Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Relevanta dokument
Neurologisk rehabilitering

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Neurologisk rehabilitering

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Multimodal smärtrehabilitering

Neurologisk rehabilitering

Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Neurologisk rehabilitering

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

APL (ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE)

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Information om hemsjukvård

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

DEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Kommunal hälso- och sjukvård

Alla tjänar på ett starkt team!

SAMREHAB MARK SVENLJUNGA - IDÉ, VERKSAMHET OCH ERFARENHETER HITTILLS

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Neurorapporten Avsnitt 7 Nära vård

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(14) Samrehabnämnden

Samordnad Individuell Plan

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Projekt Tidig Samverkan

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Sjukskrivningsmiljarden

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Verksamhet/insatser

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård

Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen 5 i Backa SDF barhmab

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Lokala praktiska rutiner för medarbetare

Gemensamt språk och ICF

Riktlinje för handrehabilitering

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Sjukgymnastik för äldre personer

Riktlinje för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från sjukhus

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Psykisk funktionsnedsättning

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Transkript:

ENKÄT PERSONAL 1. Yrke Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel 2. Hemvist Basrehab / hem Basrehab / pol Hjälpmedel Specialiserade teamen 3a. Anställning Jag är anställd efter 2001-05-01 Ja Nej 3b. Yrkesverksam 3c. Antal yrkesverksamma år (inom nuvarande yrke) 0-2 år 3-5 år 6 år 4. Behandlingsriktlinjer 4a. Det finns lokala behandlingsriktlinjer Instämmer helt inom min hemvist. 4b. Alla inom min hemvist arbetar enligt dessa Instämmer helt lokala behandlingsriktlinjer. 4c. De lokala behandlingsriktlinjerna finns nedskrivna. Instämmer helt Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 1

5. Samordning 5a. Jag samordnar med kollegor inom mitt team så att Instämmer helt dubbelarbete kring patienten undviks. 5b. Jag samordnar med andra team inom Samrehab så att Instämmer helt dubbelarbete kring patienten undviks. 5c.Jag samordnar med verksamheter utanför Samrehab Instämmer helt så att dubbelarbete kring patienten undviks. 5d. Jag samordnar med andra kolleger för att patienten Instämmer helt skall få bästa möjliga rehabilitering. 5e. Jag samordnar med andra team för att patienten Instämmer helt skall få bästa möjliga rehabilitering. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 2

5f. Jag samordnar med verksamheter utanför Samrehab Instämmer helt för att patienten skall få bästa möjliga rehabilitering. 6. Information och kommunikation 6a. Jag får den information jag behöver av arbetskamrater Instämmer helt inom Samrehab för att effektivt kunna behandla mina patienter. 6b. Jag får den information jag behöver av personal Instämmer helt i verksamheter utanför Samrehab för att effektivt kunna behandla mina patienter. 6c. Jag ger den information mina kollegor och övrig Instämmer helt vårdpersonal behöver för att de effektivt skall kunna behandla sina patienter. 6d. Gemensam journal underlättar arbetet med patienterna. Instämmer helt Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 3

7. Prioritering 7a. Politikerna i Samrehabnämnden har definierat vilka Instämmer helt diagnoser / skador / sjukdomar som skall prioriteras inom Samrehab. 7b. Det finns utarbetade riktlinjer för vilka patient- Instämmer helt grupper som skall prioriteras inom mitt arbetsområde. 7c. Jag tycker det är lätt att prioritera bland de Instämmer helt patienter jag behandlar. 8. Rehabnivåer 8a. Jag har klart för mig vilka patienter som skall Instämmer helt behandlas på bas- respektive specialiserad nivå. 8b. Jag tar ansvar för att patienten kommer till behandling Instämmer helt på rätt nivå. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 4

8c. Vem skall bestämma på vilken nivå patienten skall behandlas på? (Kryssa för högst tre alternativ?) Enskild behandlare Teamet Teamchef Förvaltningschef Samverkansgrupp Patienten själv 9. Rehabiliteringsbehov 9a. Behovet av rehabilitering har ökat. Instämmer helt 9b. Vårdtyngden inom min verksamhet har ökat. Instämmer helt 10. Egenansvar 10a. Jag informerar alltid patienten om egenansvar. Instämmer helt 10b. Jag dokumenterar i patientens journal om Instämmer helt informationen om egenansvar. 10c. Jag följer upp informationen om egenansvar Instämmer helt vid nästa behandlingstillfälle. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 5

10d. Ökat egenansvar för patienten ger bättre livskvalitet Instämmer helt på sikt. 10e. Patienter som tar egenansvar är mer nöjda med Instämmer helt slutresultatet av rehabiliteringen. 11. Hälsoperspektiv 11. Jag informerar om sambandet mellan livsstil Instämmer helt och ohälsa/sjukdom. 12 Rehabiliterande synsätt 12a. Samrehab innebär att rehabilitering sätts i fokus Instämmer helt inom Mark och Svenljunga. 12b. Samrehab innebär att personal inom sjukvård och Instämmer helt omsorg efterfrågar mer utbildning/handledning i rehabilitering Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 6

12c. Samrehab innebär att ett rehabiliterande arbetssätt Instämmer helt inom sjukvård och omsorg har spridits/ökat 13. Efterfrågan 13a. Efterfrågan på förebyggande insatser har ökat Instämmer helt i och med Samrehabs tillkomst. 13b Efterfrågan på rehabiliteringsinsatser har ökat Instämmer helt i och med Samrehabs tillkomst.. 14. Rehabiliteringsmål 14a. Jag sätter upp mål för behandling gemensamt med Instämmer helt mina patienter. 14b. Jag dokumenterar målen i patienternas Instämmer helt journaler. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 7

14c. Jag följer upp behandlingsmålen regelbundet Instämmer helt under behandlingsperioden. 14d. Jag utvärderar målen tillsammans med patienterna Instämmer helt i samband med behandlingsperiodernas slut. 15. Funktionsförändring 15a. Jag dokumenterar patienternas funktionsproblem. Instämmer helt 15b. Jag dokumenterar patienternas resurser. Instämmer helt 15c. Jag dokumenterar patienternas funktionsförändringar. Instämmer helt Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 8

16. Specialisering 16a. Ökad specialisering krävs för att möta nya medicinska Instämmer helt framsteg. 16b. Framtida patienter kommer att ställa högre krav Instämmer helt på specialisering av personal inom Samrehab. 16c. De områden inom Samrehab där specialisering Instämmer helt krävs är identifierade. 16d. Kompetens- och kunskapskraven för specialisering Instämmer helt inom Samrehab är definierade. 16e. Personalen inom Samrehab har möjlighet till Instämmer helt specialisering. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 9

16f. Specialisttjänster finns inrättade inom Samrehab. Instämmer helt 17. Administration 17a. 50% eller mer av min tid går till direkt patientarbete. Ja Nej 17b. Jag har det administrativa stöd jag behöver för att Instämmer helt kunna ge maximalt med tid till patienterna. 17c. Jag känner till och använder mig av redskap Instämmer helt som underlättar det administrativa arbetet 17d. För mycket tid läggs på möten och information Instämmer helt som inte är kopplat till patientarbetet Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 10

18 Övrigt 18a. Vad har blivit bättre i och med Samrehabs tillkomst?. 18b. Vad har blivit sämre i och med Samrehabs tillkomst?. Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 11

18c. Har du andra synpunkter skriv nedan!. TACK FÖR DIN MEDVERKAN! Utvärderingsgruppen Enkät Samrehab 2002 Utvärderingsgruppen Lena Essedahl 12