Snart kommer nya ISO 14001

Nr 4 December 2014 Årgång 24 Snart kommer nya ISO 14001 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Sammanhang, ledarskap och risker i förhållande till hot och möjligheter. Det är de allra viktigaste förändringarna i nya ISO 14001 som publiceras 2015. Det menade Stefan Larsson, huvudförhandlare för ISO 14001, vid MIS höstmöte i november. MIS medlemmar fick då en sista möjlighet att diskutera innehållet i den DIS-version av ISO 14001 som kommit. Tidigast i juni räknar han med att den nya versionen kan publiceras. Troligast är att den kommer i september 2015 och samordnas med den reviderade ISO 9001. Sid 3 Fira 25 år med MIS Den 5:e september 1990 bildades MIS. 2015 är det dags för 25-årsfirande. De första funderingarna på miljörevision kom dock redan 1987 när Sven Heurgren i en statlig utredning föreslog obligatoriska externa miljörevisioner. Det blev inget av Sven Heurgrens förslag, men tanken på miljörevision slog rot. Begreppet började sprida sig och stora företag som Volvo och Perstorp började själva utveckla interna miljörevisioner. Axel Wenblad och ytterligare några eldsjälar bildade MIS, en yrkesförening för interna och externa miljörevisorer och konsulter. Axel Wenblad blev MIS förste ordförande. Nästa år, 2015 ska MIS fira sina 25 år. Vill du ingå i festkommittén, hör av dig till Curt Henricsson på MIS kansli. Stefan Larsson gav senaste nytt om ISO 14001 och diskussionerna blev livliga. Miljö, miljö, miljö och...? Ja, vad ska MIS jobba med i framtiden? Den frågan funderar MIS framtidsgrupp på som bäst. Under hösten har du som MISmedlem haft möjlighet att tycka till i en enkät. 80 procent av dem som svarade på enkäten tycker att MIS förutom miljö ska jobba även med perspektiven hälsa/ arbetsmiljö och 71 procent även med socialt ansvarstagande. Däremot verkar inte ekonomi vara en fråga som engagerar. Vid MIS höstmöte fick MIS medlemmar ta del av de helt färska enkätsvaren. Sid 5

Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Ny standard, 25-årsjubileum och framtidsvision Styrelsemöten 4:e december 12:e februari 2015 12:e mars 2015 Årsmöte 23:e april Nya medlemmar Anna Sandström, Uppsala universitet, Uppsala Rolf Peterson, Saab Kockums, Karlskrona Bli MIS-godkänd miljörevisor Ansök om att bli MISgodkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: www.miiljorevisor.se Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Då kan ni få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: www.miljorevisor.se Datum för SIS personcertifering 20:e mars 2015, Stockholm 12:e juni 2015, Stockholm Nya personcertifierade miljörevisorer Beatrice Kindembe, BKIND KONSULT AB, Stockholm Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se MIS valberedning Magnus Enell är sammankallande i MIS valberedning. Han vill gärna ha sällskap i valberedningen och dessutom förslag inför MIS årsmöte den 23 april. Hör av dig till Magnus@enell.se Nästa år blir ett spännande år för MIS medlemmar. MIS fyller 25 år och diskuterar en eventuell breddning av verksamheten. 2015 blir ett spännande år för MIS medlemmar, säger Anne Swartling, ordförande i MIS. Det är 25 år sedan MIS bildades och det ska vi givetvis fira på något sätt. Dessutom pågår arbetet i den framtidsgrupp som bildades vid årsmötet i våras. Resultatet av deras arbete kommer vi att få vid nästa årsmöte. Ett 35-tal medlemmar deltog vid MIS höstmöte, diskuterade både MIS framtid och förändringarna i ISO14001. MIS kommer att ha en viktig roll när den nya standarden är klar, sa Anne Swartling på höstmötet. Det kan bli en nystart på många sätt. Ökade krav på hållbarhetsredovisning Vid höstmötet berättade Charlotte Söderlund, revisor på EY hur ny EUlagstiftning kommer att påverka Sverige, framför allt börsbolag och statliga bolag. Lagstiftningen är en anpassning av tidigare EU-direktiv Livliga diskussioner om ISO 14001 vid MIS höstmöte. och 2017 ska den vara införd i svensk lagstiftning. I grunden handlar det om att europeiska företag inte rapporterar som de bör och att nuvarande lagar därför inte är tillräckliga. Svenska företag är ganska ok, men syftet med den nya lagstiftningen är givetvis att öka prestandan, förklarade Charlotte Söderlund. De sociala och miljörelaterade aspekterna ska bli mer synliga och fler delar från årsredovisningen ska in i förvaltningsberättelsen. Svenska företag har en rad internationella lagar och regler, svenska börsregler och en uppsjö av frivilliga rapporteringsinitiativ att förhålla sig till. Den svenska lagstiftningen har hittills varit kortfattad, avslutade Charlotte Söderlund. Näringslivets insatser Vid MIS höstmöte berättade Richard Almgren om ett pågående arbete där han beskriver näringslivets insatser för miljön. En rapport kommer att levereras till Naturvårdsverket i december 2014. Det kommer att bli ett av underlagen till Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av de nationella miljökvalitetsmålen som kommer att levereras till regeringen under 2015.

Nästa år kommer nya ISO 14001 att publiceras. De viktigaste förändringarna handlar om sammanhang, ledarskap och risker. Det förklarade Stefan Larsson, svensk huvudförhandlare för ISO 14001, vid MIS höstmöte i november. De viktigaste nyheterna i ISO 14001 är kontexten, ledarskap, livscykelperspektiv och risker i förhållande till hot och möjligheter. Kontexten, det vill säga sammanhanget, är grunden för allt miljöarbete. I nya ISO Viktigast i nya ISO 14001: Sammanhang, ledarskap och risker 14001 måste organisationen ses i sitt sammanhang. Inte bara hur den påverkar omgivningen utan också hur omgivningen påverkar organisationen. Finanser, resurser, extremväder, krig - alla de yttre händelser som kan påverka, förklarade Stefan Larsson. Ledarskap och risker Han påpekade vikten av omvärldsanalys, att förstå omvärldens behov och förväntningar och att ledarskapet givetvis är viktigt, att ledningen har ett tydligt åtagande. I nya ISO 14001 ligger en mycket större tyngd på ledningens åtagande. Även livscykelperspektivet blir mer uttalat i nya ISO 14001. Riskerna i förhållande till både hot och möjligheter och givetvis både gentemot leverantörer och kunder. Intensiv workshop För MIS medlemmar är förändringarna i ISO 14001 av stort intresse. Vid varje års- och höstmöte de senaste åren har frågan diskuterats, MIS har kommit med förslag och synpunkter, pekat på brister och förbättringar. Sista chansen att påverka var vid MIS höstmöte i november. Stefan Larsson efterlyste MIS synpunkter inför den sista förhandlingen. Ni som användare är viktiga, vad är begripligt, vad är oklart? Jag behöver era synpunkter innan den 28:e november. Indien och Indonesien ISO 14001-standarden kom 1996. IBM fick det första globala certifikatet 1998. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. 2004 fanns ungefär 100 000 globala certifikat, 2010 hade 250 000 globala certifikat utfärdats. Snabbast går utvecklingen i Europa och Sydostasien. Kina toppar antalet certifikat på en top tio-lista med drygt 100 000, Sverige ligger strax utanför listan. Antalet certifikat växer enormt och just nu är Indien och Indonesien på väg in bland de tio länder som har flest certifikat i världen, förklarade Stefan Larsson. Den nya ISO 14001-standarden beräknas vara helt klar i juni 2015, men publiceringen kommer troligen att samordnas med den nya ISO 9001. Föreläsningar, webbinarier och hjälp till självhjälp Hur förbereder ni er för den nya standarden och vilka förändringar är viktiga för er? Ari Ilola, Ahlsells: Vi har bjudit in Stefan Larsson till vår ledningsgrupp för en föreläsning och vi ska ordna utbildning för våra revisorer under nästa år. Den största förändringen är kontexten vårt förhållande till omvärlden och hur omvärlden kan påverka oss. Hur långt ska vårt ansvar sträcka sig kopplat till risker med olika hot och möjligheter? Vi granskar våra leverantörer, men var går gränsen för att ta ställning i exempelvis konfliktmetaller och råvaror som kan ta slut. Det är svåra frågor för ledningen. Mats Rosenkvist, WSP: Vi förbereder oss tillsammans med våra kunder och har haft seminarier på webben, så kallade webbinarier. Då har vi fått synpunkter och frågor från kunder som vi för en kontinuerlig dialog med. Jag skaffar mig ytterligare information på MIS höstmöte och pratar sedan med mina kollegor för att vi ska kunna hålla oss så uppdaterade som möjligt. En viktig förändring är tillämpningen av risker kopplat till hot och möjligheter. Hur ska de värderas och hur kan vi göra det enklare för våra kunder. Mycket handlar om att ge hjälp till självhjälp. Jag vill ha en tydlig koppling till ekonomi, det är rätt knapp att trycka på för att få med ledningen i våra kundföretag. Agneta Höjdestrand, Vattenfall Jag är verksamhetsutvecklare inom bränsleinköp och jobbar en del med hållbarhetsfrågor, inte direkt med 14001, men miljörevision berör inte bara miljörevisorer. Inom Vattenfall Värme har vi ett integrerat system för säkerhet, hälsa och miljö och för mig är det intressant hur nya ISO 14001 påverkar hela systemet. Vad behöver vi ändra så alla delar passar ihop. Vi måste tänka lite längre än förut, lyfta upp syftet med vårt ledningssystem igen, inte bara uppfylla lagar och krav utan hur vi minskar vår miljöbelastning. Det finns mycket på gång inom begreppet hållbarhet, bland annat är en ny standard för bioenergi är på väg och den ska också passas in i helheten. Det var intressant förändringar som lyftes fram, det är viktigt med kontexten och att vi får in riskerna med hot och möjligheter. Jag tror det kan innebära förnyade och intressanta diskussioner med externa revisorer.

Nya bestämmelser om buller Regeringen föreslår samordnade bullerregler Bättre samordning mellan miljöbalken och plan- och bygglagen ska göra det lättare att planera och bygga bostäder i bullriga miljöer. Det är innebörden i en ny regeringsproposition (2013/14:128). Det kan också få betydelse för verksamheter med anmälnings- eller tillståndsplikt som orsakar industri- eller verksamhetsbuller. Den förbättrade samordningen mellan miljöbalken 1998:808 (MB) och plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) innebär att kommunerna, vid beslut enligt PBL, ska ta hänsyn till kraven på en god hushållning med naturresurserna och på miljökvalitet. Även staten har möjlighet att bevaka riksintressen (kapitel 3 och 4 i MB) vid beslut enligt PBL. Miljöbalken ska skydda människors hälsa och miljön. Prövning som görs genom bestämmelserna i PBL kan därför få betydelse vid planering och byggande. Enligt 2 kap. 6 tredje stycket i MB får ett Samordnade ljudnivåer från industribuller Boverket och Naturvårdsverket redovisar nu två nya vägledningsförslag för industri- och annat verksamhetsbuller för regeringen. Förslagen innebär bland annat höjda ljudnivåer från 40 till 45 dba nattetid. Eftersom det handlar om två lagstiftningar, miljöbalken 1998:808 (MB) och plan- och bygglagen 2010:900 (PBL) får regeringen två förslag. Förslagen har samma tillämpningsområden, det vill säga de är tänkta att reglera samma typ av buller. Boverkets förslag ska användas i planeringssammanhang vid lokaliseringsprövning enligt PBL medan Naturvårdsverkets förslag avser tillsynen och prövningen enligt MB. Gemensamt är dock att förslagen innebär ett utökat tillämpningsområde där all anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet omfattas, under förutsättningen att den enskilda verksamheten inte är föremål för annan reglering. Utöver det innehåller vägledningsförslagen ändrade ljudnivåer för ekvivalent nivå nattetid som höjs från 40 till 45 dba samt nattperioden bestäms till kl. 22-06. Riktvärde blir ljudnivå Samma ljudnivå gäller i båda förslagen. Det blir mer förutsägbarhet, både för de som planerar eller bygger, och för de som har en bullrande verksamhet. Istället för att använda ordet riktvärde i vägledningarna, (vilket enligt Naturvårdsverket är lätt att förväxla med riktvärden i ett villkor), så använder vägledningsförslagen det nya begreppet ljudnivå för de nivåer man vill komma ner till. Ljudnivåerna är dock inte bindande gränsvärden, utan utgör en utgångspunkt för vidare bedömning i det enskilda fallet. Det är viktigt att tänka på som verksamhetsutövare för verksamhet som omfattas av 9 kap. MB. Vägledningarna avser buller utomhus från miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter med liknande ljudbild. Därför ingår buller från bland annat teknisk utrustning som fläktar, kompressorer och värmepumpar, trafiken inom ett industriområde och godshantering vid till exempel lastkajer och uppställningsplatser. Boverket och Naturvårdsverket har därmed jämkat samman nya riktlinjer i det förslag till vägledning som nu behandlas av regeringen. De vägledningsförslag som lämnats till regeringen är inte avsedda att tillämpas i den nuvarande formen. Förslagen kommer att kompletteras, remitteras och färdigställas innan de börjar gälla. En remissversion av förslaget har färdigställts den 25 november 2014. tillstånd eller en dispens inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelse enligt PBL. Endast små avvikelser får göras om syftet med planen eller områdesbestämmelserna inte motverkas. Detta betyder dock att en åtgärd som har godtagits enligt PBL inte automatiskt ska anses uppfylla MB:s krav. Förebygg störande buller För bättre samordning mellan PBL och MB införs bland annat i 2 kap. 6a PBL en ny, kompletterande bestämmelse om bedömning av omgivningsbuller vid planläggning och i ärenden om bygglov. Krav kommer att ställas på att förebygga olägenhet för människors hälsa, det vill säga störande buller vid lokalisering, utformning och placering av bostadsbyggnader. Samma krav ska tillämpas i ärenden om förhandsbesked. 1:a kapitlet 4 PBL ska definiera vad som anses med omgivningsbuller respektive vad som avses med olägenhet för människors hälsa. Exempel på omgivningsbuller är buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. Med olägenhet för människors hälsa avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Nytt inom Miljörätten MIS samarbetar med miljökonsultföretaget Envimas jurist Göran Sjöblom för att få ta del av miljölagstiftningen och aktuella rättsfall. Göran är utbildad jurist vid Uppsala universitet med fördjupade kunskaper inom svensk och internationell miljörätt. Vid frågor, kontakta honom på: goran.sjoblom@envima.se

MIS framtidsvision: Miljö och gärna fler perspektiv Förbättringsdagar istället för revisioner Välkommen till MIS Mia Stenborg, vad jobbar du med? Jag är miljö- och kvalitetssamordnare på Folktandvården i Stockholms och samordnar våra internrevisioner och gör förstås också egna revisioner, även om vi kallar dem förbättringsdagar. Hur hittade du MIS? Kollegor både från Landstinget och Folktandvården har varit med i MIS tidigare. Jag är ganska ny som medlem i MIS och sitter dessutom i MIS styrelse. Vad vill du få ut av ditt medlemskap? Inspiration, tips och kunskap från andra miljörevisorer. Jag vill bygga nätverk och följa utvecklingen och få nyheter, kunna vara med i utbildningar och seminarier om miljörevision. Vad kan du bidra med? Jag kan berätta om vårt nya sätt att arbeta. Vi vill komma ifrån känslan av förhör och kontroll och har döpt om våra internrevisioner till förbättringsdagar. Då jobbar vi med grupparbeten och fokuserar på hur vi kan bli bättre på i förhållande till våra övergripande mål. Det ska uppfattas positivt när vi kommer. Vilken är den viktigaste miljöfrågan hos er? - Vi jobbar för att förbättra vår tandhälsa. Det löser många miljöproblem om vi slipper laga tänderanvända kemikalier, material av olika slag och energikrävande utrustning. Viktiga miljöfrågor är viktiga för dig personligen? Jag försöker tänka på vad jag gör när jag handlar, konsumerar och reser. Försöker köpa begagnat, kemikaliefritt, tänker på vilken mat vi väljer. Med bra mat minskar också hälsoproblemen. Miljö är grunden för MIS medlemmar. 80 procent tycker dessutom att MIS ska jobba även med perspektiven hälsa/ arbetsmiljö och 71 procent även med socialt ansvarstagande. Det visar den medlemsenkät som MIS Framtidsgrupp gjort under hösten. Många av MIS medlemmar jobbar allt mer integrerat med fler områden än miljö. Efter en motion vid årsmötet i april tillsattes därför en arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att bredda MIS perspektiv. Under hösten har arbetsgruppen genomfört en enkät som besvarades av 90 medlemmar. Bland dem finns ett tydligt intresse att bredda perspektiven till att omfatta även: Hälsa/arbetsmiljö - 80 procent Socialt ansvarstagande - 71 procent Kvalitet - 62 procent Energi - 52 procent Säkerhet - 47 procent Ekonomi - nja Däremot är intresset för ekonomi inte lika starkt, bara 9 procent av medlemmarna vill att MIS ska jobba även med den frågan. Miljö - absolut 92 procent vill delta i perspektivet miljö, 58 procent i perspektiven hälsa/arbetsmiljö och socialt ansvarstagande, 48 procent i kvalitet, 29 procent i energi, 24 procent i säkerhet och två procent i ekonomi. Vid MIS höstmöte var enkätsvaren helt dagsfärska. Richard Almgren i Framtidsgruppen konstaterade att hållbarhetsbegreppet definitivt har satt sig. Han redogjorde för svaren och lovade att gruppen ska titta närmare på dem, kanske Ansvarig utgivare: Anne Swartling, ordf MIS Tel: 070-927 48 34. Tf Anders Johansson, tel 013-31 42 93 e-post: anne.swartling@ragnsells.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: 08-580 150 91 e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: 013-28 16 79 jonas.ammenberg@liu.se, Torbjörn Brorson, som ovan Anders Johansson, Envima, Tel: 013-31 42 93, anders.johansson@envima.se, följa upp med någon undersökning bland revisorer i de andra perspektiven utanför MIS. Fler perspektiv - intressant Många på höstmötet påpekade också att de jobbar inom flera områden än miljö. Intresset för flera perspektiv finns, sa Richard Almgren. Nästa fråga är om och hur MIS klarar av att ta in fler perspektiv. Vi återkommer på årsmötet. Vilka svarade på enkäten? 90 medlemmar. Jämn åldersfördelning, dock ingen under 30 år. Drygt 90 procent har varit medlemmar i minst två år, 35 procent mer än 11 år. 84 procent är akademiker. 60 procent miljörevisorer. 34 procent egna företagare. 45 procent ingår i eller rapporterar till någon i företagets ledningsgrupp. Här hittar du senaste nytt från MIS framtidsgrupp: http://mis.iep.se/ Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, 168 51 Bromma Tel: 0705-855 373 e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: 41 77 887-9 MIS hemsida: www.miljorevisor.se Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.

Certifierad specialist ledningssystem Genom att certifiera dig som specialist ledningssystem får du ett kvitto på din kunskap och kompetens om kraven i ISO 9001 och ISO 14001. Du får ett bevis på att du har kompetens att analysera, utforma, införa, driva och förbättra ett ledningssystem för kvalitet- och miljöledning. Läs mer här >> Vad är nytt med ISO 9001 och ISO 14001? 10 % till MIS-medlemmar Hur ser den nya strukturen ut? Hur påverkas ert ledningssystem? Nu erbjuder vi en workshop för dig som vill veta vilka förändringarna är i de nya utgåvorna och vad de kan innebära i praktiken. Målet är att du som deltagare ska få kunskap om hur du bäst förbereder dig inför tillämpningarna i organisationen. Att ligga steget före lönar sig. Läs mer här >>