Vägen in till arbetsmarknaden är som att bestiga Mount Everest

Kriminologiska institutionen Vägen in till arbetsmarknaden är som att bestiga Mount Everest Före detta kriminellas upplevelser vid jobbsökande Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Lisa Kanzler

Abstract Many individuals with a past in criminality and drug abuse feel that the reply from the society and the labourrmarket is negative. For those individuals, this negativity can lead to regression into criminality, instead of turning pages and begin a new life away from criminality and drugs, because they don't feel welcome in the society. There are quantities of help- organizations for people that need support in their searching for employment, and this study will interview three participants and one employee from one of these organizations. The purpose with this study is to investigate how individuals perceive the society s view of former criminals, and how the treatment from the labourmarket is perceived. The purpose is also to investigate if individuals perceive a difference between getting help from a professional organization, compared to when they search employment by themselves, and in that case what differences it is. Former research which this study relates to indicate that there s a high value in an employment, both at individual level and for the society in which the individual lives. At the same time however, there are many barriers and factors that obstruct the opportunity for employment, barriers which also appear both at the individual and the societal level. This study is based on semi structured interviews of a qualitative kind. The results from this study indicate that individuals perceive the treatment from the society and labourmarket as negative, but they also feel a positive difference when getting help from an organization in their search for employment, and that the organization is perceived as professional with at good knowledge about the participants backgrounds, and that the organization contributes with both motivation and individual support.

Förord Först och främst riktas ett stort tack till de intervjupersoner som ställt upp och gjort denna uppsats möjlig, samt till den berörda organisationen som underlättat både med intervjudeltagare och intervjuplats, och svarat på frågor och funderingar både innan och under uppsatsskrivandet. Ett stort tack och en stor kram vill även riktas till min handledare Susanne Alm som stöttat och funnits där vid uppsatsskrivandet, och som motiverat ett fortsatt och mer utvecklat skrivande genom positiv feedback och kritik. Sist men absolut inte minst, vill ett stort tack riktas till min familj och vänner, samt till min underbara sambo Johan, som stått ut med stress, tårar, skratt, förtvivlan och panik, inför att färdigställa denna uppsats som innebär slutet på min studentkarriär, men också början på resten av mitt liv inom arbetsbranschen. Sammanfattning Många individer med ett förflutet i kriminalitet och missbruk, känner att de blir bemötta negativt av samhället och arbetsmarknaden. Denna negativitet kan leda till att individer återgår i kriminalitet istället för att vända blad och påbörja ett nytt liv fritt från kriminalitet och droger, då de inte känner sig välkomna. Det finns ett antal hjälporganisationer, som inriktar sin verksamhet på att stödja individer som vill in på arbetsmarknaden, och denna studie kommer intervjua tre deltagare och en anställd ifrån en sådan organisation. Syftet med studien är att undersöka hur individer uppfattar samhällets generella syn på före detta kriminella, samt hur bemötandet ifrån arbetsmarknaden upplevs. Dessutom är syftet att undersöka om individer upplever en skillnad i om de får hjälp av en professionell organisation än när de söker själva, samt vilken skillnad det i så fall är. Tidigare forskning som studien relaterar till visar på att det finns ett högt värde i en anställning, både individuellt och för samhället som personer lever i, men att det samtidigt finns många barriärer och faktorer som försvårar en chans till en anställning, också dessa såväl på det individuella som på det samhälleliga planet. Denna studie är baserad på semistrukturerade intervjuer av kvalitativ art. Resultaten ifrån studien visar att individer uppfattar bemötandet ifrån samhälle och arbetsmarknad som negativt, men att de känner en positiv skillnad vid att få hjälp av en organisation vid sitt jobbsökande, då denna organisation ses som professionell och kunnig om individernas bakgrund, samt att verksamheten bidrar med både motivation och individuell stöttning.

Innehåll 1. Inledning... 1 1:1 Problemområde... 1 1:2 Syfte... 2 1:3 Frågeställningar... 2 1:4 Egen begreppsdefinition... 3 1:5 Disposition... 3 2. Tidigare forskning... 3 2:1 Studierna syfte... 4 2:2 Genomförande... 4 2:3 Värdet av en anställning... 5 2:3:1 Den personliga förbättringen... 5 2:3:2 Den allmänna förbättringen... 5 2:4 Faktorer som försvårar en anställning... 6 2:4:1 Personliga barriärer... 6 2:4:2 Stämpling och stigmatisering genom diskriminering... 6 2:5 Sammanfattning av tidigare forskning... 7 3. Teori... 8 3:1 Val av teorier och relationen mellan teorierna... 8 3:2 Beckers stämplingsteori... 8 3:3 Goffmans teori om stigmatisering... 9 3:4 Sammanfattning av teorival... 10 4. Metod... 10 4:1 Val av insamlingsmetod... 10 4:2 Urval... 10 4:3 Urval av intervjupersoner... 11 4:4 Operationalisering... 12 4:4:1 Intervjuguide till organisationen... 12 4:4:2 Intervjuguide till deltagarna... 13 4:5 Tillvägagångssätt... 13 4:5:1 Pilotstudie med intervjuguiden... 13 4:5:2 Förberedelser inför intervjun... 14 4:5:3 Intervjutillfället... 14 4:5:4 Transkribering och analys... 14

4:6 Etiska överväganden... 14 4:7 Metodologiska reflektioner... 15 4:8 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet... 16 4:8:1 Validitet... 16 4:8:2 Reliabilitet... 16 4:8:3 Generaliserbarhet... 17 5. Resultat, analys och slutsats... 17 5:1 Resultat av individernas upplevelser av samhällets syn på före detta kriminella... 17 5:2 Analys av individernas upplevelser av samhällets syn på före detta kriminella... 19 5:3 Resultat av individernas upplevelser av arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande... 19 5:3:1 Arbetsgivarnas inställning... 19 5:3:2 Individuella faktorer som försvårar en anställning... 21 5:4 Analys av individernas upplevelser av arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande... 22 5:5: Resultat av hur individerna upplever hjälpen av en professionell organisation vid deras jobbsökande... 23 5:6 Analys av hur individerna upplever hjälpen av en professionell organisation vid deras jobbsökande... 24 5:7 Resultat om vilka skillnader som individerna upplever vid att söka jobb själva eller söka jobb via en hjälporganisation... 25 5:7:1 Deltagarnas upplevelser... 25 5:7:2 Yrkespersonens upplevelser... 26 5:8 Analys om vilka skillnader som individerna upplever vid att söka jobb själva eller söka jobb via en hjälporganisation... 27 6. Diskussion... 28 6:1 Diskussion... 28 6:2 Förslag till vidare forskning... 30 Referenser... Bilagor... Bilaga 1. Intervjuguide till organisationen... Bilaga 2. Intervjuguide deltagare i organisationen...

1. Inledning 1:1 Problemområde Man ska sona sitt brott är ett känt talesätt som många använder sig av i diskussioner om kriminella och deras brottsliga handlingar. Men vad händer egentligen sen, efter att man sonat sitt brott, och vill komma tillbaka till samhället? Forskning visar att en av de viktigaste faktorerna för att kunna integreras i samhället och inte återfalla i kriminalitet, är att finna och behålla ett arbete (Falcones & Kethineni 2007:40, Graffam et al 2008:674, Eley 2007:162). Trots detta känner många före detta kriminella att de blir bemötta negativt av arbetsmarknaden i sina försök att skapa ett nytt och annorlunda liv långt ifrån kriminalitet och missbruk, och att detta försvårar deras chanser till ett nytt liv, och istället ökar risken för ett fortsatt liv i kriminalitet och missbruk. En av intervjupersonerna i studien uttryckte det så här: Det förväntas hela tiden mer ifrån oss än av andra... och jag har en jättebra lösning på problemet som jag hittade förut, och det är att börja knarka igen för då behöver jag inte bry mig det blir så mycket att man inte orkar mer och då är man tillbaka där man började... En individ på anstalt av normal säkerhetsklass kostar staten och samhället årligen över en miljon kronor (www.kriminalvarden.se) För varje person som kan hindras från att återgå till ett kriminellt liv, sparar samhället ca 17 kronor per investerad krona, i jämförelse med om den personen skulle återfalla i kriminalitet (Nyström et al 2002:20). Då har man endast tagit hänsyn till rent ekonomiska kostnader, och inte personligt lidande för den drabbade, omgivningen och individen som begår brotten. För varje person som inte återfaller i missbruk eller kriminalitet sparar både samhället mycket pengar och de här personerna själva, många av dem lider ju också av sina handlingar, så det är en vinn vinn situation för alla... Martin, en av intervjupersonerna Trots dessa siffror möts de före detta kriminella individerna dagligen av motstånd i samhället, vilket försvårar processen till ett nytt liv. Det finns många organisationer i samhället som på olika sätt inriktar sig på att underlätta för individerna efter avslutat kriminellt liv, och vissa av dem inriktar sig främst på arbetsmarknaden och på att ge hjälp till arbete genom olika metoder. En av de organisationerna undersöks närmare i denna studie och är en samverkan mellan kriminalvården, arbetsförmedlingen och kommunen i den stad som organisationen verkar i. Syftet med organisationen är att hjälpa personer som har ett socialmedicinskt funktionshinder eller funktionsnedsättning, vilket betyder en bakgrund i kriminalitet och/eller missbruk, som i sin tur innebär svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. 1

Personerna söker sig frivilligt till organisationen, vilket är viktigt då just arbetssättet konsekvenspedagogik som organisationen använder sig av bygger på det fria valet. Organisationen finns över hela Sverige, och just denna valda organisation är en relativt liten verksamhet, som tar emot ett max antal på åtta deltagare per kursstart och 48 per år, vilket gör kurserna väldigt personliga och intensiva. Alla som deltar i organisationen får gå en vägledningskurs, där föreläsningar och grupparbeten varvas med fritidsaktiviteter som exempelvis matlagning, då majoriteten av deltagare har någon slags diagnos, såsom ADHD eller dyslexi, som försvårar deras koncentrationsmöjligheter. Deltagarna får även lära sig skriva korrekta cv och personliga brev, och får även öva på att hitta information om olika jobb, ringa samtal och ha jobbintervjuer. De får dessutom lära sig att hantera sin bristande impulskontroll och tänka på konsekvenser som många av deltagarna lider av. Efter kursen startar ett individuellt schema för deltagarna, där deras specifika behov tas fram. Då kan individerna få ytterligare hjälp med att skriva cv, intervjuträna och påbörja jobb och praktiksökandet, vilka de själva söker. Vid positiva utskrivningar i form av praktik eller anställning, påbörjas en uppföljning ifrån organisationens sida, utifrån både deltagarens och arbetsgivarens behov, där organisationen kan agera stöd för båda parter. Vid vissa tillfällen erbjuds lönebidrag till arbetsgivaren för en anställning eller praktikplats(nyström et al 2002:33-38). Utifrån ett stämplings- och stigmatiseringsperspektiv, ämnar denna studie undersöka före detta kriminellas subjektiva uppfattning om situationen, samt dessa tankar om önskvärda förbättringar såväl i samhället i stort, men också inom organisationerna som hjälper före detta kriminella in på arbetsmarknaden. 1:2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka före detta kriminellas subjektiva upplevelser av bemötandet av samhället generellt och arbetsmarknaden i synnerhet efter avslutad kriminalitet, och vilka möjligheter samt problem som kan uppstå i samband med dessa individers arbetssökande. 1:3 Frågeställningar Frågeställningarna som denna uppsats kommer utgå ifrån och ämnar besvara är: 1. Hur upplever individerna samhällets syn på före detta kriminella? 2. Hur upplever individerna arbetsmarknadens bemötande vid deras jobbsökande? 3. Hur upplever individerna hjälpen av en professionell organisation vid deras jobbsökande? 4. Vilka skillnader upplever individerna vid att söka jobb själva eller söka jobb via en hjälporganisation? 2

1:4 Egen begreppsdefinition Med Samhället menas i denna uppsats alla individer samt offentliga tjänster som individerna möter på efter avslutad tid på anstalt, som exempelvis grannar och annan omgivning, samt offentliga tjänster som exempel bank och försäkringsbolag, vilket individerna själva benämner i intervjuerna vid frågor om samhället. Samhället kan därför tolkas som allting som på olika sätt kommer i kontakt med efter avslutat tid på anstalt. I intervjuerna refererades de individer som inte begår kriminalitet eller brukar droger, som vanliga människor eller Svenssons, vilket användes av intervjudeltagarna och därför anammades av intervjuaren för att underlätta för intervjudeltagarna och få dem att känna sig trygga i sina ordval. 1:5 Disposition Härnästföljer ett kapitel om tidigare forskning som denna studie stödjer sig på. Detta kapitel delas upp i olika undertitlar där studiernas huvudsakliga syfte och genomförande beskrivs. De tidigare studiernas resultat är kategoriserade i olika teman som är relevanta för denna studie, som exempelvis värdet av en anställning, och faktorer som försvårar en anställning. Kapitlet avslutas med en sammanfattning om tidigare forskning. Det tredje kapitlet beskriver studiens valda teorier, varför de valts och hur de relaterar med varandra utifrån studiens syfte. Dessa är Beckers stämplingsteori, samt Goffmans teori om stigmatisering. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de valda teorierna. Det efterföljande kapitlet är metod som tar upp val av datainsamling, urval, operationalisering, och tillvägagångssätt med underkategorier i form av en pilotstudie med intervjuguide, förberedning inför intervjun och intervju. Etiska överväganden, metodologiska reflektioner och validitet, reliabilitet och generaliserbarhet tas även upp i metoddelen. Efter metodkapitlet följer kapitlet Resultat & analys, med en presentation och analys av den insamlade empirin, med studiens frågeställningar som underrubriker. Kapitlet avslutas med en sammanfattande slutsats. Det sista kapitlet är diskussionsdelen, där en sammanfattning avstudien ges samt förslag till vidare forskning presenteras. 2. Tidigare forskning Nedan följer en tematisering av den tidigare forskning som denna studie refererar till. Först presenteras studiernas huvudsakliga syfte samt hur studierna genomförts, följt av deras innehåll tematiskt uppdelat i olika kategorier, för att avslutas med en sammanfattning om studiernas relevans för denna studie. Detta kapitel kommer ta upp fyra artiklar ifrån Kanada, USA, Australien och Skottland som samtliga relaterar till studiens syfte om hur före detta kriminella upplever bemötandet ifrån arbetsmarknaden vid jobbsökande och om individerna upplever en förändring om de får hjälp av en professionell organisation vid sitt jobbsökande jämfört med om de skulle söka jobb för egen hand. Sökorden som använts för att finna de tidigare undersökningarna är: Labelling, 3

stigma, ex offenders, hire ex offenders, och employment. 2:1 Studierna syfte Syftet med Scotts kanadensiska studie (2010) var att undersöka före detta kriminellas upplevelser kring värdet i en anställning samt att mer ingående studera vilka faktorer som påverkade en anställning för en före detta kriminell (Scott 2010:46) Falcones och Kethinenis (2007) amerikanska studie syftar till att utveckla och ge en holistisk förklaring till orsakerna till att före detta förbrytare har svårigheter att få en hållbar anställning, genom att undersöka ett flertal faktorer som exempelvis kulturella faktorer, sociala svårigheter, inverkan ifrån andra intagna, vinster i anställningsfärdigheter, grader av inkapacitering, stigmatisering och arbetsgivarnas inställning till att anställa före detta kriminella (Falcones & Kethinenis 2007:37f). Denna studie kommer fördjupa sig mer i faktorerna sociala svårigheter, stigmatisering och arbetsgivarnas inställning till anställning. Graffam, Shinkfield och Hardcastle (2008) syfte var att undersöka den upplevda anställningsbarheten för före detta fångar och kriminella i Australien (Graffam et al 2008:673) Syftet med Eley's studie (2007) var att undersöka erfarenheter kring och strävan efter jobb för individer med en bakgrund i kriminalitet och missbruk i Skottland (Eleys 2007:162) 2:2 Genomförande Scotts studie utgår ifrån en tidigare utförd studie som undersökte 302 manliga förbrytare som släppts ifrån sex institutioner i Kanada, men har en mer kvalitativ inriktning. Studiens metodval var mångsidigt där både en intervju gjordes med deltagarna samt att en enkät skickades ut vid två tillfällen tre till sex veckor innan frigivning, samt sex månader efter frigivning. Man kopplade även viss registerdata till enkätsvaren.(scott 2010:50f). I Falcones och Kethinenis (2007) litteraturstudie undersöks flera tidigare studier om riskfaktorer kring före detta kriminella i deras väg till anställning i Amerika, för att få en bredare syn på problemet. (Falcone &Kethinenis 2007: 37) Graffam et al s (2008) studie genomfördes i Australien via enkäter till fyra olika grupper på arbetsmarknaden, där totalt 1181 personer deltog varav 626 var män och 555 var kvinnor. 596st var arbetsgivare, 234 anställda inom arbetsförmedlingen, 176 kriminalvårdare och 175 personer med en kriminell bakgrund. I enkäterna efterfrågades sannolikheten att en hypotetisk jobbsökande både skulle få och behålla en anställning, vilka speciella färdigheter som var meriterande, samt sannolikheten att före detta kriminella, förbrytare och andra arbetssökande hade dessa meriterande färdigheter (Graffam et al 2008:675). I Eley's studie (2007) användes kvalitativa data ifrån 27 män och två kvinnor som hade villkorlig frigivning eller samhällstjänst under juni- augusti 2001 i Skottland (Eley 2007:165). 4

2:3 Värdet av en anställning 2:3:1 Den personliga förbättringen Enligt Scott (2010) leder en anställning till att individerna blir mer ansvarstagande, får ett högre personligt värde, självständighet, värdighet och ett tillhörande i samhället. Dessutom ökar individens inkomst och denne får en mer strukturerad vardag med rutiner, samt ökar sitt sociala kapital och på så sätt även sitt självförtroende och sin psykiska hälsa, vilket i sin tur ytterligare minskar risken för återfall i kriminalitet för individen (Scott 2010:47). Studien visar att det mest värdefulla med att ha ett jobb enligt respondenterna, var den finansiella säkerheten och de materiella vinsterna, som exempelvis chansen att köpa bostad, bil och kläder. Dessutom ansågs fördelar som självständig utveckling och fysiskt och psykiskt välmående vara viktiga faktorer, liksom känslor av personlig tillfredsställelse och fullbordande. Att kunna försörja sig själv och/eller sin familj, samt att vara mer involverad i samhället, identifierades också som en viktig faktor (Scott 2010:62). Falcone och Kethineni (2007) menar att det finns tre basbehov för en före detta kriminell, nämligen anställning, boende och någon som tror på dem (Falcones & Kethineni 2007:40) Även enligt Graffam et al (2008) är att få och behålla ett jobb väldigt viktigt i integreringen i samhället igen, samt för att inte återfalla i kriminalitet. Förutom individuella fördelar som exempelvis ökat självförtroende och självkänsla, finns även fördelar kopplat till familjelivet som exempelvis försörjning av familjen (Graffam et al 2008:674). Likt Scott och Graffam menar Eley (2007) att ett arbete både hjälper individen att integreras i samhället, samt att det även bidrar till individers självständighet, trygghet, värdighet och ansvar. Ett arbete hjälper även mot återfall i missbruk och kriminalitet. Scott menar även att det finns något som heter Job- readiness, och som betyder att en individ är redo att söka sig till arbetsmarknaden, genom att till exempel ha tillräckliga baskunskaper i att läsa, skriva och räkna, eller ha ett acceptabelt socialt beteende som att exempelvis komma i tid och att vara närvarande. Enligt Eley saknar många individer som kommer ifrån anstalt eller missbruk dessa baskunskaper, och är därmed inte job ready (Eley 2007:162). 2:3:2 Den allmänna förbättringen Scott (2010) menar i sin studie att det inte bara är tal om individuella vinster när en före detta kriminell blir anställd, utan även vinster för samhället,detta pga. lägre kostnader i och med att den före detta kriminelle inte återfallet i brott (Scott 2010:47) Graffam et al (2008) är inne på samma sak och pekar på att mindre brottslighet, större allmän trygghet och minskade kostnader för staten i och med minskade siffror i brottslighet, samt en ökad tolerans och förståelse för före detta kriminella på arbetsmarknaden, vilket i sin tur leder till 5

minskade fördomar (Graffam et al 2008:674). 2:4 Faktorer som försvårar en anställning 2:4:1 Personliga barriärer Enligt Scott (2010) är arbete och anställning en viktig aspekt för individer som vill bryta sin kriminella bana. (Scott 2010:46) Även om en anställning är en nyckelkomponent i förbrytarens försök att bryta sitt kriminella förflutna, finns många hinder i dennes vardag, vilket bland annat kan vara psykisk eller fysisk ohälsa, drogmissbruk, bristande utbildning eller arbetslivserfarenhet, samt stora skulder och bristande social support. Dessa faktorer som hindrar eller försvårar för individerna att komma ifrån sin kriminalitet, försvinner oftast av sig själva genom just en anställning, vilket blir lite paradoxalt (Scott 2010:48) Falcone och Kethineni (2007) tar i sin studie upp en tidigare undersökning som visar att 21 procent av de intagna i undersökningen lider av någon sjukdom, till skillnad ifrån 11 procent i den generella populationen, vilket försvårar deras förmåga att kunna arbeta. Så många som 10-16 procent av de intagna led av en psykisk sjukdom, vilket är en otroligt hög siffra i jämförelse med den generella populationens på två procent. Dessutom led 10 procent av de intagna av inlärningssvårigheter, vilket är tre gånger så mycket som i övriga populationen (Falcone &Kethineni 2007:37f). Likt Scott och Falcone et al, påpekar även Eley (2007) att före detta kriminella och missbrukare lider av lågt självförtroende, beteende och hälsoproblem, skuldproblem, fattigdom och otryggt boende. De har även bristande arbetslivserfarenhet och utbildning (Eley 2007:164) 2:4:2 Stämpling och stigmatisering genom diskriminering Förutom personliga barriärer för individen, möts denne även av svårigheter i form av arbetsgivares negativa attityder och av en allmän diskriminering i samhället. Dessa svårigheter måste enligt Scott försvinna, precis som arbetsgivarnas negativa inställning till att anställa en före detta kriminell. När en individ begått en eller flera kriminella handlingar, får denne en stämpel i samhället som kriminell och oärlig, och får dessutom ett belastningsregister där samtliga brott personen blivit dömd för står med. Denna stämpling internaliseras av förbrytaren, som börjar känna skam och andra negativa känslor om sig själv, och som därför ofta ljuger eller undangömmer sin kriminella bakgrund vid en anställningsintervju. Detta i sigriskerar att leda till en slags självuppfyllande profetia, när den redan förutbestämda tankesättet om kriminella som oärligadärmedblir sann. På så sätt försvåras även chansen för de före detta kriminella att söka sig ett jobb, då de själva till slut internaliserar omgivningens negativa tankar om dem, och till slut själva inte anser sig vara värda eller förtjäna ett arbete, och speciellt inte ett arbete som kräver mer än monotona arbetsuppgifter och låg lön (Scott 2010:48f) 6

I Falcones och Kethinenis (2007) studie rapporteras om ett fältarbete som gjorts 2003 i Milwaukee i Wisconsin, där studien gick ut på att undersöka arbetsgivares beteende vid en anställning. Hela 75 procent av de arbetsgivare som var med i studien ställde frågor till den arbetssökande om dennes kriminella historia, trots att de i de flesta fallen inte hade tillåtelse att fråga detta och 27 procent av arbetsgivarna gjorde bakgrundskontroller på de arbetssökande i experimentet. Resultaten ifrån undersökningen visade att sannolikheten att bli kallad till en andra intervju minskade med 50 procent om den arbetssökande hade kriminell bakgrund (Falcone & Kethineni 2007:40) Falcone och Kethinenis (2007) belyste även arbetsgivares ovillighet att anställa en före detta kriminell, och visade tidigare undersökningar ifrån 2002 och 1999, där så många som 65 procent av arbetsgivarna inte var villiga att anställa före detta förbrytare. Ovilligheten varierade även beroende på vilket brott som begåtts, där våldsbrott låg högst på listan, samt om individen nyligen kommit ut ifrån anstalt och inte hade jobberfarenhet(falcone &Kethineni 2007:41) Graffam et al (2008) studie visade att endast personer med intellektuella och psykiska svårigheter hade mindre chans att få ett jobb än före detta kriminella Före detta kriminella hade även mindre sannolikt de meriter och färdigheter som krävs vid en anställning i jämförelse med de övriga deltagarna i studien (Graffam et al 2008: 673) Likt övrig ovannämnd tidigare forskning, visar Eleys studie (2007) på att arbetsgivare har negativa tankar om före detta kriminella eller missbrukare, och att de inte anses pålitliga vid en anställning, med grund i sin tidigare kriminalitet eller missbruksproblematik. Detta medför tyvärr att många individer ljuger om sin kriminella eller missbrukshistoria, vilket i sin tur ökar de underliggande antagandena om kriminella som icke pålitliga (Eley 2007:173). 2:5 Sammanfattning av tidigare forskning Samtliga studier visar att före detta kriminella finner många vinster i en anställning, som exempelvis ökat självförtroende, ansvarstagande, ökad trygghet samt stabilare ekonomi och familjesituation. Tyvärr visar dock studierna på ett antal faktorer som försvårar för den före detta kriminelle vid en anställning, som bland annat personliga svårigheter i termer av bristande utbildning och arbetslivserfarenhet, men även negativt bemötande ifrån arbetsmarknaden och arbetsgivare, som har svårt att anlita före detta kriminella då de bland annat antogs vara opålitliga. Den tidigare forskningen styrker därmed studiens teorival stämpling och stigmatisering, som båda visar på en negativ bild skapad av samhället mot före detta kriminella. Trots att de tidigare studierna inte undersökt dessa förhållanden i det svenska samhället, finns ingen anledning till att tro att dessa studier inte skulle kunna appliceras i den svenska kulturen, då Sverige har många likheter med Kanada, USA, Australien och Skottland som de tidigare studierna utförts i. Vissa av 7

de tidigare studierna har fokuseratpå både kvinnor och män, dock kommer denna studie endast undersöka fenomenet utifrån ett manligt perspektiv. 3. Teori Studiens insamlade material kommer att analyseras med hjälp av stämplingsteorin och Goffmans teori om stigmatisering. Nedan följer en redovisning av dessa teorier och hur de relaterar till varandra, samt en mer djupgående beskrivning av varje teori och en avslutande sammanfattning. På grund av svårigheter att finna teorierna i originaltext, kommer teorierna förklaras utifrån Newburn bok Criminology (2007) och Giddens bok Sociologi (2007), vilket kan ses som negativt då det är en återberättelse av andra författare än grundaren av teorierna, dock anses texten vara skriven som ren fakta och inte innehålla några subjektiva åsikter eller värderingar om teorierna. 3:1 Val av teorier och relationen mellan teorierna I denna studie relateras den insamlade empirin till sociologiska/kriminologiska teorier, stämplingsteorin och teorin om stigmatisering. Dessa teorier valdes för att de visar på hur samhället på olika sätt kategoriserar och dömer individer som på något sätt avviker från de normer och värderingarna som samhället är uppbyggt på. Teorierna kan därför med fördel användas för att relatera till studiens syfte och frågeställningar 3:2 Beckers stämplingsteori Howard Beckers teori om stämpling grundar sig i att avvikande beteende inte är egenskaper hos en individ, utan att denna avvikelse uppstår i samspel mellan avvikande och icke avvikande individer. För att utföra och bibehålla den normativa makten i ett samhälle, förses personer med egenskaper och beteenden som avskiljer dem ifrån samhällets normer med etiketter och stämplar, för att på så sätt visa att de är avvikande. Utifrån denna avvikande etikett blir individen bemött på ett annorlunda sätt, vilket gör att personen så småningom internaliserar denna etikett och stämpling. Beroende på vilken omgivning och kontexten individen befinner sig i, blir handlingar stämplade som positiva eller negativa, vilket i sin tur leder till stämpling av individerna som begått handlingarna. Exempelvis kan det som ses som vanliga bus bland tonårspojkarna i en välbärgad del av samhället, anses vara kriminella handlingar bland killar i samma ålder som bor i de fattigare delarna av samhället. Handlingarna är i båda fallen desamma, men tillskrivs olika allvarlighetsgrader beroende på vilken individ som begått handlingarna, och varifrån i samhället individen kommer ifrån. Stämplingen påverkar inte bara hur andra människor uppfattar individen, utan förändrar även individens självbild, och denna självbild är i sin tur svår att bli av med (Giddens 2007:590f). Grunden i stämplingsteorin är alltså att det inte är handlingeni sig som producerar det 8

avvikande beteendet, utan de etiketter som tillskrivs individerna som begår dem. Dessa etiketter formas på grund av olika faktorer som är avvikande från den normativa majoriteten i ett samhälle, som exempelvis kläder, utseende, sätt att prata eller föra sig och etnisk bakgrund. Inom stämplingsteorin förklaras två steg av avvikelse- primär och sekundär. Primär avvikelse innebär att en person stämplas som exempelvis kriminell, med grund i dennes avvikande handlingar, och sekundär är när personen börjar acceptera sin stämpling och själv uppfatta sig som avvikande eller kriminell (Newburn 2007:213f). Inom kriminologin är stämplingsteorin viktigt, just för att den utgår ifrån att det inte är handlingen i sig som är kriminell, utan att kriminaliteten bestäms av dem som har makten i samhället, och som bland annat har kontroll över lagstiftning och rättsväsende. Avvikande handlingarna definieras olika i olika kulturer och samhällen. Mord, stöld och våldtäkt ses visserligen som brott i de flesta samhällen, men definieras ändå olika beroende på i vilken kontext de utförs. Exempelvis har en soldat tillåtelse att döda sin fiende i krig (Giddens 2007:591ff). 3:3 Goffmans teori om stigmatisering Goffman menar att ett samhälle vilar på normer och värderingar, och att stigmatisering uppstår när individer i samhället inte upplevs följa dessa värderingar, utan anses ställa sig utanför det normativa samhället. Genom att märka dessa människor som utanför, skapas även ett vi och ett dem i ett samhälle, vilket i sin tur stärker den samhälleliga normen. I det antika Grekland märktes eller brändes de individer som föll utanför samhällets normer kroppsligt med symboler för att visa på deras moraliska förkastelse. Dessa individer kunde bland annat vara kriminella, slavar eller en förrädare. Goffman drar även paralleller till fängelset, där de intagna blir fråntagna sin egen identitet, tillskrivna ett nummer istället för ett namn, och tvingade att raka huvudet samt bära lika uniform som alla andra, för att på alla sätt möjliga få individerna att förstå att deras medlemskap i samhället har raderats (Newburn 2007:217f). En faktor till att stigmatisering uppstår enligt Goffman är för att samhället vill ha social kontroll, och genom att stigmatisera olika grupperingar får samhället kontroll över dem. De grupper som löper risk att bli stigmatiserade är de individer som har egenskaper eller personlighetsdrag som skiljer sig från majoriteten i samhället, och som på grund av dessa skillnaderanses utgöra ett hot. Ett stigma, enligt Goffman, är väldigt sällan sanningsenligt, utan är grundat i fördomar och stereotypa föreställningar om individer olika majoriteten. Det finns olika slags stigman, som exempelvis fysiska- som funktionshinder, biografiska- som ett kriminellt förflutet, och kontextuella- som innebär att vara i ett sällskap som är dåligt. I denna studie kommer främst riktas fokus på det biografiska stigmat, som grundas i uppfattningar relaterade till att individer haft ett förflutet i kriminalitet (Giddens 2007:240). 9

3:4 Sammanfattning av teorival Ovan presenterade teorier är relevanta i denna studie om före detta kriminellas försök att komma in på arbetsmarknaden. Stämplingsteorin och teorin om stigmatisering används för att tolka hur och varför samhället ser negativt på personer som hamnat utanför samhällets normer genom att begå kriminella handlingar. Dessa negativa beteenden mot före detta kriminella kan leda till fortsatt och/eller ökad kriminalitet, då de inte anser sig vara värda något annat eller få några andra chanser i samhället och därför fortsätter sin kriminella bana istället för att välja en laglydig väg. 4. Metod Nedan följer en redovisning av vilken insamlingsmetod som använts i uppsatsen och varför, samt vilken urvalsmetod som använts. Operationalisering, intervjuutförande, metodologiska reflektioner, validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och etiska överväganden redovisas även i detta avsnitt. 4:1 Val av insamlingsmetod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer låg till grund för materialet som sedan analyserades. Vid semistrukturerade intervjuer används en intervjuguide som intervjupersonen får besvara öppet utifrån sin subjektivitet, varvid forskaren har möjlighet att om nödvändigt ställa följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer är att föredra vid kvalitativa studier där man vill ge respondenten möjlighet att svara så öppet som möjligt, men ändå hålla svaren inom ett visst tema som är förutbestämt av forskaren. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att de riktas just till intervjupersonen och vad som är intressant för denne, och följer individen i intervjun, till skillnad från kvantitativa ansatser som är strikt förutbestämda och låsta (Bryman 2008:413ff). 4:2 Urval Urvalet till intervjuerna skedde via ett strategiskt, målstyrt urval, detta för att få fram relevanta intervjupersoner som kunde besvara studiens syfte och frågeställningar. Anledningen till valet av ett strategiskt urval är att studien handlar om en viss grupp av människor och deras upplevelser kring arbetsmarknaden utifrån deras kriminella bakgrund, vilket ett strategiskt urval underlättar genom att endast en viss grupp som är relevant för studien, intervjuas (Bryman 2008:392ff). Intervjuerna gjordes dels med en yrkesperson på en organisation som hjälper före detta kriminella ut på arbetsmarknaden, samt dels med tre före detta kriminella som varit eller är deltagare i organisationen i dagsläget. Efter en kort sökning via internet angående hjälporganisationer för före detta kriminella i deras väg tillbaka till arbetsmarknaden, uppkom information om denna organisation, en av de ansvariga för organisationen uppsöktes via telefon och ett intervjumöte bokades. Denna person hjälpte även till med att hitta ytterligare intervjupersoner till uppsatsen. Detta kan ses som både positivt och negativt. Positivt då det kan 10

upplevas mer tryggt ifrån deltagarnas sida då även en ansvarig i organisationen blivit intervjuad, negativt då valet av intervjuperson kan ha blivit styrt till personer som organisationens ansvarige anser ge svar till organisationens bästa. Dock meddelade den ansvarige i organisationen att denne valt ut intervjudeltagare som denne funnit lämpliga att bland annat klara av en intervju, vilja svara på frågor, och även vilja delta, vilket endast kan ses som positivt. Dessutom är det inte uppsatsens huvudsakliga syfte att undersöka eller utvärdera organisationen, utan det är deltagarnas upplevelser av bemötandet ifrån samhället och arbetsmarknaden samt vilka skillnader de uppfattade vid att få hjälp av en professionell organisation som står i fokus. Studien valde därför en relevant verksamhet, och valet föll på denna organisation då den uppfattades relevant och professionell. Organisationens namn kommer inte nämnas i uppsatsen, detta efter samtal med intervjupersonerna som ville att det både skulle råda anonymitet angående deras samt organisationens namn Varje intervjuperson blev intervjuad via en så kallad face to face intervju, där tre av mötena skedde i organisationens lokaler, för att underlätta för intervjupersonerna tidsmässigt då de samtidigt deltog i olika jobbsökningar. En av intervjuerna ägde rum på individens nya arbete, för att underlätta för denne i sitt arbete så att denne inte behövde åka ifrån jobbet. Samtliga intervjupersoner blev tillfrågade om de gav sitt medgivande till inspelning av intervjun, vilket alla godtog. Fördelarna med att göra så kallade face to face intervjuer, är att vid en god kontakt och trygg intervju, kan mycket intressant och relevant fångas upp i intervjupersonernas svar, som sedan kan utvecklas genom följdfrågor Dessa intervjumoment möjliggör även studiet av intervjupersonernas kroppsspråk och gestikuleringar, som i vissa fall kan vara lika talande som orden som sägs. Ibland kan en text på ett papper förlora sin mening då den inte uppfattas i den kontext som den uttalades i, vilket kan försvåra den korrekta tolkningen av individens utsaga. En nackdel med face to face intervjuer kan vara att personen inte berättar sanningsenligt utan säger det som denne tror att intervjuaren vill höra. Denna risk finns dock i samtliga insamlingsmetoder av empiri, både kvalitativa och kvantitativa, och anses inte vara ett större problem än vanligt i denna studie, då intervjupersonernas utsagor upplevs sanningsenliga och subjektiva utifrån deras livserfarenheter. (Bryman 2008:210,213f). 4:3 Urval av intervjupersoner Samtliga intervjuade deltagare var män mellan 30 och 40 års ålder. Utöver denna korta presentation råder anonymitet och intervjupersonerna kommer framöver att nämnas med de fiktiva namnen Martin, Oliver, Casper och Eric. Intervjuperson 1, Martin Martin, 35 årgammal är frivårdens representant inom organisationen. Han jobbar som konsekvenspedagog och leder deltagarna under vägledningskursen och coachar dem i sökandet 11

efter jobb. Intervjuperson 2, Oliver Oliver är 36 år gammal och har varit deltagare i organisationen i drygt en månad vid intervjutillfället. Intervjuperson 3, Casper Casper, som är 31 år gammal har även han varit deltagare i drygt en månad vid intervjutillfället. Intervjuperson 4, Eric Eric är 38 år och var deltagare i organisationen 2010, men har på olika sätt fortfarande kontakt med organisationen, då han numera arbetar som coach och motivatör inom en organisation för före detta kriminella som efter avslutad tid på anstalt behöver socialt stöd. 4:4 Operationalisering Med grund i syftet, frågeställningarna och de valda teorierna om stämpling och stigmatisering, utformades två intervjuguider med öppna frågor för att underlätta för intervjupersonerna vid intervjutillfället. Dessa frågor var mer specifika än studiens syfte och frågeställningar, men ändå så pass öppna och vida att de tillät respondenten att subjektivt och personligt besvara frågorna utifrån deras egna tankar och erfarenheter. Den ena intervjuguiden (se bilaga 1) utformades för yrkespersonen och innehöll mer generella frågor om organisationen, men även frågor utifrån stämpling, och den andra intervjuguiden (se bilaga 2) riktades till organisationens deltagare och ville fånga deras subjektiva tankar och upplevelser. Båda intervjuguiderna delades in i kategorierna organisationen och stämpling, men innehöll lite olika frågor då yrkespersonen svar reflekterade denne som just yrkesperson, och de andra deltagarna intervjuades i egenskap av privatpersoner utifrån deras subjektiva åsikter och upplevelser. 4:4:1 Intervjuguide till organisationen Först i intervjun efterfrågades generella bakgrundsfakta, dels för att få generell information om intervjupersonen, men även för att få igång ett flytande samtal. Frågorna vad är din position i organisationen?, hur länge har du varit i organisationen? och varför sökte du detta jobb? ställdes. Efter bakgrundsfrågorna ställdes frågor utifrån kategorin organisationen, som exempelvis vill du berätta om organisationen? hur ser en vanlig dag ut? och vad är skillnaden mellan organisationen och arbetsförmedlingen?. Intervjupersonen fick även frågan om denne ansåg att det fanns några styrkor eller svagheter med organisationen. Dessa frågor ställdes för att få mer information om organisationen och dess arbetssätt. Utifrån kategorin stämpling ställdes frågor som varför tror du att denna organisation behövs?, Vad tror du organisationen kan förändra för deltagarna i frågan om diskriminering och 12

stämpling? och vad anser du kan förbättras i samhället angående stämpling och diskriminering av före detta kriminella?. Dessa frågor ställdes för att utreda den generella synen ifrån arbetsmarknaden på före detta kriminella, utifrån en yrkespersons syn, samt för att undersöka om det, enligt svarspersonen, sker stämpling av före detta kriminella på arbetsmarknaden, och i så fall på vilket sätt. 4:4:2 Intervjuguide till deltagarna I intervjun med deltagarna ställdes först generella bakgrundsfrågor angående ålder och tid inom organisationen, samt frågor som vad tycker du är det svåraste med att komma tillbaka till samhället efter avslutad tid på anstalt? och varför tror du att individer återfaller i kriminalitet igen efter avslutad tid på anstalt?. Dessa ställdes för att få en liten inblick i individens subjektiva synsätt på livet efter anstalt. Efter den generella bakgrundsfaktan ställdes inom kategorin organisationen frågor som varför sökte du dig till organisationen? och har du sökt jobb själv innan du sökte dig till organisationen?. Intervjupersonerna blev även tillfrågade om de upplevde en skillnad mellan att söka på egen hand eller inom organisationen. Dessa frågor ställdes för att djupare få en inblick i varför organisationen är viktig för före detta kriminella, och hur upplägget uppfattas av deltagarna. Individen blev även tillfrågad om vad denne tyckte om organisationens regler för att deltaga, samt hur denne uppfattar uppföljningen som utförs efter påbörjad praktik eller anställning. Intervjupersonerna fick även frågor för att undersöka om det är den fria viljan som är avgörande för deltagandet inom organisationen. Inom kategorin stämpling ställdes frågor som exempelvis tycker du att denna organisation behövs och i så fall varför/varför inte? och anser du att du med din kriminella bakgrund, har samma förutsättningar på arbetsmarknaden som alla andra?. Det ställdes även en fråga angående arbetsgivares ökade förfrågan om utdrag ifrån belastningsregister, då detta tillvägagångssätt kan ses som stämplande (Backman 2012:13ff). Intervjupersonerna tillfrågades även hur de upplevde bemötandet ifrån arbetsmarknaden samt vad som kan förbättras när det gäller detta. Intervjun avslutades med att intervjupersonerna skulle föreställa sig att de fick prata till alla arbetsgivare om att anställa före detta kriminella, samt besvara frågan varför skulle jag anställa dig, trots din kriminella bakgrund? om de satt vid en anställningsintervju. De fick därefter frågan om de ansåg intervjun missat något viktigt, eller om det var något annat de ville berätta eller dela med sig. 4:5 Tillvägagångssätt 4:5:1 Pilotstudie med intervjuguiden Inför intervjuerna skapades två intervjuguider, en till yrkespersonen (se bilaga 1), och en intervjuguide till deltagarna (se bilaga 2). Dessa testades genom en pilotstudie med en frivillig deltagare. Denna pilotstudie genomfördes för att säkerställa att frågorna var relevanta för ämnet 13

och syftet med studien, att de gick att besvara på ett lättsamt och öppet sätt av deltagarna, samt om det fanns några tveksamheter till vad frågorna syftade till, om det kunde ske någon missuppfattning eller om frågorna på några sätt kunde uppbringa negativa känslor hos intervjupersonerna. Efter att pilotstudien genomförts och blivit godkänd av svarspersonen, påbörjades de riktiga intervjuerna. 4:5:2 Förberedelser inför intervjun Samtliga intervjupersoner fick en generell och kort information om studiens syfte, och tillfrågades därefter om de ville delta, vilket samtliga tackade ja till. De två intervjupersonerna som var deltagare i organisationen under intervjutillfället, informerades av en av de ansvariga inom organisationen innan de tackade ja. Samtliga deltagare fick även information om anonymitet, samt en förfrågan om inspelning av intervjun var möjlig, vilket samtliga svarade ja på. Datum och plats bestämdes för intervjutillfällena, och intervjuerna skedde på organisationen för deltagarnas skull så att det blev mest bekvämt för dem både i tid och i trygghetskänsla. 4:5:3 Intervjutillfället Innan intervjutillfället startade, informerades ytterligare en gång om studiens syfte, om de etiska principer som studien förhöll sig till, samt tillfrågades igen om det var okej att spela in intervjun, vilket de svarade ja på. Efter denna korta information påbörjades intervjuerna som tog mellan 40-60 min. 4:5:4 Transkribering och analys Efter intervjuerna transkriberades samtliga intervjuer och skrevs ned på dator i fullständiga meningar. Varje person fick en siffra och siffran skrevs ned vid varje svar, detta för att underlätta identifieringen vid analysen. Dessa siffror omvandlades sedan till fiktiva namn i analysdelen. Allt insamlat material klipptes isär och delades in i olika högar beroende på kategoritillhörighet, och svar, för att lättare tematisera och koda empirin. Utifrån kategorierna organisationen och stämpling, analyserades sedan materialet med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. 4:6 Etiska överväganden Denna studie förhåller sig till några grundläggande etiska principer, och samtliga intervjupersoner har blivit väl informerade om dessa principer. En av de etiska principerna är informationskravet, där respondenten informerades om vad studiens syfte var och hur intervjudelen skulle gå till väga genom öppna frågor och inspelning av intervjun. I enlighet med samtyckeskravet meddelades att det var frivilligt att delta, och att informanten när som helst innan, under eller efter intervjun kunde meddela att denne inte ville delta längre, och att detta i så fall skulle respekteras. Med grund i konfidentialitetskravet meddelades samtliga respondenter att de skulle vara anonyma i studien och 14

få fiktiva namn i resultat och analysdelen, samt att den inspelade intervjun endast skulle genomlyssnas och bearbetas av forskaren. Avslutningsvis meddelades samtliga respondenter att det insamlade materialet endast skulle användas i denna studie, i enlighet med nyttjandekravet (Bryman 2008:131f). Inför momentet informerades deltagarna att fakta och information kring deras kriminella bakgrund inte skulle efterfrågas och inte var relevanta, vilket kan lett till att de slappnade av mer vid intervjuerna. Ingen av deltagarna uttryckte något negativt om intervjufrågorna, och de hade inte några hinder eller svårigheter att dela med sig av egna livserfarenheter och tankar kring kriminalitet i sina liv. 4:7 Metodologiska reflektioner Intervjufrågorna utformades och ställdes så objektivt som möjligt för att minimera risken att missleda respondenterna. Objektivitet i forskning innebär att intervjupersonen inte ska bli influerade av forskares egna tankar och värderingar, som kan leda till att respondenterna tycker, tänker eller svarar på frågorna i enlighet med forskarens tycke, och inte utifrån deras egna tankar och erfarenheter. Genom att undvika ledande frågor, utan istället formulera dem objektivt utan värderingar bakom kan objektiviteten stärkas. Dessutom mottogs samtliga svar med samma entusiasm och tonläge, vilket minimerade risken att deltagarna skulle förstå vad forskaren eftersökte. Det kan dock vara svårt att visa entusiasm i rätt mängd, då man vill få respondenten att känna sig sedd och hörd, men samtidigt inte få respondenten att överreagera sina svar utan berätta sanningsenligt. Dessutom har forskaren alltid en förförståelse, vilket kan leda till subjektivitet och ledande frågor. Detta eftersträvades att i största möjliga mån undvikasgenom att till exempel vara lika entusiastisk inför varje intervjupersons svar, och genom att inte ställa några ledande frågor, utan stora öppna frågor med en stor ram för olika svar. Det är svårt att veta om urvalet av intervjupersoner lett till likasinnade intervjupersoner vilket i sin tur kan ha lett till ett positivare resultat än om intervjuaren hade valt sina deltagare själv. Detta har i största mån undvikits, dock var det en av de ansvariga på organisationen som ordnade med de övriga respondenter, vilket kan medföra en risk, då den ansvarige kan ha tagit respondenter som denne tycker är lämpligast att svara på frågorna utifrån organisationens vinning. Då syftet med denna studie inte är att på några sätt utvärdera organisationen eller organisationens arbete, anses detta inte vara en risk i studien utan ses endast som positivt då ansvarig valt ut informanter utifrån en tanke att respondenterna ska vilja bli intervjuade, och ge så mycket information som möjligt till studien. Det är även en fördel att låta en ansvarig i organisationen sköta intervjurekryteringen, då denne känner deltagarna i organisationen bättre, och vet vilka som skulle vilja ställa upp och delge information till studien. 15

4:8 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 4:8:1 Validitet I studier eftersträvas en hög validitet, vilket menas att studien mäter det som är avsett att mäta i undersökningen. Dessa kriterier skiljer sig dock åt mellan kvantitativa och kvalitativa studier, där kvantitativ forskning mäter på ett helt annat sätt än en kvalitativ studie, och på så sätt lättare kan applicera begreppet validitet, då kvantitativa studier inriktas på just mätning av något fenomen. Validitet är ett relevant begrepp även i kvalitativa studier, men då läggs mindre vikt på mätningen (Bryman 2008:351f). I kvalitativ forskning eftersträvas istället en öppenhet och genomskinlighet genom hela uppsatsen, från planering av uppsats till genomförande och empiriska resultat där samtliga led i processen är kontrollerade. Validitet handlar inte bara om val av metoder och begrepp, utan även forskaren som person spelar även en bidragande roll, genom sin förförståelse och moraliska integritet (Brinkmann & Kvale 2009:266ff). Genom att visa på genomskinlighet genom hela uppsatsprocessen, samt ta forskarens förförståelse i beaktande i analysen av materialet, eftersträvas validitet i uppsatsen i största mån. Denna studie ämnade undersöka hur före detta kriminella upplever bemötandet ifrån arbetsmarknaden vid jobbsökande, samt om individerna upplever en förändring om de får hjälp av en professionell organisation vid sitt jobbsökande än om de skulle söka jobb för egen hand och i så fall vilken förändring det skulle kunna vara. Utifrån kriterierna om validitet, anses att studien mätt det som varit avsett att mätas, och därför är valid. Utifrån svaren ifrån pilotstudien och de övriga intervjusvaren, besvaras syftet och frågeställningarna i studien. 4:8:2 Reliabilitet Det är viktigt att undersökningen har god reliabilitet, vilket betyder att studiens empiri kan uppnås igen om studien genomförs på liknande sätt (Bryman 2008:160, 162, 168). Med grund i Bryman (2008) som redovisas nedan, kan fastställas att kraven för att reliabilitet ska fastställas, inte kan uppnås. Då detta är en studie grundat i semistrukturerade intervjuer, vilket betyder att respondenterna fått liknande tematiska frågeställningar, med olika följdfrågor beroende på respondenternas svar, kan det inte fastställas att alla respondenter fått exakt likadana frågor, och därför kan inte reliabiliteten fastslås. Dessutom är svaren individernas subjektiva åsikter och tankar, vilket gör att frågorna inte besvarats utifrån lika premisser, och heller inte uppfattas likadant bland alla svarspersoner. Alla individer utvecklas ständigt, vilket försvårar reliabiliteten om samma frågor skulle ställas till respondenterna igen i ett senare skede, då dessa kan ha ändrat sina tankar och fått andra erfarenheter med tiden. Det finns även en viss subjektivitet i utgallringsprocessen av det insamlade materialet, då endast det material som tett sig väsentligt utifrån teorival och forskarintresse 16