Energi och förnybart. Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 Energi och förnybart Maria Danestig Energisamordnare Stadsbyggnadskontoret

2 Mål i Norrköpings kommuns Energiplan Energieffektivisering, 30% år (50% egna verksamheten) Förnybart, 100% år 2030 Robust, fysiskt och socioekonomiskt

3 Energieffektivisering Optimal drift Ombyggnation Nybyggnation Systematiskt sökande efter energieffektiviseringsåtgärder energieffektiviseringsprojekt Beteende Upphandling Riktlinjer Analys och uppföljning

4 Förnybar energi Förutsättningar Norrköping Kunskap om alternativ Kunskap om ägande, uppförandeformer Tillägg översiktsplan vindkraft Krav upphandling

5 Remiss

6 Beslut i kommunfullmäktige / Norrköpings kommuns roll i biogasproduktion och vindkraft Kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Minskad energianvändning och övergången till långsiktigt hållbara energikällor är angeläget och kommunen ska ha en aktiv roll i denna omställning. 2. Norrköping kommun ska agera som leverantör av råmaterial för biogasproduktion och som beställare av behandling, men inte äga anläggningar. 3. Norrköpings kommun ska inte bygga upp ett eget energibolag för vindkraftsutbyggnad. Kommunens bolag kan dock äga andel av vindkraftsanläggning.

7 Rapporten 1. FÖRNYBAR EL OCH STYRMEDEL 2. EGEN ELPRODUKTION 3. GEOTERMISK ENERGI OCH ENERGI UR ORGANISKT AVFALL 4. VINDKRAFT 5. ÄGANDEFORMER 6. EXEMPEL EKONOMI 7. FINANSIERING OCH STÖD 8. TILLSTÅNDSPROCESSEN 9. VINDKRAFT I NORRKÖPING 10. ANDRA KOMMUNERS ÄGANDE AV VINDKRAFT 11. SOLCELLER 12. ELANSLUTNING OCH NETTODEBITERING 13. EXEMPEL SOLCELLER 14. FINANSIERING OCH STÖD 15. NYA TEKNIKER

8 Elcertifikat Marknadsbaserat styrmedel Syfte att stimulera till ny förnybar elproduktion genom att producenten får betalt för elcertifikat Efterfrågan skapas med en kvotplikt, 2012 var kvotplikten 17.9 % Brist på certifikat medför ökat pris som ökar motivationen att vilja bygga nytt

9 El- och elcertifikatpriset Nödvändig prisnivå för vindkraft enligt Vattenfall, Fortum, Elforsk

10 Energiskattebefrielse egen el Ingen försäljning av överskottsproduktion får ske Nettodebitering handlar om att tillgodoräkna sig elproduktion från en tidsperiod för att använda vid en annan tidspunkt, utan att behöva betala energiskatt Flera elnätbolag tillhandahåller nettodebitering redan idag, trots att det är olagligt

11 Solelproduktionen sammanfaller inte alltid med elbehovet

12 Vindkraft Generellt: Energiskattebefrielse förutsätter samma juridiska person ägare vindkraftsverk och användare elproduktion i t.ex. fastigheter. Aktiebolag - konv. utdelning, undvika dubbelbeskattning gm lån till vkbolaget Enkelt bolag - Delat ägande av vindkraft i ett bolag och D&U i ett annat. Se upp med LOU vid upphandling. Samfällighet - Ägandet knyts till enskilda fastigheter, 90-talet. Kooperativ ekonomisk förening - Ej fastighetsknutet, adm av energibolag, el egen användning Producentkooperativ - Ingen koppling till egen användning, utdelning efter försäljning av el Nätverket för vindbruk:

13 Solceller Generellt: Ofta integrerade med byggnad och elanvändning. Parker, liknande ägandealternativ som vindkraft. Kan även vara intressant för markägare och utarrendering på samma sätt. - Nettodebitering viktig för att förbättra ekonomiska förutsättningarna - Finns kalkyler som visar återbetalningstid år just nu - Nytt investeringsstöd 2013, oklart hur långt stödet räcker och hur Länsstyrelsen prioriterar.

14 Exempel byggnadsintegrerade solceller 418 m 2 solceller åt sydöst och 209 m 2 åt sydväst på förskolans tak. Årliga elproduktionen från dessa solceller beräknas till kwh. Investeringskostnad kr. Totalt elbehov i förskolan som är eluppvärmd är ca: kwh. På helårsbasis skulle solcellerna kunna täcka 56% av förskolans elbehov. Norrköpings kommuns rörliga elpris 2012, öre/kwh. Elkostnaderna skulle med solcellsanläggningen kunna minska med kr/år, dvs finansieringen bör inte kosta mer än ca kr/år (4.8% av inv.kostn.) Eventuellt solcellsstöd och framtida högre elpriser förbättrar kalkylen.

15 Slutsatser Olika alternativ skiljer sig avsevärt då det gäller komplexitet i ägande Byggnadsintegrerade solceller Enkelt ägande med möjlighet till relativt låg investeringskostnad och därmed lägre finansiell risk. Däremot hög elproduktionskostnad ca 2-5 kr/kwh (räknat med viss avskr.tid och ränta). Bortse från pay-off tid och se på minskade årliga kostnader istället Motivera skäl till investeringen (sjunkande solcellspriser, solcellsstöd och tro på ökade elpriser kan ge ekonomiska motiv)

16 .forts slutsatser Vindkraft Möjlig med energiskattebefrielse om elen används för eget bruk, dvs användningen ska ske av samma juridiska person som också äger vindkraften Förvärv av befintlig vindkraft kan betraktas på samma sätt som förvärv av annan befintlig fastighet av en kommun. Lokal placering av vindkraftverk är inget skäl att frångå LOU vid upphandling, förnybar el är lika förnybar var den än lokaliseras. Det finns flera exempel där kommuner lyckats minska elanskaffningskostnaderna genom ägande av vindkraft. Höga investeringskostnader bland de kommuner som köpt vindkraft men samtidigt minskade årliga elkostnader.

17 Yttrande tillsammans med rapport från SPN till KS, Ägande av mindre solcellsanläggningar är okomplicerat och hanteras inom respektive fastighetsförvaltande organisation i kommunen. Mot bakgrund av förväntade framtida energikostnadsökningar föreslår stadsplaneringsnämnden att ett projekt startas för att pröva möjligheten för nämnden att gå in i ägande av vindkraft. Några olika möjliga ägandealternativ, anpassade för nämndens verksamhet, prövas och jämförs. Jämförelserna analyseras i detalj med avseende på olika aspekter såsom hur de uppfyller kommunens långsiktiga energimål, val av upphandlingsform, organisation och driftsform, ekonomi och risk.

18 KS beslut, Utredningen lämnas till kommunfullmäktige som rapport. 2. Ett projekt startas för att driva frågan om kommunalt ägda produktionsanläggningar av förnyelsebar energi. Syftet med projektet är att hitta de mest fördelaktiga driftsformerna samt pröva ägande i de deltagande organisationerna. 3. De av kommunens organisationer som förbrukar mest elenergi ska ingå i projektet och kommunstyrelsens kontor får uppdrag att samordna projektet. 4. Följande organisationer ska ingå i projektet: stadsbyggnadskontoret (lokalförsörjningen), Hyresbostäder i Norrköping AB, tekniska kontoret, Norrköpings Vatten AB och Eventfastigheter i Norrköping AB.

19 SLUT!

20 Energieffektivisering [1] Fortsättning av tidigare påbörjat [1] Påbörjas (och avslutas om ingen fortsättning anges) Aktivitet, År Driftoptimering genomgång område 1-4 Rutiner för bibehållen optimal drift Projekt och åtgärder Lönsamhets- och bedömningskriterier Genomförande av åtgärder. Ombyggnationer Lönsamhets- och bedömningskriterier Genomförande. Nybyggnation Energikrav Pilotprojekt Analys och utvärdering Potential energieffektiviseringsåtgärder. Framtagning jämförelsetal referensår Årlig uppföljning 1 2

21 Riktlinjer och avtal Aktivitet, År Energikrav, riktlinjer m.m som ska anges vid t.ex. markanvisning samt vid upphandling av varor och tjänster Inventering Nybyggnation, Ombyggnation Exploatering, Markförsäljning Utformning och revidering av dokument för upphandling av driftentreprenad och avtal som styr energikrav Inventering Framtagning upphandlingsunderlag Riktlinjer beräkning, finansiering energieffektiviseringsåtgärder. Riktlinjer för förnybar energianvändning Riktlinjer uppföljning energieffektivisering och förnybar energi

22 Förnybar energi Aktivitet, År Undersöka och beaktande av möjligheterna för förnybar energi i Norrköping Ökad kunskap om förnybara energialternativ. Kunskap om olika alternativ för ägande och uppförande av förnybar energi. Beteendeåtgärder Aktivitet, År Identifiering av inom vilka områden arbeta med beteendeåtgärder Framtagning och genomförande av projekt med beteendeåtgärder

23 Planering Aktivitet, År I samband med aktualitetsprövningen av översiktsplanen följa upp om föreslagna mål uppnåtts i Inriktning för trafik i Norrköpings kommun samt följa upp om några vindkraftverk uppförts inom de områden som pekas ut i vindkrafttillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun. - Årsvis följa upp var kontoret ger planbesked för upprättande av detaljplaner genom att stämma av om dessa geografiskt sammanfaller med föreslagen mark användning i den strategiska planeringen 1.

24 Koncernövergripande Aktiviteter, år Samband mellan energiplaner och andra planer.

25 Fördelning energianvändning Lokaler 13% 4% 3% 3% 4% 13% 9% 11% Särskilt boende Dagcentral Bibliotek Kontor Förskola Grundskola Gymnasieskola Äldreboende Övriga 40%

26 kwh/m 2 kwh/m 2 Grundskolor VHT 449 Grundskola - Värmeanvändning per m 2 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Målbild Verklig bild VHT 449 Grundskola - Övrig elanvändning per m 2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Målbild Verklig bild Riktvärde: El i 80-talsfastighet med hög installationstäthet

27 kwh/m 2 kwh/m 2 Gymnasieskolor VHT 460 Gymnasieskola - Värmeanvändning per m 2 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Målbild Verklig bild VHT 460 Gymnasieskola - Övrig elanvändning per m 2 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Målbild Verklig bild

28 kwh/m 2 kwh/m 2 Förskolor VHT 412 Förskola - Värmeanvändning per m 2 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Målbild Verklig bild VHT 412 Förskola - Övrig elanvändning per m 2 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Målbild Verklig bild

29 kwh/m 2 kwh/m 2 Äldreboenden VHT 511 Äldreboende - Värmeanvändning per m 2 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Målbild Verklig bild VHT 511 Äldreboende - Övrig elanvändning per m 2 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Målbild Verklig bild

30 kwh/m 2 kwh/m2 Övriga VHT 109 Övriga lokaler - Värmeanvändning per m 2 VHT 109 Övriga lokaler - Övrig elanvändning per m 2 160,0 40,0 140,0 35,0 120,0 30,0 100,0 25,0 80,0 20,0 60,0 15,0 40,0 10,0 20,0 5,0 0, , Målbild Verklig bild Målbild Verklig bild

31

32 Hyresfastighet

33 kwh/m2 kwh/m2 Kontor VHT 102 Kontor - Värmeanvändning per m2 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Målbild Verklig bild VHT 102 Kontor - Övrig elanvändning per m2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Målbild Verklig bild Riktvärde: El i 80-talsfastighet med hög installationstäthet

34 kwh/m2 kwh/m2 Övriga lokaler VHT 109 Övriga lokaler - Värmeanvändning per m2 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Målbild Verklig bild VHT 109 Övriga lokaler - Övrig elanvändning per m2 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Målbild Verklig bild

35 kwh/m2 kwh/m2 Fritidsgårdar VHT 320 Fritidsgård - Värmeanvändning per m2 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0, Målbild Verklig bild Riktvärde: Olja i fastighet byggd 1975 eller senare Riktvärde: Fjärrvärme i fastighet byggd 1975 eller senare VHT 320 Fritidsgård - Övrig elanvändning per m2 100,0 50,0 0, Målbild Verklig bild Riktvärde: El i 80-talsfastighet med hög installationstäthet Riktvärde: El i 60-talsfastighet med normal installationstäthet Riktvärde: El i fastighet byggd före 1960 med låg installationstäthet

36 Vårdboende

37 kwh/m2 kwh/m2 Dagcentral VHT 521 Dagcentral - Värmeförbrukning per m2 150,0 100,0 50,0 0, Målbild Verklig bild Riktvärde: Olja i fastighet byggd 1975 eller senare Riktvärde: Fjärrvärme i fastighet byggd 1975 eller senare VHT 521 Dagcentral - Övrig elförbrukning per m2 150,0 100,0 50,0 0, Målbild Verklig bild Riktvärde: Hög installationstäthet Riktvärde: Normal installationstäthet Riktvärde: Låg installationstäthet, byggd före 1960