Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING

Relevanta dokument
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Motion om energibesparingar

Energistrategier. Vision 2040

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Fastighetsnyckeltal 2018 SAMMANDRAG REGIONER - FOU-FONDEN FÖR REGIONERNAS FASTIGHETSFRÅGOR. Fastighetsnyckeltal

Ansökan. Bilaga x Sida 0 (14) Bilaga 07. Ansökan om klimatinvesteringsmedel

Energieffektivisering och hållbara val vid renovering. Katarina Westerbjörk

Erfarenheter kring upphandling av solcellsanläggningar. Kungsbacka kommun Gustav Larsson

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Landstingens fastighetsbestånd

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017

Landstingens fastighetsbestånd

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Energieffektivisering lägesrapport 4

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Namn på projektet/åtgärden: Byte av vitvaror på avdelningen KFD, Enskede-Årsta-Vantörs SDF

Akademiska Hus satsar på solceller

Strategin ska konkretisera och strukturera kommunens arbete och vare ett verktyg för att uppfylla fastställda mål inom miljö och klimatområdet.

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

Vässa IT-stödet i administrativa processer

Stadens utveckling och Grön IT

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

-Resultat från projektet och vad vi kan göra på vår enhet för att spara energi

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

Riktlinje Energi och miljö

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson

Små förändringar som kan leda till stora förbättringar.

Slutkonferens 17 september 2014, Örebro

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Energieffektivisering. Slutrapport

Gröna exempel från Växjö kommun

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Energieffektivisering Hinder och möjligheter

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Isolering och klimatfrågan

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Namn på projektet/åtgärden: Energi- och klimatanpassade åtgärder inom Norrmalms stadsdelsnämnd

Stadens utveckling och Grön IT

Lönsam energieffektivisering 2015

Vårt kvalitets- och miljöarbete

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Bli klimatsmart. ett projekt

Miljöledning i staten 2016

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Fastighetsnyckeltal 2017 LANDSTING OCH REGIONER FOU FONDEN FÖR LANDSTINGS OCH REGIONERS FASTIGHETSFRÅGOR

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ansökan ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018

Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg

Landstingens fastighetsbestånd

Energi Miljöombudsutbildning 24 mars Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet Tel

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Energieffektivisering Energideklarationer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

under förvaltning i lokaler Energieffektivisering Västra Götaland, Trollhättan Energisession Jenny Petersson, Borås Stad

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Nu är ansvaret ditt!

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Inventering av åtgärder inom energi- och klimatområdet i Södermanlands län

Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Energimyndighetens satsningar på grön IT

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektivisering och Solceller. Katarina Westerbjörk och Mikaela Tarnawski

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Sveriges Kommuner och Landsting. Felix Krause Sonja Pagrotsky

Bilaga 2: Energiplan handlingsplan för kommunen

Beskrivning av ärendet

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

Grön IT policy. Karlstads kommun

Umeå kommun, Samhällsbyggnadskontoret

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Transkript:

Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING 1

2

Förord Kan framtidens skola bli självförsörjande på energi? När Bjurhovdaskolan byggdes stod energieffektivitet högst upp på dagordningen. Miljöperspektivet är solklart och energiförbrukningen har begränsats med hjälp av ett välisolerat klimatskal och energisnåla installationer med bland annat belysning med närvaro- och dagsljussensorer. Projektet Bjurhovdaskolan är ett viktigt projekt att tillvarata kunskaper och dra lärdom av. Det har bidragit till att fastighetskontoret i Västerås har infört nya energikrav vid ny-, om- och tillbyggnad av fastigheter. Staden har också beslutat att all nybyggnation som sker på stadens mark ska bestå av lågenergihus enligt stadens definition och det gäller även för lokalbyggnader. Det är planerat för att projektet Fastighetsägarknappen ska implementeras i ytterligare fastigheter för att minska onödig elanvändning, så kallad stand-by. Projektet Bjurhovdaskolan har lagt grunden för att det idag finns sex solcellsanläggningar i drift vid stadens fastigheter. Under 2012 planeras för ytterligare utbyggnad av solcellsanläggningar. Med miljövänlig elproduktion bidrar staden till en minskad miljöbelastning och klimatpåverkan. Bjurhovdaskolan har en verksamhet i klimatets tecken. Den här rapporten beskriver hur fastighetskontoret tillvaratagit de goda exemplen från projektet Bjurhovdaskolan och arbetar in dessa kunskaper och erfarenheter i samtliga projekt. Denna rapport är skriven av Hans Derenkow, Ingela Larsson och Bo Göransson, Västerås stad. Arbetet är gjort med stöd från Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för kommunernas fastighetsfrågor. Under 2010-2012 ges stöd till ett flertal projekt som bedrivits inom kommunernas fastighetsorganisationer. Denna rapport är den andra i en serie som presenterar lokala framgångsrika exempel. Stockholm i mars 2012 Gunilla Glasare och Göran Roos Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 3

Innehåll Inledning... 5 Mål för Västerås stad... 5 Fastighetskontorets uppdrag... 5 Klimatkoncept Bjurhovda-skolan... 6 Hur kunskapen har använts... 7 Modell... 7 Beräkningsstöd... 7 Projekteringsanvisning... 7 Miljö- och kvalitetsprogram vid byggnation och förvaltning... 8 Fastighetsägarknappen... 8 Miljövänlig elproduktion... 9 Energijägarna... 10 Resurser... 10 Sammanfattning... 11 4

Inledning Bjurhovdaskolan har en verksamhet i klimatets tecken. Den här rapporten beskriver hur fastighetskontoret tillvaratagit de goda exemplen från projektet Bjurhovdaskolan och arbetar in dessa kunskaper och erfarenheter i kommande projekt. Mål för Västerås stad I stadens strategiska plan 2008-2011 anges att Västerås ska driva en målinriktad miljöpolitik där besluten ska vara positiva för oss idag och för kommande generationer. Staden arbetar för att minimera miljöbelastningen och genomföra energiomställningar som bidrar till en minskad klimatpåverkan. Ett av effektmålen handlar om att minska utsläpp av växthusgasen koldioxid med 7 028 ton till och med år 2011. Klimatfrågan är ett prioriterat område i Västerås stads miljöprogram och en viktig fråga att arbeta med för att åstadkomma ett ekologiskt hållbart samhälle. Klimatfrågan har en stark koppling till energifrågorna och energiplanen som är antagen för år 2007-2015. Fastighetskontorets uppdrag Fastighetskontorets uppgift är att ansvara för Västerås stads fastigheter och att fastighetskapitalet förräntas till lägsta kostnad. Kallhyra tillämpas i stadens egenägda fastigheter vilket är ett incitament för besparing. Energieffektiviseringsarbete pågår fortlöpande och det gäller att utveckla teknik och ta fram konceptlösningar i fastigheterna för att få en så effektiv energianvändning som möjligt. Målet är att minska eloch värmeförbrukning samt koldioxidutsläpp i enlighet med energiplan och strategisk plan. För att nå uppsatta mål har energieffektiviseringsarbetet koncentrerats kring två huvudområden: teknik och beteende. Teknik Mycket fokus läggs på energieffektiva tekniska installationer när det gäller ventilationsoch belysningsåtgärder och att minimera elanvändningen när fastigheten inte används. Beteende Forskning och kunskap visar att ändring av beteende är en process som kräver långsiktighet och repetition. För att uppnå en effektiv energianvändning över tid är det viktigt att arbeta med att informera, lära, synliggöra och sprida kunskap om att alla människor har ett ansvar och att vi kan påverka vår miljö. 5

Klimatkoncept Bjurhovdaskolan Kan framtidens skola bli självförsörjande på energi? Det är en fråga som är viktig att få svar på. När Bjurhovdaskolan byggdes stod energieffektivitet högst upp på dagordningen. Den togs i bruk hösten 2008 och omfattar förskola samt låg- och mellanstadieklasser. Sammanlagt går 470 barn här. Miljöperspektivet är solklart och energiförbrukningen har begränsats med hjälp av ett välisolerat klimatskal och energisnåla installationer med bland annat belysning med närvaro- och dagsljussensorer. 6

Hur kunskapen har använts Modell Utgångspunkten för projektet Bjurhovdaskolan har varit att sammanställa och ta tillvara erfarenheter när det gäller: Ventilation Belysning Minskad standby Miljövänlig elproduktion Beteende Beräkningsstöd Fastighetskontoret har utvecklat beräkningsstöd att använda vid planering och beslut om investeringsprojekt. Det finns ett tjugotal som används och innehållet baseras på: Teknisk livslängd Investeringskostnad Underhållskostnad före och efter åtgärd Kostnadsutvecklingen för media Beräknad inflation Ränta Energianvändning före och efter åtgärd Miljöpåverkan Projekteringsanvisning Fastighetskontorets projekteringsanvisningar beskriver krav som ska tillgodoses vid projektering när det gäller ny-, om-, tillbyggnation och underhåll av lokaler för Västerås stads verksamheter inom: El El Äldreboende Tele Tele Äldreboende Projekteringsanvisningarna har reviderats och beskriver hur hantering, installation och anpassningar ska genomföras inom följande: Uppbyggnad av elsystem Särmätning av kök, fastighetsel och övrig verksamhetsel Funktion för att bygga bort stand-by, d.v.s. minimera elanvändningen när en byggnad inte används (Fastighetsägarknappen) 7

Miljö- och kvalitetsprogram vid byggnation och förvaltning Miljö- och kvalitetsprogram vid byggnation och förvaltning ska revideras. Det är ett styrande dokument som beskriver hur Fastighetskontoret beaktar miljö- och kvalitetsaspekter i projekt och förvaltning på detaljnivå. I programmet sker hänvisningar till projekteringsanvisning. Innehållet i programmet styrs av ett flertal gällande lagar och har ett stort fokus på säkerhet. Programmet är indelat i sex olika kategorier utifrån byggskedets olika faser: Byggplatsen Byggnaden Innemiljö Installation Utemiljö Rivning Programmet ska följa varje projekt från idé till färdigt objekt i förvaltningens till-, omoch nybyggnation. Syftet med miljö- och kvalitetsprogrammet är att kvalitetssäkra upphandling och byggnation så att lokaler och boende är ändamålsenligt producerade utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, med ett stort hänsynstagande till miljöpåverkan, minskad energiförbrukning och förvaltningseffektivitet. Fastighetsägarknappen Vid analys av elförbrukningen framkom att timvärdena under kvällar, nätter, helger och lov fortfarande var förhållandevis höga. Det ledde till en utredning och start av pilotprojektet Fastighetsägarknappen. Projektet startades 2009 vid Viksängsskolan med en inventering av fastighetens behov av el och värme under dygnet för att kartlägga energianvändningen. En analys av el- och styrsystem genomfördes och behov av ombyggnationer och systemkompletteringar identifierades. Därefter började arbetet med omstruktureringar av systemen. Energisparfunktionen startar med automatik. Viss elanvändning är nödvändig så som drift av grundvattenpumpar, brandlarm, inbrottslarm, kylskåp och frysar. Stadens ITförvaltning har varit delaktig då även datorer har stängts av. Åtgärden är en metodutveckling där de tekniska möjligheterna används fullt ut och säkerställer att elanvändningen är på miniminivå då fastigheten inte används. Informationsinsatser har genomförts vid tre tillfällen med personalen som arbetar i och använder fastigheten. Systemet har fungerat väl och personalen var klart positiv och har inte märkt något som stört verksamheten och användningen av lokalerna på grund av installationen. En analys som gjordes då funktionen varit i drift i ett år visade en besparingspotential på 6-7 % av fastighetens hela elanvändning. 8

Miljövänlig elproduktion För att förstärka miljöperspektivet installerades solcellspaneler i Bjurhovdaskolan. Dessa bidrar till skolans försörjning av energi och delar av produktionen säljs vidare. En display placerad centralt i skolan synliggör den elektricitet som solcellsanläggningen producerar. En analys visar att solcellsanläggningen vid Bjurhovdaskolan under 2009 producerade 58 900 kwh varav 10 600 kwh levererades ut på elnätet. Detta medförde en reducering av CO 2 utsläpp med 58 900 kilo. Solelproduktionen motsvarade ca 18 % av skolans totala elbehov under 2009. 9

Energijägarna Personalen på skolan önskade information om hur de energieffektiva installationerna fungerade. Projektet Energijägarna startades för att öka kunskapen om energianvändning och skapa förutsättningar för ett ändrat beteende. Energijägarna har synergieffekter då eleverna kortsiktigt påverkar sin hemmiljö och långsiktigt även sin egen livsmiljö. Energibesparingen med energijägarprojektet har en stor potential men det är svårt att uppskatta resultat i kwh, då det är ett lär- och beteendeprojekt. Resurser För utveckling och bredd i arbetet har följande företag och organisationer deltagit: NCC ebes Ventilations AB Bravida Västerås Service och Anläggning AB NAPS Elprojekt i Västra Aros AB Från Fastighetskontoret har deltagit: Elingenjör Energideklarant Energistrateg 10

Sammanfattning Projektet Bjurhovdaskolan har varit ett viktigt projekt att tillvarata kunskaper och dra lärdom av. Det har bidragit till att Fastighetskontoret infört nya energikrav vid ny-, omoch tillbyggnad av fastigheter. Staden har beslutat att all nybyggnation som sker på stadens mark ska bestå av lågenergihus enligt stadens definition och det gäller även för lokalbyggnader. Det är planerat för att Fastighetsägarknappen ska implementeras i ytterligare fastigheter för att minska onödig elanvändning, så kallad stand-by. Projektet Bjurhovdaskolan har lagt grunden för att det idag finns sex solcellsanläggningar i drift vid stadens fastigheter. Under 2012 planeras för ytterligare utbyggnad av solcellsanläggningar. Med miljövänlig elproduktion bidrar staden till en minskad miljöbelastning och klimatpåverkan. Kan framtidens skola bli självförsörjande på energi? Möjligheten finns, men en förutsättning är en fortsatt utveckling av energieffektiviseringsarbete och konceptutveckling. Det är ett levande dokument som kontinuerligt måste uppdateras och följa förändringar och utvecklingen inom området. Pågående aktiviteter är en revidering och anpassning av Miljö- och kvalitetsprogram vid byggnation och införandet av rutiner för kund- och underhållsprojekt. 11

Bjurhovdaskolan i Västerås Ett pilotprojekt i energieffektivisering Bjurhovdaskolan har en verksamhet i klimatets tecken. Fastighetskontoret i Västerås har tillvaratagit de goda exemplen från projektet Bjurhovdaskolan och arbetar in dessa kunskaper och erfarenheter i sin verksamhet. Du som är nyfiken på att få veta mer om Bjurhovdaskolan och fastighetskontorets arbete med energieffektivitet hör gärna av dig till Västerås stad! Upplysningar om innehållet Sonja Pagrotsky, sonja.pagrotsky@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Bestnr: 978-91-7164-778-8 Text: Hans Derenkow, Ingela Larsson och Bo Göransson Produktion: Birgitta Granberg och Sonja Pagrotsky Ladda ned på www.skl.se/publikationer. ISBN 978-91-7164-778-8 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se