Skolledarskap, Rektorsprogrammet

Relevanta dokument
Skolledarskap, Rektorsprogrammet

Pedagogik AV, Skolledarskap i Rektorsprogrammet. Uppdragsutbildning, 10 hp

FORSKNING I KORTHET 2013:4 Rektorers pedagogiska ledarskap

Pedagogik AV, Skoljuridik och myndighetsutövning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

TÄNK TVÄRTOM. Professor Elisabet Nihlfors

PROGRAM SEPTEMBER UMEÅ SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Vad är normer? Normer är svåra att studera. Forskningsprojekt Ulf Leo. Rektorer ska Rektorer bör Rektorer gör. Ledning och kvalitet

Litteraturöversikt inför granskning av Rektors ledarskap 2


Resultat av utvecklingsmedlen

Skolledaren som hjälte

Pedagogiskt ledarskap

Kursplan. PE3014 Rektors pedagogiska ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå. Educational leadership for principals

Antaganden för förändring

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Delat ledarskap vad, varför & hur? Att organisera ledningsfunktioner

Regionala lärprocesser för skolledare

PROGRAM 1-2 OKTOBER KARLSTAD SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

Studiehandledning Fortbildning för rektorer med fokus på pedagogiskt ledarskap

Litteraturlista för Skolans samhällsuppdrag och organisation, 9VA202, 2018

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

PROGRAM 2-3 OKTOBER HÄSSLEHOLM SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

Interkulturell skolutveckling och ledarskap Skolledaren och forskningen

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?

Specialpedagogik och skolsvårigheter -vems svårigheter pratar vi om?

PROGRAM 30-1 SEP / OKT UPPSALA SKOLLEDAREN OCH FORSKNINGEN 2014

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Olof Johansson. Framgångsrika och effektiva skolor med akademisk optimism. Hur ser verktygslådan ut? Vad betyder orden:

HÖGSKOLAN DALARNA

UTBILDNINGSLEDARSKAP (25 sp)

Specialpedagogik och skolans ledarskap Specialpedagogikens dag : Stockholm, Campus Konradsberg 10 mars 2003

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

Kursplan. Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Ni är betydelsefulla

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

Sammanfattning SOU 2015:22

Pedagogiskt ledarskap lösning eller låsning?

Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF /2008. Sida 1 (7)

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Normföljare? Normbrytare? Ulf Leo. Vad är normer? Sanktioner. Rektor ska Rektor bör Rektor gör

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 3. Sveriges viktigaste ledare behöver bättre villkor

Rektorsutbildningen 2015

Rektorskapets komplexitet; rektor som resultatoch verksamhetsansvarig

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Internal Capacities for School Improvement

Rektor och skolledare

FÖR EN SVENSK SKOLA I VÄRLDSKLASS

Tema Skolans 38 SKOLPORTEN

Struktur, kultur, ledarskap - Förutsättningar för framgångsrika skolor PDF ladda ner

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Ledarskap, förändringsarbete och utvärdering Leadership, Developmental Work and Evaluation

Interkulturella arbetssätt i praktiken utmaningar och möjligheter

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Inriktning musik IV, avancerad nivå, 30 högskolepoäng Music for Teachers IV, Second Level, 30 Credits

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys

Ämnesläraren som reflekterande praktiker The subject teacher as a reflective practitioner

Utvecklas genom lärande samtal

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Kursdokument Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7.5 hp

SPECIALPEDAGOGIK I EN SKOLA FÖR ALLA, 20 POÄNG

Utbildningsledare vid trafikskola, 30 högskolepoäng Educational Leadership in Traffic Schools, 30 Credits

UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Framgångsfaktorer för skolans utveckling. Framgångsfaktorer för skolans utveckling 1

Bra tillsyn bättre förskola skola

Kursplan. Inst. för pedagogik 158/ / Kurskod PEA219 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad

Utmaningarna för förskolan

Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn!

ATT LYCKAS MED FÖRSKOLEKLASS

Pedagogik, inriktning arbetslivspedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Working Life Education, Basic Course, 30 Credits

Kursplan. Företagsekonomi A, 30 högskolepoäng Business Administration, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Pedagogisk ledning i ett systemiskt perspektiv

Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer

Skolforskningsinstitutet

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Statens skolverk Stockholm

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013

Pedagogik, inriktning arbetslivspedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Working Life Education, Basic Course, 30 Credits

Uppdrag till Förskolenätverket. Se över bristen på förskollärare i regionen

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod ORG102. Organisations- och vetenskapsteori, Nät, 7.5 högskolepoäng

Transkript:

Sid 1 (5) Skolledarskap, Rektorsprogrammet Förväntad läsning (detta ska studenten ta del av under kursen) Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer, s. 17-39, 55-64, 273-292. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. Harris, Alma (2004). Distributed Leadership and School Improvement: Leading or Misleading? Educational Management Administration Leadership 2004; 32; 1, s. 11-24. Sage Publications. http://www.sagepublications.com Höög, Jonas (2014). Rektorer som integrerar struktur och kultur blir framgångsrika. I Jonas Höög och Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap, s. 47-75. Lund: Studentlitteratur. Höög, Jonas (2014). Är skolan en organisation vad säger svensk utbildningsforskning? I Jonas Höög och Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap, s. 23-45. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen, Dag Ingvar och Thorsvik, Jan (2014). Hur moderna organisationer fungerar, s. 59-181, 221-433. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, Sara (2014). Att synliggöra det osynliga om hur skolledarskap kan förstås ur ett genusperspektiv. I Elisabet Nihlfors & Olof Johansson (red.). Skolledare i mötet med nationella mål och lokal policy, s. 161-178. Malmö: Kolam, Kerstin (2014). Jämställdhet en utmaning för rektor och förskolechef. I Monika Törnsén och Helene Ärlestig (red.). Ledarskap i centrum: Om rektor och förskolechef, s. 113-130. Malmö: Lahdenperä, Pirjo (2013). Rektors pedagogiska ledarskap och lärares undervisningssvårigheter. I Lars Svedberg och Olof Johansson (red.). Att leda mot skolans mål, s. 141-153. Malmö: Larsson, Pär och Löwstedt, Jan (2010). Strategier och förändringsmyter. Ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete, s. 165-218. Lund: Studentlitteratur. Leo, Ulf (2013). Rektorer ska, bör och gör normer som påverkar rektorer. I Lars Svedberg och Olof Johansson (red.). Att leda mot skolans mål, s. 97-110. Malmö: Robinson, Viviane (2015). Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget.

Sid 2 (5) Sjövold, Endre (2008). Teamet Utveckling, effektivitet och förändring i grupper. Malmö: Liber. Starratt, Robert (2005). Etiskt ledarskap med fokus på skolan. Malmö: Liber. Törnsén, Monika (2013). Rektors ledning och styrning av elevhälsan. I Lars Svedberg och Olof Johansson (red.). Att leda mot skolans mål, 187-203. Malmö: Törnsén, Monika och Ärlestig, Helene (2014). Pedagogiskt ledarskap, mål, process och resultat. I Jonas Höög och Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap, s. 77-99. Lund: Studentlitteratur. Ärlestig, Helene (2014). Fyra perspektiv för en mer medveten organisationskommunikation. I Lars Svedberg och Olof Johansson (red.). Att leda mot skolans mål, s. 225-238. Malmö: Selektiv läsning (valbar litteratur, minst 500 sidor ska läsas under kursen) Ahlström, Björn (2014). Rektorers syn på mobbning eller Vi är som alla andra. I Jonas Höög och Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor mer om struktur, kultur, ledarskap, s. 197-216. Lund: Studentlitteratur. Böhlmark, Anders; Grönqvist, Erik och Vlachos, John (2012). Rektors betydelse för skola, elever och lärare. Rapport 2012:15. IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Day, Christopher (2007). What being a successful principal really means An international perspective. Volume 19. Educational Leadership and Administration, Volume 19. Giota, Joanna och Emanuelsson, Ingemar (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborg: Göteborgs universitet. Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. 1 uppl. Stockholm: Natur & kultur. Illeris, Knud (2015). Lärande. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. Hallinger, Philip (2005). Instructional Leadership and the School Principal: A Passing Fancy that Refuses to Fade Away. Leadership and Policy in Schools, 4:3, s. 221-239.

Sid 3 (5) Hoy, Wayne (2012). School characteristics that make a difference for the achievement of all students, Journal of Educational Administration, Vol. 50 Nr. 1 s. 76-97. Höög, Jonas (2013). Elevhälsans dilemman struktur, kultur, politik, individ. I Lars Svedberg och Olof Johansson (red.). Att leda mot skolans mål, s. 205-224. Malmö: Hörnqvist, Maj-Lis (2014). Skolledarskap och vetenskaplig grund. I Elisabet Nihlfors och Olof Johansson (red.). Skolledare i mötet med nationella mål och lokal policy, s. 191-209. Malmö: Leffler, Eva och Hörnqvist, Maj-Lis (2014). Entreprenöriellt förhållningssätt i skolan möjligheter och utmaningar för skolledare. I Monika Törnsén och Helene Ärlestig (red.). Ledarskap i centrum: Om rektor och förskolechef, s. 131-143. Malmö: Leo, Ulf (2014). Normföljare i pedagogiskt ledarskap. I Monika Törnsén och Helene Ärlestig (red.). Ledarskap i centrum: Om rektor och förskolechef, s. 47-65. Malmö: Leo, Ulf (2014). Ledning av inre organisation för lärande att synliggöra professionella normer. I Elisabet Nihlfors och Olof Johansson (red.). Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy, s. 141-159. Malmö: Munkhammar, Ingmarie (2014). Förskolechefens kamp i och om ledarskap. I Elisabet Nihlfors och Olof Johansson. Skolledare i mötet med nationella mål och lokal policy, s. 211-230. Malmö: Nihlfors, Elisabet; Jervik-Steen, Linda och Johansson, Olof (2015). Förskolechefen en viktig länk i utbildningskedjan. Malmö: Olofsson, Anders (2014). Olika skolor olika läraridentiteter. I Jonas Höög och Olof 141-156. Lund: Studentlitteratur. Skolinspektionen (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning rapport 2012:1. Stockholm: Skolinspektionen Skott, Pia (2014). I mötet mellan nationell utbildningspolitik och lokala styr-rum. I Elisabet Nihlfors och Olof Johansson (red.). Skolledare i mötet med nationella mål och lokal policy, s. 25-48. Malmö: Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1. uppl. Malmö:

Sid 4 (5) Tiller, Tom & Helgesen, Svein (2014). Ledarskap med fokus på lärande. Stockholm: Lärarförlaget. Törnsén, Monika (2014). Rektors förändringsledarskap. I Jonas Höög och Olof 101-120. Lund: Studentlitteratur. Törnsén, Monika (2015). Har framgångsrika skolor framgångsrika rektorer? I Jonas Höög och Olof Johansson. Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor, s. 73-96. Lund: Studentlitteratur. von Greiff, Camilo; Sjögren, Anna och Wieselgren, Ing-Marie (2012). En god start en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2012:2. Wilhelmson, Lena och Döös, Marianne (2013). Att samleda verksamhet i skola och förskola. I Lars Svedberg och Olof Johansson (red.). Att leda mot skolans mål, s. 127-140. Malmö: Ärlestig, Helene (2014). Rektor och lärares yrkesprofessionalism. I Monika Törnsén a och Helene Ärlestig (red.). Ledarskap i centrum: Om rektor och förskolechef, 197-211. Malmö: Ärlestig, Helene (2014). Rektor, styrning och beslutsfattande. I Jonas Höög och Olof 121-139. Lund: Studentlitteratur. Ärlestig, Helene (2015). Vardagssamtal och rektors pedagogiska ledarskap. I Jonas Höög och Olof Johansson. Struktur, kultur, ledarskap förutsättningar för framgångsrika skolor, s. 115-133. Lund: Studentlitteratur. Fördjupad läsning (fördjupning om studenten vill läsa mer om något specifikt) Backström, Tomas; Granberg, Otto och Wilhelmson, Lena (2008). Alternativa former för chefers ledarskap en kunskapsöversikt om sätt att förstå hur ledarskap kan utövas mellan chefer och medarbetare i svenskt arbetsliv. Stockholm: Vinnova. www.vinnova.se Hoy, Wayne och Miskel, Cecil (2012). Educational Administration: Theory, Research and Practice. 9 uppl. Boston: McGraw Hill Higher Education. Nihlfors, Elisabet och Johansson, Olof (2013). Rektor en stark länk i styrningen av skolan. Stockholm: SNS Förlag.

Sid 5 (5) OECD (2015). The ABC of Gender Equality in Education. Aptitude, Behaviour, Confidence. PISA, OECD Publishing. www.oecd.org Pashiardis, Petros (red.) (2014). Modeling School Leadership across Europe. Dordrecht: Springer Science+Business Media. Skolinspektionen (2014). Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Rapport 2014:6739. SOU 2015:22, Rektorn och styrkedjan. Betänkande av utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet. Stockholm: Fritzes. Tafvelin, Susanne (2013). The Transformational Leadership Process: Antecedents, Mechanisms, and Outcomes in the Social Services. Umeå universitet: Institutionen för psykologi. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:640843 Yukl, Gary (2012). Ledarskap i organisationer, s. 1-369. Essex: Pearson Education Limited.