Den finländska förvaltningsmodellen - vilka problem måste vi hantera?

Relevanta dokument
Förvaltningen och demokratin

Förvaltningspolitik - sammanfattning

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Kommunerna i det politiska systemet

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Rapportens slutsatser

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Statens centralförvaltning modellen och dess teoretiska förankring. Förvaltningspolitik

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommunsystemens variation och Finland?

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Förvaltningspolitik - introduktion

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Framtidens serviceutbud. Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm

Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Nära, personlig och tillitsbaserad

Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

Mål och budget 2014 och planunderlag

Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag

SKL:s kongressmål och prioritering

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Bostadsbyggande Tobins q: marknads-p/kostnad för nyprod; Social konsumtion segregering, resor, skola. Trögheter bygga nytt/riva gammalt, flytta

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kommissionen för jämlik hälsa

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Det handlar om jämlik hälsa

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Dags för omprövning om styrning av offentlig verksamhet. Per Molander

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

New Public Management

För Sveriges landsbygder

Politisk inriktning för Region Gävleborg

SmåKom höstmöte 28 november

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Den finska välfärdsmodellen

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april Teresia Stråberg IPF AB

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Underlag för samhällsplaneringen för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde på längre sikt med start år 2020

HfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld

Anbud, privatisering, söka om sitt jobb, styckepris

Det svenska politiska systemet: Introduktion

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

KommITS maj 2006 Hur kan och vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra?

Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Är finanspolitiken expansiv?

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

För Sveriges landsbygder

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018

Länsgemensam folkhälsopolicy

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Ekonomins betydelse. 3 september Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Den nordiska modellen

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

Transkript:

Den finländska förvaltningsmodellen - vilka problem måste vi hantera? Förvaltningspolitik 8.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan

Uppläggning Förvaltningsmodellens allmänna kännetecken Problemen som måste hanteras Vilka är konsekvenserna?

Det historiska arvet Den finländska förvaltningsmodellen har starka inslag både från den svenska tiden och autonomitiden Utvecklades till ett blandsystem Den nordiska välfärdsmodellen uppstod senare i Finland än i de andra nordiska länderna Starkt statsdrivet men också decentraliserat system Stark konsensusinriktning fr.o.m. 1960-talet framåt

Utvecklingsperioder Förvaltningsstaten ( ca 1950) Byråkratisk förvaltning, allmän förvaltning,ordning och säkerhet Välfärdsstatens organisering (ca 1965-80) Utbildning, social- och hälsovård Expansion, expertstyre Förnyelse (rationalisering) av förvaltningen 1990- Förvaltningsstat expertstat - managementstat

Den nordiska välfärdsmodellens kännetecken Enhetsstat Stark statlig organisering och styrning Men också: stark kommunal självstyrelse Hög skattenivå Universalism i stället för behovsprövning Strävan till konsensusbeslutsfattande

En stor offentlig sektor Fram till andra världskriget var den offentliga sektorn begränsad Stark expansion under 1960- och 70-talen: välfärdssektorerna byggs ut Servicen en del av samhällspolitiken: baserad på lag och knuten till statsbudgeten Decentraliserad modell: den kommunala nivåns betydelse central Kris och effektiveringssträvanden sedan 1990-talet

Förvaltningens grundläggande kännetecken De av samhällsorganisationen Merparten utanför marknadsmekanismerna Hierarkisk och integrerad ( en förvaltningsstruktur ) Regleras via lag och budget Knuten till politisk styrning Från bred politikutformning till konkret verkställighet

Övergripande strategi: konsensuspolitik 1970 talet framåt De klassiska samhällsklyftorna i bakgrunden Konsensuspolitiken garant för strategisk politik Förhandlingsbaserad regelstyrning Alla centrala intressen representerade i statliga kommittéér Korporativa drag: de inkomstpolitiska helhetslösningarna 1968 - De breda samlingsregeringarna Allt högre grad av nätverkstänkande Problem: demokratisk kontroll

Den offentliga förvaltningens struktur

Vilka är de problem som sedan 1980- talet skapat ett stort och permanent förändringsbehov?

Förändring har blivit något permanent Orsakerna till att välfärdssamhällets organiseringsformer ständigt är aktuella: Olika styrningsideal konkurrerar med varandra Reformpolitiken - Från government till governance - Ny offentlig förvaltning (NPM; New Public Management) Faktiska förändringsbehov

Problemtyper Samhällsrelaterade problem: Ekonomiska problem Samhällsstrukturella problem (befolkning, regionala skillnader) Värdeförskjutningar; dualistiska krav, högre anspråksnivå Verksamhetsrelaterade problem: Effektivitetsproblemet; marginalen varierar i olika typer av service Arbetslivets förändring Permanenta krav på anpassning och förnyelse

Samhällsrelaterade problem 1: Varför är de ekonomiska problemen allt viktigare? Nationella faktorer Tillväxtproblemen Baumols sjukdom Demografiska faktorer Internationella faktorer Skattebasers rörlighet Integration ökar riskerna Skattekonkurrens och social nedrustning

70 Julkisten kokonaismenojen suhde BKT:een, % vuosina 1975-2011 60 50 40 30 Muut julkisyhteisöt (valtio ja sosiaaliturvarahastot) 20 10 Paikallishallinto 0 1975 80 85 90 95 00 05 10 Lähde: Vuodet 1975-2006 Tilastokeskus, vuosien 2007-2011 ennusteet VM/KUTHANEK/Kuntaliitto

Julkiset kulutusmenot tehtävittäin v. 2005 mrd. 10 Lähde: Tilastokeskus 9 8 7 Kunnat ja kuntayhtymät Sosiaaliturvarahastot Valtio 6 5 4 3 2 1 0 Yleinen julkishallinto Puolustus Yleinen järj. ja turvall. Elinkeinoelämän edist. Ympäristön suojelu Asuminen ja yhd.- kunnat Terveydenhuolto Vapaaaika, kultt. uskonto Koulutus Sosiaaliturva

Samhällsrelaterade problem 2: Välfärdens regionala skillnader Förstärkta regionala skillnader sedan 1990-talet Polarisering av den regionala välfärden Skillnaderna mellan stad och landsbygd består Skillnader mellan landsbygdsområden förstärks Förstärkta psyko-sociala problem på landsbygden Större otrygghet i stadsområden

Befolkningsutvecklingen kommunvis 2003-2030

Samhällsrelaterade problem 3: Åldersstrukturens förändring Väestön ikärakenne vuosina 1950-2030 Ikä 1950 2000 Ikä 85-85- 80-84 80-84 75-79 75-79 70-74 70-74 65-69 65-69 60-64 60-64 55-59 55-59 50-54 50-54 45-49 45-49 40-44 40-44 35-39 35-39 30-34 30-34 25-29 25-29 20-24 20-24 15-19 15-19 10-14 10-14 5-9 5-9 0-4 0-4 300 250 200 150 100 50 0 50 100 150 200 250 300 300 250 200 150 100 50 0 50 100 150 200 250 300 Ikä Miehet 2010 Naiset Ikä Miehet 2030 Naiset 85-85- 80-84 80-84 75-79 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 300 250 200 150 Miehet 100 50 0 50 100 150 200 250 300 Naiset 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 300 250 200 150 Miehet 100 50 0 50 100 150 200 250 300 Naiset

Ålderstrukturens förändring EU-nivå: Förväntad medellivslängd stiger med 6 år till 2050 Andelen över 80 år stiger dramatiskt Andelen arbetsför befolkning (15-64 år) sjunker med 16% (50 milj) Andelen över 65 år stiger med 77% (60 milj) Idag 4 arbetsföra / pensionär; år 2050: 2 Befolkningsstrukturens förändring och den ökande sysselsättningen stöder den ekonomiska tillväxten till år 2011

Många konsekvenser De offentliga utgifterna ökar Allt mera åldersberoende service Den åldersberoende servicen börjar återverka på budgeten år 2010, effekterna störst åren 2020-2040 Enbart sjukvårdens andel av BKT ökar med 1,4-2% Höjd lönenivå i vårdyrken + medikalisering Hot: skatteintäkter täcker inte ökningen i vårdutgifterna

Samhällsrelaterade problem 4: Värdeförskjutningar Sker det hela tiden värdeförskjutningar Från en samhällscentrerad till en individcentrerad kultur VÄLFÄRDSSTAT VÄLFÄRDSSAMHÄLLE DEMOKRATI -representativitet -likställdhet DEMOKRATI -valfrihet -delaktighet EFFEKTIVITET -fördelningsmässig likvärdighet EFFEKTIVITET -lokal måluppfyllelse -ekonomisk effektivitet -kvalitet

Verksamhetsrelaterade problem 1: Effektivitetsskillnader Effektivitetsmarginalen varierar i olika verksamheter Enorm produktivitetsvariation mellan olika verksamheter - Offentliga sektorn har delvis skapat systematiska skillnader istället för att utjämna dem t.ex. Skolan - Osystematiska skillnader mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande verksamhet Marknadsmässigheten tenderar öka produktiviteten, men inte alltid: - Konkurrens centralare än ägoförhållanden - Inte enbart en fråga om organisationsform - Lika mycket en fråga om styrsystem; t.ex. regleringen och budgetprocessen som incitament

Verksamhetsrelaterade problem 2: Arbetslivets förändring Det generella problemet: att garantera tillgången på arbetskraft Negativare åldersstruktur än i andra branscher Men också interna organiseringsproblem Attraktiviteten Generellt sett försämrades de anställdas arbetslivskvalitet 1995-2005 Särskilt de anställdas uppfattning om påverknings- och belöningsmöjligheter Stark differentiering inom arbetslivet över tid

Vad innebär problemen ur förvaltningssystemets synvinkel?

1. Förnyelsen har blivit permanent Förnyelse = anpassning Välfärdservicen förändras under starka samhällspolitiska beroendeförhållanden Förändringarna av stor betydelse även för; Samhällspolitiken i stort (värdebasen) Samhällsekonomin Arbetslivets utveckling

2. Skapar värdemässiga spänningar för välfärdsproduktionen SAMHÄLLSORIENTERING INDIVIDORIENTERING OFFENTLIG PRODUKTION MANAGERIALISM LIBERALISM KOMMUNITARISM

Spänningarna (några av dem) Managerialism: Effektivitet inom ramen för en vertikal produktionsstruktur Medel: decentralisering, resultatenheter m.m. m.m. Liberalism: Institutionerna garanterar individuell handlingsfrihet Medel: marknadsmässiga lösningar, privatisering etc. Kommunitarism: Förstärkta band mellan samhällsmedlemmarna Medel: deltagardemokrati, brukarmedverkan, småskalig serviceproduktion

3. Den offentliga sektorns legitimitet Förtroendet för den offentliga välfärdsproduktionen fortsättningsvis högt Särskilt värden som rättvisa, likställdhet etc. Brukare mera nöjda med servicens än medborgare i genomsnitt (brukarperspektiv vs. skattebetalarperspektiv) Dilemma oavsett organiseringsform: anspråksnivån stiger i takt med att servicenivån höjs Serviceparadoxen

4. Stora praktiska krav på anpassning Större tidsavstånd mellan början och slut i serviceprocesser (svårkontrollerade) Mera kapitalkrävande produktion Mindre flexibla insatser Mera specialiserad arbetskraft Större krav på planering Men samtidigt: Allt större krav på flexibilitet och anpassning

Den generella utmaningen Olika organiseringsformers relevans och tillämplighet varierar beroende på: - Serviceform - Regionala och lokala förhållanden - Resurser - Värdemässiga prioriteringar Problemrelaterade lösningar på välfärdsservicens organisering