Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten Datakällor Figur 2.1 Total variation i meritvärde, 1998 2011, mätt som standardavvikelsen i den transformerade meritvärdespoängen (Zvärden). Betygsdata 1998-2011 Internationella kunskapsmätningar PISA 2000, 2003, 2006, 2009 TIMSS 1995, 2003, 2007 Aktuell forskning Figur 2.2 Total variation i matematik- och engelskabetyg, 1998 2011, mätt som standardavvikelsen i den transformerade betygspoängen Z-värden Likvärdighetsindikatorer Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat 1
Figur 2.3 Andel obehöriga elever till gymnasieskolan respektive andelen elever med maximalt meritvärde (320 poäng), 1998 2011. Figur 2.4 Förändring i total variation i elevers resultat enligt TIMSS, matematik och naturvetenskap. Den relativa förändringen är beräknad som kvoten mellan standardavvikelsen för ett år och startåret (1995). Därmed kan förändringarna i de två ämnena uttryckas på samma skala. Figur 2.5 Förändring i total variation i elevresultat enligt PISA, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Förändringen är mätt som den relativa förändringen i standardavvikelsen jämfört med startåret för respektive ämnesområde enligt samma princip som för resultaten i figur 2.4. Figur 3.5 Mellanklassvariation inom skolor. Uttryckt som andel av total variation i meritvärde. Klasserna är definierade utifrån rapporterad klass/undervisningsgrupp i matematik enligt insamlade uppgifter från nationella proven. Analysen bygger på en 3-nivåmodell (i HLM) med elev-, klass- och skolnivå. Figur 4.1 Övergripande effekten av föräldrars utbildningsnivå på meritvärde. Effekten anges på två olika sätt. 1. Den standardiserade effekten av att ha minst en högutbildad förälder. 2. Den standardiserade effekten av föräldrars utbildning där utbildningsvariabeln anges i 7 nivåer Figur 4.3 Övergripande effekt av socioekonomisk bakgrund på resultat i läsförståelse enligt PISA. Effekten är skattad i en enkel regression där den beroende variabeln är resultat i läsförståelse och den förklarande variabeln är den socioekonomiska bakgrunden, mätt med indexet ESCS (PISA index for Economic, Social and Cultural Status). Effekten är inte standardiserad. 2
Figur 3.1 Mellanskolsvariation enligt betygen. Uttryckt som andel av den totala variationen (mätt med variansen) i elevers meritvärde, 1998 2011, för samtliga skolor och för kommunala skolor. Skolorna är viktade efter elevantal. Figur 3.2 Andel elever i skolor med hög respektive låg andel obehöriga elever, 1998 2011. En elev är obehörig till gymnasiet om den inte uppnår minst Godkänt i samtliga tre ämnen; svenska (eller svenska som andra språk), matematik och engelska. Figur 3.3 Mellanskolsvariation enligt PISA 2000 2009. Uttryckt som andel av den totala variationen i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Figur 6.1 Skolnivåeffekt på meritvärde utifrån skolans socioekonomiska sammansättning, mätt som andelen elever med minst en högutbildad förälder Ökade skillnader i skolors kvalitet? Ökad skolsegregation? Skillnad i resultat mellan skolor ökar. Skolvalen är en central förklaring. - Bara en svag ökad socioekonomisk skolsegregation - något ökad synlig skolsegregation utifrån utländsk bakgrund. - Förklarar inte ökad skolnivå-effekt det har skett ökad dold skolsegregation: Studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig till samma skolor. 3
Konsekvenser för likvärdigheten Skolverkets deskriptiva slutsatser Kamrateffekter och lärarförväntningar betydelsefulla och förstärker skillnaderna Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats Ju större segregation utifrån elevers resultatnivå desto kraftigare kamrateffekter Vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse Skillnaderna mellan skolor har ökat Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat Vad GD sagt om vad som bör göras Sambandet mellan procentuell förändring i mellanskolvariation och förändring i läsförståelseresultat mellan 2000 och 2009 i PISA. Varje observation motsvarar ett land. Den nya skollagen skärper också kraven på likvärdighet i skolsystemet och betonar skolans kompensatoriska uppdrag. Det är mycket välkomna förändringar. Men för att motverka den bristande likvärdigheten behövs mer. Likvärdigheten är ett ansvar för staten och för skolans huvudmän. Skolverket har i tidigare rapporter visat att det kompensatoriska inslaget i fördelningen av resurser är otillräckligt. Resurser i form av stöd och skickliga lärare hamnar inte där de bäst behövs. För att motverka de ökande skillnaderna mellan elever och skolor krävs ett tydligare ansvarstagande från de kommunala och fristående skolhuvudmännen. Det fria skolvalet har stora konsekvenser för individer, skolor och samhället i stort. Vår rapport belyser inte det fria skolvalet i dess helhet och tar ingen hänsyn till andra konsekvenser av skolvalet än de som har med likvärdighet att göra. Den analys vi gör av likvärdigheten leder dock till slutsatsen att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till den ökande skillnaden mellan skolors resultat. Vi menar att det nu behövs ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten som också inbegriper skolvalets konsekvenser och som leder till åtgärder för ökad likvärdighet. Alla skolor ska vara bra skolor. 21 Anna Ekström, generaldirektör Skolverket Sverker Härd, chef enheten för resultatutvärdering Skolverket "Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988 2010" Anders Böhlmark Helena Holmlund IFAU 2012:14 Independent Schools and Long-Run Educational Outcomes - Evidence from Sweden s Large Scale Voucher Reform Anders Böhlmark and Mikael Lindahl Uppsala center for Labor Studies Working Paper 2012:15 23 24 We find that an increase in the share of independent-school students improves average performance at the end of compulsory school as well as long-run educational outcomes. We show that these effects are very robust with respect to a number of potential issues, such as grade inflation and pre-reform trends. However, for most outcomes, we do not detect positive and statistically significant effects until approximately a decade after the reform. This is notable, but not surprising given that it took time for independent schools to become more than a marginal phenomenon in Sweden. We do not find positive effects on school expenditures. Hence, the educational performance effects are interpretable as positive effects on school productivity. We further find that the average effects primarily are due to external effects (e.g., school competition), and not that independent-school students gain significantly more than public-school students. 4
Förslag på åtgärder som inte påverkar valfriheten direkt. Förslag som påverkar valfriheten 25 1. Bättre information för att nå alla föräldrar. Funkar det? 2. Bäst lärare på rätt plats. Hur då? 3. Resursfördelning ex klasstorlek. 26 1. Lottning till populära skolor. 2. Kontrollerade val. 3. Viktad skolpeng 4. Uppmaning i skollagen om blandade klasser. Därför föreslår jag att skolor ska uppmuntras - i värsta åläggas - att blanda barn från olika bakgrunder så att integration och korsbefruktning sker. En lämplig mix vore 30 procent invandrarbarn och 70 procent svenska barn. På så sätt blir svenskan ett naturligt förstaspråk som omfattar alla elever och som rustar barnen väl inför framtiden. 5