NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING



Relevanta dokument
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR Neuro-Kognitiv Rehabilitering MAPP Minne A Session 10

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

Effekt: Vara tankeläsare och förstumma dina vänner. Läs sinnen och ha rätt varje gång!

Mini Mental State Examination

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V

Identifiering av stödbehov

Datalogiskt tänkande. med DATALIA DATALIA

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

Grundläggande tabellkunskaper, addition och subtraktion

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Innehåll och förslag till användning

Aktivitetsbank. Matematikundervisning med digitala verktyg II, åk 1-3. Maria Johansson, Ulrica Dahlberg

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

BEHANDLING AV MEDDELANDEBLANKETTEN Ver 1.04b

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kroppsuppfattning. Bilder Fria associationer. Överblick helhet

Utförliga regler för TRAX

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Identifiering av stödbehov

och Lär dig surfa på Internet Bilden nedan föreställer Södertälje kommuns hemsidans startsida Adressen till hemsidan

Identifiering av stödbehov

Tränarguide del 2. Mattelek.

Identifiering av stödbehov

Sociala berättelser och seriesamtal

Studiestrategier för dig som är visuell

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.

Det här dokumentet är tänkt som en minnesanteckning. programmet och är alltså inte tänkt att förklara allt.

Anteckningsstöd. Pedagogiskt stöd, Lunds universitet

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

Arbeta vidare med aritmetik 2018

Whispers from the Past

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70:

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

LEKTION 2 Användbarhet

geometri och statistik

Vilka personer (funktioner) skall finnas i ett matchsekretariat? Vad har de för olika arbetsuppgifter?

Var är den? strävorna

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK

SPRINT-HANDBOK (version 0.4)

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

Inställningar för mus och tangentbord i Windows 7

Gör så här för att rapportera:

Extramaterial till Matematik Y

UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Neuropsykiatriska funktionshinder

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Lära och namnge färger, Rekonstruera motiv från kort, fri lek

Guide Studieteknik. Tips för lättare studier!

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Om intellektuell funktionsnedsättning

2C 6C. Form logiska block. strävorna

Ungefär lika stora tal

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Word Grunderna 1. Om du kan det allra enklaste i Word, hoppa över uppgifterna A-E.

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

Rullningslisten. Klicka på rullningslistpilar (pil upp eller pil ner) 1 för att förflytta dig i önskad riktning, en liten bit i taget.

Fundera tillsammans. Victor är 5 år och Åsa är 8 år. Hur gammal kommer Victor att vara när Åsa är dubbelt så gammal som hon är nu?

En introduktion till WeavePoint Mini demo version

FACIT. Kapitel 1. Version

Skapa professionella försättsblad i Pappersvyn

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Whispers from the Past

Grunderna i programmering loopar (lektion 2 av 5)

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Återrapportering Ledsagarservice och avlösning i hemmet

FC-kurs Röbäcks skolområde, åk 5-6

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur Bilaga 3:1 Arbeta med grundformerna för bokstäver Kognitiv träning i skrivning

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

ATT SKAPA ANTECK- NINGAR

Inför genomförandet av ThomasGIA

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

A: 3 B: 4 C: 5 D: 6 E: 7 Ryssland

inte känner dig bekväm med stående maskor så kan du som alternativ göra en sm i indikerad m, 3 lm

Transkript:

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Planering A Session 34 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1

DELAD SÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Delad uppmärksamhet 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Simultant arbete/dubbla uppgifter Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara de två delarna av uppgiften som skall utföras samtidigt. Uppgiften skall läras in långsamt och noggrant med de två olika delarna utförda oberoende av varandra. Deltagaren skall inte tillåtas att utföra de två delarna av uppgiften, så att de sammanfaller och i själva verket endast blir en handling. I session 2 skall t ex uppläsningen vara kontinuerlig och oberoende av överstrykningen. Bokstaven A skall inte alltid sammanfalla med nästa O, som skall strykas över. Rätta alla fel och uppmärksamhetsbrister Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 2

DELAD SÖKNING PA8 Stryk över varje X samtidigt som du högt säger bokstäverna 1 2 3 X Y Y X X X Y X Y X Y X X Y Y X X Y Y X X Y X Y X X Y X Y X Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 3

SERIESÖKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Utvecklande och användande av strategier 3. Visuell sekventiering Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren och förklara att han/hon måste stryka över en prick i varje ruta och hela tiden välja en prick som tidigare inte blivit överstruken. Detta för att använda en strategi, som garanterar att alla prickar har strukits över, när han/hon nått slutet av uppgiften. Försäkra dig om att en lämplig strategi har valts (t ex arbeta från vänster till höger, uppifrån och ned). Be deltagaren visa strategin flera gånger, så att den blir väl inlärd Allteftersom deltagaren stryker över en prick i varje ruta, täck över rutan för att garantera att deltagaren använder sitt minne snarare än visuella ledtrådar för att slutföra uppgiften Misstag skall omgående rättas och deltagaren kan behöva se föregående rutor för att bli påmind om gällande strategi Denna uppgift skall alltid ges två gånger under varje session. Deltagaren måste använda sig av två olika strategier. Allteftersom arbetet genom modulen fortskrider, ökar antalet prickar stegvis Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 4

SERIESÖKNING PA1 Stryk över en punkt i varje ruta. Välj olika prickar i varje ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 5

SERIESÖKNING PA2 Stryk över en punkt i varje ruta. Välj olika prickar i varje ruta Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4 Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Bild 9 Bild 10 Bild 11 Bild 12 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 6

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar 7. Uppmärksamhet för detaljer 8. Självmonitorering FÖRDRÖJT SVAR Instruktioner till uppgiften Denna uppgift skall slutföras på samma sätt som Fördröjt Svar i minnesmodul A och B. Uppgiften innehåller nu en figur med två rutmönster. För deltagare, som upplever uppgiften för svår, slutförs uppgiften genom att endast använda ett rutmönster Visa figuren för deltagaren och be honom/henne beskriva den så detaljerat att den skulle kunna ritas enbart utifrån beskrivningen. Varje beskrivning bör vara kort, men bestå av flera komponenter. Vanligtvis behövs 3 5 korta set för en adekvat beskrivning Beskrivningen skall identifiera hela formen, dess delar och positionen i rutmönstret. Detta möjliggör en strukturerad inlärning (inkodning) och återgivning. Beskrivningen av figuren skall repeteras tills den är väl inlärd. Varje återgivning bör spegla den initiala beskrivningen ordagrant med komponenterna i samma ordning När deltagaren har lärt sig beskrivningen ordentligt, täck över rutmönstret och be honom/henne återge det igen. När detta har gjorts på ett korrekt sätt be honom/henne rita figuren i det tomma rutmönstret genom att följa ordningen i den tidigare beskrivningen Förklara för deltagaren, att det senare i sessionen kommer att presenteras ytterligare ett tomt rutmönster och att han/hon skall återge beskrivningen och rita figuren i rutmönstret Strategier för att generera verbala beskrivningar av stimulifigurer 1. För impulsiva och desorganiserade deltagare be honom/henne att endast beskriva en sak åt gången om figuren 2. För impulsiva och desorganiserade deltagare eller för deltagare som har svårt att påbörja en uppgift, ställ frågor om figuren som till slut leder till en komplett beskrivning. 3. För att förbättra deltagarens beskrivning och för att modellera bra beskrivningar repetera deltagarens beskrivning med nödvändiga modifieringar 4. För att deltagaren skall hålla jämn takt eller för att påvisa fel, rita upp vad deltagaren beskriver för dig Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 7

FÖRDRÖJT SVAR PA10 _ + + + + + _ K H F E K H E K H E K I H E Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 8

FÖRDRÖJT SVAR A Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 9

FÖRDRÖJT SVAR B Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 10

KLOSSKONSTRUKTION FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Användande av datareducerande tekniker 2. Mental manipulering 3. Perception av delar 4. Arbetsminne 5. Planering Instruktioner till uppgiften Be deltagaren räkna antalet klossar i stapeln, inklusive de som inte syns. Detta skall göras genom att dela in klossarna i sektioner (gruppering) och sedan räkna klossarna i varje sektion Strategier 1. Be deltagaren planera hur han/hon vill räkna klossarna, innan han/hon börjar räkna dem 2. För deltagare, som har svårt att visualisera de gömda klossarna, bygg upp konstruktionen med riktiga klossar eller liknande föremål 3. Täck över sektioner eller grupper av klossfiguren, för att undvika att deltagaren överbelastas med för mycket information Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 11

KLOSSKONSTRUKTION PA10 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 12

FÄRDIGHETSFUNKTIONER MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING 1. Bibehållande av minst två kognitiva set 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera sidan med bokstäver framför deltagaren. Be honom/henne granska varje grupp av bokstäver (eller siffror) i ordningsföljd och att stryka över de bokstäver (eller siffror) som nämns i instruktionen. Ge så många uppgifter som tiden tillåter Ringa in varje fel eller överhopp, såvida inte antalet fel är mycket högt Be deltagaren vid ett par tillfällen ge uppgiften till dig. Försäkra dig, om att deltagaren uppmärksammar alla fel eller överhopp som du gör Strategier 1. Uppmuntra inprägling av de bokstäver eller siffror, som skall memoreras före granskning, genom att be deltagaren repetera dessa högt för sig själv, både framlänges och baklänges. Hjälp honom/henne finna andra inlärningsstrategier (t ex O och K låter som okey ) 2. Uppmuntra verbal förmedling genom att upprepade gånger be deltagaren att repetera de set han/hon letar efter, (t ex Vad kryssar du över nu? ). När deltagaren börjar internalisera vanan, be honom/henne att verbalt förmedla sitt sätt att lösa uppgiften utan påminnelse. Slutligen skall detta kunna göras tyst av deltagaren 3. För deltagare, som har svårigheter att komma ihåg uppgifterna, låt instruktionerna överst på sidan vara synliga, för att ge ett visuellt stöd. Allteftersom deltagarens förmåga förbättras, täck över instruktionerna, så att han/hon helt och hållet måste lita på sitt minne 4. För impulsiva, desorganiserade eller mycket långsamma deltagare anpassa hastigheten genom att a) be honom/henne peka ut varje bokstav, när han/hon kontrollerar den b) be honom/henne följa grupperna med pennan, när hon/hon kontrollerat dem c) följ grupperna med den hastighet, som bokstaven skall kontrolleras 5. För att undvika att för mycket information presenteras, reducera det presenterade materialet genom att täcka över de grupper, som deltagaren inte skall arbeta med Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 13

MULTIPEL VISUELL AVSÖKNING PA6 BOKSTAVSAVSÖKNING Stryk över varje bokstav t, y, i och f 1. s n r 2. v y j 3. n f t w e q c f d i he w q f d y i j o p a s tm f 4. a b c ed 5. c u t w 6. t k v m z w m f ye j m w r n q i z t f ki t r h t r f e 7. m y n u 8. z i f r g 9. y w u t q w e t r h i t j e t f r s z c f wy w v e k j m jz a 10. z b q e p 11. m x r 12. w i e y w pt f n y e d c t i s r l m f j l z p k n a r c t f o q 13. d s b k 14. w w t y 15. i n st y p e f m f t h e u e an r f w r j f r m y z e p w t i z q 16. c rb y 17. f w z x 18. m e p q b s o e w j r v o v f a h w z j k b y r ft k i m f k ei o t y 19. t j te o 20. e a f p 21. f a r y ry rs p yu r x s y s m z d p wb i n m f h x mo f i d w o f p w o i tz Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 14

KATEGORIER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Abstraktion 2. Arbetsminne 3. Användande av minnesstrategier 4. Dataorganisation Instruktioner till uppgiften Visa sidan för deltagaren. Förklara att orden eller siffrorna kan arrangeras så att de bildar ett antal grupper. Be deltagaren gruppera uppgifterna på ett korrekt sätt (med hjälp om nödvändigt) och sedan namnge varje grupp. De nya grupperingarna skall skrivas ned. Be deltagaren skapa undergrupper om detta är nödvändigt Be sedan deltagaren att återge så många ord som möjligt. Försäkra dig om att materialet återges på samma sätt, som det har grupperats. Initialt kan du behöva ge ledtrådar. Vid ett tillfälle be också deltagaren att återge materialet som det var innan det grupperats. Detta kan visa på nyttan av struktur och gruppering för inlärning av materialet Fördröjd återgivning kan också introduceras i några sessioner. Om avsikten är att deltagaren skall lära sig materialet redan vid den första presentationen, behöver han/hon hjälp. Repetition och ytterligare organisering av materialet kan bli nödvändigt Allteftersom man går vidare i modulen, skall strategier för att bilda ordgrupper varieras. Ge ledtrådar om det behövs. Betona att den metod, som används vid lagring skall vara den metod, som används vid återgivning av informationen Strategier 1. Uppmuntra och förstärk datareducerande strategier (som att stryka över varje del allteftersom den har placerats i en grupp) 2. Uppmuntra och förstärk systematiskt och organiserat beteende (som att arbeta från vänster till höger eller att lista materialet i alfabetisk ordning) Försäkra dig om att deltagaren omarrangerar orden i ordgrupper utifrån sina associationer Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 15

KATEGORIER - PA9 VANILJKRÄM ITALIEN MJÖLK COLLIE FRANKRIKE OST KRÄM AFRIKA GREKLAND TAX SMÖR RÄV TURKIET AMERIKA TYSKLAND DINGO YOUGHURT Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 16

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Spatialt arbetsminne 2. Verbal förmedling 3. Användande av strategier 4. Generativitet Instruktioner till uppgiften VISUO-KINETISK FUNKTION Visa rörelsesekvensen på rutnätet för deltagaren och be honom/henne kopiera denna. Om nödvändigt upprepa och uppmuntra deltagaren att öva sekvensen tills den är väl inlärd. Deltagaren skall sedan upprepa sekvensen i omvänd ordning Fråga deltagaren, om han/hon använde någon strategi för att lära sig sekvensen. Uppmuntra och lär ut ett antal tekniker och strategier för att underlätta inlärningen (se nedan). Diskutera de olika indelningar, som kan göras av rutnätet (t ex upp, ner, vänster, höger, hörn, sidor, mitten, rader och kolumner), vilka kan användas i den verbala beskrivningen av mönstret inom sekvensen Det är två typer av sekvenser som bör övas; en med ett färre antal steg, vilka disponeras över hela rutnätet, och en där sekvensen presenteras på ett sådant sätt, att stegen kan grupperas på ett spatialt och tempomässigt sätt. Många deltagare kräver gruppering av sekvenser, som består av fler än 3-4 steg. Alla deltagare bör använda sig av gruppering, när sekvensen innehåller minst 5 steg Under varje session, skall 3-4 sekvenser läras in. Öka sedan stegvis komplexiteten och längden av sekvenserna, allteftersom deltagarens prestation förbättras. Vid några tillfällen be deltagaren ge uppgiften till dig. Han/hon skall därefter öva varje uppgift baklänges, för att garantera att övningen blir väl inlärd Strategier 1. Gruppering; sekvenser av fler än fyra steg skall presenteras i grupper, vilka är separerade spatialt och tempomässigt. Deltagaren skall ombedas att identifiera grupperingarna och använda dessa, när de presenterar uppgiften för dig 2. Användande av mönster och spatiala ledtrådar; be deltagaren identifiera ett mönster och bekanta former inom stegsekvensen och att använda rutnätsreferenser för att komma ihåg de spatiala positionerna. En sekvens kan t ex bestå av en fyrkant med fyra steg i det övre vänstra hörnet följt av en L-formad sekvens i det övre högra hörnet 3. Verbal förmedling; denna strategi förlitar sig på användande av mönster och spatiala ledtrådar, vilka beskrivs verbalt och sedan repeteras som stöd för minnet Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 17

VK FUNKTION - PA1 Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 18

VK FUNKTION - PA2 Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 19

VERBAL / VISUELL JÄMFÖRELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuellt och verbalt resonerande 2. Uppmärksamhet för detaljer 3. Verbal förmedling 4. Abstraktion 5. Verbalt uttryck 6. Arbetsminne 7. Bibehållande av set 8. Strukturerat sekventiellt beteende Instruktioner till uppgiften Visa de två första figurerna eller de två orden för deltagaren. Be deltagaren att beskriva sambandet mellan dem. Detta kan bestå av mer än en komponent. Ge nödvändiga ledtrådar för att garantera, att deltagaren finner en komplett och korrekt lösning. Deltagaren skall sedan utveckla en kortfattad och precis beskrivning av sambandet. Öva tills uppgiften är väl inlärd Visa sedan den nya formen eller ordet, medan du täcker över de olika svarsalternativen för uppgiften. Genom att använda beskrivningen av sambandet, be deltagaren att rita nästa figur eller att identifiera nästa ord. Försäkra dig om att deltagaren är tillräckligt uppmärksam på detaljer Visa de möjliga lösningarna av problemet och be deltagaren välja den form eller det ord som passar in på det samband, som deltagaren har arbetat fram Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 20

VERBAL JÄMFÖRELSE PA5 Förklara förhållandet mellan dessa två ord GLAD GLATT Om detta ord följer samma regel ABSURD Vilket av dessa ord följer troligast? A B C D ABSURT LIVFULLT ENSAMT ABSURDA Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 21

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Verbal association 2. Abstraktion 3. Arbetsminne Instruktioner till uppgiften VERBAL ASSOCIATION Visa sidan för deltagaren. Täck över allt utom exemplen på den första kategorin. Be deltagaren identifiera en rubrik för kategorin. När kategorin har blivit tillräckligt beskriven, fråga deltagaren vilka två av orden A D som hör till samma kategori Slutför de övriga uppgifterna på ett likande sätt Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 22

VERBAL ASSOCIATION - PA10 Vilka två av A-D hör ihop med de tre ord som presenteras i rutan Virus Bacill Bakterie A. Cumulus B. Microb C. Svamp D. Styrka Ljus Öga Grad A. Stetoskop B. Diffus C. Stråle D. Bokstav Stad Samhälle By A. Förort B. Naturell C. Län D. Kanal Vulkan Landyta Vittrande A. Glaciär B. Sönderfall C. Cumulus D. Keramik Epidemi Vaccination Virus A. Smittsam B. Ventrikel C. Ofarlig D. Förnya Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 23

VERBAL / VISUELL JÄMFÖRELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 9. Visuellt och verbalt resonerande 10. Uppmärksamhet för detaljer 11. Verbal förmedling 12. Abstraktion 13. Verbalt uttryck 14. Arbetsminne 15. Bibehållande av set 16. Strukturerat sekventiellt beteende Instruktioner till uppgiften Visa de två första figurerna eller de två orden för deltagaren. Be deltagaren att beskriva sambandet mellan dem. Detta kan bestå av mer än en komponent. Ge nödvändiga ledtrådar för att garantera, att deltagaren finner en komplett och korrekt lösning. Deltagaren skall sedan utveckla en kortfattad och precis beskrivning av sambandet. Öva tills uppgiften är väl inlärd Visa sedan den nya formen eller ordet, medan du täcker över de olika svarsalternativen för uppgiften. Genom att använda beskrivningen av sambandet, be deltagaren att rita nästa figur eller att identifiera nästa ord. Försäkra dig om att deltagaren är tillräckligt uppmärksam på detaljer Visa de möjliga lösningarna av problemet och be deltagaren välja den form eller det ord som passar in på det samband, som deltagaren har arbetat fram Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 24

VISUELL JÄMFÖRELSE PA9 Vad har hänt med denna form För att ändras till denna form? Så om denna form följer samma regel Hur kommer figuren att se ut? Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 25

BOKSTAVSGENERERING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Generativitet 2. Självinitiering 3. Mental flexibilitet 4. Självmonitorering Instruktioner till uppgiften Be deltagaren skriva ner alfabetets bokstäver i en slumpmässig ordning. Avbryt alla perseverationer Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 26

DUBBEL RÄKNING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Bibehållande av minnesinformation Instruktioner till uppgiften Deltagaren skall räkna och minnas de två stimuli, exemplevis nerpilar och uppilar, var för sig. Efterhand som pilarna räknas skall de adderas till respektive stimuligrupp som räknats in tidigare. Demonstrera följande räknestrategi för uppgiften MB1: en ner; en ner, en upp; två ner, en upp; tre ner, en upp; tre ner, två upp; fyra ner, två upp; fem ner, två upp; fem ner, tre upp Varje ny pil eller annat stimuli skall räknas/läsas upp kontinuerligt i läsriktning. Räknestrategin skall bibehållas genom hela uppgiften. Fel eller misslyckanden med att använda strategin skall omgående rättas till Uppgiftens svårighetsgrad ökar successivt under modulen. Administrera så många uppgifter som tiden och deltagarens prestationsförmåga tillåter Strategier 1. I uppgifter som innehåller få items eller mycket tomrum, kan det vara nödvändigt att täcka över de items som inte räknats för att undvika att deltagaren räknar dem igen 2. För svårare uppgifter eller för deltagare med lägre prestationsförmåga, kan varje uppräkning behöva repeteras flera gånger innan den lärts in, så att deltagaren kan gå vidare till nästa Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 27

DUBBEL RÄKNING PA5 Räkna antalet - (streck) och > (vinklar) var och en för sig, men samtidigt _ _ _ _ _ _ _ _ Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 28

FÖRSTÅELSE FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Uppmärksamhet för detaljer 2. Organisering av information 3. Sekvensering 4. Arbetsmine 5. Minnesåtergivning Instruktioner till uppgiften Målet för deltagaren är att formulera verbala informationsset, som senare skall användas eller förändras på något sätt. Varje informationsset (mening eller stycke) skall arbetas med på ett sådant sätt att deltagaren lär sig att fokusera på det meningsbärande i texten. Enstaka meningar eller mycket korta stycken skall läsas upp för deltagaren. Deltagaren skall tillåtas, att läsa längre stycken för sig själv. Frågor om den information, som har presenterats, läses sedan upp av dig Strategier För uppgifter, som läses upp för deltagaren, skall informationen grupperas enligt idéinnehåll eller korta fraser allteftersom de läses upp. För längre uppgifter som deltagaren läser själv, be honom/henne identifiera olika grupperingar. (Detta garanterar att deltagaren uppmärksammar både den övergripande strukturen av informationen och detaljerna. Det sker på ett liknande sätt som för de visuella uppgifterna, där deltagaren skall uppmärksamma både helheten och dess delar). Grupperingarna skall sedan läras in i följd genom att använda repetition och andra minnesstrategier, som deltagaren kan identifiera eller finner användbara Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 29

FÖRSTÅELSE- PA7 Den största galaxen finns i centrum av Abell 2029 galaxformationen. Den ligger 1070 miljoner ljusår från jorden. Längden från ena ytterkanten till den andra är 5.6 miljoner ljusår. Den är 8 gånger större än Vintergatan a) Hur långt ifrån jorden ligger den största galaxen? b) Hur långt är det från ena ytterkanten till den andra? c) I vilken galaxformation finns denna galax? Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 30

FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Lagring av information 3. Sekvensering 4. Kognitiv flexibilitet 5. Minnesåtergivning 6. Gruppering av information Material TECKENSEKVENSER Minst 48 tecken i en färg, bestående av sex set av åtta lika tecken. Instruktioner till uppgiften Minst tre teckenkolumner skall arrangeras framför deltagaren. Varje kolumn skall bestå av samma typ av tecken. Kolumnerna skall variera i antal och form. En uppsättning kan t ex bestå av tre kolumner, där en kolumn innehåller tre cirklar, en kolumn fyra trianglar och en kolumn två fyrkanter Ο Ο Ο För det första; hjälp deltagaren att lära sig sekvensernas antal (antal tecken i varje kolumn: 3, 4, 2 ), genom att repetera både framlänges och baklänges upprepade gånger. De skall läras in som tre separata siffror snarare än ett tal (t ex tre, fyra, två ist f trehundrafyrtiotvå). Både repetition och mental manipulering skall uppmuntras genom användande av snabba frågor såsom - vilka är siffrorna framlänges ( 3 4 2 ) - Vilka är siffrorna baklänges ( 2 4 3 ) - Vilken siffra är i mitten ( 4 ) Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 31

Se till att den sista frågan alltid innebär en repetition av den inlärda sekvensen framlänges. Kolumnerna kan vara täckta eller synliga allteftersom deltagaren lär sig sekvensen och för att kunna rätta eventuella misstag För det andra; hjälp deltagaren att lära sig formsekvenserna (cirkel, triangel och fyrkanter) på samma sätt som siffrorna lärdes in. Repetera då och då siffersekvenserna för att garantera att de inte har glömts bort Kontrollera att dessa båda set är väl inlärda och hjälp deltagaren att associera varje nummer med rätt form. Fråga deltagaren om tecknens antal och form i varje kolumn och uppmuntra honom/henne att repetera och förändra dessa set. Återigen kan lämpliga frågor underlätta detta, t ex - vad är hela sekvensen baklänges? - hur många streck finns det? - vilken form finns det flest av? - hur många hjärtan och fyrkanter finns det? - vilka är siffrorna? Summera dem! Allteftersom deltagarens prestation förbättras, ökas stegvis antalet kolumner beroende på deltagarens funktionsnivå. Fler än fyra kolumner skall alltid presenteras i grupperingar. Fem kolumner skall arrangeras i grupper om tre kolumner och två kolumner; sex kolumner skall arrangeras i två grupper om tre osv. Varje gruppering skall läras separat såsom beskrivet tidigare. Nästa gruppering skall läras in, när föregående är väl inlärd. Slutligen skall de olika grupperingarna sättas samman Deltagaren skall sträva efter att komma ihåg minst fem kolumner innan Minne B modulen avslutats Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 32

DUBBEL HANDVÄXLING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering HANDÖVNINGAR - PA Instruktioner till uppgiften I denna fingerslagsuppgift lär sig deltagaren ett händelseförlopp som skall växlas mellan händerna. En sekvens kan t ex bestå av två slag med högerhandens fingrar, som följs av ett slag med vänsterhandens. Sekvensen repeteras så många gånger som möjligt på ett välkontrollerat och regelbundet sätt. Hastigheten bör vara tillräckligt långsam för att garantera en jämn och välmonitorerad slagrytm. Fastställ det maximala antalet jämna slag som deltagaren kan utföra. Målet är att stegvis öka antalet slag i sekvensen allteftersom deltagarens prestation ökar Spegelvänd sedan uppgiften så att sekvensens två delas växlas mellan händerna (t ex två slag med vänstra handens fingrar och ett slag med den högra handens) Strategier 1. Verbalt medierande av slagen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren slår, därefter genom att deltagaren själv räknar högt, och slutligen genom att deltagaren själv räknar tyst. 2. Hjälp deltagaren att reglera sina slag genom att slå tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämna slag, håll hans/hennes finger lätt och guida slagen Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 33

KNYTA STRÄCKA VÄXLING FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering HANDÖVNINGAR - PA Instruktioner till uppgiften I denna uppgift skall deltagaren utföra sekvenser av knytningar och sträckningar, som växlas mellan händerna; T ex, tre med vänster hand, som följs av fem med den högra handen och sedan av fyra med den vänstra handen. Genomför så många, på varandra följande, sekvenser som möjligt. Repetera som vanligt Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom att du räknar högt när deltagaren gör rörelsen, sedan genom att deltagaren själv räknar högt och slutligen genom att deltagaren räknar tyst för sig själv 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 34

HANDÖVNINGAR - PA SAMTIDIGA SLAG FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Finmotorisk kontroll 2. Bibehållande av uppmärksamhet 3. Självmonitorering 4. Verbal förmedling 5. Självreglering av beteendet 6. Sekvensering Instruktioner till uppgiften I denna fingerslagsuppgift skall deltagaren slå med båda händernas fingrar samtidigt, men med olika antal slag. Deltagaren kan, t ex slå en gång med den vänstra handens fingrar för varje dubbelslag med den högra handens fingrar. Spegelvänd sedan uppgiften, så att sekvensens två delas växlas mellan händerna (t ex vid två slag med vänstra handens fingrar skall ett slag slås med den högra handens) Strategier 1. Verbal förmedling av uppgiften; först genom att du räknar högt när deltagaren gör rörelsen, sedan genom att deltagaren själv räknar högt och slutligen genom att deltagaren räknar tyst för sig själv 2. Hjälp deltagaren att reglera sin respons genom att utföra uppgiften tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att utföra uppgiften, håll hans/hennes hand lätt och guida rörelsen Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 35

HANDÖVNINGAR - PA TRE-SLAGS SEKVENSER FÄRDIGHETSFUNKTIONER 7. Finmotorisk kontroll 8. Bibehållande av uppmärksamhet 9. Självmonitorering 10. Verbal förmedling 11. Självreglering av beteendet 12. Sekvensering Instruktioner till uppgiften I denna uppgift skall deltagaren utföra upprepade slagsekvenser växelvis mellan händerna; T ex, två slagsekvenser med höger hands fingrar, som följs av fyra med den högra handens fingrar och sedan av sju med den högra handens fingrar. Repetera som vanligt Strategier 1. Verbalt medierande av slagen; först genom att du högt räknar samtidigt som deltagaren slår, därefter genom att deltagaren själv räknar högt, och slutligen genom att deltagaren själv räknar tyst. 2. Hjälp deltagaren att reglera sina slag genom att slå tillsammans med honom/henne. Om deltagaren ändå har svårt att bibehålla jämna slag, håll hans/hennes finger lätt och guida slagen Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 36

Att föra strategierna vidare Tanken med NKR är att du ska kunna använda de strategier/knep du tränar tillsammans med din terapeut hemma eller på andra platser där du tycker att du behöver dem. Därför är det viktigt att du och din terapeut vid varje session, går igenom följande punkter: Välj en situation hemma, eller någon annan plats där du skulle ha nytta av att använda en av de strategier som du tränat under dagens session. Vilken situation och vilken strategi väljer du? Hur ska du göra? Finns det några hinder och hur kommer du runt dem i så fall? Hur gick det att använda strategin i den situation som du valde förra gången? Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 37

HANDÖVNINGAR - PROTOKOLL Registrera nedan sekvenslängden/tiden för de uppgifter som övats Använd endast de delar av protokollet, som är aktuella för respektive Modul/Session* Totalt Kommentar 1. Uppg. för båda händerna a) Dubbel handväxling b) Knyta/Sträcka växling c) Samtidiga slag d) Tre-slagssekvenser 2. Sekventierade uppgifter a) Fingertrum LF** b) Fingertrum TU** c) Slagsekvenser d) Sju fingrar HU** e) Sju fingrar HN** f) Handrörelser 3. Fingerslag a) Pekfinger b) Alla fingrar c) Två fingrar 4. Handvändning 5. Handflatelyft 6. Knyta/sträcka a) Hand upp b) Hand ned c) Hand åt sidan 5. Alternerande fingerslag a) Terapeutinitierad b) Deltagarinitierad V-hand H-hand Båda H. * För Modul: Kogn. Flex. & Minne A - Låt deltagaren öva de uppgifter, som kräver motorsekventiering i 7-10 minuter. Bestäm längden för de nya målsekvenserna. ** LF = börja med lillfingret TU = börja med tummen HU = handen uppe (obegränsad) HN = tummen nere mot bordet (begränsad) Richard Stenmark, e-post: richard.stenmark@ltjkpg.se 38