Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Relevanta dokument
Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Vad är SOFIA studien?

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Våga prata om sexuella övergrepp

Barn som riskerar att fara illa

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

-NYTT #4:

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Anmälan När, hur och sen då?

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Barn och ungas utsatthet för våld

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Villekulla förskola 2018/2019

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VäneRyr förskola, F-klass, skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att anmäla oro för barn

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Borggården

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Skogstorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan Högåsens förskola

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Hällekis förskolas plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

LIKABEHANDLINGSPLAN

Då lyssnade hon äntligen på oss barn

Information om en utredning

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Trädgårdsstadens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Årsunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hjärtums förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2015/2016

Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Barnhälsoplan. Regnbågens förskola

Brudhammarsförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Tema: varje BARNS RÄTT TILL trygghet och omvårdnad. Min

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Rapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Barns psykosociala ohälsa

Transkript:

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov Barn som far illa Utsatta barn Barn med psykosocial problematik Straffrättslig - misshandelsbrott Rättslig - agaförbud Socialrättslig skyldighet att agera

Barnets rättigheter är målsättningar men i rättslig mening oprecisa (Leviner, 2011) Skälig levnadsnivå X Frivillig insats (SoL) X Insats mot föräldrarnas vilja (LVU) Riskerar att allvarligt skadas

När förskolepersonals misstankar väckts (efter att barnet börjat på avdelningen) 60 50 40 30 20 10 0 0-2 mån 3-6 mån - 1 år - 1½ år - 2 år 2 år -

Källor till misstanke Beteende Barnets beteende (60 %) Mammans beteende (53 %) Pappans beteende (40 %) Information utifrån Information familjen Mamma var orolig (27%) Barnet berättar (25%) Pappan var orolig (22%) Barnet ritar (8%) Samtal från IFO (10%) Info från förskola (10%) Andra föräldrar oroliga (7%)

Upplevelse och agerande Personalens säkerhet på att misstankarna stämmer, vem de ska prata med och hur de ska bemöta barnet Personalens otrygghet i kontakten med föräldrarna Bristen på rådgivande stöd från socialsekreterare eller psykolog Anmälan till socialtjänsten gjordes i 30 procent av fallen Svensson & Janson(2008) Suspected Child Maltreatment: Preschool Staff in a Conflict of Loyalty. Early Childhood Education Journal, 36:25-31.

Upplevelse och agerande Tycker Personalens att man säkerhet har på tillräckligt att misstankarna med resurser att stämmer, hjälpa barnet vem de i ska prata förskolan med och hur de ska bemöta barnet Personalens Känner obehag otrygghet inför i kontakten föräldrarnas med reaktion föräldrarna på en anmälan Bristen på rådgivande stöd från socialsekreterare eller psykolog Misstro till socialtjänsten Anmälan till socialtjänsten gjordes i 30 procent av fallen Svensson & Janson(2008) Suspected Child Maltreatment: Preschool Staff in a Conflict of Loyalty. Early Childhood Education Journal, 36:25-31.

En longitudinell studie av barns hälsa och utveckling och det praktiska arbetet i förskola och skola www.sofiastudien.se

Studiens syfte och mål Att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och psykiska hälsa, inkl. normbrytande beteende Att bättre förstå när och hur barn med svårigheter upptäcks och vilket stöd de får Målet med SOFIA-studien är att ge kunskap om barns utveckling som kan användas för att förbättra stödinsatser och det praktiska arbetet med barn

När sker datainsamlingar? 3-5 år 4-6 år 5-7 år Mars - 2010 Mars- 2011 Mars- 2012 Fortsatt plan 2015 8-10 år Till vh, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30-35 min. till föräldrar Ca 25-30 min. till pedagoger Ca 10 min. till rektorer Till vh, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30-35 min. till föräldrar Ca 25-30 min. till pedagoger Ca 10 min. till rektorer Till vh, pedagoger, rektorer Enkät Ca 30-35 min. till föräldrar Ca 25-30 min. till pedagoger Ca 10 min. till rektorer 2017 2022 2027 2032 2042 10-12 år 15-17 år 20-22 år 25-27 år 35-37 år

Oro & särskilt stöd

Oro för barnets hälsa och utveckling samt hemförhållanden Ingen oro mkt oro: Fysisk hälsa och utv. Inlärning Språk Känslomässig utv. Psykisk hälsa Social utv. Beteendemässig utv. Hemförhållande (föräldraskap, trygghet och säkerhet, levnadsförhållanden)

Oro för barnets utveckling och hälsa (fingerat fall) Förskollärare Ida oroar sig för Kalle. Han är stökig i barngruppen Mer och han oro reagerar för pojkar aggressivt när de andra barnen inte gör som än han för vill. flickor Han vill att allt ska hända NU. Mamma Lena känner ingen oro för Kalle. Hemma lyssnar han för det mesta på vad mamma och pappa säger och Kalle leker väldigt bra med sin lillebror. Lena... tycker men kanske personal ibland att och Kalle föräldrar bestämmer oroar lite för sig mycket i leken, men lillebror protesterar inte. Han är liksom lite sällan stolt över för sin samma storebror... barn

Personals oro i procent (%) Mer oro för pojkar än för flickor

Personal och föräldrar oroar sig sällan för samma barn (exempel 1)

Personal och föräldrar oroar sig sällan för samma barn (exempel 2)

Information till föräldrarna Vid utvecklingssamtalet vill förskollärare Ida berätta för Lena att hon oroar sig för Kalle. I I åtta av tio fall uppger personalen att de samtalet börjar Ida med att prata om det som informerat fungerar bra. föräldrarna Det är en trevlig om oro stämning. för barnets Mot slutet av samtalet hälsa och berättar utveckling... Ida att Kalle ibland är stökig i barngruppen. Ida tror att Lena förstår att hon känner oro för Kalles beteende... När mamma Lena kommer hem berättar hon för... sin men man bara att allt en är fjärdel bra på förskolan. av föräldrarna Kalle har har det bra. Ibland uppfattat kanske han personalens är lite stökig, oro. men det verkar inte vara något bekymmer.

Oro för hemförhållanden: Information till föräldrar och anmälan 19 kända anmälningar (10 %) 67 barn (35 %): Vårdnadshavaren har informerats 123 barn (65 %): Vårdnadshavaren har ej informerats

Av 1000 förskolebarn: 100 oro för barnets hemförhållanden 40 bestående oro 10 anmälan 7? utredning 4? insats

Oro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden Pedagogers oro i procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Ingen oro för hemf. Oro för hemf.

Andel barn som förskolepersonal rapporterat ganska-mycket stor oro för barnets inlärningsförmåga-i förhållande till ingen, tillfällig resp. bestående oro för barnets hemförhållanden. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 År 1 År 2 År 3 Ingen oro Tillfällig oro Bestående oro

Andel barn som har pågående särskilt stöd i förskolan i förhållande till oro för hemförhållanden 50 45 40 Procent 35 30 25 20 15 10 5 2,4 5,6 14,6 29,3 22 12 12,3 4,3 5,4 Ingen oro Tillfällig oro Bestående oro 0 År 1 År 2 År 3

Pedagogernas uppfattning om särskilt stöd Stödet motsvarar barnets behov Barnet gör de framsteg som förväntas Stödet ges i tillräcklig omfattning Som personal får jag det stöd som behövs

Fungerande stöd i förhållande till oro för hemförhållanden 80 70 60 50 40 30 20 10 Ingen oro för hemförhållanden Oro för hemförhållanden 0 Stödet motsvarar barnets behov Barnets gör de framsteg som förväntades Stödet ges i tillräcklig omfattning Som personal får jag det stöd som jag behöver

Placerade barn är en högriskgrupp vad gäller hälsoproblem på både kort och lång sikt: (Socialstyrelsen 2013) Siffror för Värmland: Fem gånger så hög dödlighet bland 15-24 åringar Upp till 19 gånger vanligare med utskrivning av psykofarmaka ADHD-läkemedel: Utskrivet till 14 % av barn i HVB och 12 % av barn i familjehem Behörighet till gymnasiet i åk 9: 62 % av barn som placeras före 10 års ålder, 44 % av barn som placeras efter 12 års ålder En studie i Malmö där 120 placerade barn läkarundersöktes resulterade i totalt 94 remisser till olika mottagare.

Slutsatser Omfattningen av oro för barns hemförhållanden är så stor att man inte enbart kan fokusera på om anmälningsplikten följs eller inte Vi behöver bra metoder för att fånga upp i ett tidigt skede, en tydlig mottagare av det vi oroar oss för och vi behöver bli bättre på att samordna insatser till både barn och föräldrar Stöd och insatser behöver finnas på flera nivåer och utgå från ett helhets- och samverkansperspektiv

Studierna är finansierade av Landstinget i Värmland Stiftelsen Allmänna Barnhuset Örebro universitet Karlstad kommun Vetenskapsrådet

TACK! Birgitta.svensson@regionvarmland.se