 325 282 000 295 000 311 000 Öresundståg 932 793 1 001 000 1 003 000 1 010 000 Summa 5 180 392 5 500 000 5 600 000 5 700 000 Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Service Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Utfall 2014 2016 2017 2018 18% 10% 5% 1% Under 2015 kommer tjänstemän att arbeta fram en kemikalieplan för kommunens verksamheter som bland annat fokuserar på barns exponering för kemiska ämnen. Utifrån kemikalieplanen kommer ytterligare mätningar för målet att tas fram. Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Utfall 2014 2016 2017 2018 +0,9% -2,5% -2,5% -2,5% Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddags korrigerad. Utfall 2014 2016 2017 2018 168 155 150 145 Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Vård & Omsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Utfall 2014 2016 2017 2018 26% 30% 35% 38% Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 21

UTBILDNINGSMÅL Bra utbildningar Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning Mätning: Placering sammanvägt resultat i SKL:s Öppna jämförelser, grundskola. Rankingplats bland Sveriges 190 kommuner utifrån sju mått på elevers måluppfyllelse av kunskapsresultat. Utfall 2014 2016 2017 2018 36* 17 15 15 *Sättet att beräkna värden i det totala sammanvägda resultatet för rankingplacering är ny för 2014 vilket innebär att den inte är helt jämförbar med tidigare år. Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 320. Utfall 2014 2016 2017 2018 225,7 229 231 231 Mätning: Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Utfall 2014 2016 2017 2018 87,1% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall 2014 2016 2017 2018 94,1% 100% 100% 100% Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall 2014 2016 2017 2018 85,4% 90% 90% 91% Mätning: Jämix, antal poäng av max 180. Jämix är ett jämställdhetsindex som beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1 20. Utfall 2014 2016 2017 2018 83 87 89 91 Mätning: Andel heltidsanställda Utfall 2014 2016 2017 2018 70% 77% 80% 82% Mätning: Andel arbetstid som utförs av timavlönade Utfall 2014 2016 2017 2018 11% 9,6% 8,9% 8,2% FINANSIELLA MÅL Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag Utfall 2014 2016 2017 2018 Soliditet 4,6% 1,5% 1,5% 1,5% Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall 2014 2016 2017 2018 26,5% 26,5% 26,5% 26,5% KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSMÅL Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: MMI, Motiverad Medarbetare. Index utifrån fyra frågor i medarbetarenkäten om motivation, skala 1 10. Utfall 2014 2016 2017 2018 7,3 7,5 7,5 7,5 22 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Inriktningar och direktiv Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Bitt är vår inriktning. Värdegrunden Bitt visar vårt förhållningssätt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Bitt förväntas alla anställda känna till och arbeta utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommun övergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Handlingar ska vara lätt tillgängliga Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Arbete eller utbildning ska erbjudas innan försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är riktat till Individ & Familjeomsorg och Gymnasie & Vuxenutbildning. Vi ska kunna erbjuda praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Åtgärdsprogram för ett värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Ur kommundirektörens ledarvision 2015 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 23

Finansiella rapporter Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Ombudget 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Avskrivningar -229,2-247,4-270,4-281,6-300,0 Verksamhetens nettokostnader -3 697,8-4 039,0-4 239,5-4 452,9-4 619,1 Skatteintäkter 3 723,5 3 940,1 4 149,0 4 327,4 4 509,1 Generella statsbidrag 168,7 162,4 168,0 161,9 164,1 Finansiella intäkter 17,7 10,0 9,0 9,0 9,0 Finansiella kostnader -32,6-43,2-31,8-33,6-41,4 Årets resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 4,6% 0,7% 1,3% 0,3% 0,5% Nettokostnadsutveckling 4,5% 9,2% 5,0% 5,0% 3,0% Ökning av skatt+statsbidrag 2,2% 5,4% 5,2% 4,0% 4,1% Kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor Medel från verksamheten Bokslut 2014 Ombudget 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets Resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Avskrivningar 229,2 247,4 270,4 281,6 300,0 Ej likvidpåverkande poster 17,5-2,5-22,4 11,9 38,9 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -11,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsnetto 415,0 275,2 302,7 305,3 360,7 Nettoinvesteringar Lokalinvesteringar -416,4-205,6-139,3-239,3-730,8 Löpande investeringar -50,8-71,4-75,9-74,1-77,1 Övriga investeringar -124,2-180,4-69,7-91,6-56,2 Exploateringar 55,9-26,9 40,6-18,2-4,0 Avgiftsfinansierad verksamhet -78,9-94,9-69,3-64,9-41,0 Investeringsbidrag 15,0 Förändring av finansiella anl.tillgångar -75,0 Investeringsnetto -674,3-579,1-313,6-488,1-909,1 Finansiering Amortering -50 Nyupplåning 267,0 187,0 555,0 Finansnetto -50,0 267,0 0,0 187,0 555,0 Förändring av likvida medel -309,4-36,9-10,9 4,2 6,6 24 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Balansräkning Belopp i miljoner kronor TILLGÅNGAR Bokslut 2014 Ombudget 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 Immateriella tillgångar 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 573,0 3 904,7 3 947,9 4 154,5 4 763,5 Maskiner och inventarier 389,2 389,2 389,2 389,2 389,2 Summa materiella anläggningstillgångar 3 962,1 4 293,9 4 337,1 4 543,6 5 152,7 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 61,3 61,3 61,3 61,3 61,3 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 15,8 15,8 15,8 15,8 15,8 Långfristiga fordringar 13,5 13,5 13,5 13,5 13,5 Summa finansiella anläggningstillgångar 90,6 90,6 90,6 90,6 90,6 Omsättningstillgångar Förråd 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 Exploateringsområden 39,9 39,9 39,9 39,9 39,9 Kortfristiga fordringar 331,0 331,0 331,0 331,0 331,0 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 243,5 206,6 195,7 199,8 206,5 Summa omsättningstillgångar 618,7 581,8 570,8 575,0 581,6 SUMMA TILLGÅNGAR 4 673,1 4 967,9 5 000,2 5 210,9 5 826,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 057,4 1 236,8 1 267,2 1 321,8 1 333,6 Årets resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Summa eget kapital 1 236,8 1 267,2 1 321,8 1 333,6 1 355,4 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 796,4 1 793,9 1 771,5 1 783,4 1 822,4 Övriga avsättningar 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 Långfristiga skulder, banklån 600,0 867,0 867,0 1 054,0 1 609,0 Investeringsinkomster som periodiseras 260,0 260,0 260,0 260,0 260,0 Kortfristiga skulder 767,4 767,4 767,4 767,4 767,4 Summa skulder 3 436,3 3 700,8 3 678,4 3 877,3 4 471,2 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 673,1 4 968,0 5 000,2 5 210,9 5 826,6 Soliditet 26% 26% 26% 26% 23% Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 25

Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen. Nämnden ansvarar framförallt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över byggnadsverksamheten. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet.

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 13 555 14 524 14 926 16 861 Kapitalkostnader 425 338 328 328 Övrigt (avdrag eller tillägg) 968 402 1 936 360 Summa driftram 14 948 15 264 17 189 17 549 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 968 402 1 884 360 Övrig förändring 52 Summa 968 402 1 936 360 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 421 175 175 525 Övriga förändringar Nämnden har fått 52 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter för unga. Så här fördelades bruttokostnaderna Byggnadsnämndens verksamhet kostade 36 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 2,5% 22,7% 20,4% 13,5% 13,8% 27,1% Nämnd Gemensamt Plan & Bygg Administration Bygglov Planavdelningen Kartavdelningen Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 27

Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Nämnden har som uppdrag att stödja föreningar genom bokningsservice och bidrag till verksamhet. I nämndens ansvarsområde ingår verksamhet för att stödja och stärka ungdomar att själva förverkliga idéer och fritidsintressen. Nämndens uppgift är också att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle och att uppfylla kommuninvånarnas högt ställda krav på hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. 28 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 87 534 94 137 97 137 98 028 Kapitalkostnader 11 878 15 126 16 034 16 996 Övrigt (avdrag eller tillägg) 6 560 3 000 891 2 333 Summa driftram 105 972 112 263 114 062 117 357 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 6 560 2 350 701 2 333 Övrig förändring 650 190 Summa 6 560 3 000 891 2 333 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 11 560 10 840 10 180 31 380 Övriga investeringar Skatepark 9 000 Tingbergsvallen 5 000 5 000 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 3 000 Kolla skolan Inventarier fritidsgård 464 Malevik konstgräsplan, belysning 750 Summa övriga investeringar 10 214 5 000 5 000 3 000 Övriga förändringar Nämnden har fått 190 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 137 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4% 4,3% 13,0% 9,4% 8,7% 64,3% Nämnd Allmän fritidsverksamhet Gemensam m verksamhet 0 Fritidsanläggningar Folkhälsa Fritidsgårdsverksamhet 0 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 29

Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för insatser till personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Stödet till individen grundar sig på dennes behov i förhållande till lagstiftningen i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Så här fördelades bruttokostnaderna Funktionsstöds verksamhet kostade 435 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 160 140 1,2% 2,6% 3,7% 2,6% 120 100 80 60 11,1% 8,8% 33,4% 40 20 0 12,5% 24,1% LSS-Boende, korttidsverksamhet Daglig verksamhet Köpt verksamhet Personlig assistans Gemensam verksamhet 0 Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice Socialpsykiatriskt stöd Hemtjänst Hemsjukvård, rehabilitering 0 30 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 312 448 328 211 341 405 383 368 Kapitalkostnader 2 399 3 101 3 978 3 978 Övrigt (avdrag eller tillägg) 15 764 13 193 41 963 8 546 Summa driftram 330 611 344 505 387 346 395 892 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 15 764 13 193 32 429 8 546 Övrig förändring 9 534 Summa 15 764 13 193 41 963 8 546 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 1 840 1 840 1 840 5 520 Övriga investeringar Gruppboenden, inventarier 700 Korttidsboenden, inventarier 300 Daglig verksamhet, inventarier 400 Summa övriga investeringar 1 400 Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg: All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet Personlig assistans Köpt verksamhet All verksamhet exkl. personlig assistans och köpt verksamhet, steg 1 Beräkningen utgår som tidigare från nyckeltalet kostnader för handikappomsorg totalt kronor per invånare 0 64 år. Nyckeltalet minskas med Lokalkostnader brutto SoL/ HSL/LSS, samt personlig assistans och köpt verksamhet. Volymuppräkningen för verksamheten generellt har skett med kronor per invånare 0 64 år med avdrag för köpt verksamhet och personlig assistans. Personlig assistans, steg 2 En snittkostnad per brukare har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. Köpt verksamhet, steg 3 En snitt kostnad per köpt plats har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. Hyror med mera Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar Nämnden har fått 3 534 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 6 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 31

Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för: Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola, grundsärskola och fritidshem Vårdnadsbidrag Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem. Besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamheten. Att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. 32 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 1 479 204 1 546 197 1 596 367 1 668 526 Kapitalkostnader 30 812 31 536 32 190 32 190 Övrigt (avdrag eller tillägg) 67 056 50 170 72 160 22 500 Summa driftram 1 577 072 1 627 903 1 700 716 1 723 216 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 67 056 49 470 62 132 22 500 Övrig förändring 700 10 027 Summa 67 056 50 170 72 160 22 500 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 18 576 15 000 15 000 45 000 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Förskola & Grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar Nämnden har fått 6 027 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter för unga samt 4 miljoner kronor för handledning och introduktion för ensamkommande barn. Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 1,77 miljarder kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,6% 19,2% 0,5% 31,3% 39,2% 8,3% Förskola Fritidshem Förskoleklass och grundskola 0 Grundsärskola Gemensam verksamhet Korttidstillsyn LSS Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 33

Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Yrkeshögskoleutbildningar Arbetsmarknadsåtgärder Vägledning Flyktingmottagande Kulturskola 34 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 398 421 390 622 390 971 395 393 Kapitalkostnader 14 122 14 383 14 383 14 383 Övrigt (avdrag eller tillägg) -7 819 349 4 422 6 637 Summa driftram 404 724 405 354 409 776 416 413 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar -7 819-4 151 2 695 6 637 Övrig förändring 4 500 1 727 Summa -7 819 349 4 422 6 637 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 6 800 6 800 7 000 21 000 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett med en beräkningsfaktor av 77,8 procent per elev 16 19 år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts med en beräkningsfaktor av 1,5 procent av 20 64 år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts med en beräkningsfaktor av 42,6 procent av 6 15 år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar Nämnden har fått 227 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga, samt 1,5 miljon kronor för handledning och introduktion för ensamkommande ungdomar. Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 4,7% 0,4% 3% 10,8% 6,3% 74,8% Gymnasier Kulturskolan Vuxenutbildning 0 Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Gemensam verksamhet 0

Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar för arbetet med att skapa goda och trygga levnadsförhållanden för alla kommuninvånare. Ansvaret omfattar bland annat försörjningsstöd, råd och stöd till familjer, utredning kring barn och ungdomar som far illa, familjehems- och institutionsvård för barn och ungdomar samt missbruksvård. Familjerådgivning och familjerätt är ytterligare några ansvars områden. Nämnden är tillstånds- och tillsynsmyndighet för serveringstillstånd och försäljning av tobak.

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 163 531 178 253 183 248 193 861 Kapitalkostnader 1 429 1 510 1 777 1 777 Övrigt (avdrag eller tillägg) 14 721 4 996 10 613 2 567 Summa driftram 179 681 184 758 195 638 198 205 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 4 721 4 996 4 489 2 567 Övrig förändring 10 000 6 124 Summa 14 721 4 996 10 613 2 567 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 811 811 811 2 033 Övriga investeringar Boende ensamkommande barn, inventarier 1 800 Summa övriga investeringar 1 800 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Individ & Familjeomsorg. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 240 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Övriga förändringar Nämnden har fått 124 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 6 miljoner kronor för mottagning av ensamkommande barn. 19,6% 12,9% 17,9% 32,1% 17,5% Institutionsvård Öppna insatser, familjehemsvård Försörjningsstöd 0 Gemensam verksamhet Flyktingmottagande Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 37

Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, KF, är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 2 800 2 500 2 560 2 609 Kapitalkostnader 24 24 24 24 Övrigt (avdrag eller tillägg) -300 61 49 10 Summa driftram 2 524 2 585 2 634 2 644 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar -300 61 49 10 Övrig förändring Summa -300 61 49 10 38 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Kommunrevision Kommunfullmäktige ska kontrollera att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. För det arbetet utser man politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och den kommunala stiftelsen. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 2 212 2 240 2 292 2 443 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) 28 52 151 121 Summa driftram 2 240 2 292 2 443 2 564 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar 28 52 66 121 Övrig förändring 85 Summa 28 52 151 121 Övriga förändringar Kommunrevisionen har fått en utökad tilldelning på 85 000 kronor. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 39

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. KS förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det. KS genomför sedan kommunfullmäktiges beslut. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 109 486 106 686 102 752 105 481 Kapitalkostnader 10 074 9 789 8 896 8 896 Övrigt (avdrag eller tillägg) -1 023-3 933 2 729 1 588 Summa driftram 118 537 112 541 114 377 115 965 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 177-279 -2 322 1 588 Övrig förändring -1 200-3 654 5 051 Summa -1 023-3 933 2 729 1 588 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar Kommunstyrelsen 220 220 220 660 Löpande investeringar Kollektivtrafik 400 400 400 1 200 Övriga investeringar Fastighetsreglering 150 150 150 450 Fastighetsbildning 150 150 150 450 Fastighetsförsäljningar, inkomst -500-500 -500-1 500 Bostadsexploatering övrigt 750 750 750 2 250 Markförvärv 500 500 500 1 500 Markförvaltning 100 100 100 300 Ärendesystem 315 E-hälsa 1 605 E-process 566 IT-utvecklingsprojekt 2 000 2 000 Hede station 27 806 10 000 10 000 Särö kollektivtrafik 2 000 Summa övriga investeringar 35 442 13 150 11 150 3 450 Övriga förändringar Centralt anslag på 5 miljoner för kommungemensamt utvecklingsarbetearbete samt 51 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. 40 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Kommunstyrelsen övrigt Här finns de verksamheter som Kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag till andra organisationer. Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med 2012. För detta gjordes en skatteväxling på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Särskilt anslag om 13,5 miljoner kronor har lagts till för för busskort till gymnasieelever och pensionärer. Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Medlemsavgifter innehåller också bidrag till Innerstadsbolaget på 800 000 kronor Tjolöholm får ett årligt driftbidrag. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Kollektivtrafik 48 834 62 500 64 125 65 765 Kollektivtrafik- Kapitalkostnader 2 219 5 223 5 077 5 077 Räddningstjänst 46 969 48 190 48 624 49 061 Medlemsavgifter Region Halland, GR, SKL med flera 10 562 10 973 11 522 11 625 Bidrag Tjolöholm 4 754 4 900 4 944 4 989 Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Service Fastigheter Plan 2017 2 400 2 400 2 400 2 400 Summa ram 115 738 134 186 136 692 138 917

Kultur & Turism Nämnden för Kultur & Turisms verksamhetsområden omfattar bibliotek, kultur och turism. Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek, en bokbuss, fem filial bibliotek och Boken kommer. Kulturverksamheten innefattar program, konst, utställningar, film, kulturmiljövård, bidrag till studieförbund och föreningar. Turismverksamheten omfattar turistinformation, produktutveckling, broschyrproduktion, stuguthyrning och biljett försäljning. 42 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 54 587 57 547 59 187 57 357 Kapitalkostnader 2 741 3 623 4 083 4 083 Övrigt (avdrag eller tillägg) 2 960 1 640-1 830 1 160 Summa driftram 60 288 62 810 61 440 62 600 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 2 960 1 640-1 931 1 160 Övrig förändring 101 Summa 2 960 1 640-1 830 1 160 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 1 200 1 200 1 200 3 750 Övriga investeringar Bokbuss 5 000 Bokbil 778 Fyren utbyggnad, inventarier 1 000 Gula villan, inventarier 500 Konst Kollaskolan 980 Summa övriga investeringar 3 258 5 000 Övriga förändringar Nämnden har fått 101 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Kultur & Turisms verksamhet kostade 67 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,7% 11,7% 4,4% 40,9% 42,3% Nämnd Turism Bidrag 0 Allmän kultur Bibliotek 0

Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel, samt viss tobakstillsyn. Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och strålskyddslagen. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare.

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 7 642 8 195 9 922 10 228 Kapitalkostnader 64 60 60 60 Övrigt (avdrag eller tillägg) 554 1 726 307 159 Summa driftram 8 259 9 981 10 288 10 447 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 554 126 307 159 Övrig förändring 1 600 Summa 554 1 726 307 159 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 80 80 80 240 Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 20 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3% 22,3% 26,4% 7,1% 11,2% 29,9% Nämnd Gemensam verksamhet Livsmedel 0 Hälsoskydd Naturvård Miljöskydd 0 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 45

Teknik skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricks vatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Teknik ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Så här fördelades bruttokostnaderna 2014 Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 132 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,9% 1% 12,6% 12,6% 47,6% 10,7% 13,6% Gator, vägar & parkering Parker Vägbelysning Gemensam verksamhet 0 Planering Färdtjänst/riksfärdtjänst Nämnd- och styrelseverksamhet 46 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 52 321 60 409 67 834 67 287 Kapitalkostnader 37 212 41 965 55 224 55 224 Övrigt (avdrag eller tillägg) 8 886 5 281-547 2 056 Summa driftram 98 419 107 655 122 511 124 567 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 5 996 2 391-853 2 056 Övrig förändring 2 890 2 890 306 Summa 8 886 5 281-547 2 056 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 17 556 23 580 23 580 78 400 Övriga investeringar Inventarier, system, fordon med mera 1 000 1 000 1 000 4 000 Gator, vägar och parkeringar 34 199 13 000 7 000 62 000 Väster om ån teknik projekt 10 000 10 000 Parker, grönytor och lekplatser -1 362 6 000 13 000 6 000 Belysningar 11 042 2 500 Gång- och cykelvägar 26 607 17 000 24 000 84 000 Kungsbackaån Söderån 23 274 10 000 10 000 10 000 Upprustning av stadsentréer enligt FÖP 2 793 3 000 4 000 3 000 Hållplatser 6 545 4 000 Justering investeringsram -6 500-9 000-29 000 Summa övriga investeringar 114 098 50 000 50 000 150 000 Övriga förändringar Nämnden har fått 306 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. Investeringar Teknik skatts övriga investeringar är inte specificerade på objektsnivå. Nämnden kan omdisponera mellan investeringsprojekt inom respektive grupp av investeringar.

Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att personer över 65 år som behöver omvårdnad får vård och social service i form av hemtjänst, särskilt boende, anhörigvård, dagcentraler, terapilokaler, dagvård för dementa, kommunal hemsjukvård med mera. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. Så här fördelades bruttokostnaderna 2014 Nämnden för Äldreomsorgs verksamhet kostade 812 miljoner under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 9,2% 9,1% 39,0% 37,1% 0 2,7% Hemtjänst och larm Förebyggande verksamhet, kvarboende LSS Äldreboende 0 Hemsjukvård och Rehabilitering Gemensam verksamhet 3%

Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 655 425 706 777 730 598 767 783 Kapitalkostnader 8 375 9 439 10 978 10 978 Övrigt (avdrag eller tillägg) 51 351 23 821 37 185 14 496 Summa driftram 715 151 740 037 778 761 793 257 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 28 651 23 821 27 768 14 496 Övrig förändring 22 700 9 417 Summa 51 351 23 821 37 185 14 496 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar 5 387 4 400 4 400 13 700 Övriga investeringar Åsa äldreboende, inventarier 5 543 Tidregisteringssystem 1 500 Nytt verksamhetssystem 2 500 Tekniska lösningar 4 180 1 500 2 050 6 500 Summa övriga investeringar 13 723 1 500 2 050 6 500 Volymförändringar Demografimodellen inom äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och äldre. För att fördjupa behovsbedömningen delas åldersgruppen in i kortare åldersintervall; 65 74 år, 75 79 år, 80 84 år, 85 år och uppåt. Tilldelning görs med 85 procent av förändrat invånarantal i respektive åldersgrupp med à-priser per åldersintervall som räknas upp årligen med index för pris- och löneökningar. Kostnaden, à-priset, utgår från Kungsbacka kommuns kostnad per brukare, utfall 2013 förändrat med index för pris- och löneökningar per år. Lokalkostnader för nytillkomna lokaler läggs som tilläggsresurs år ett och inarbetas därefter i ramen efter avstämning av behoven. Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar tilldelas separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Övriga förändringar Nämnden har fått 6 117 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 3 300 000 kronor i utökat anslag för bostadsanpassningsbidrag, total bidragsnivå är då 11 miljoner kronor. Hela bostadsanpassningsverksamheten flyttas från Service till Vård & Omsorg. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 49

Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta, städa och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Vidare svarar nämnden för måltidsverksamhet, bostadsanpassning, bostadsförmedling, konsumentvägledning och medborgarservice. En stor del av Service ansvar omfattar fastighetsförvaltning samt måltids- och lokalvårdstjänster. Dessutom ansvarar nämnden för drift av kommunens IT-system och administrativ service när det gäller bland annat projektledning, kommunikation, personal- och ekonomiadministration, inköp, kundcenter, kontorsservice och personalcafeteria. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2015 2016 Grundram 14 409 14 409 28 586 Kapitalkostnader 8 986 8 986 8 986 Övrigt (avdrag eller tillägg) 10 410 14 177 15 986 Summa driftram 23 395 37 572 53 559 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 6 410 10 906 15 986 Övrig förändring 4 000 3 272 Summa 10 410 14 177 15 986 Serviceområde Fastighet Grundram -154 473-162 698-162 698 Kapitalkostnader 146 719 175 860 175 860 Summa driftram -7 754 13 162 13 162 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar -8 225 Övrig förändring Summa -8 225 Summa, Service total 15 641 50 734 66 721 Priser och löner Priser och löner ingår i ramen för Service så att rätt prissättning kan göras till beställar utförar organisationen. Dessutom har 9 472 000 kronor ramjusterats till Vård & Omsorg avseende budgeterade medel för bostadsanpassningsverksamheten. För serviceområde Fastigheter sker uppräkning av hyrorna med 2,6 procent hos nämnderna för kärnverksamheten. Övriga förändringar Nämnden har tillförts 2 miljoner kronor att täcka större prisökningar inom vissa varugrupper som i nästa steg fördelas till berörda nämnder. Nämnden har fått 1 272 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. 50 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Service fortsättning Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Löpande investeringar Fastighet 560 1 000 1 000 3 000 Löpande investeringar övriga Service 5 961 9 650 8 250 25 650 Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Reinvestering Hålabäckskolan 18 400 Övriga reinvesteringar i fastigheter 57 543 29 750 22 450 81 650 Verksamhetsanpassningar 8 000 8 000 8 000 24 000 Summa reinvesteringar och verksamhetsanpassningar 65 543 37 750 48 850 105 650 Övriga investeringar Samlingslokaler 500 Summa övriga investeringar 500 Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 172 3 177 181 184 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) 3 005-2 996 3 1 Summa driftram 3 177 181 184 185 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 5 4 3 1 Övrig förändring 3 000-3 000 Summa 3 005-2 996 3 1 Övriga förändringar Ramen har justerats i budget 2015 och 2016 med en minskad tilldelning på -3 miljoner kronor då det inte är valår. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 51

Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 1 233 1 275 2 320 1 356 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) 42 1 045-964 9 Summa driftram 1 275 2 320 1 356 1 365 Plan 2017 Specifikation av övrigt Priser, ramjusteringar 42 45-964 9 Övrig förändring 1 000 Summa 42 1 045-964 9 Övriga förändringar Utökningen av ramen som gjordes 2015 för att klara ökad ärendevolym är flyttad till kommunstyrelsen då kostnaden numera finns där. 52 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Finans verksamhetskostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Kalkylerade kapitalkostnader -102 875-103 035-105 610-105 402 Momsbidrag -8 900-8 900-8 000-8 000 Plan 2017 Kostnader Oförutsett (OF) 17 852 20 000 30 000 30 000 -Fullmäktiges oförutsedda 11 000 13 000 20 000 20 000 -Kommunstyrelsens oförutsedda 4 000 5 000 7 000 7 000 -Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda 2 852 2 000 3 000 3 000 Löner 118 660 127 539 142 254 211 754 Semesterlöneskuld 6 000 6 000 6 000 6 000 Hyror o verksamhetskostnader för nya lokaler 44 081 75 511 36 689 81 705 Pensioner 15 650 41 600 32 000 49 000 Summa 90 468 158 715 133 333 265 057 Här finns ett centralt anslag för löner om 2,8 procent som fördelas till nämnderna när årets löneöversyn och särskilda lönesatsningar är gjorda. Allt därutöver tas inom respektive nämnds ram. Dessutom finns ett centralt anslag om 10 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar. Här finns också ett anslag för ökade verksamhets- och hyreskostnader, samt kapitalkostnader för inventarier som nya lokaler medför på 36,7 miljoner kronor 2016 och 81,7 miljoner kronor 2017. Det avser både egna och inhyrda lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk.

Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. Inom de ramar som intäkterna ger äger nämnden för Teknik rätt att göra de investeringar som är nödvändiga för verksamheterna. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram -907-1 289-2 150-1 315 Kapitalkostnader 1 165 1 221 1 315 1 315 Övrigt (avdrag eller tillägg) -258 68 835 Summa driftram 0 0 0 0 Plan 2017 Specifikation av övrigt Ramjusteringar nämnder -1 482 1 525 Övrig förändring 1 224 68-690 Summa -258 68 835 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Återvinningscentral 2 600 300 525 Glascontainer 150 150 150 450 Kärl 1 000 1 000 3 000 Kretsloppspark 74 1 521 23 396 Klovsten omlasningsstation 1 000 500 500 1 500 Klovsten container 546 Övrigt 500 500 1 500 Summa övriga investeringar 1 770 6 271 25 846 6 975 54 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Bredband Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram 242-5 202-6 465-7 482 Kapitalkostnader 5 307 6 465 7 482 7 482 Övrigt (avdrag eller tillägg) -5 549-1 263-1 017 Summa driftram 0 0 0 0 Plan 2017 Specifikation av övrigt Ramjusteringar nämnder -311 Övrig förändring -5 238-1 263-1 017 Summa -5 549-1 263-1 017 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Kungsbacka Bredband 18 875 23 250 21 275 59 500 Summa övriga investeringar 18 875 23 250 21 275 59 500 Vatten & Avlopp Driftbudget Belopp i tusen kronor 2014 2015 2016 Grundram -27 089-27 307-28 299-29 242 Kapitalkostnader 28 124 28 299 29 242 29 242 Övrigt (avdrag eller tillägg) -1 035-992 -943 Summa driftram 0 0 0 0 Plan 2017 Specifikation av övrigt Ramjusteringar nämnder -4 108 Övrig förändring 3 073-992 -943 Summa -1 035-992 -943 Investeringar Belopp i tusen kronor 2015 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 Fordon & Inventarier 5 200 3 600 1 400 6 000 Vattenproduktion 15 031 1 100 1 100 3 300 VA-distribution 25 137 13 750 9 250 27 750 Avloppsproduktion 28 401 20 850 5 500 17 700 Nya serviser -5 500-5 500-5 500-16 500 VA-sanering 6 000 6 000 6 000 18 000 Summa 74 269 39 800 17 750 56 250 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 55

Lokaler och boenden Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika typer av lokaler. Utbildning kräver skollokaler, fritidsverksamhet kräver idrottshallar, simhall med mera, omsorgsbehövande behöver vårdlokaler, administrationen behöver kontorslokaler och så vidare. Dessa lokaler äger och förvaltar kommunen som regel. Kommunen har förutom dessa lokaler även behov av att kunna hjälpa grupper i samhället som har svårt att få lägenheter på vanligt sätt lägenheter som privatpersonen har kontrakt på men som på ett eller annat sätt förmedlas av kommunen. Detta kan röra sig om boenden för äldre, funktionshindrade, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer i övrigt som har svårt att få en lägenhet. Samtliga ovanstående lokaler och boenden kan vara i privat regi. Kommunen är skyldig att erbjuda dessa lokaler och tillsynsmyndigheten kan i vissa utdöma viten (böter) om en kommun inte uppfyller exempelvis behovet av gruppboenden. En ny internhyresmodell Hösten 2014 avslutades ett längre projekt där en långsiktig modell för hur kommunens lokaler skall hanteras har tagits fram. Viktiga målsättningar med modellen är att skapa incitament för att hushålla med lokalytor och att få en rättvisande bild av förvaltningarnas lokalkostnader. Modellen skapar förutsättningar att analysera lokaleffektivitet och lokalkostnader. Lokalpolicy En övergripande Lokalpolicy togs fram och fastställdes av kommunfullmäktige i november 2014. Policyn lyder: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning och förvaltning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in en lokalplan för perioden 2016-2020. Nämndernas beslutade lokalplan bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal boendeplatser, antal elever eller antal förskoleavdelningar. Lokalplanen har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service Fastigheter avseende investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planeringsoch genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. Lokalbehov utifrån volymer baserat på kommunens befolkningsprognoser Befintlig fastighets skick (myndighetskrav) Investeringen ska anpassas till en grundnivå som fyller myndighetskrav, brukarnas behov samt ett pedagogiskt perspektiv. Ekonomiskt perspektiv ska jämföras och ställas mot närhetsprincipen. (Det kan innebära att vissa kommunala serviceanordningar inte ligger i omdelbar närhet till de boende.) Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. För projekt i lokalplanen åren 2016-2017 finns hyresmedel samt investeringsbudget avsatt centralt på Finans. Undantag finns, dessa kommenteras i fotnot under respektive tabell. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen åren 2016 och 2017 får startas upp utan beslut i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige. Beslut fattas av beställande nämnd som ger i uppdrag till utförande nämnd (normalt sett Service Fastigheter) att starta upp arbetet. Om ett projekt finns med i lokalplanen 2018 2020 får inte projektet startas upp utan beslut i Kommunstyrelsen. 56 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen innefattar projekt i egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv planerar att bygga under 2016 innebär investeringar på 110 miljoner kronor. Under 2017 planerar kommunen göra investeringar på 217 miljoner kronor i nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 110 217 713 787 552 Fritidsanläggningar Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter. Under planperioden planerar kommunen bland annat för utbyggnad av delar av ett nytt idrottsområde i Inlag. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 101 Inlag arenahall x 102 Inlag gymnastikhall/bordtennis x 104 Inlag simhall x x 105 Inlag kansli/logi x 106 Lerkil ridhus för Ledets ridklubb x 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall x 110 Onsala idrottshall fullmått x 111 Rydet omklädning mm x 112 Inlag infrastruktur x x 113 Malevik omklädningsrum x 114 Utveckling Fjärås fritidscenter x Noter 101 105+112 Inlags idrottsområde Projektet avser ett område som innefattar idrottshallar, arrangemangsarena, kansli, simhall med mera. Delar av behovet utreds i pågående förstudie. 106 Lerkil ridhus för ledets ridklubb Reinvesteringar i befintlig ridanläggning 108 Åsa Gårdskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmått idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 111 Rydet omklädning med mera Behov om omklädningsrum och klubbutrymmen utreds i pågående förstudie. 113 Malevik omklädningsrum Som ett led i satsningen på konstgräsplaner vid Maleviksskolan finns även ett behov av omklädningsrum och klubblokaler i anslutning till konstgräsplanen. 114 Utveckling Fjärås Fritidscenter Behovet avser en utökning av aktivitetsutbudet i simhallen samt utökade förrådsutrymmen. 110 Onsala idrottshall fullmått En ny idrotthall för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets lokalbehov. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 57

Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 201 Tölö Ängar II förskola 4 202 Basunen 1 203 Åsa Gård förskola 4 204 Varlaberg förskola 8 205 Kolla Parkstad förskola II 4 206 Kolla förskola 2 207 Fjärås Måå förskola 4 210 Fjärås förskola ej lokaliserad 4 2 213 Frillesås förskola 4 214 Förskola Kungsbacka centrum 6 Summa antal förskoleavdelningar 13 8 12 10 Noter 201 Tölö Ängar II förskola I samband med utbyggnad av nytt bostadsområde uppstår behov av utökat antalet förskoleplatser. Inom Hede upptagningsområde saknas sedan tidigare förskoleplatser 202 Basunen förskola Behov av en utökning av befintlig förskola med en avdelning. 203 Åsa gårds förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 204 Varlaberg förskola Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av förskoleplatser 205 Kolla Parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av förskoleplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. 207 Fjärås Må förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 210 Fjärås Förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 213 Frillesås förskola Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framförallt för skolbarn. Förskolan har idag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. En etablering av en ny förskola med 4 avdelningar innebär att de förskolelokaler som idag finns på skoltomten istället kan användas till skoländamål. Ny lokalisering krävs. 214 Förskola Kungsbacka centrum Nya förskoleavdelningar som kan ersätta befintliga förskolor som idag av olika skäl behöver utgå. 206 Kolla förskola Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av förskoleplatser kommer att bli stort. Befintlig förskola kan komma att utökas med två avdelningar. 58 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Utredningar om nya skolor pågår i bland annat Vallda och Fjärås. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 302 Furulidsskolan 300 303 Vallda Toråsskola 350 304 Furulidskolan ersättningslokaler -200 305 Fjärås skolor 780 306 Fjärås ersättningslokaler 500-500 310 Frillesåsskolan, om/tillbyggnad 100 311 Åsa skolor 125 125 313 Iseråsskolan 500 314 Iserårsskolan ersättningslokaler 500-500 315 Fullriggaren Malevik omkl rum x 316 Gullregnskolan grupprum 50 Summa antal elever 1 130 375 125 Noter 302 Furulidsskola Delar av befintlig skola ska rivas och ersättas med en nybyggd skola. Utreds i pågående förstudie. 303 Toråsskolan utbyggnad Skolans elevtal fortsätter att växa de närmaste åren. Nya lokaler behöver byggas i syfte att möta framtida behov. 304 Furulidsskola ersättningslokal Evakueringslokaler under nybyggnation av Furulids skola. 305 Fjärås skolor Både Smedingeskolan och Fjärås Bräcka skolan kräver renovering och anpassas till ökat elevantal. Förstudie pågår. 306 Fjärås ersättningslokaler Evakueringslokaler under ny- och/eller ombyggnation av Fjärås skolor. 311 Åsa skola Befolkningsprognoser visar på behov av skolplatser. Tillbyggnad av Åsa skola. 313 Iseråsskolan Iseråsskolan är i behov av anpassning till ett ökat elevantal. Ombyggd eller nybyggd skola kan krävas. Förstudie pågår. 314 Iseråsskolan ersättningslokaler Evakueringslokaler under ny- eller ombyggnation av Iseråsskolan.. 315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum Utbyggnad av omklädningsrum till gymnastiksalen. 316 Gullregnskolan grupprum Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad. 310 Frillesåsskolan I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och bättre skollokaler. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 59

Gruppbostäder Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av högst 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya gruppbostäder uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 401 BoDa 6 402 Fjärås Äpplegården gruppbostad LSS 6 403 Tölö Ängar II gruppbostad LSS 6 404 Sandlyckan gruppbostad LSS 6 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde 6 406 Gruppbostad LSS Smidesvägen 6 407 Gruppbostad LSS Smidesvägen 6 408 Ny gruppbostad LSS Aranäs 3 6 409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg 6 410 Ny gruppbostad socialpsykiatri 6 Summa boendeplatser 24 6 18 6 6 Noter 401 BoDa Boende och daglig verksamhet för personer med större vårdbehov, kräver speciell utformning och lokalisering. Pågående projekt. 402 Gruppbostad LSS, Fjärås Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 403 Gruppbostad LSS, Tölö Ängar II Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 404 Gruppbostad LSS, Sandlyckan Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 406 407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera 6 platser. Pågående projekt. 408 Gruppbostad LSS Aranäs 3 Gruppbostad med 6 boendeplatser inom kommande exploateringsområde Aranäs 3 409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 410 Gruppbostad socialpsykiatri Gruppbostad med 6 boendeplatser. Lokalisering ej klar. Servicebostäder Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras 9 10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 501 Centrala Kungsbacka 10 Summa lägenheter 10 Not 501 Centrala Kungsbacka 10 servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 60 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Daglig verksamhet Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av nya lokaler för daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 701 Ny daglig verksamhet 702 Ny daglig verksamhet 14 704 Ny daglig verksamhet 14 Summa platser 14 0 14 Noter 701 704 Daglig verksamhet Lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 802 Sandlyckan äldreboende 60 803 Kungsbacka kommun 60 804 Kungsbacka kommun 60 805 Ekhaga äldreboende, om- eller nybyggnad -94 94 806 Bukärrsgården äldreboende, om- eller nybyggnad +64/ -64 Summa platser 60-94 60 154 Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av ca 60 bostäder, fastighetsägare är Derome AB. 803 Äldreboende i Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 804 Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun Lokalisering ej klar. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Bukärrsgåden äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 61

Boenden för ensamkommande barn Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden för barnen. Steg 1-boende innebär asyl- och mottagningsenhet, steg-2 boende innebär boende för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd, steg 3-boende innebär utslussningsboende för ensamkommande barn utan inneboende stödpersonal. Lokalbehovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 901 Steg 2-boende Särö 12 902 Steg 2-boende Vallda 12 903 Steg 1-boende Åsa 12 904 Steg 3-boende 6 906 Steg 1-/Steg 2-boende Anneberg paviljong -9 907 Steg 1-/Steg 2-boende Anneberg 12 908 Steg 2-boende 12 909 Steg 3-boende 6 910 Steg 3-boende 6 Summa platser 6 51 12 Noter 901 903 Steg 1- och 2-boenden Nybyggnation av boenden med vardera 12 platser. Lokalisering finns och projekten pågår. 904 Steg 3-boende Boende med 6 platser. Utredning och lokalisering pågår. 906 907 Steg1 / Steg 2-boende Anneberg I Anneberg har en tillfällig paviljong uppförts med 9 platser. På samma tomt pågår ett projekt där kommunen planerar att bygga ett boende med 12 platser i egen regi. När den permanenta bostaden blir klar kommer paviljongen avvecklas. 908 910 Steg 2- och 3-boenden Inhyrning eller inköp av steg 2 och 3 boenden. Lokalisering är ej klar. Kulturlokaler Kommunens behov av förändrade lokalbehov avseende kulturlokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 1101 Tillbyggnad Fyren x 1102 Frillesås bibliotek, ersättningslokal x Noter 1101 Tillbyggnad Fyren Sedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med cirka 16 000 personer. I samband med projektet Väster om ån tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i kulturhusets omedelbara närhet. 1102 Frillesås bibliotek ersättning paviljong Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler (310). 62 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Gymnasielokaler Kommunens behov av förändrade lokalbehov avseende lokaler för gymnasieskola anges nedan. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 1501 Lokaler för gymnasier x x x 1502 Mariosgatan 3 anpassning x Noter 1501 Lokaler för gymnasier Befolkningsprognoser visar på ökat antal elever i gymnasieskolorna. Om kommunens gymnasieskolor ska kunna erbjuda plats för de som beräknas söka framöver så behöver det tillföras lokalyta under kommande planeringsperiod. 1502 Mariosgatan 3 anpassning Lokalerna på Mariosgatan 3 behöver anpassas invändigt till att bli mer ändamålsenliga. Övrigt Övriga lokaler som kommunen har behov av beskrivs nedan. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 2020 1301 Kontorslokaler GV x 1302a Verksamhetslokaler, administration x x 1401 Teknikens hus x 1202 Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar x x x x x Noter 1301 1302 Verksamhetslokaler administration Befintliga lokaler är av olika anledningar inte ändamålsenliga och diverse förändringar i lokalbeståndet uppstår som en konsekvens av detta. Behovet utreds i pågående förstudie. 1401 Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett så kallat Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Pågående förstudie. 1202 Paviljonger, odefinierade tillfälliga lösningar Utifrån förändrade behov behöver nämnderna genomföra större verksamhetsanpassningar inom befintliga lokaler eller genom tillfälliga lösningar, till exempel paviljonger. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 63

Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostadsoch industriändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunstyrelsens förvaltning, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. I vissa projekt kan investeringar i kommunala anläggningar utanför exploateringsområdet vara en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Belopp i miljoner Netto utfall t.o.m. 2014 2015 2016 2017 2018 2020 Netto utfall t.o.m. 2020 Verksamhetsområden -13-17 -17-17 -50-112 Björkris bostadsområde 28 25 3 57 Kolla parkstad -50-17 15 13 28-11 Väster om ån Valand och Ejdern -19-15 -15-46 Övriga exploaterings områden -5 53 48 Summa exploatering -40-27 41-18 -22-63 Verksamhetsområden Verksamhetsområden avser områden som kommunen säljer och exploaterar för näringslivs- och industriändamål. Planering pågår för flera verksamhetsområden. Bland annat Duvehed, Borgås samt Fjärås Äskatorp. Bostadsområdet Björkris I Björkris pågår exploatering av ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren 2009. Byggstart för de sista tomterna planeras under 2015 och 2016. Projektet har delredovisats och kvar återstår redovisning av fyra kvarter. Kolla Parkstad Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljhus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. Första etappen beräknas vara färdig under 2015. Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Avtal om genomförande och marköverlåtelse av kvarteret Valand har tecknats och byggstart kommer troligen bli under slutet av 2015. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för exploatering är bland annat i Särö centrum, Tölö Ängar samt i stadsdelen Aranäs. 64 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Rapporten per 31 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport. ansvar en ska indelas i Nämndbudget och Förvaltningsbudget. Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bland annat innehålla: Ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar Resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden Nämndens egna resultatmål Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden Eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. ansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. uppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 65

Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Riskanalys, plan och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. För lokalinvesteringar är det nämnden för Service som rapporterar till kommunstyrelsen. En avvikelse på mindre än 5 procent behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till nämnden. 66 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun

Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Lokalinvesteringar gäller ny- till och ombyggnad av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen som kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Kapitalkostnaderna betalar serviceområde Fastigheter som tar ut detta i hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompenseras nämnden för ökade hyror. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avlopp, Renhållning och Kungsbacka bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik ska utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgiftsfinansierade verksamheterna och skattefinansierad verksamhet. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns långfristig skuld till kommunen. Räntan betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och är den av Sveriges Kommuner och Landsting fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken den 31 december året innan. Övriga investeringar Övriga investeringar binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. Internränta Internränta Nivån på den interna räntan följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen och investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över 5 miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras eller tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet, se nedan. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 67

Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 69

Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

CENTRAL SAMVERKANSGRUPP BUDGETSAMVERKAN 2015 Närvarande: Gunilla Josefsson, ekonomichef Ing-Britt Blomberg, controller Maylis Thorsson, Kommunal Susanne Lyckevall, Lärarförbundet Mats Ericsson, Lärarnas riksförbund 1 (2) Datum 2015-05-25 Sekreterare: Eva Böhnke Plats och tid: Kungsbackarummet, 25 maj 2015, klockan 8.30 9.00 Ingbritt Blomberg, controller, redogör för innehållet i budgetförslaget 2016-2017 och informerar om ett nytt direktiv angående värdskap. Direktivet syftar till att förbättra kommunens bemötande till kommuninvånarna. Mats Ericsson, Lärarnas riksförbund, undrar över formuleringen avseende volymuppräkning som är olika mellan Förskola & Grundskola och Gymnasiet. Gunilla Josefsson, ekonomichef, förklarar att skillnaden uppstår eftersom grundskolan är obligatorisk medan gymnasiet är frivilligt, där mäter man per elev. Mats menar att det egentligen handlar om elevunderlaget. Gunilla tar med sig synpunkterna till budgeten. Susanne Lyckevall, Lärarförbundet, frågar om tilldelningen av statliga medel t ex för åtgärder inför de nationella proven. Dessa medel kan komma att fördelas till andra förvaltningar. Gunilla Josefsson, ekonomichef, hänvisar till det kommunala självstyret. Det finns heller ingen redovisningsskyldighet för hur dessa anslag fördelats. Susanne frågar även om det finns några satsningar för medarbetare, 60+ som inte orkar arbeta 100% till pension. Gunilla svarar att det inte finns sådana satsningar i denna budget. KUB1002, v2.0, 2013-05-29 Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens kansli Eva Böhnke Direkt 0300-83 42 82 eva.bohnke@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Mats reflekterar över resultatet i tidigare budgetar. Ofta blir resultatet bättre än förväntat. Gunilla Josefsson menar att oväntade intäkter från till exempel försäljning av mark kan nyttjas till att minska lån vid större investeringar. Fackförbunden Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Skolledarförbundet och Akademikerförbundet SSR har kommit in med skrivelser angående budgeten. Bilagt. Eva Böhnke Sekreterare Justeras: Gunilla Josefsson Ordförande Susanne Lyckevall för Lärarförbundet Maylis Thorsson för kommunal Mats Ericsson för Lärarnas riksförbund

Synpunkter/yrkande från Lärarnas Riksförbund till kommunbudget 2016 Lärarnas Riksförbund yrkar på att ytterligare medel skjuts till på förvaltningarna FG och GV då vi anser att den höga ambitionsnivå kommunen har för skolan inte är relevant i förhållande till avsatta medel. Vi ser också att våra medlemmar har en hög (och ökande) arbetsbelastning där många signalerar att resurserna är otillräckliga och att detta leder till en sämre arbetsmiljö. E u Mats Eriksson, Lärarnas Riksförbund

Till Hans Forsberg Ordförande Kommunstyrelsen Kungsbacka kommun 150513 Lärarförbundet ser med stor oro på den tilltänkta budget som är föreslagen till förskoleg rundskaleförvaltningen och gymnasie- och vuxenutbildning för verksamhetsår 2016 samt det bestående effektiviseringskrav som ligger latent över kommunen. Resultatet syns i form av en ökning av kort- och långtidssjukskrivningar men även en ökning av stressrelaterade rehabiliteringsärenden. Lärarna dras med en hög arbetsbelastning, administrativa arbetsuppgifter och med en ständig samvetsstress över att inte räcka till. Barn och elever får inte det stöd de behöver då det inte finns tillräckligt med resurser. På sina håll är det stora klasser och många barn med särskilda behov som skall rymmas inom ramen för rektors/ förskalechefs budget. Förskalechefer och rektorer ges inte rätt förutsättningar för att kunna bedriva ett gott arbete. För många anställda, hög arbetsbelastning och otillräckliga resurser. Detta bekräftas också i Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande. Lärarförbundet menar att man behöver se över personalförsörjningen inför framtiden. Redan nu har kommunen svårt att rekrytera vissa kategorier av lärare och svårt att få tag i vikarier. Vi står inför stora pensionsavgångar, som ytterligare kommer att späda på bristen av legitimerade lärare. Lärarförbundet anser att en avgörande fråga för politikerna är att Kungsbacka kommun måste satsa och våga ta ansvar för lärarnas löner, på lång sikt. Höjda löner är ett sätt att behålla duktiga lärare samt att locka engagerade ungdomar till att välja läraryrket. Satsa på att barngrupperna på förskola utgår från barnens behov med rimlig storlek och hög lärartäthet Satsa på utbildade lärare och mindre grupper på våra fritidshem. Satsa på extra lärarresurser när eleverna är små, så att ingen elev nekas det stöd och resurser som de har rätt till. satsa på fler speciallärare/specialpedagoger. Kunskap inte kommer av sig själv. Kunskap kommer med lärare som har tid för varje barn och elev. Lärarförbundet

Hej Våra synpunkter, det är inte rätt att få så lite tid på sig. Den särskilda lönesatsningen 2015 förutsätter vi ger en ökad rambudget 2016. Vi kan inte läsa av det i siffrorna. Om ej kommer detta att påverka arbetsmiljön för skolledarförbundets medlemmar. Arbetsmiljöverket har påpekat den alltför stora arbetsbördan för skolledare inom GV och FG, resurser behöver avsättas för att komma tillrätta med detta? Hälsningar Eva Malmgren Thörnblom Skolledarförbundet i Kungsbacka 0300 83 3310 Kungsbacka kommun eva.malmgren-thornblom@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Hej, efter vårt CSG idag där vi fick info om var budgetprocessen är i tid känns det angeläget att skicka de tankar vi har runt hur budget kan påverka arbetsmiljön för våra medlemmar. Det är här vi i lokalföreningen får många synpunkter. Akademikerförbundet SSR lokalt ser områden där arbetsgivaren behöver prioritera budget så att våra medlemmar kan behålla och utveckla förvärvad kompetens och arbetsgivaren behålla och rekrytera nya medarbetare. Det ena handlar om att göra rejäla satsningar avseende påbyggnadsutbildningar i bland annat juridik. Oavsett var våra medlemmar arbetar inom kommunen så förväntas vi ha kunskaper i socialrätt och omvårdnadsjuridik. Det ingår som en grund i vår basutbildning och bör hållas uppdaterad för att vi ska kunna göra ett gott arbete och arbetsgivaren kunna få den kompetens de anställde, även efter flera år i kommunen. Att ha årliga uppdateringar där samtliga socionomer/likvärdiga från samtliga kommunens förvaltningar uppdateras vore ett bra första steg. Att därutöver få möjlighet till avancerade vidareutbildningar exempelvis steg 1, som socionomer inom sjukvården erbjuds, vore ett än större steg i rätt riktning för att Kungsbacka ska bli en attraktiv arbetsgivare för våra medlemmar. Annan vidareutbildning inom yrkesområdet efterfrågas också. Vi ser ju vid rekryteringar att det blir mer och mer svårt att behålla, attrahera och nyrekrytera medarbetare med den kompetens som efterfrågas av arbetsgivaren. Den andra stora delen handlar om att personal med högskoleutbildning som arbetar i vårdande yrken, inom funktionsstöd, äldreomsorgen och på boenden har behov av en dräglig arbetsmiljö. Självfallet har alla medarbetare både rätt till och behov av detta, men om arbetsgivaren vill attrahera och behålla medarbetare med den kompetensen i de befattningarna krävs det insatser så att möjlighet till rast, måltidsro, säkerhet och trygghet beaktas och allt detta kostar pengar. De blir troligen väl investerade för att få våra medlemmar att känna att deras kompetens värdesätts och behövs i verksamheten och att de kan tänka sig en framtid i det som annars lätt blir ett genomgångsyrke. Detta utöver de lönesatsningar arbetsgivaren gör/tänker göra tror vi kan vara några nycklar för att få Kungsbacka att vara en attraktiv arbetsgivare för socionomer/likvärdiga. Med vänliga hälsningar Inger Grahn Familjerådgivare och Medlare vid ungdomsbrott Ordförande Akademikerförbundet SSR, Kungsbacka Kungsbacka kommun Individ & Familjeomsorg Tfn: 0300-83 39 65 inger.grahn@kungsbacka.se www.kungsbacka.se www.facebook.com/kungsbackakommun Värna om miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet?

Kommunal Kungsbacka Ann - Louise Lundqvist Till Kungsbacka Kommun Kungsbacka 2015-05-19 Kommunal Kungsbacka yrkar att de politiska målen för verksamheterna skall stämma överens med de pengar som fördelas till förvaltningarna samt att målen skall tydliggöras ute på arbetsplatserna. och mål skall arbetas med på arbetsplatsträffar samt vara en del i utvecklingssamtalet. Dag som ovan Ann-Louise Lundqvist Kommunal Kungsbacka Lilla Verkstadsgatan 2 434 42 Kungsbacka Telefon 0300-83 45 86 Telefax 0300-83 43 88 E-post: sektion8.halland@kommunal.se

Kommunal Kungsbacka Ann - Louise Lundqvist Till Kungsbacka Kommun Kungsbacka 2015-05-19 Kommunal Kungsbacka yrkar att samtliga tjänster inom Kommunals område blir heltider i botten med möjlighet att gå ner till deltid. Detta ur ett jämställdhetsperspektiv, vi tror även att våra yrken blir attraktivare för framtida generationer om jobben utgår från heltid och inte önskad sysselsättning som förslaget ligger idag. Dag som ovan Ann-Louise Lundqvist Kommunal Kungsbacka Lilla Verkstadsgatan 2 434 42 Kungsbacka Telefon 0300-83 45 86 Telefax 0300-83 43 88 E-post: sektion8.halland@kommunal.se

ETT BÄTTRE KUNGSBACKA FÖR ALLA Politiken måste alltid blicka framåt. Den måste alltid handla om framtiden, om det samhälle vi vill skapa i morgon, inte om det vi redan har byggt. Vi socialdemokrater har en vision för framtiden. Alla ska kunna leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är bra att bo och leva i Kungsbacka och det finns mycket som vi allesammans kan vara stolta över. Trots detta så finns det områden som kan bli mycket bättre Sjukfrånvaron ökar i Kungsbacka men jämför man med andra kommuner i regionen var sjukfrånvaron låg även under år 2014. Det här står att läsa i Årsredovisningen för år 2014. Statistiken visa att sjufrånvaron är högst inom yrkesgrupper med många kvinnor och det är även där som långtidsfrånvaron är högst. Om vi tittar på sjukfrånvaron för kvinnor i det här fallet, så ökar från 5.81 procent år 2012 till 6.41 procent år 2013 och förra året landade den på 6.79 procent. Ganska naturligt så är det åldersgrupperna 50 år och äldre, totalt sett, som har den högre sjukfrånvaron MEN sedan kommer åldersgruppen Yngre är 30 år. Och det är alarmerande. Som en attraktiv arbetsgivare måste vi se till att förbättra arbetsmiljön och rehabilitering för att motverka och snabbare komma tillrätta med de höga sjukfrånvarotalen. De 5 miljoner kronor som vi vill avsätta för att påskynda arbetet med att sänka sjukfrånvaron. Pengar som vi sparar in på minskade sjuklönekostnader. Vi vill erbjuda alla elever i årskurserna 6-9 ett Fritidskort som gäller vardagar kl. 14.00 24.00 under terminstider. En aktiv fritid inom till exempel idrott, kulturskola eller övriga föreningslivet skapar en social utveckling som kan vara av stor nytta senare i livet. Nämnden för Förskola & Grundskola 4 miljoner kronor Vi ser fram emot regeringens utredning om hur den kommunala musik- och kulturskolan ska göras mer tillgänglig och jämlik för alla. Den utredningen ska vara klar i september nästa år. Kulturskolans terminsavgift har varit en återkommande punkt i våra tidigare budgetförslag. Kulturskolan arbetar med att hitta nya former och utveckla utbudet och det är positivt. Om vi jämför oss med de övriga kommunerna i Halland, så toppar Kungsbacka ligan när det gäller avgifterna. Och det är ingen bra lista att ligga allra högst upp på! Riksgenomsnittet ligger på 656 kronor. Vi vill därför påbörja en sänkning av terminsavgiften, från dagens 950 kronor till 500 kronor per termin. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning 1 miljon kronor

Vi ser gärna att det finns projektpengar att söka till mindre naturvårdsarbete, inventeringar samt undersökningar som inte hunnits med under de gångna åren. Medel till föreningar som vill söka bidrag till små lokala miljö- och naturvårdsprojekt. Naturvårdsprojekt i mindre skala är ett bra sätt att engagera intresserade och kunniga kommuninvånare. Alla krafter behövs för att värna om vår miljö. Nämnden för Miljö & Hälsa 400 000 kronor Ropen skalla Ett rikare kulturutbud för alla. Vi ser gärna höjda bidrag till föreningar och studieförbund för ett rikare kulturutbud som inspirerar till eget kulturskapande såväl som till konsumtion av film, konst, litteratur, musik, teater och konsthantverk. Nämnden för Kultur & Turism 1 miljon kronor Vi vill minska antalet barn i barngrupperna i förskolan, i de lägre årskurserna 1-3 och på fritidshemmen. Vi är övertygade att antalet barn i barngrupperna har betydelse för att bland annat upptäcka barn som i ett tidigt skede behöver mer stöd och hjälp. En lugnare arbetsmiljö inte bara lärarna utan också för barnen själva. Barngrupperna i förskolan ska minska till vi når 15 barn i varje grupp med bibehållen lärartäthet. Nämnden för Förskola & Grundskola 40 miljoner kronor Totalt 46, 4 miljoner kronor Finansiering 26,4 miljoner kronor Från beräknat resultat år 2016. Nytt beräknat resultat: 28,3 miljoner kronor 10 miljoner kronor Från Oförutsett. Kvar finns 20 miljoner kronor. 10 miljoner kronor Beräknat ökade skatteintäkter 46,4 miljoner kronor Eva Borg Socialdemokraterna

Förslag till budget 2016 Kungsbacka Kungsbacka kommun behöver en snabbare omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle där vi ger kommande generationer goda förutsättningar att leva här. Vi anser att det måste gå snabbare framåt för hållbarhetsarbetet i Kungsbacka och förslår därför att använda det ekonomiska utrymme som finns för att prioritera och investera i åtgärder som ökar takten. I de prioriterade målen vill vi öka takten för ekologiska livsmedel eftersom vi vet att det är ett mål, som med rätt ambitioner, är enkelt att nå. Vi vill också se att kommunen tar ett större ansvar för sina koldioxidutsläpp och sin energiförbrukning. I det prioriterade målet om minskad användning av kemikalier anser vi att fokus ska ligga på att minska barns exponering av farliga kemikalier. Det är bra, och det är lovvärt att det finns en kemikalieplan på gång. Miljöpartiet vill ändå påminna om att det finns utmärkt bra stöd för att sätta igång med åtgärder här och nu. Nämnden för funktionsstöd kan med sin budget inte ge de människor som behöver stöd pga av en för snäv budget och för allas lika rätt i samhället är det nödvändigt att vi använder vårt ekonomiska utrymme till de som behöver. Sommarjobb för samtliga gymnasieungdomar är en väl investerad satsning och så även satsningen på vuxenutbildningen. Att ge de barn som så önskar möjligheten att utöva kultur är en självklarhet i en hållbar samhällsutveckling och därför är det viktigt med sänkta avgifter för kulturskolan. Precis som det är viktigt att det lokala kulturutbudet för barn och unga utvecklas. Genom att investera i våra barn och unga skapar vi ökade chanser för att fler lyckas i skolan. Att det i alliansens budgetförslag står (s.4) vi ser behov av ekonomiskt resultat som ger oss marginaler att hantera framtida utmaningar pga framtida risker av miljö- och klimatpåverkan gör att Miljöpartiet väljer att skapa en fond för miljön redan i år. Fonden kan användas bland annat för att genomföra åtgärder för sanering av gamla miljösynder, byta ut miljö- och hälsoskadliga material på förskolor, utbyggnad av cykelbanor (t.ex. de felande länkarna i Kattegattleden), satsningar för minskad klimatpåverkan eller åtgärder som orsakats av klimatförändringar. Tilläggsyrkande prioriterade mål: Ekologiska livsmedel Målet adresseras till alla nämnder. Målet höjs till 50% ekologiska livsmedel för 2016 och 60% 2017. Minska farliga kemikalier Målet adresseras till alla nämnder. Minska farliga kemikalier i förskolorna utifrån Naturskyddsföreningens stödmaterial kring Giftfri Förskola. Minskade koldioxidutsläpp Kommunen ska mäta koldioxidutsläpp enligt den EU-metod som IVL, Miljöinstitutet, använder när de rankar svenska kommuners klimatarbete. Nu senast rankades Kungsbacka på plats 102 trots kommunens utsatta läge när det gäller vattenflöden och höjda havsnivåer. Enligt rankningssystemet kan en kommun få högst 33 poäng. Kungsbacka fick 2015 7,5 poäng. Poängen ska höjas till minst 15 för år 2016 och 20 för 2017.

Minskad energianvändning Målet för minskad energianvändning i kommunens lokaler ändras till 130 kwh per kvadratmeter för 2016 och 110 kwh för 2017. Fler ska resa kollektivt Målet ska vara minst samma för Kungsbacka som Region Halland satt upp med 5% ökat resande per år. Antal resor 2015 2016 2017 2018 Om 5%-målet följs 5400000 5700000 6000000 6300000 Använd det ekonomiska utrymme som finns Vi konstaterar att budgetavvikelsen för 2014 var ungefär 149 miljoner kronor. Mycket av omställningen till ett hållbart samhälle går att göra utan extra tillsatta medel. Men, med tanke på att resultatet brukar bli mycket högre varje år än alliansen budgeterar för, så föreslår vi att skattesatsen kvarstår men att det budgeterade överskotten på 55 miljoner används i driftsbudgeten. Investeringsbudgeten utökas med 15 miljoner. Vi förslår att 2015 års förmodade överskott används till en uppbyggnad av en miljöfond i 2016 års budget. Driftbudget Kommunstyrelsen Fritidskort för år 6-9 Summa Nämnden för för- och grundskola Medel till de skolor som har svårast att uppfylla kunskapskraven och elever i behov av särskilt stöd Minskade barngrupper i förskolan Summa Nämnden för miljö och hälsa Anställning av samordnare för att uppnå miljömålen och verka som en brygga mellan de förvaltningar som hanterar dessa. Summa Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Sommarjobb för gymnasieelever Vuxenutbildningen Sänkta avgifter kulturskolan Summa Nämnden för service Särskilt avsatta medel för att göra det lättare att välja ekologiska och rättvist producerade livsmedel. Summa Nämnden för funktionsstöd Extra medel för anställning av personliga assistenter Summa Nämnden för kultur och turism Utökat lokalt kulturutbud för barn och ungdomar Summa Summa drift 4 mkr 4 mkr 19 mkr 20 mkr 39 mkr 1 mkr 1 mkr 1 mkr 3 mkr 1 mkr 5 mkr 1 mkr 1 mkr 3 mkr 3 mkr 2 mkr 2 mkr 55 mkr

Investeringsbudget Renoveringen av skolorna i Fjärås startas under budgetåret. Summa investering 15 mkr 15 mkr Kungsbacka 20150531 Miljöpartiet de gröna, Kungsbacka Clas Rosander Emma Vildstrand Maria Losman Emil Erdelius

Interpellation till Kommunalråd Ulrika Landergren, ansvarig för invandrar och flyktingfrågor 2015-05-12 Kungsbacka kommuninvånares säkerhet vid mottagande av ensamkommande Kungsbacka kommun har hittills tagit emot ca 70 st ensamkommande barn Under 2015 räknar man med ytterligare ca 55 st och under 2016 ca 87 st Dessa barn beskrivs ofta som traumatiserade och de har ofta ett utagerande våldsbeteende, inte sällan finns problem som kriminalitet och narkotikamissbruk. I ett uttalande i media med anledning av oroade kommuninvånare har Ulrika Landergren garanterat att det inte kommer hända Kungsbackas invånare något, då det bara är barn det handlar om. Vi kan redan nu konstatera att det till följd av mottagandet av ensamkommande barn skett rån, överfall, misshandel, hot, skadegörelse, sexuella trakasserier och ett flertal grova våldtäkter, även våldtäkt mot barn. Dessa barn, vilket ofta faktiskt inte är barn utan unga män, kommer ifrån kulturer där flertalet av dessa gärningar är vanligt förekommande och där man ofta har helt andra värderingar än vad vi har.de placeras mitt i lugna villaområden där grannarna mot sin vilja hamnar mitt i förortsproblem som dem kanske tidigare flyttat bort ifrån för att ge sina barn en lugn och trygg uppväxt. Om vi redan har fått dessa problem i Kungsbacka kommun, hur kommer det då inte bli när man mångdubblar antalet ensamkommande barn. Vi har ingen kontroll på vilka de är som kommer hit, var de kommer ifrån, hur gamla de egentligen är,vilken bakgrund de har, vilka ev tidigare brott de har begått. Vi vet att terrororganisationer som t ex IS sänder sina män till västvärlden ihop med flyktingar, kanske är det just några av dem som hamnar i Kungsbacka. Bara i Göteborg finns ett par hundra IS anhängare, så att det skulle finnas här i Kungsbacka är inte osannolikt Så med anledning av ovanstående vill vi därför ha svar på följande frågor? Hur ställer du dig idag till det tidigare uttalandet med anledning av de brott som dessa barn faktiskt har begått mot invånare i Kungsbacka kommun? Hur arbetar man för att i fortsättningen kunna garantera Kungsbackas invånares säkerhet när det nu kommer ett stort ökat antal ensamkommande? Carita Boulwén för Sverigedemokraterna i Kungsbacka