EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

Relevanta dokument
EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

Lissabonfördraget. Unionsfördraget (EUF) Artikel 2

INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN

Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR

EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Birgitta Nyström. EU och arbetsrätten. Tredje upplagan. Norstedts Juridik AB

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

EU-rätt III. Innehåll. Integrationsmetoder. 11 februari 2015 / 5 mars 2015 Maria Bergström

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? handels.se Handels Direkt

Sociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Europeiska unionens officiella tidning

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

EU och den svenska kollektivavtalsmodellen

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr:15/

RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

Mänskliga rättigheter

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Kommittédirektiv. Utstationering på svensk arbetsmarknad. Dir. 2012:92. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

EU-rätt Vad är EU-rätt?

6269/17 adj/lym/cs 1 DG B 1C

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Nya utstationeringsregler

RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

IMFs modell för internationellt ramavtal

Förslag till. Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter

RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Datum Vår referens Ersätter Elisabet Ohlsson

Europeiska unionens officiella tidning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113. Nytt blåkortsdirektiv. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

HAKAN GORANSSON CLAES NORDLOF ARBETSLAGSTIFTNING LAGAR OCH ANDRA FORFATTNINGAR SOM DE LYDER 1 JULI 2005 REVIDERAD UPPLAGA 2005 NORSTEDTS JURIDIK

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt?

Mänskliga rättigheter

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

Minska löneskillnaderna mellan könen.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Kommittédirektiv. Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. Dir. 2018:66. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-52

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

13129/17 ee/np 1 DG B 1C

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet

Tibro kommuns riktlinjer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Jämställdhets- och mångfaldsplan

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12

SV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen

Svensk författningssamling

1 EGT nr C 24, , s EGT nr C 240, , s EGT nr C 159, , s. 32.

ILO:s konvention (nr 181) om privat arbetsförmedling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE /1-37

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV

Diskriminering Diskrimineringslagen

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Kodex för god förvaltningssed för anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Rättsavdelningen SR 44/2017

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,

Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI /Roland Kadefors/demografiuppdraget

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Rätten till arbete ta till vara på resurserna i samhället

SV Förenade i mångfalden SV A8-0386/168. Ändringsförslag. Helga Stevens för ECR-gruppen

Infranords uppförandekod

Stockholm Rättvisa villkor. För alla.

Tillämpning bosättningskravet

EU-rätt och svensk socialförsäkring.

Diskriminering Diskrimineringslagen

Fri rörlighet på vems villkor?

Transkript:

EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson

Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer utan inre gränser. Art. 3.3 Inre marknad; social marknadsekonomi där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas. Art. 3.3 st. 2 - Bekämpning av social utestängning och diskriminering, främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet, solidaritet och skydd av barnets rättigheter.

Principer Icke-diskriminering/Likabehandling/Jämlikhet EUF art. 9 Principen om jämlikhet FEUF art. 10, Rättighetsstadgan art. 21.1 Kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning FEUF art. 18, Rättighetsstadgan art. 21.2 Nationalitet

Principer Jämställdhet FEUF art. 8 Rättighetsstadgan art. 23

Principer Principen om lika lön för kvinnor och män Gäller för lika och likvärdigt arbete FEUF art. 157.1 Praktiskt genomförande - FEUF art. 157.4 Möjlighet att nationellt ha bestämmelser som underlättar för det underrepresenterade könet

Rättighetsstadgan Fritt yrkesval och rätt att arbeta - art. 15 Näringsfrihet - art. 16 Förhandlingsrätt - art. 28 Skydd mot uppsägning utan saklig grund - art. 30 Förbud mot barnarbete - art. 32

Allmänt om sysselsättning Arbeta för (FEUF art. 145): Samordnad sysselsättningsstrategi Främja (FEUF art. 145): Kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft Arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar Bidra (FEUF art. 147): Till en hög sysselsättningsnivå

Allmänt om socialpolitik Målen ska vara att (FEUF art. 151): Främja sysselsättningen Förbättra levnads- och arbetsvillkor Åstadkomma ett fullgott socialt skydd Främja dialog mellan arbetsmarknadens parter Främja en utveckling av de mänskliga resurserna Unionen ska (FEUF art. 152): Erkänna och främja arbetsmarknadsparternas betydelse Underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter

Social sammanhållning m.m. Unionen ska sträva efter att minska skillnader mellan olika regioner Strukturfonder: Europeiska socialfonden (ESF) Förordning om Europeiska socialfonden (EG nr 1081/2006) Ska minska skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan medlemsländerna Ekonomiska och sociala kommittén Agerar utifrån unionens allmänna intresse Företräder arbetsgivare, arbetstagare och övriga intresseorganisationer

Arbetsrättsliga modeller inom EU Kontinentala Anglosachsiska Nordiska

Arbetsrätten Två huvudområden på EU-nivå Arbetsvillkor Arbetstid, deltid/visstid, utstationering Information till och samråd med arbetstagare Kollektiva uppsägningar, företagsöverlåtelser

Fri rörlighet för: Varor Den inre marknaden Personer Tjänster Kapital

Den fria rörligheten Inte bara en grundläggande princip utan en fundamental rättighet för unionens medborgare Friheterna tolkas extensivt Undantagen ska tolkas snävt

Exempel Fri rörlighet De franska bönderna Hade under lång tid hindrat utländska busschaufförer att leverera importerade varor (ex. sabotage, misshandel) Frankrike hade underlåtit att vidta några åtgärder mot detta problem Kommissionen drog Frankrike inför EU-domstolen Frankrike ansågs skyldig till brott mot bestämmelserna om fri rörlighet för varor samt lojalitetsprincipen

Personer Inga inre gränser EUF art. 3.2 Hårdare kontroll vid de yttre gränserna Unionsmedborgarskapet EUF art. 9, FEUF art. 20, 21 Medborgarnas Europa Beror av det nationella medborgarskapet

Arbetstagares rörlighet Utgångspunkt FEUF art. 45 Huvudregel fri rörlighet ska säkerställas (art. 45.1) All diskriminering förbjuden i fråga om (art. 45.2): Anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor Innefattar rätt att (art. 45.3): Anta, förflytta sig, uppehålla sig, stanna kvar

Arbetstagares rörlighet Undantagen FEUF art. 45.3 och 45.4 Får ej åberopas för att tjäna ekonomiska syften Begränsningar med hänsyn till: Allmän ordning Allmän säkerhet Allmän hälsa Offentlig tjänst Ska tolkas restriktivt

Exempel Två (misstänkt) franska prostituerade utvisades ur Belgien med hänvisning till beteendet och undantaget med hänsyn till den allmänna ordningen. Prostitution var dock inte kriminaliserat i Belgien. EU-domstolen fastslog att det inte var möjligt att hänvisa till undantagen om inte beteendet beivrades gällande de egna medborgarna

Arbetssökande, arbetslösa Fri rörlighet för att söka arbete Grundrättighet 3 månader Kan du styrka att du fortfarande aktivt söker arbete och även har en reell möjlighet att få arbete så kan du inte tvingas att lämna landet Tillgången till arbete påverkar således bedömningen Arbetssökande med rätt till arbetslöshetsunderstöd i hemlandet har rätt till detta även om denne söker arbete i annan medlemsstat

Familjemedlemmar Oavsett medborgarskap - rätt att bosätta sig med arbetstagaren Rätt att ta anställning Barnen har rätt till utbildning Har i princip samma rättigheter som arbetstagaren själv Skulle motverka idén med fri rörlighet för arbetstagare om det inte även gällde familjen

Rörlighetsdirektivet Exempel på aktuell EU-rättslig lagstiftning gällande den fria rörligheten för personer Preciserar de rättigheter som gäller för unionsmedborgare och deras familjer Kodifierat EU-domstolens praxis Minimidirektiv förbjuder inte att enskilda medlemsstater har gynnsammare regler för unionsmedborgare

Social dumpning Utstationeringsdirektivet (96/71/EG) Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare Leder till att vissa svenska regler blir tillämpliga oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet

Exempel - Laval Lettiska arbetare, anställda av ett lettiskt bolag (Laval) kom till Sverige för att arbeta. Svenska fackföreningar vidtog stridsåtgärder för att förmå Laval att teckna kollektivavtal här i Sverige. Laval vägrade och ärendet gick till domstol. AD begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen som menade att åtgärderna från fackförbundens sida stred mot den fria rörligheten för tjänster. AD höll med i sak. Fackförbunden blev ålagda att betala skadestånd till Laval. EU-domstolens dom uppmärksammad. Kritikerna menar att domen går emot syftet med utstationeringsdirektivet.

Omvänd diskriminering Att inhemska arbetare har mindre fördelaktiga regler och villkor gentemot utländska Detta är accepterat Rent interna förhållanden faller utanför diskrimineringsdiskussionen Frågan måste ha en unionsdimension

Övning Behövs det harmoniserade regler på arbetsrättens område inom EU? Vilka möjligheter har EU främst använt sig utav vid harmonisering på arbetsrättens område? Kan harmoniseringen inom arbetsrättens område stöta på särskilda hinder?

Påståenden: rätt eller fel? - Den fria rörligheten för de fyra friheterna ska tolkas restriktivt. - Fri rörlighet för arbetstagare är en av de fyra friheterna. - Enligt rättighetsstadgans art. 30 ska rätten till kostnadsfri arbetsförmedling säkerställas. - Art. 157.3 i funktionsfördraget beskriver europaparlamentet och rådets möjligheter att besluta om åtgärder gällande kvinnor och mäns lika möjligheter i arbetslivet. - Rättighetsstadgan är inte juridiskt bindande. - Etableringsrätten är en av de fyra friheterna.