1(6) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenskt teckenspråk A, 30 högskolepoäng Swedish Sign Language, Basic Course, 30 Credits Kurskod: TC1001 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: - Högskolepoäng: 30 Annat område: Teckenspråk Ämnesgrupp (SCB): Teckenspråk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: 2006-11-28 Senast ändrad: 2010-09-22 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2011 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter avslutad kurs - ha utvecklat kunskap om det svenska teckenspråkets grammatik, variation och användning - ha grundläggande kännedom om teckenspråkets ställning i samhället och om dövas första- och andraspråksinlärning Färdighet och förmåga Studenten skall efter avslutad kurs - ha utvecklat sina färdigheter i svenskt teckenspråk - ha förmåga att såväl producera som analysera olika former av teckenspråkstexter Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter avslutad kurs - ha ett reflekterande förhållningssätt till språk och språkutveckling Kursens huvudsakliga innehåll Kursen är uppdelad i fyra delkurser med följande innehåll: Delkurs 1: Språklig framställning, 10 högskolepoäng (Language proficiency, 10 higher education credits)
2(6) Under delkursen vidareutvecklar studerande sitt teckenspråk från den nivå där de befinner sig vid kursens start avseende intonation, grammatik, teckenförråd och teckenframställning, avläsningsförmåga och handalfabetering samt färdigheter i turtagningsmekanismer vid samtal. Kursen fokuserar på produktion och avläsning av olika former av enklare teckenspråkstexter som beskrivning, berättelse och sakprosa. Den behandlar också enklare översättningar från svenska och återgivande av tecknade serier liksom språklig analys av egen och andras teckenproduktion och konversation. De studerande lär sig även att spela in sina teckenspråkstexter med hjälp av Webcam och redigera dem med standardprogrammen Windows Movie Maker och Movie Media Player. Denna delkurs ges parallellt med övriga delkurserna. Delkurs 2: Tecknets form och betydelse, 6 högskolepoäng (The shape and meaning of the sign, 6 higher education credits) Delkursen behandlar teckenstrukturen med analys av minsta betydelseskiljande element och ger övning i teckentranskription, teckenbildningsprocesser, morfemanalys och betydelserelationer samt att använda teckenspråkslexikon. Delkurs 3: Grammatik, 8 högskolepoäng (Grammar, 8 higher education credits) Delkursen behandlar satsens form och funktion, gränsmarkörer, ordklasser och morfologiska processer. Delkurs 4: Teckenspråk i samhället, 6 högskolepoäng (Sign Language in the society, 6 higher education credits) Delkursen behandlar variationer i språkbruk och språkförändringar liksom teckenspråkets ställning och roll i det svenska samhället, dövas tvåspråkighet samt introduktion i förstaspråksutveckling och andraspråksinlärning. Härvid anläggs såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Sociolingvistiska aspekter på det svenska teckenspråket behandlas också. Studieformer Under delkurs 1 ges undervisning i två grupper anpassade efter färdighetsnivå. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt. Viss dispens ges dock för studenter som har teckenspråk som primärspråk. Vad gäller delkurs 2, 3 och 4 ges undervisning på teckenspråk i form av föreläsningar och seminarier. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Språklig framställning, 10 högskolepoäng. (Provkod: 0500) Examination sker genom kontinuerlig muntlig bedömning. Tecknets form och betydelse, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0600) Examinationen sker genom skriftlig och/eller muntlig tentamen. Grammatik, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0700) Examinationen sker genom skriftlig och/eller muntlig tentamen. Teckenspråk i samhället, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0800) Examinationen sker genom skriftlig och/eller muntlig tentamen. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
3(6) Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språklig framställning Tecknets form och betydelse Grammatik Teckenspråk i samhället För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet samt Aktuellt språk Steg 3, Engelska B (områdesbehörighet 2). Undantag medges från Engelska B. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Betyg: För att erhålla betyget Väl godkänd krävs att man erhållit Väl godkänt på två av delkurserna 2, 3 eller 4 samt Väl godkänt på Delkurs 1, Språklig framställning. Betyg på hel kurs För att få betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på delkurser om sammanlagt minst 22,5 högskolepoäng. Tid för examination I de fall som examination sker i form av skriftliga uppgifter utförda på annan plats än i lärosätets lokaler (t.ex. PM, hemtentamen) och tidpunkten för inlämnande inte hålls beslutar examinator om eventuell förlängd tid för uppgiften eller om studenten skall utföra en ny uppgift (t.ex. omtentamen). Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg I de fall en inlämningsuppgift vid examinationen bedömts vara i behov av viss komplettering/revidering för att bli godkänd beslutar examinator om studenten får utföra en sådan komplettering/revidering och i så fall vilken tid som studenten får på sig för att utföra detta arbete. Övergångsbestämmelser - Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Af Trampe, Peter (1990) Språkbrukaren och orden Lund: Studentlitteratur, (s 102-114) 13 s Strömquist, Siv (2000) Skrivboken: Skrivprocessen, skrivråd och skrivstrategier
4(6) Malmö: Gleerups, (s 17-55) 38 s Strömquist, Siv (1998) Talarskolan, talprocessen - teori och tillämpning Malmö: Gleerups, (s 32-52) 21 s Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Svenskt teckenspråkslexikon, digital version, Stockholms universitet Af Trampe, Peter 1990) Språkbrukaren och orden Lund: Studentlitteratur, (s 30-37, 53-57), 13 s Andersson, Lennart & Nelfeldt, Kerstin (1995) Kurs i teckenspråk Göteborgsuniversitet: Institutionen för Lingvistik, 71 sidor Bergman, Brita (1977) Tecknad svenska. FOU-rapport nr 28. Skolöverstyrelsen Stockholm: Liber/Läromedel, (s 33-74, 93-110) 60 s Bergman, Brita &Björkstrand, Thomas (1993) Kompendium i teckenspråkstranskription Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 27 s Bergman, Brita & Wikström, Lars-Åke (1981) Svenska handalfabetet och bokstaverade tecken. Supplement till Videogram 1 Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 27 s Dahl, Östen (2003) Grammatik Lund: Studentlitteratur, (s 9-28) 20 s Dahl, Östen (2003) Grammatik Lund, Studentlitteratur, (s. 29-119) 91 s. Lind, Johanna (2002) Siffertecken i svenskt teckenspråk - ett förslag till kategorisering samt beskrivning av siffertecken och tecken med bundna talmorfem. C-uppsats Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 29 s Mesch, Johanna (1998) Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, Kap 3 Mesch, Johanna & Ryttervik, Magnus (2003) Övningsmaterial på CD-rom Örebro universitet: Pedagogiska institutionen Wallin, Lars (1994) Polysyntetiska tecken i svenska teckenspråket Stockholm: Institutionen för lingvistik, (s 1-22, 31-38, 104-130) 58 s Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Af Trampe, Peter & Viberg, Åke (1972) Allmän språkteori och grammatik Gleerups, Lund, (s 63-72, 108-116, 135-136) 20 s Ahlgren, Inger (1994) Texttyper. Arbetspapper VT 94. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 10 s Andersson, Lars-Gunnar (2001) Språktypologi och språksläktskap Stockholm: Liber, (s 7-16) 9 s Bergman, Brita (1991)
5(6) Arbetspapper nr 2 om lokalisation. Stockholms Universitet: Institutionen för lingvistik, 17 s Bergman, Brita (1979) Dövas teckenspråk, en inledning. FoT III Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, (s 26-39) 14 s Bergman, Brita (1995) Kompendium i teckenspråksgrammatik Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 54 s Bergman, Brita (1995) Manuell och ickemanuell negation i svenska teckenspråket. FoT XiX Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 19 s Bergman, Brita (1982) Transkription av texter. I: Teckenspråkstranskription FoT X Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 13 s Bergman, Brita (1990) Verb och adjektiv i svenska teckenspråket. Förkortad och reviderad version av FoT XIV Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 9 s Engberg-Pedersen, Elisabeth (1991) Laerebog i tegnsprogs grammatik Köpenhamn: Döves Center for total Kommunikation, (s 57-75) 18 s Sandin, Sven (1999) Hjälpverbens syntaktiska position i svenskt teckenspråk. Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 51 s Viberg, Åke (1984) Morfologisk typologi I: Typologisk jämförelse Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 12 s Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Handlingsprogram 2010-2013 Stockholm, Sveriges Dövas Riksförbund, http://www.sdrf.se/sdr/object/files/obj_4b866969237e2.pdf, [Webbsida] Handlingsprogram Sveriges Dövas Riksförbund Leksand: SDR, (1996) Ahlström, Margareta och Svartholm, Kristina (1998) Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. FoT XXI Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik, 42 s. Andersson Bergman, Brita & Nilsson, Anna-Lena (1999) Teckenspråket. I: K. Hyltenstam, Sveriges sju inhemska språk Lund: Studentlitteratur, Kap. 8, 20 s Brunnberg, Elinor (2003) Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig miljö Örebro universitet: Örebro Studies in social work, 83 sidor, (s 29-95, 245-260) Fredäng, Päivi (2003) Teckenspråkiga döva. Identitetsförändringar i det svenska dövsamhället. Stehag: Gondolin, 270 sidor Hyltenstam, Kenneth (1999) Sveriges sju inhemska språk Lund: Studentlitteratur, Kap. 1 Preisler, Gunilla (1991) Tidiga samspelsmönster hos döva barn och deras föräldrar. I: Nordisk tidskrift för dövundervisningen, nr 4 (s 147-158) 12 s
6(6) Svartholm, Kristina (2002) Tvåspråkighet hos döva och hörselskadade Nordiska språk, Stockholms universitet, s 6 Thorén, Louise (1987) Döva i Sverige - en delkultur? FoT XV Stockholms universitet: Institutionen för lingvistik Viberg, Åke (1988) Tvåspråkighet och språkinlärning. I: SÖ:s kommentar- material till Lgr 80, kap 8: Hemspråkslasser och sammansatta klasser Stockholm: Utbildningsförlaget, (s39-56) s 17 Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Avläsningsmaterial i DVD och VHS-form i samråd med läraren eller anvisning. Delkurs 3: Ytterligare texter och övningsmaterial om ca 50 sidor samt videoband VHS och/eller DVD tillkommer.