PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen. Den enskilda doktorandens handledare och institution avgör om kursen får räknas i forskarutbildningen. Kursens syfte är dels att ge den studerande tillfälle att systematiskt reflektera över den egna forskningsverksamheten i ett större filosofiskt och vetenskapsteoretiskt perspektiv, och dels att öka medvetenheten om vissa allmänna metodologiska frågor. Kursen ges som intensivkurs och omfattar sex heldagar (10-16) samt ett introduktionstillfälle (2h). Undervisningen består av såväl föreläsningar som seminarier. Examination: Kursen examineras dels genom aktivt deltagande i undervisningen, dels genom en muntlig och skriftlig presentation av en originaltext vid ett av seminarietillfällena, samt författandet av en uppsats. Uppsatsen förväntas behandla det egna forskningsområdet ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. T ex kan man utgå från den forskning som gjorts i arbetet med avhandlingen. För den som ännu inte börjat forska är det lämpligt att utgå från någon annans forskningsresultat inom det tänkta avhandlingsområdet, eller att diskutera avhandlingsområdet mer generellt. Syftet med uppsatsen är att ni skall visa att ni kan problematisera er forskning eller ert forskningsområde från ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Uppsatsen innehåller i normalfallet en redogörelse av det egna forskningsområdet, en redogörelse av något vetenskapsteoretiskt problem samt en diskussion där ni visar varför det vetenskapsteoretiska problemet är relevant för ert område, att det är ett problem för ert område, eller liknande. Tänk på att redogörelsen av det egna forskningsområdet skall vara begriplig för övriga deltagare på kursen. Uppsatsen bör omfatta ca 10 sidor. Innan ni skriver uppsatsen måste ni lämna in en skiss med en problemformulering. Ni skall även göra en presentation av ert uppsatsämne inför de andra kursdeltagarna. Syftet med presentation är att ni skall ventilera era idéer och få synpunkter inför uppsatsskrivandet. Examinator: Fil dr Anders Persson, Institutionen för språk och kultur, LTU Registrering: Alla deltagare måste fylla i en anmälningsblankett. Blanketten skall även skrivas på av er handledare. Blanketten lämnas till Anders Persson vid kursstart. Blanketten bifogas, men finns också på http://www.sol.luth.se/anmalan.pdf. 1
Kursansvarig och lärare är Anders Persson (Institutionen för språk och kultur, LTU, tel. 0920-491007, e-post anders.persson@ltu.se). Kurslitteratur Bergström, L, Objektivitet, Prisma, 1972 (även utgiven av Thales) Föllesdal, Dagfinn et al. (1993), Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Thales. Hartman, J. Vetenskpligt tänkande, Lund: Studentlitteraturen, 1998 (eller senare upplaga). Kompendium med orginalverk (Bokis) Kursens innehåll och uppläggning Kursen omfattar sex heldagar. Vi börjar med att var och en av deltagarna funderar över och redogör för den forskningsmetod som används i den egna forskningen. Övergripande frågeställningar rörande begreppet vetenskap, vetenskaplig metod, hypotesprövning, förklaringsbegreppet, etc. kommer sedan att behandlas i såväl föreläsnings- som seminarieform. Kursens uppläggning syftar till att kursdeltagaren dels ska öka sin kännedom om vetenskapsteoretiska frågor och problem, och dels att öka sin förmåga att relatera frågor av vetenskapsteoretisk natur till den egna forskningen. Schema ht 2007 Kursen börjar med en introduktion tisdagen den 11 september, kl 13-14.30. Därefter tisdagar (heldagar) enligt nedan. Datum Tid Lokal 11/9 13.00 14.30 25/9 10.15 16.15 2/10 10.15 16.15 9/10 10.15 16.15 16/10 10.15 16.15 23/10 10.15 16.15 13/11 10.15 16.15 2
Tisdag den 11 september Första tillfället ägnar vi främst åt att introducera och fördela uppgifter inför de kommande kurstillfällena. Förbered dig på att hålla en kort (ca 5 min) presentation av dig själv och ditt forskningsområde. De originaltexter som kommer att utgöra huvuddelen av seminarielitteraturen finns samlade i ett kompendium, som kommer att finnas hos Bokis i god tid innan kursstart. En bra idé är att införskaffa kompendiet redan till denna gång, då ansvar för presentationerna av dessa texter kommer att fördelas mellan kursdeltagarna vid detta kurstillfälle. Tisdag den 25 september Viktigast till denna gång är att ni funderar lite själva på vad forskning är och varför det är värt att hålla på med. Vidare bör ni fundera över vilken metod ni använder i er egen forskning och vara beredd att presentera denna för övriga kursdeltagare. Vidare behandlar vi allmänna frågor om vad vetenskap är och bör vara. Dessutom diskuterar vi mer i detalj den senare frågan via metodteorins domän. Läs noggrant avsnitten i Hartmans Vetenskapligt tänkande som behandlar kvalitativ metodteori samt kvantitativ metodteori, sidorna 203-297 (sidhänvisningar till Hartmans bok gäller 2:a upplagan, 2004). Följande frågor kommer även att belysas: Vad innebär det att ge en definition? Vad skiljer olika typer av definitioner? Tisdag den 2 oktober Denna gång tar vi upp frågor om vad det kan finnas för skäl att tro på vetenskapliga hypoteser - hur man prövar dem och hur man väljer emellan dem. Läs särskilt kap. 2-3 i Föllesdal. Fundera ut exempel, från det egna ämnet, på hypoteser och hur de prövas. Gå tillväga på följande sätt. Ge exempel på en fråga (gärna från din egen forskning) som "din" vetenskap har ambitionen att svara på. Formulera några möjliga svar på denna fråga och diskutera hur man kan avgöra vilket av dem som är riktigt. Seminarium 1: Carl G. Hempel, Generella lagar i historien Seminarium 2: Thomas S. Kuhn, The Natural and the Human Sciences Föreläsning: Om induktion, hypotetisk-deduktiv metod. 3
Tisdag den 9 oktober Behandlar vi frågor om förklaringar, dvs om hur man i vetenskapliga sammanhang svarar på frågor om varför det ligger till på det ena aller det andra sättet. Vi tittar på olika sorters förklaringar i kurslitteraturen skiljer man på orsaksförklaringar, funktionalistiska förklaringar och ändamålsförklaringar - och på hur de förhåller sig till varandra. I Föllesdal gäller kapitel 5-6, i Hartman avsnittet Användningen av teorier (165-173). Läxan i övrigt är att fundera ut något eller några exempel på förklaringar från den egna vetenskapen och reflektera lite över vilken sorts förklaring det rör sig om. Seminarium 3: Max Weber, Sociologiska grundbegrepp Seminarium 4: David-Hillel Ruben, Arguments, Laws, and Explanation Föreläsning: Om förklaringar. Tisdag den 16 oktober Börjar vi tala om mening, tolkning och förståelse. Den här gången handlar det mest om vad mening är för någonting - dvs om vad det betyder att säga om någonting att det betyder någonting. Läs fr a kapitel 4 i Föllesdal! Läxan är att fundera på meningsfrågor från den egna vetenskapen. Ge exempel på frågor om mening eller betydelse, och fundera på vad dessa frågor i sin tur betyder, vad som skulle räknas som ett svar på dem, och hur man avgör om ett visst svar är riktigt - vad nu det betyder! Seminarium 5: H P Grice, Meaning Seminarium 6: Roland Barthes, Semantics of the Object Föreläsning: Om mening. 4
Tisdag den 23 oktober Handlar det om tolkning samt objektivitet. Vi tar även upp relationen mellan mening och avsändarintention med hjälp av Barthes "The Death of the Author". Fundera över tesen att hermeneutik inte är något annat än den hypotetisk-deduktiva metoden, tillämpad på meningsfullt material. Läs Hartman,185-194, Föllesdal, kap. 4 samt Bergströms Objektivitet. Seminarium 7: H. G Gadamer, Om förståelsens cirkel Seminarium 8: Roland Barthes, Death of the Author Föreläsning: Om hermeneutik. Objektivitet, vad är det? Tisdag den 13 november Ägnar vi åt enskilda presentationer av uppsatserna (ca 15 min per uppsats). 5