Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-17 Dnr: 2015/25-NF-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-17 Dnr: 2015/25-NF-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionshinder Nämnden för personer med funktionsnedsättnings budgetunderlag 2016 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionshinder godkänner budgetunderlaget. Nämnden för personer med funktionshinder ger förvaltningen i uppdrag att senast i juni återkomma med förslag på besparingsåtgärder inklusive tillhörande tidplan och konsekvensanalyser med ambitionen att om möjligt påbörja åtgärderna under 2015. Ärendebeskrivning Stadsledningskontoret har begärt in budgetunderlag för perioden 2016-2018. Budgetunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till stadsledningskontoret senast den 2 april. Förvaltningens förslag till budgetunderlag följer den struktur och det innehåll som angetts i stadsledngskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 mars 2015 lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

Dnr: 2015/25-NF-041 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för personer med funktionsnedsättning Budgetunderlag 2016-2018 16 mars 2015

Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Jämförelse med andra kommuner... 2 Väsentliga mål och åtaganden... 3 Ekonomisk översikt... 3 Jämställdhet... 20 Gemensam verksamhet... 21 Väsentliga mål och åtaganden... 21 Planerad verksamhetsutveckling... 21 Ekonomi... 21 Förebyggande insatser/socialt nätverk... 21 Väsentliga mål och åtaganden... 21 Planerad verksamhetsutveckling... 21 Ekonomi... 22 Stöd i ordinärt boende... 22 Väsentliga mål och åtaganden... 22 Planerad verksamhetsutveckling... 22 Ekonomi... 22 Särskilda boenden SoL... 23 Väsentliga mål och åtaganden... 23 Planerad verksamhetsutveckling... 23 Ekonomi... 23 Insatser med stöd av LSS... 24 Väsentliga mål och åtaganden... 24 Planerad verksamhetsutveckling... 24 Ekonomi... 26 Bilagor Bilaga 1: Detaljbudget 2015 Bilaga 2: Investeringsplan 2016-2019 Bilaga 3: Verksamhetsmått

Nämndens ansvarsområde Nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för människor med funktionsnedsättning under 65 år med undantag för personer som har demens. Nämnden har också ansvar för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Sammanfattning Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under åren 2016-2018 är att uppnå en budget i balans samt att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses. Nämnden ska fortsatt arbeta aktivt för målgruppernas ökade delaktighet i samhället. Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Planeringsförutsättningar Ett generellt och återkommande problem är tidshorisonten på stadens budgetprocess kontra den faktiska planerings- och verkställighetstiden för att ha ett nytt boende i drift. Exempel: Nämnden har behov av två nya gruppbostäder 2016 utifrån den demografiska utvecklingen. Hinder för att hinna färdigställa dessa bostäder är att nämnden inte vet om det går att påbörja arbetet med den konkreta planeringen, upphandling och byggnation innan nämnden vet om den får budgetmedel till detta. Att trycka på knappen för att starta processen med att färdigställa nya bostäder måste varje år ske långt innan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar om budgetmedel för nästkommande år. Detta är ett stort hinder i planeringsprocessen. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka för varje beslut om personlig assistans från Försäkringskassan. Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under 2014. Ökningen kan bero på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. 1

Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Ytterligare orsaker som kan ha betydelse för den stora ökningen av deltagare under 2014, kan kopplas till ökad medvetenhet om möjlighet till val enligt LOV inom daglig verksamhet, vilket kan tilltala personer som inte tidigare ansökt om insatsen. Utifrån den alarmerande kostnadsutvecklingen finns det betydande skäl för en genomgripande utredning av daglig verksamhet under 2015. Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning har nämnden avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av antalet biståndshandläggare under 2015. Jämförelse med andra kommuner Sociala nämndernas förvaltning har lång erfarenhet av att göra olika former av jämförelser med andra kommuner. Det finns även ett antal olika nätverk. För 2015 och 2016 finns ett specifikt område inom nämndens för personer med funktionshinder verksamhetsområde som är särskilt angeläget att göra jämförelser kring. Det gäller daglig verksamhet och den ökning av verksamheten som skett under senare tid. Jämförelser kommer först att ske med de kommuner där samarbete redan finns etablerat och vid behov kommer jämförelser att ske med övriga kommuner som redovisat goda resultat. Kr 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Källa SCB Kostnad funktionshindrade totalt, kr per invånare 0-64 år Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås 2012 2013 Den totala kostnaden för funktionshindrade uppgick 2013 i Västerås till 6 072 kronor per invånare under 65 år. Jämfört med 2012 är det en minskning med drygt 300 kronor. Västerås har den lägsta kostnaden av de jämförda kommunerna. En 2

anledning till den förhållandevis låga kostnaden är att Västerås har låga direkta LSS-kostnader. Samtidigt betalar staden en hög avgift i LSS-utjämningen, vilken inte redovisas i diagrammet ovan. Jönköping och Eskilstuna har högst kostnad. För att bedöma förändringen 2014 behöver även de kommunala utförarnas ekonomiska resultat räknas med. Enbart nämndens resultat tyder på en ökning av kostnaden per invånare. Väsentliga mål och åtaganden Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Ekonomisk översikt 2016 2017 2018 Demografi Alt 1. Boendestöd. Befolkningsprognos +1,12 %, +1,16 %, +0,98 % (LOV boendestöd budg 2015: 26,6 mnkr) 0,3 0,3 0,3 Alt 2. Boendestöd. Faktisk ökning i genomsnitt de senaste fyra åren: 8 % (LOV boendestöd budg 2015: 26,6 mnkr) 2,1 2,3 2,5 Daglig verksamhet LSS, volymökning (+30 brukare) 5,6 5,6 5,6 Personlig assistans LSS, volymökning (+2 %) 1,6 1,7 1,7 Boende för ungdomar med sammansatta behov. Gemensam finansiering med IFN. Kostnad helårsbasis 4 mnkr (NF: 2 mnkr, IFN 2 mnkr) driftstart 1 jan 2017 2,0 2 gruppbostäder á lgh = 12 lgh (6,5 mnkr per grpb) start 1 sep 2016. 4,3 8,7 2 gruppbostäder á lgh = 12 lgh (6,5 mnkr per grpb) start 1 sep 2017 4,3 8,7 Övriga behov Utökad bemanning på biståndsenheten 3,0 Ökade behov av nattbemanning på vissa boenden. 1,5 Ökade lokalkostnader inom korttidsverksamheten x Trådlösa nätverk i gruppboenden/servicebostäder x Betalningsansvarslagen x x x 3

Demografi Västerås befolkning beräknas öka med cirka 1 500 personer per år fram till 2020. Erfarenhetsmässigt vet man att cirka 1 % av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning som anges i personkretsen till LSS och att en lika stor andel av befolkningen har någon slags psykiskt funktionsnedsättning. Parallellt med att befolkningen ökar och därmed antalet personer som har eller förvärvar någon slags funktionsnedsättning, finns det bland redan kända personer med funktionsnedsättning fortfarande behov som inte är tillgodosedda för barn, ungdomar och vuxna. Ungdomar som uppnår vuxen ålder har andra behov än under barn- och ungdomsåren. Dessutom bor fortfarande ett antal vuxna personer hemma hos sina åldriga anhöriga vilka förr eller senare kan komma att ansöka om bostad med särskild service eller annan form av stöd i bostaden. Neuropsykiatriska diagnoser Här har det under senare år beträffande personkretsen enligt LSS skett en betydande ökning av antalet personer med olika neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis ADHD, samt inom olika autismspektrumtillstånd, AST. Ofta handlar det om personer med lindriga funktionsnedsättningar kombinerat med psykosocial problematik, i form av ångest och depression med i den samlade bilden, vilket kräver extraordinära lösningar eller annat långvarigt stödbehov utifrån neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och/eller olika begåvningshandikapp. Denna målgrupp med sammansatt problematik bedöms fortsätta öka under kommande år. En del av den kraftiga ökningen av vuxna som får neuropsykiatriska diagnoser hänger ihop med att allt fler barn får diagnosen ADHD. Det är känt att det finns en ärftlighet när det gäller ADHD och när barnen utreds känner många föräldrar igen sig i barnens svårigheter och söker själva hjälp. Således utreds även vuxna, det gjordes inte tidigare. De senaste åren har antalet vuxna över 18 år som får diagnosen ADHD ökat. Ökad livslängd Personer som tillhör personkretsen enligt LSS lever betydligt längre idag än tidigare. Den medicinska utvecklingen inom området liksom goda levnadsvillkor är två faktorer som har bidragit till den utvecklingen. Inom bostad med särskild service LSS finns idag 30 personer som är över 65 år, den äldsta är över 80 år. Inom daglig verksamhet LSS är 30 personer över 60 år och av dessa är 9 personer över 65 år. Detta medför ökade kostnader inom dessa verksamheter då fler behöver insatser under längre tid. Ytterligare en målgrupp som tenderar att öka är personer under 65 år med bestående funktionsnedsättningar efter ett längre missbruk. Dessa har ofta haft tidigare insats genom individ-och familjs verksamheter för ett missbruk, men med ett tilltagande behov av stöd och omsorg faller de inom nämndens ansvarsområde. Barn Sjukvården räddar alltfler för tidigt födda barn som emellanåt leder till funktionsnedsättningar av olika grad hos barnen. Som en följd av detta blir det 4

vanligare att man ansökare om personlig assistans för dessa barn i ett mycket tidigt skede i livet. Det är svårt att utreda utvecklingsstörning eller varaktighet av funktionshindret och dess konsekvenser hos mycket små barn, men det är tydligt att behovet av insatser för denna grupp ökar. Boendestöd Osäkerheten kring utvecklingen av antalet timmar är stor. Fr.o.m. 2015 ansvarar äldrenämnden för all hemtjänst och nämnden för personer med funktionshinder för allt boendestöd. Tidigare var uppdelningen av både hemtjänst och boendestöd mellan nämnderna, utifrån de enskildas ålder. Volymutvecklingen har varit kraftig under den senaste femårsperioden och fokus har legat på att finna förklaringar och att bromsa utvecklingen. Grunden för att uppskatta volymutvecklingen kan vara stadens befolkningsprognos 2013-2030. Därifrån har följande uppgifter hämtats. Prognos 0-64 år, antal personer: 2015: 117 331 2016: 118 647 (+1,12 procent) 2017: 120 025 (+1,16 procent) 2018: 121 199 (+0,98 procent) Den faktiska ökningen av utförda timmar har varit betydligt högre än befolkningsutvecklingen. Nedan visas utveckling avseende alla utförda timmar inom LOV:en avseende äldre och yngre person samt både hemtjänst och boendestöd. 2011: + 11,5 procent 2012: + 9,3 procent 2013: + 3,4 procent 2014: + 7,9 procent Befolkningsutvecklingen avseende personer 0-64 år under motsvarande period har legat på en betydligt lägre nivå (cirka 1 procent). Med utgångspunkt från detta har användandet av befolkningsprognos för uppskattning av kommande behov visat sig fungera dåligt. Den genomsnittliga faktiska ökningen av utförda timmar de senaste fyra åren har legat på cirka 8 procent. Daglig verksamhet Under tidigare år har antalet deltagare inom daglig verksamhet ökat med cirka 20 personer per år. Det är till största delen ungdomar som tagit examen från gymnasiesärskolan. Det har inneburit en årlig kostnadsökning på 3,7 mnkr. Genomsnittskostnaden per deltagare är cirka 185 000 kr per år. Under 2014 ökade dock antalet deltagare inom daglig verksamhet LSS ökat kraftigt. 48 personer har beviljats insatsen, vilket var 28 fler än vad som beräknats och budgeterats för. Förvaltningen har redan nu kännedom om 30 personer från 5

gymnasieskolan som kommer att börja inom daglig verksamhet LSS under 2015. Därför planeras fr o m 2016 för en årlig ökning på 30 personer, vilket innebär 5,6 mnkr. Orsaken till ökningen finns bland annat att finna i att personer som prövats hos Arbetsförmedlingen inte bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande till följd av en funktionsnedsättning, och därav ej fått fortsatt stöd från Arbetsförmedlingen. Fler personer får diagnoser som berättigar till personkretstillhörighet inom LSS. Många personer som har varit hemmasittare till följd av ett dåligt mående har åter sökt sig till daglig verksamhet LSS. Personlig assistans Volymökningar beräknas preliminärt till cirka 2 procent per år, vilket skulle innebära 1,6 mnkr för 2016. Volymökningen har varierat de senaste åren och var 2014 cirka 10 procent, vilket var ovanligt högt. Gruppbostäder Det finns, utifrån den demografiska utvecklingen, behov av två nya bostäder med särskild service under 2016. Dels en för barn och ungdom, dels en för vuxna med en beräknad helårskostnad inklusive lokaler på 6,5 mkr per gruppbostad. Utöver detta kan behoven öka ytterligare utifrån troliga nedskärningar inom vuxenpsykiatrin, effekter av bristen på bostäder i ordinärt bestånd samt förändringarna i betalningsansvarslagen. En av bostäderna kommer troligen inte att kunna tas i drift förrän tidigast 2017. Då det inte finns någon luft i bostadsbeståndet utgår nämnden från att det kan bli aktuellt med att köpa externa boendeplatser under 2016 i avvaktan på att bostad kan erbjudas i kommunen. Boende för ungdomar med sammansatta behov Tillsammans med individ och familjenämnden finns behov av att skapa en verksamhet för ungdomar med sammansatta behov utifrån en funktionsnedsättning och social problematik. Helårskostnaden uppskattas till 4 mnkr varav respektive nämnd står för 2 mnkr. Övriga kända behov Utökad bemanning på biståndsenheten Biståndsenheten för funktionshindrade har under en längre tid haft en ansträngd arbetssituation. Några av skälen är ökat antal ansökningar och komplexa utredningar, i kombination med flera vakanser. Följderna har blivit längre handläggningstider och att uppföljningen av besluten har fått stå tillbaka. För att säkerställa en kvalitativ handläggnings- och uppföljningsprocess, kan tjänsterna på biståndsenheten behöva utökas. För att uppfylla en rättssäker handläggning och 6

genomföra systematiska uppföljningar finns ett behov av fler biståndshandläggare som beräknas till 3 mnkr. Ökat behov av nattbemanning Det föreligger ett behov av nattbemanning vid två bostäder med särskild service, för att kunna erbjuda stöd som målgruppen har behov av även nattetid. Dessa bostäder är idag obemannade nattetid. Bostäderna skulle nyttjas bättre för målgruppen om verksamheten hade en högre omvårdnadsnivå. Kostnaden beräknas till cirka 1,5 mnkr på helårsbasis. Korttidsverksamhet Korttidsverksamhet enligt LSS bedrivs idag i åtta olika korttidshem. Lokalerna är inte tillräckligt anpassade för verksamhetens behov. Ett behov finns att se över dessa lokaler, vilket sannolikt innebär en högre lokalkostnad. Trådlösa nätverk i gruppboenden/serviceboenden En kartläggning/utredning med siktet inställt på att installera trådlösa nätverk i gruppboenden/serviceboenden bör genomföras. Detta ska bland annat möjliggöra arbetssätt med mobil dokumentation. Den ökade lokalkostnaden kan i dagsläget inte beräknas. Betalningsansvarslagen Betalningsansvarslagen har varit föremål för översyn. Av det nya förslaget, som presenterades i början av mars 2015, föreslås att kommunen ska bli betalningsansvarig redan efter tre dagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Regeln ska omfattas av såväl den somatiska som den psykiatriska vården. Nu gällande regelverk är fem dagar i den somatiska akutsjukvården och 30 dagar i den psykiatriska vården. En ny lag kan tidigast träda i kraft vid halvårsskiftet 2016. Förslaget ska nu ut på remiss. Om förslaget går igenom utan några förändringar kan det innebära kostnadsökningar för kommunerna, inte minst inom psykiatrins område som i allmänhet kräver längre planeringstid än inom den somatiska vården. Utvecklingen är också mycket beroende av förhållandena inom landstinget. Under en längre tid har antalet vårdplatser varit reducerade vilket ökar trycket på kommunen. Landstinget har dessutom bland det lägsta antalet vårdplatser i landet inom psykiatrin. Åtgärder för ekonomisk balans 2016 Enligt budgetdirektiven ska nämnden redovisa besparingsförslag motsvarande en procent av budgetramen (680,5 mnkr) vilket är 6,8 mnkr. Kommunstyrelsen har pekat på fyra områden där nämnder och styrelser ska hitta strukturella åtgärder som minskar kostnaderna. Dessa avser jämförelser med andra kommuner för att hitta goda exempel (best practice), ökad lokaleffektivisering samt 7

undersöka möjligheter till att effektivisera de administrativa flödena med särskilt fokus på att minska kostnader i processer som är orsakade av kvalitetsbrister. Administrativa flöden De administrativa flöden som förvaltningen i mer eller mindre utsträckning själv styr över är Hantering av allmänna handlingar Nämndadministration Ekonomiprocesser Verksamhetsstyrning målprocesser Beställning och upphandling av verksamhet Systemadministration Kommunikation SNF:s medarbetare i de administrativa flödena arbetar mot förvaltningens tre nämnder och kostnaderna för administrationen fördelas till de olika nämnderna. Det är därför viktigt att NF, ÄN och IFN fattar samma beslut kring eventuella besparingar i de administrativa flödena. Hantering av allmänna handlingar Enligt Tryckfrihetsförordningen har allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar med undantag av de handlingar som är sekretessbelagda. För att allmänheten ska kunna använda sig av denna rätt måste vi se till att det går att fastställa vilka allmänna handlingar som finns. I offentlighets- och sekretesslagen finns angivet att allmän handling som har kommit in till eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål. Sekretessbelagda handlingar måste alltid registreras (diarieföras). Undantagna är handlingar som tillhör en enskilds personakt om det gäller Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt patientjournaler och handlingar i färdtjänstsystem. Dessa behöver alltså inte registreras, trots att de omfattas av sekretess, men finns istället i verksamhetssystemen. På SNF finns två registratorer som diarieför allmänna handlingar i stadens diarieföringssystem. De lämnar även ut allmänna handlingar, efter sekretessprövning, på begäran från allmänhet, media och andra myndigheter. Allmänna handlingar sparas digitalt och ska med jämna mellanrum gallras och arkiveras. Under 2014 diariefördes i Äldrenämndens serie 466 ärenden, i Nämnden för personer med funktionshinder 348 ärenden och i Individ- och familjenämnden 1 140 ärenden. Utöver det som finns i stadens diarium ska enskilda ärenden som finns som personakter i våra verksamhetssystem läggas in i systemen, gallras och bevaras enligt fastställda dokumenthanteringsplaner. Även dessa handlingar ska lämnas ut, efter sekretessprövning, på begäran från allmänheten. 8

En möjlig effektivisering är att använda verksamhetssystemet för serveringstillstånd som diarium för dessa handlingar, vilket endast berör IFN. Det måste dock undersökas närmare så att systemet klarar kraven som gäller för diarieföring. Nämndadministration Processen för nämndadministration går ut på att nämndens ledamöter ska få underlag för att kunna fatta beslut samt få information från verksamheten. Nämndsekreterarna ger även service till de förtroendevalda i nämnden. Processen innefattar förberedande möten med förvaltning och ordförande, se till att rätt handlingar kommer in i tid för att kunna distribueras till arbetsutskott och nämnd, skriva protokoll vid sammanträdena samt se till att protokoll justeras och publiceras. SNF har tre nämndsekreterare som arbetar mot respektive nämnd. Om antal nämnder minskas kan även antal nämndsekreterare minskas. En möjlig effektivisering är att, de två budgetmässigt mindre nämnderna, Nämnden för personer med funktionsnedsättning slås samman med Individ- och familjenämnden och samtidigt minska med en nämndsekreterare. Det skulle innebära en minskad kostnad med 460 tkr för en tjänst, samt 880 tkr i minskade kostnader för en nämnd, totalt 1 340 tkr. Ekonomiprocesser Inom ekonomiprocessen finns budget, månadsuppföljningar, delårsuppföljningar och bokslut. SNF:s budget- och uppföljningsarbete är beroende av hur stadsledningen styr i processerna. För att effektivare kunna ge bra beslutsunderlag för styrning ser vi att ett beslutstödssystem skulle vara en stor hjälp. I dag går mycket tid åt till att samla in information från ekonomisystem, personalsystem och verksamhetssystem och validera informationen. Med beslutstödssystem skulle vi i stället kunna använda tiden till att analysera informationen och styra verksamheten mer effektivt. Inköpsprocessen ansvarar stadsledningen för och SNF följer de rutinerna. Det vi kan bidra med är att i ännu större utsträckning se till att använda inköpssystemet VIP och vara ännu mer noga med att göra inköp via avtal. Även leverantörsfakturor ligger hos stadsledningen och där skulle det, utifrån SNF:s perspektiv, vara mer effektivt att hantera alla fakturor i ett och samma system för administratörer och chefer och inte som nu i två olika system beroende på om det är interna eller externa fakturor. Alla LOV-leverantörer inom hemtjänst får ersättning för utförd tid. Vi har sett att det är viktigt att den utförda tiden kontrolleras mot biståndsbeslut för att hålla nere kostnader. Under 2015 räknar vi med att kunna göra processen mer effektiv genom att använda systemet Pulsen Combine för kontroller, beräkningar och utbetalningar av ersättningar. Tiden som frigörs tänker vi använda för djupkontroller för att ha full kontroll och få minskade kostnader inom hemtjänsten. Verksamhetsstyrning målprocesser Denna process anger arbetet med att ta fram skriftliga planerings- och utredningsunderlag inom en rad olika områden till nämnderna. Det kan till exempel 9

vara samhälls- och boendeplanering, uppföljning av mål och verksamhet, verksamhetsunderlag till budget och bokslut, utforma riktlinjer och projektdirektiv, samordna frågor inom funktionsnedsättnings-området, äldreomsorgen och individoch familjeomsorgen, bevaka förändringar i lagstiftning och forskning samt samordna och följa upp statliga stimulansbidrag. Vi ser att det kan finnas delar som går att förbättra för bättre effektvitet, exempelvis förenkla att ta fram information i verksamhetssystemen som för närvarande kräver mycket manuellt arbete. Detta skulle kunna vara möjligt genom att använda ett beslutssystem. En annan viktig fråga är att se över antalet mål. Ju flera mål, desto flera uppföljningar måste göras och det är inte säkert att ett stort antal mål är likställt med hög kvalité. Utmaningen är i stället att ta fram ett färre antal mål som är väsentliga för att säkerställa en säker och god handläggning, vård och omvårdnad och se till att verksamheterna och förvaltningen har utrymme att fokusera på dessa. Istället för att formulera mål som gör att vi måste skapa egna enkäter och insamlingar av data, skulle det vara mer effektivt att se till att nämndens mål i så stor utsträckning som möjligt fokuserar på det som ändå följs upp nationellt. Totalt köper förvaltningen enkäter för ca 600 tkr/år för de tre nämnderna. Utöver denna kostnad tillkommer all kostnad för administrativ tid som förvaltningen lägger på måluppföljningar och möten med utförarna. Beställning och upphandling av verksamhet Upphandling görs med stöd av lagen om offentlig upphandling, LOU, eller genom lag om valfrihetssystem, LOV. Den mest effektiva upphandlingsformen är LOU genom att det sker upphandlingsarbete vid ett tillfälle där tidsåtgången går att beräkna. Tiden i timmar för en upphandling är beräknad till ca 250-300 timmar, det skiftar beroende på hur omfattande och komplexa objekten är. I det ingår förarbete, förfrågningsunderlag, utvärdering, avtalsskrivande och kontakterna med nämnden för beslut. Den totala tiden för LOV från att färdigställa ett förfrågningsunderlag till att första ansökan kommer in tar upp till ca 180 timmar. Påföljande ansökningar kan ta mellan 40 80 timmar beroende på hur den sökande kan hantera och få fram uppgifter och hur insatt den är i LOV. Mycket tid ägnas åt att handleda och vägleda nya sökanden. Eftersom alla avtal med privata utförare enligt kommunallagen ska följas upp, för att säkra att kommunen får det som avtalats, måste detta göras. Ju fler upphandlingar som görs ju fler avtal måste följas upp. Upphandlingsarbetet har effektiviserats genom att staden har börjat använda ett nytt systemstöd för detta. Men avtalsuppföljningarna måste också effektiviseras och även förenklas. Det kan innebära att nämnderna får en lite mindre detaljerad och mindre ingående uppföljning av verksamheten på plats. Andra viktiga områden och faktorer skulle istället kunna tas fram som kan ge en bild av hur verksamheten svarar upp mot kraven i avtalen. Att avveckla upphandling och upphandlingsverksamheten helt skulle kunna vara ett alternativ, men flera av nämnderna har erfarit både ekonomiska fördelar och 10

verksamhetsutveckling med att genomföra upphandling. Det innebär också behov av en förändring av hela beställar- och utförarorganisationen. Systemadministration De verksamhetssystem som SNF ansvarar för är Pulsen Combine Vård- och omsorgssystem. Används av SNF:s Biståndsenheter ÄN och NF, ProAros, Skultuna samt externa utförare. Antal användare är 250 och under 2015 ska 1 700 ytterligare börja använda systemet. Procapita HSL System för patientjournaler. Används av SNF:s Hälso- och sjukvårdsenhet, ProAros och Skultuna. Antal användare är 500. Procapita IFO. Används av SNF:s myndighetsutövning inom individ- och familj, ProAros och Skultuna. Antal användare är 350. NPÖ nationell patientöversikt. Västerås Stad är både konsument och producent. Antal användare är 250. SITHS-kort utgivare av säker e-legitimation. Alla användare av våra verksamhetssystem måste legitimera sig för att kunna logga in i systemen på ett säkert sätt. SITHS-kortsinloggning är en godkänd sådan och Västerås är en godkänd utgivare av SITHS-kort. SNF, ProAros och Skultuna får sina kort utgivna här. Externa utförare kan om de vill använda sig av Västerås Stad för att få kort (mot en kostnad). Antal utgivna kort är 1 200 och under 2015 ska 1 700 ytterligare få ett kort. Alk-T system för serveringstillstånd. Används av handläggare av serveringstillstånd. Antal användare är 3 st. Synergi system för avvikelser Lex Maria. Används av SNF:s Hälso- och sjukvårdsenhet, ProAros och Skultuna. Prator system för vårdplanering som ägs av Landstinget Västmanland. Systemadministrationen sköter behörigheter för medarbetare inom Västerås stad. Antal användare är 500. Kommer eventuellt att öka under 2015-16. UIV system för uppföljning av insatser för personer med missbruksproblem. Används av Socialkontor vuxen. Antal användare är 20 och ytterligare 30 kommer att börja använda systemet. KIR kommuninvånarregister. Används av Konsult och service, Teknik och idrott, Överförmyndaren, Barn- och ungdomsförvaltningen, ProAros och Fastighetskontoret. Antal användare är 40. 11

Det är oerhört viktigt att säkerheten är hög när det gäller informationen i våra system, både vad gäller riktighet, tillgänglighet, konfidentialitet och spårbarhet. Detta säkerställs bland annat genom att det finns en bra förvaltning av systemen. Parallellt med förvaltning löper arbetet med att hela tiden utveckla systemen i samarbete med verksamheten för att vara till största nytta för verksamheten och därmed medborgarna. Pågående utvecklingsarbete under 2015 som bedrivs av systemadministrationen och som bedöms leda till effektiviseringar är bland annat en medborgarportal i Pulsen Combine där medborgare kan söka hjälp via en e-tjänst, följa sitt eget ärende samt ha kontakt med sin biståndshandläggare. I Procapita IFO ska Mina sidor för försörjningsstödstagare komma igång. I Alk-T kommer e-tjänster för att söka serveringstillstånd att börja användas under 2015. SNF beställer systemadministrationen från Konsult och service och för 2015 är det 5,75 tjänster som ingår i systemförvaltningen. Vi bedömer inte att det går att minska på tjänster inom systemadministrationen. Det är av yttersta vikt att systemen fungerar för att verksamheten ska kunna arbeta effektivt. Kommunikation Ett planerat, professionellt och långsiktigt kommunikationsarbete är strategiskt viktigt för staden och för SNF. SNF arbetar med både extern och intern kommunikation. Den primära målgruppen för den externa kommunikationen är personer som behöver stöd och hjälp från staden. Den primära kanalen för extern kommunikation är stadens externa webbplats. Västerås stad har som mål att stadens webbplats ska upplevas som en av de bästa i Sverige. Det är viktigt att personer som behöver stöd och hjälp lätt kan hitta och förstå informationen på webbplatsen. Om de kan hitta relevant information på webben gör det att våra verksamheter avlastas och blir effektivare. Vi arbetar även med att utveckla e-tjänster för webben som gör att invånarna kan ansöka om stöd och insatser via webbplatsen. Detta avlastar också våra verksamheter. Extern kommunikation handlar också om att vi måste tala om vad vi gör, både när vi gör bra och dåliga saker. Detta för att öka vårt anseende hos våra invånare så att de vågar söka sig till oss för stöd och hjälp i tid, innan det gått så långt att de hamnar hos oss ändå, vilket leder till högre kostnader. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också viktigt att offentlig verksamhet har en fungerande kommunikation. Intern kommunikation är en viktig faktor när det gäller framgång och måluppfyllelse. Det är ett kraftfullt verktyg för att visa vår kompassriktning, på såväl kort som lång sikt. Samtidigt fungerar den interna kommunikationen som ett smörjmedel och en motor i vår strävan att åstadkomma ständiga förbättringar. En organisation blir mer effektiv om alla medarbetare drar åt samma håll och det finns en enhetlig bild av verksamhetens syfte och mål. Medarbetare som har tillgång till rätt information har en större kompetens att fatta bättre beslut i det vardagliga arbetet. Detta resulterar i en ökad egen motivation eftersom känslan av 12

att det egna arbetet är viktigt ökar. Dessutom blir det lättare att sätta sin egen roll i ett större sammanhang. SNF har en kommunikationsstrateg som ansvarar för att driva och utveckla kommunikationen för förvaltningen och därmed även för staden. SNF köper ytterligare kommunikationsresurs från konsult och service motsvarande 0,25 tjänst. Vi ser inte att det går att minska på resurserna med de krav som ställs på förvaltningen i kommunikationsprocessen. Myndighetsutövning Biståndshandläggarna har en central roll i förvaltningen. Handläggarna ska utreda alla ansökningar och göra en individuell bedömning av behoven. Handläggarna ska också följa upp besluten regelbundet. För att säkerställa en rättssäker handläggning utgår handläggaren bland annat från gällande rättspraxis samt, om nämndens ambitioner är utöver rättspraxis, de riktlinjer och tillämpningsanvisningar som nämnden beslutat om. Det är behoven hos den enskilde som är utgångspunkten för bedömning och frivillighet och självbestämmande ska vara vägledan. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig rätt att erhålla en viss insats men har alltid möjlighet att överklaga besluten. Biståndshandläggarna har alltså i uppdrag att göra högkvalitativa utredningar och regelbundet följa upp att insatserna fullföljs och om behoven förändras, anpassa insatsen. Det är av stor vikt att det finns tillräckligt med resurser i form av personal och kompetens för att säkerställa snabb och korrekt handläggning. Om inte brister i rättssäkerheten och oacceptabelt långa väntetider för den enskilde - både för att få sitt ärende prövat - men också när behoven förändras och eventuella insatser måste förändras. Det leder också till ekonomiska konsekvenser då handläggarna inte hinner utreda på det sätt som lagen säger och då det som ofta får stå tillbaka är uppföljningen av insatserna. Utredningarna inom biståndenheten är ofta omfattande och komplexa. Inte minst ökar målgruppen unga vuxna med sammansatt problematik bestående av sociala svårigheter, intellektuell- och psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk. Den genomsnittliga ärendemängden per biståndshandläggare (18 åa) uppgick under 2014 till ca 145 ärenden. I genomsnitt innebär det 1,5 arbetsdagar, ca 12 timmar, per ärende från ansökan till beslut. Detta är en orimlig situation. Biståndsenheten ska under 2015 påbörja arbetet med mobil dokumentation i syfte att underlätta utredningsarbetet och öka delaktigheten för den enskilde. Förhoppningen är att detta till viss del ska effektivisera handläggningen. Lokaleffektivisering Merparten av nämndens verksamheter bedriver sin verksamhet dygnet runt under årets alla dagar. Detta gäller för bostäder med särskild service, korttidshem och lokaler för daglig verksamhet som kvällstid används till bland annat träffpunkter. 13

Nedan redovisas ett antal tänkbara besparingsområden och vad de preliminärt kan innebära i besparingseffekt. Det är inte ett direkt förslag utan nämnden får återkomma under året med konsekvensbeskrivningar och beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. Möjliga åtgärder för budget i balans 2016 Sysselsättning inom Socialtjänstlagen, biståndsbedömd och öppen verksamhet, inklusive cafékvällar för personer med neuropsykiatriska funktionshinder. mnkr 2,6 Förvaltning/Administration Enkätundersökningar om hur insatserna upplevs av de enskilda. Övrig administration 1% Kultur och fritid LSS- Fritidsgårdsverksamhet kvällstid, resor och länsdanser. ca 0,3 0,2 1,7 Rondellen: Träffpunkt daglig verksamhet. 1,6 Personligt ombud - Verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. PO arbetar på den enskildes uppdrag. 1,5 Habiliteringsersättning - Daglig verksamhet LSS ca 4,0 Avgiftsbelagt boendestöd. Boendestöd enligt SoL är en stödjande och motiverande insats i syfte att öka den enskildes utveckling till personlig autonomi, oberoende och integritet. Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning, samsjuklighet, neuropsykiatrisk och begåvningsmässig funktionsnedsättning. ca 3,3 Översyn av ersättning till utförare av daglig verksamhet. ca 5,0 Upphandla direktbeställd egenregiverksamhet? Anhörigkonsulent 0,6 Sysselsättning inom Socialtjänstlagen Lagstyrd verksamhet enligt 5 kap 7 SoL avseende kommunens ansvar för att människor med psykiska funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning. Utöver detta har nämnden uppdragit till utföraren att förutom biståndsbedömd sysselsättning och öppna aktivitetshus/träffpunkter även svara för arbetsinriktad rehabilitering för personer som uppnått en högre funktionsnivå. Nämnden har under perioden 2012-2015 haft målsättningen om att antalet personer som går vidare till arbete på öppna arbetsmarknaden ska öka. Denna målsättning är i samklang med överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om att höja sysselsättningsgraden för målgruppen. Under 2013 fick 8 14

personer från den arbetsinriktade rehabiliteringen anställning på den öppna arbetsmarknaden. Resultatet uppmärksammades även på nationell nivå som gott. Under 2014 uppgick antalet till 6 personer. Den arbetsinriktade rehabiliteringsverksamheten arbetar utifrån metoden SE (Supported Employment). Av kunskapssammanställningen Från Sysselsättning till arbete, Umeå Universitet 2014, är denna modell mer framgångsrik än andra mer generella insatser. Det skulle gå att ta bort beställning för arbetsinriktad rehabilitering. Detta innebär att verksamheten enbart ska ha inriktningen meningsfull sysselsättning och träffpunkt/aktivitetshus. Detta innebär att ännu färre i målgruppen får möjligheter till ett arbete inom den öppna arbetsmarknaden. Deltagarna har till största delen sin försörjning genom socialförsäkringssystemet. Totalkostnaden för verksamheten är 18,5 mnkr, varav 15,4 mnkr avser ersättning till utföraren och 3,1 mnkr lokalhyra. Förvaltning/Administration Mål/enkätundersökningar om hur insatserna upplevs av de enskild. Se även under rubriken administrativa flöden. Ej lagstyrt. Genom undersökningen får nämnden en bild av hur verksamheterna uppfattas av de enskilda. Oftast bra resultat. Enkätundersökningen sker varje år. Många enskilda fyller i flera enkäter då de har flera aktuella insatser. Inom äldreomsorgen genomför Socialstyrelsen totalundersökningar årligen än så länge. Det finns således skäl till att överväga vikten av dessa undersökningar. En mer träffsäker uppfattning om verksamheten erhålles om resurser finns för att genomföra uppföljningar av biståndsbeslut och avtalsuppföljningar samt genom att hantera och åtgärda avvikelser och synpunkter och klagomål. Det kan även ligga i utförarnas intresse att själva följa upp hur verksamheten uppfattas. Kan genomföras redan 2015. Om så sker får slutredovisningen av målen för mandatperioden utgå från 2014 års resultat. Övrig administration: Minska kostnaden med 1 procent. Förväntat utfall av uppföljning av administrativa flöden. Kultur och fritid, kvällstid Ej lagstyrd. Välbesökt och mycket uppskattad av deltagarna. I dagsläget erbjuds fritidsgårdskvällar på Rondellen tre kvällar i veckan, samt café Pilen för en begränsad målgrupp en kväll i veckan. Totalt erbjuds aktivitet fyra vardagkvällar i veckan. Inte helgöppet. Cirka 10 resor arrangeras under året. Länsdanserna arrangeras gemensamt av kommunerna i länet. En konsekvens av besparing inom denna verksamhet är att fler personer kan komma att ansöka om LSS insatser hos biståndshandläggare för möjligheten att uppnå en meningsfull fritid. 15

Kostnaden för verksamheten är 1,9 mnkr, varav 1,8 mnkr avser ersättning till utföraren och 0,1 mnkr lokalhyra. Minskad ersättning: Minskade öppettider, färre anställda. Rondellen mötesplats, dagtid Ej lagstyrd. Mycket uppskattad av deltagarna. En konsekvens av besparing inom denna verksamhet är att fler personer kan komma att ansöka om olika insatser hos biståndshandläggare för att uppnå en meningsfull tillvaro. Fler personer blir hemma i gruppbostaden under dagtid, vilket kräver bemanning där. Kostnaden för verksamheten är 2,3 mnkr, varav 1,6 mnkr avser ersättning till utföraren och 0,7 mnkr lokalhyra. Personligt ombud Ej lagstyrd. PO är en länsövergripande verksamhet. Statsbidrag erhålles, motsvarande 53 % av kostnaderna. Förslaget avser Västerås egna kostnader för verksamheten. En konsekvens av besparing inom denna verksamhet är att fler personer kan komma att kontakta kontaktcenter och biståndshandläggare för att får råd och stöd att komma i kontakt med rätt samhällsfunktion utifrån sitt behov. Fler ansökningar om bistånd för t ex boendestöd. Fler kan uppleva ett sämre psykiskt mående, vilket kan komma att påverka både kommunen och landstingets verksamheter. Av Socialstyrelsens uppföljning från april 2014 framgår att det finns personligt ombud i 245 kommuner motsvarande 84 %. Det framgår vidare att verksamheten är välfungerande och är till stor nytta för klienterna genom att deras livssituation har förbättrats. Kommunerna insatser som boendestöd och hemtjänst ökar medan sjukvårdens kostnader varken ökar eller minskar efter kontakt med personligt ombud. Habiliteringsersättning Ej lagstyrt. Närmare 90 % av kommunerna uppges betala habiliteringsersättning, en form av flitpeng till deltagare i daglig verksamhet utöver aktivitets- eller varaktig sjukersättning. Deltagare med inkomster av aktivitets- eller varaktig sjukersättning som deltar i verksamheter enligt SoL erhåller inte någon habiliteringsersättning. Det finns dock kommuner som betalar ut habiliteringsersättning oavsett lagrum. Likställighetsprincipen? En möjlig konsekvens kan bli att deltagare inom daglig verksamhet väljer att avsluta insatsen och stannar hemma, vilket kan kräva bemanning i gruppbostäderna dagtid i större utsträckning. Avgiftsbelagt boendestöd. Merparten av kommunerna tar inte ut någon avgift. Argumentet för detta är att det ibland behövs ett motivationsarbete för att personerna ska ta emot hjälpen och 16

stödet. Att ta ut en avgift kan motverka viljan att ta emot hjälpen, vilket kan leda till ett sämre psykiskt mående för fler, som kan medföra att fler kontaktar landstingets psykiatri. Argument för att ta ut en avgift kan vara likställighetsprincipen. Införande av avgifter innebär en ökad kostnad för handläggning av avgifterna. Översyn av ersättning till utförare av daglig verksamhet. Kraftig ökning av antalet deltagare vilket även inneburit ökade intäkter för utförarna. Flera deltagare hos en utförare medför inte med automatik att kostnaderna ökar. Egenregin redovisar överskott. Utredning ska genomföras. Upphandla direktbeställd egenregiverksamhet För att gå vidare med detta alternativ krävs en analys av vilka verksamheter som av ekonomiska och verksamhetsmässiga skäl kan vara lämpliga att upphandla. Det är först i samband med upphandlingen som det står klart vad kostnaden blir. En ökad andel upphandlad verksamhet innebär samtidigt att kostnaden för att arbeta med upphandlingen ökar, likaså ökar kostnaden för uppföljning av kvalitén. Inför ett eventuellt beslut om upphandling måste de objekt som anses lämpliga ur olika aspekter, främst ekonomiska, kartläggas, bedömas och väljas ut. Förfrågningsunderlag ska skrivas och sedan beslutas av nämnden. Sammantaget krävs en relativt lång tidsperiod mellan det att beslut fattas om att upphandling ska ske till dess att de nya utförarna tagit över driften. Därför kan effekten 2016 bli begränsad för att året därefter få helårseffekt. Det bör dock inte hindra eventuellt beslut om upphandling. Anhörigkonsulent Anhörigstöd är en lagstyrd verksamhet för kommunen. Lagen anger inte hur anhörigstödet ska utformas. Anhörigstödet och anhörigkonsultenten är en uppskattad funktion för de anhöriga som nyttjar den. Denna post (0,6 mnkr) avser anhörigkonsulent, som är en fri nyttighet. Nämnden erbjuder flera biståndsbedömda insatser som innebär stöd eller indirekt stöd till anhöriga. Det anhörigstöd som utförarna och biståndsenheten kan ge, motsvarar inte det professionella och kvalitativa anhörigstöd som ges av en anhörigkonsulent. Konsekvenser av minskad ersättning: Kan medföra att tjänsten som anhörigkonsulent dras in eller minskar i omfattning, inverkan på öppettider och verksamhetens innehåll. Konsekvenser av avveckling: Anhörigkonsulenternas funktion som stöd till- och länk mellan anhöriga att finna varandra upphör. Det innebär ökad psykisk och fysisk belastning för anhöriga som vårdar närstående hemma, vilket ökar risken för ohälsa för personer som vårdar eller stödjer en närstående. Dagens tekniska möjligheter öppnar för vägar att ändå behålla och skapa kontakt med andra i liknande situation. Anhöriga får finna nya vägar för anhörigstöd. 17

Redan beslutade besparingsåtgärder Nämnden beslutade i januari 2015 att - reducera uppräkningen till direktbeställd egenregiverksamhet med 0,7 procentenhet - reducera uppräkningen av budgeten för nämnd/förvaltning med 0,7 procentenhet - ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för boendestöd i syfte att minska kostnaden - ge förvaltningen i uppdrag att se över bedömningsinstrumentet för boendestöd i syfte att minska kostnaden 18

Känslighetsanalys av löne- och prisökningar Enligt anvisningarna från stadsledningskontoret ska nämnden visa hur löne- och prisökningar påverkar budgeten. Nämnden ska också visa hur indexuppräkningar påverkar kostnaden för konkurrensupphandlade verksamheter. Personal- Övriga Indexregl Fastställs Lokal- Kostnader, budget 2015, mnkr kostnads- kostn avtal av nämnd kostandel (OPI) i oktober nader ersättn LOV Driftersättning till egenregin 222,7 55,7 106,2 384,6 Driftersättning till alternativa utförare 131,3 16,0 147,3 Lokalhyror till fastighetskontoret 40,0 40,0 Ledning/myndighetsutövning och nämnd 18,8 4,7 23,5 Övrigt 97,2 97,2 Kostnad totalt 241,5 157,6 131,3 122,2 40,0 692,6 Ersättning till proaros och Skultuna (exkl hemtjänst) beräknas användas till 80 % för att täcka lönekostnader och till 20 % övriga kostnader. Ersättningsnivåer: Boendestöd LOV och Daglig verksamhet LSS LOV fastställs av nämnden under oktober. En procents ökning av de olika kostnadsposterna ovan ger följande kostnadsökningar i miljoner kronor. En procents löneökning egenregin 2,2 En procents löneökning ledning/myndighetsutövning och nämnd 0,2 En procents indexökning OPI 1,3 En procents prisökning egenregin 0,6 En procents prisökning ledning/myndighetsutövning, nämnd, övrigt 1,0 En procents ökning timersättning LOV, egenregin 1,1 En procents ökning timersättning LOV, alternativa utförare 0,2 En procents ökning lokalhyror 0,4 Avgifter Momsbidrag Intäkter, budget 2015, mnkr & ersättn. m m från från enskilda staten Boendestöd 1,1 1,1 Gruppbostad LSS 0,2 5,6 5,8 Korttidsverksamhet LSS 0,4 0,4 Daglig verksamhet LSS 0,6 0,6 Övrigt 0,3 3,9 4,2 0,9 11,2 12,1 19

Omsorgsprisindex (OPI) 2007 3,1 % 2008 6,1 % 2009 2,5 % 2010 2,3 % 2011 2,1 % 2012 3,0 % 2013 2,5 % 2014 2,1 % 2015 2,2 % Nämndens budgetram Verksamhetsområde Nettokostnad Budget 2015 Gemensam verksamhet 30,1 Förebyggande insatser/socialt nätverk 6,2 Stöd i ordinärt boende 66,7 Särskilda boenden 58,9 Insatser med stöd av LSS 518,6 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt 680,5 Jämställdhet Nämnden för funktionshindrade har följt upp mål- och indikatorer, (enkätundersökningarna) utifrån kvinnor respektive mäns uppfattningar om verksamheten. Vidare har det genomförts en brukarrevision vid några boenden enligt SoL. Några signifikanta skillnader mellan könen i uppfattningen om stödet som erhålls kan inte urskiljas ur resultaten. Merparten, två tredjedelar, av de som beviljas insatser enligt LSS är män. 20

Gemensam verksamhet Väsentliga mål och åtaganden Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Planerad verksamhetsutveckling Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenhetens verksamhet för myndighetsutövning har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Tillräckliga resurser är en förutsättning för en rättssäker handläggning som även innebär att följa upp beviljade insatser. Uppbyggnad av ledningssystem Under 2015 ska myndighetskontorens enheter som inte är klara med sina huvudoch stödprocesser färdigställa dessa med tillhörande stödmaterial. Nästa steg i arbetet med ledningssystemet blir att tillsammans med de olika enheterna påbörja arbetet med processer och rutiner för samverkan inom staden. Egenkontrollerna genomförs av strateger utifrån ett enhetligt tillvägagångssätt och under samma tidsperiod, för samtliga myndighetskontor/enheter. Egenkontrollerna sker genom aktgranskning. Ekonomi Gemensam verksamhet Nettokostnad Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt 30,1 Förebyggande insatser/socialt nätverk Väsentliga mål och åtaganden Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Planerad verksamhetsutveckling Mötesplatsen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar startades som en försöksverksamhet oktober 2013. Nämnden för personer med 21

funktionsnedsättning beslutade på sammanträdet 25 november 2014 att permanenta verksamheten. Verksamheten övergår i ordinarie verksamhet för kultur och fritid genom en beställning till proaros från och med 2015. Projektet Bättre liv för personer med psykisk funktionsnedsättning, kommer att fortsätta genom att utvecklingen av arbetssättet ingår i beställningen till sysselsättningsverksamhetens ordinarie verksamhet genom beställning till proaros från 2015. Utveckla strategier för anhörigstödet. Ekonomi Förebyggande insatser/socialt nätverk Nettokostnad Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt 6,2 Stöd i ordinärt boende Väsentliga mål och åtaganden Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Planerad verksamhetsutveckling Boendestöd Från den 1 januari 2015 utförs allt boendestöd inom LOV. Det kvalificerade boendestödet som utfördes av proaros har avslutats 31 december 2014. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett bedömningsinstrument för behovsbedömning inom boendestöd. Ett bedömningsinstrument kommer att provas på biståndsenheten under våren 2015. Ekonomi Stöd i ordinärt boende Nettokostnad Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt 66,7 22

Särskilda boenden SoL Väsentliga mål och åtaganden Nämnden för personer med funktionsnedsättning kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Planerad verksamhetsutveckling Utökning av resurser i befintligt boende Det finns behov av att förstärka resurser för utökad nattbemanning i två servicebostäder som idag är obemannade nattetid. Behov av bostäder med särskild service Bostäder för psykisk funktionsnedsatta 2016: 6 lgh 2017: 6 lgh 2018: 6 lgh Bostäder för unga Det finns identifierade behov av bostad med särskild service för ungdomar i gemensam regi med individ och familjenämnden. Behovet bedöms till 10 lägenheter för 2017. Ekonomi Särskilda boenden Nettokostnad Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Totalt 58,9 23