Miljö och hållbarutveckling

Relevanta dokument
Miljö och hållbarutveckling

Miljö och hållbarutveckling

Miljömål och handlingsplan för Sahlgrenska akademin

MILJÖMÅLSANALYS AV SAHLGRENSKA AKADEMINS GEMENSAMMA HANDLINGSPLAN I MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

Uppföljning - Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling, Institutionen för Biomedicin

Institution Medicin arbetar med att integrera aktivitetslistan för miljö och hållbarhetsarbetet i institutionens verksamhetsplan.

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: /J.L

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Handlingsplan Analys av miljömålsutfall

1. Miljömål för område Forskning och forskarutbildning

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Miljöhandlingssplan 2017

MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA VERKSAMHET SAMT HANDLINGSPLAN FÖR

Miljöutredning för Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för molekylär och klinisk medicin, IMK Hälsouniversitetet LINKÖPING Anneli Pedersen Brandt

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Ledningens genomgång 25 jan 2011

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling

Stockholms universitets miljöledningssystem

CHECKLISTA FÖR MILJÖDIPLOMERING SDF 2015 Baserad på Svensk Miljöbas Kravstandard för Verksamheter Fastställd 15 januari 2013

Enhetschef. Använda förkortningar

Dnr SU Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

4.2.2 Handlingsplan för Habiliteringen Södra Älvsborg

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöledningsplan 2015

Använda förkortningar

Miljöutredning. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Version Senaste ändring Datum. Godkänd av

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2018

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

Miljörutiner för. Områdeskansliet för humanvetenskap. Beslutad av. Områdeskanslichef Beslutsdatum SU FV

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Miljöhandlingsplan 2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Region Skånes Miljöbevis - checklista

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ och HÅLLBAR UTVECKLING 2017

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper

RK 6.2 Organisation och ansvar

Göteborgs universitet, miljöenheten Sid 1 (6) Revisionsrapport

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljömål Aktiviteter Ansvarig Resurser Slutdatum Uppföljning Miljöindikator Åtgärdat

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

Stimulus miljö- och handlingsplan i Grön sektion 2014/2015

Aktivitetslista för miljö och hållbarutveckling 2019

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Uprättad av SA s miljöråd

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Sammanställning av HiGs miljömålsarbetet för år 2004

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Mål Åtgärd Tidsplan Ansvariga Sektionsstyrelsen ska. Vi har två miljöansvariga vid sektionen. Under verksamhetsåret 2016 är det David Brostedt och

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD12 Redovisande dokument 5 7

Dnr SU Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002

Rapport från uppföljande revision. Uppdragets omfattning. Revisionsresultat, avvikelser

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Vett och etikett på IBG En labinstruktion

Göteborgs universitet Sid 1 (6) Miljörevisionsrapport Dnr M 2014/19

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD10 Redovisande dokument 5 6

Postadress: Mölnlycke

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljömål Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

INTERN MILJÖREVISION PÅ SAHLGRENSKA AKADEMIN 24, 26 OCH DEN 27:E NOVEMBER 2015

Miljöhandlingsplan

MILJÖPLAN. Mål Åtgärd Tidsplan Ansvarig. Vi har utsett miljöansvariga. Vi har en miljöansvarig vid sektionen. Verksamhetsåret 13/14.

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER Bil. 1

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Transkript:

Miljö och hållbarutveckling Verksamhet för 2008 och handlingsplan för 2009 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2009-02-05 1

Innehållsförteckning Mål och åtgärder som är gemensamma för hela institutionen 2-3 Sektionen för farmakologi 4 Sektionen för fysiologi 5-7 Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering 8-9 Sektionen för psykiatri och neurokemi 10-11 2

Verksamhet för 2008, miljömål och handlingsplan för 2009 Institutionen har i sitt miljöarbete beaktat de miljömål som Göteborgs universitetet och Sahlgrenska akademin har satt upp. Sahlgrenska akademin har i sitt måldokument En målmedveten hälsovetenskaplig fakultet med Prioriterade mål för Sahlgrenska akademin 2008 satt upp följande mål: Miljö och hållbar utveckling: Sahlgrenska akademin ska ha medarbetare och studenter med goda kunskaper inom området miljö och hållbar utveckling. Nyckeltal: 2010 ska samtliga medarbetare och studenter genomgått av miljörådet utbildning inom området miljö och hållbar utveckling Nuläge: 100 % av programstudenterna och 100% av nyanställda medarbetare har genomgått utbildningen. Det finns ingen uppgift om hur många av övriga medarbetare som genomgått utbildningen. Kommentar: Samtliga studenter på arbetsterapi- och sjukgymnastutbildningen har deltagit eftersom det är obligatoriskt moment med närvarolistor. Det finns inga uppgifter om deltagande i utbildningen när det gäller övriga anställda. Akademin och GU erbjuder utbildning i tillräcklig omfattning och institutionen måste ge utrymme i den årliga planeringen för utbildning för samtliga medarbetare. För att få en uppfattning om hur många medarbetare som har genomfört utbildningen krävs en enkät. Inledningsvis kommer åtgärder och mål som är gemensamma för hela institutionen att presenteras. Eftersom institutionen är uppdelad i fyra sektioner kommer därefter varje sektion att redovisa detaljerade åtgärder, miljömål och handlingsplaner eftersom sektionerna delvis har olika verksamheter avseende miljö. Miljöansvarig: Agneta Holmäng, prefekt Arbetet med miljöfrågor är delegerat till Jane Carlsson, biträdande prefekt och vidare till sektionschefer/biträdande sektionschefer. Miljösamordnare för vår institution är Rita Grandér (10% ersätts från institutionen) från sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering. Rita Grandér sitter som adjungerad ledamot i institutionsstyrelsen. Institutionens miljöledningssystem finns på vår hemsida. Verksamhet 2008 Information: Miljö finns alltid som en punkt på institutionsstyrelsemöten, chefsledningsmöten och arbetsplatsträffar (APT) Information avseende miljöfrågor har dessutom spridits genom institutionens hemsida, e-mail, på anslagstavlor och muntligt via miljörepresentanterna. Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin finns på http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo Utbildning: All personal har informerats via e-nytt och mail om möjligheten till utbildning i miljö som GU anordnat under 2008. Institutionens miljörepresentanter har vid två tillfällen under året erbjudits ett studiebesök på Gryab och en filmvisning angående växthuseffekt av Leonardo DiCaprio. 3

Strålskyddsfysiker Annhild Larsson har haft utbildning om verksamhet med joniserande strålning av för berörd personal. Kemikalieinventerare på institutionen har vidareutbildats i kemikaliesystemet KLARA. Miljörepresentanter har tillsammans med miljösamordnare och biträdande prefekt haft ett möte under hösten. Ökad användning av e-böcker inom utbildningarna Handlingsmål för 2009 Information: Speciella miljöanslagstavlor avsedda för information om SA s och institutionens miljöarbete på samtliga avdelningar. Rita Grandér kommer att samla institutionens miljörepresentanter en gång per halvår. För att kunna dokumentera mätbara miljövinster kommer Rita Grandér genom sektionernas miljörepresentanter dokumentera antal tillbud, inköp av kemikalier, att alla nyanställda och nytillkomna forskare har tagit del av miljöföreskrifter och vet var på GUs hemsida miljödokumenten finns. Utbildning: Alla nyanställda och nytillkomna forskare kommer att erbjudas och uppmanas till utbildning Verka för fortsatt ökad användning av e-böcker inom utbildningarna Halvdagskurser om verksamhet med joniserande strålning Doktorandkurs 1,5 högskolepoäng för forskarstuderande som skall använda öppna strålkällor Utbildning i miljöfrågor för institutions medarbetare och studenter är ett högprioriterat mål Institutionens miljörepresentanter kommer fortlöpande att informera om aktuella utbildningar inom Sahlgrenska akademin och GU. Gemensamma arbets- och miljöronder med SU om lokalerna delas. Energianvändning: Ökad användning av e-böcker inom utbildningarna Dubbelsidig kopiering på samtliga avdelningar Försöka få nyckeltal för hur många studenter, nyanställd personal och övriga medarbetare som deltagit i utbildning om Miljö och hållbar utveckling genom närvarolistor och enkäter. 4

Sektionen för farmakologi Sektionschef: Hans Nissbrandt Bitr sektionschef: Gunnar Tobin Miljörepresentanter: Gunilla Bourghardt, Ann-Christin Reinhold Verksamhet 2008 Utbildning: All nyanställd personal/studenter erhåller en gruppvis information om sektionens miljömål och miljöarbete. Inom sektionens farmakologikurser ges bl a föreläsningar om läkemedels effekter på miljön. Arbetsplatsträffar sker varannan vecka där miljön är en stående punkt. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Information och diskussion kring åtgärder som varje individ kan vidta för att minska miljöpåverkan. Tex minska pappers-förbrukning, släcka belysning, stänga av dator, reglera temperatur. Inköp görs enligt GU:s upphandlingsavtal och miljöpolicy. Energianvändning: Dubbelsidig kopiering har genomförts som standard. Avfall och avfallshantering: Akademins miljöledningssystem och nya avfalls- och källsorteringsrutiner sker vid sektionen. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Sedan flera år har i sektionens rutiner för arbetsmiljöfrågor gruppvis funnits informationsmateriel ( labpärm ) vid varje forskningsgrupps laboratorium. Under året har denna uppdaterats och inkluderar nu även miljöfrågor. Vidare används KLARA-systemet. Riskbedömning: Inom de nya rutinerna ingår att det vid varje forskningsgrupp görs riskbedömningar avseende miljöaspekterna av arbetet inom gruppen, men även att varje individ gör en egen riskbedömning för sitt arbete. Åtgärder vid ev tillbud: Utvärdering av de rutiner som sektionens kvalitetssäkring föreskriver. Handlingsmål för 2009 Utbildning: Fortsatta utbildningstillfälle avseende hur arbetet vid sektionen påverkar miljö och hållbar samhällsutveckling. Rutinerna för systematiskt miljöarbete kommer att i ökad utsträckning formaliseras. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Översättning av sektionens miljöinformationsmaterial kommer ska fortsätta. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Åtgärder för hur ersättning av miljöfarliga kemikalier mot mindre farliga kan ske där det är möjligt. 5

Sektionen för fysiologi Sektionschef: Lars-Gunnar Pettersson Bitr sektionschef: Holger Nilsson Miljörepresentanter: Joakim Larsson, Karin Göthner och Barbro Jilderos Arbetet med miljöfrågor är delegerat till Holger Nilsson, biträdande sektionschef. Verksamhet 2008 Utbildning: Halvdagskurser om verksamhet med joniserande strålning. Doktorandkurs 1,5 högskolepoäng för forskarstuderande som skall använda öppna strålkällor Utbildning i miljöfrågor för institutionens studenter. Docent Joakim Larsson har under 2008 undervisat om läkemedels miljöeffekter på läkarutbildningen, apotekarprogrammet, receptarieprogrammet och miljö och hälsoskyddsprogrammet som tidigare, samt expanderat undervisningen till sjuksjöterskeprogrammet och odontologiprogrammet. På de två de senare programmen har studenterna förberett och redovisat grupparbeten kring läkemedels miljöeffekter en modell som fallit väl ut. Larsson har även givit föreläsningar till olika intressentgrupper i samhället under året, exempelvis för VG regionens miljösamordnare, Sahlgrenska och Östra Sjukhusets laboratoriepersonal (ca 150 åhörare), öppen föreläsning i regi av Stockholms Läns Landsting (ca 500 åhörare), privatläkarföreningen i Göteborg (ca 100), Toxforum i Uppsala, Ekocentrum, GMVs föreläsningsserie mm. Sammanlagt har Larsson givit liknande föreläsningar vid knappt 20 tillfällen under 2008. Larsson har även biträtt VGregionen i deras arbete med frågor kring läkemedel i miljön. Forskning: Att ta ansvar för hela läkemedelskedjan är nödvändigt för att läkemedel även i framtiden skall kunna vara de värdefulla verktyg de är för sjukvården i dag. Joakim Larsson forskargrupp bedriver forskning kring läkemedels miljöeffekter. Gruppen utvecklar och tillämpar metoder att bedöma exponering och påverkan främst på akvatiska djur men även på mikroorganismer, framförallt med storskaliga molekylära analysmetoder. Gruppen har under 2008 publicerat flera vetenskapliga studier om läkemedels miljöeffekter. Lina Gunnarsson, doktorand i Larssons grupp var förste-författare i en bioinformatisk artikel publicerad 2008 i den mest citerade av alla miljötidskrifter, Environmental Science and Technology. Artikeln ackompanjerades av en highlight, där bland annat AstraZenecas miljöchef i England kallade Gunnarssons studie ett stort steg framåt inom miljöriskbedömningen av läkemedel. Den tveklöst mest uppmärksammade artikeln kring gruppens forskning publicerades av den Amerikanska Nyhetsbyrån Associated Press, och blev inom några timmar världens mest lästa nyhet på Internet. Artikeln publicerades på minst 2,190,000 websidor inom ett drygt dygn, och blev toppnyhet i internationell press såsom New York Times, Washington post, Times, ABC news, Times of India m fl. Artikeln ledde till bland annat till att Indiens premiärminister med omedelbar verkan krävde fördjupade undersökningar av läkemedelsutsläpp kring Indiska läkemedelsfabriker för att ge underlag till vidare åtgärder. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Dubbelsidig utskrift nyttjas i möjligaste mån. Energianvändning: Under året har ingen åtgärd vidtagits för att minska elförbrukningen. Avfall och avfallshantering: Källsortering finns på samtliga våningsplan i fysiologihuset. Sektionen har under året uppdaterat en handbok för all personal som arbetar i fysiologihuset. Avseende avfallshantering gäller följande: Glas: Se instruktionen för kemiskt avfall och risk-avfall i Husboken. Hela glasförpackningar från laboratorium skall läggas i angiven box, se miljöhandboken. Papper: Det finns särskilda lådor för återvinningspapper utställda på varje skrivrum. Fulla lådor tömmer man själv i den blå tunnan som finns på varje våning. Kartonger: Viks 6

ihop och ställs i ställningar som finns på varje våning. Frigolit ställs vid sidan om kartongerna. Batterier, lampor och lysrör: Läggs i boxarna som finns utanför riskavfallsrummet (rum 0416B, vån. K). Elektroniskt avfall: Kontakta Bernt Johansson på serviceavdelningen (ank. 3545, mobil 073/332 51 77). Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Farligt avfall: Hanteras enligt instruktioner som finns i de lokala anvisningarna för fysiologihuset, Husboken. Riskavfall - Stickande och skärande: Alla vassa föremål som kanyler och skalpellblad skall slängas i kanylburkar. Kanylburkar med radioaktivt kontaminerade artiklar märks med radioaktiv symbol och isotopsort. Alla burkar ställs ner i rum 0146C. Kanylburkar beställs från Westma. Riskavfall - Radioaktivt avfall: Allt materiel som varit i kontakt med radioaktiva isotoper betraktas som radioaktivt avfall. Flytande radioaktivt avfall får spolas ner i isotopmärkt vask om: Högst 1ALI min/tillfälle dock högst 100 MBq/gång och 10 ALI min/mån, med noggrann eftersköljning. Burkar med scintillationsvätska skall läggas i avfallstunnan som finns i det inre rummet i rum 0416B. Övrigt radioaktivt avfall skall förpackas i riskavfallskartonger (Westma) och ställs i rum 0416C. Samtliga kartonger skall vara märkta med avsändare, isotopslag, institution/avdelning, telefonnummer, datum. De får inte väga över 40 kg och ytdosraten får vara högst 5μGy/h. Ansvarig: Barbro Jilderos (ank. 3352). Samtliga kemikalier finns registerade i KLARA. Riskbedömning: Samtliga lab i fysiologihuset har en labansvarig peron. I varje lab finns en labpärm med labinstruktioner samt uppdaterade riskbedömningar. En total inventering av samtliga riskbedömningar genomfördes under hösten 2006 och dessa hålles nu à jour fortlöpande. Rapporterade tillbud: Inga rapporterade tillbud under 2008. Handlingsplan för 2009 Ett grundläggande arbete avseende miljö genomfördes under 2006 i form av upprättande av labinstruktioner och uppdatering av riskbedömningar. Detta följs upp kontinuerligt i samband med miljöronder. Utbildning: Personal som arbetar med joniserande strålning skall genomgå halvdags kurs; repetitionskurs skall genomgås vart 5:e år. Doktorander uppmanas gå kurs 1,5 högskolepoäng för forskarstuderande om de skall använda öppna strålkällor. Personal uppmanas delta i akademigemensam miljöutbildning som berör deras arbete. Som en konsekvens av förändringar i Högskolelagen antog Sahlgrenska Akademin 2007-03-14 en plan för integration av hållbar utveckling i undervisningen. Där framgår att undervisning om läkemedel i miljön bör ges på alla Akademins utbildningsprogram. Joakim Larsson kommer därför att under 2009 att erbjuda undervisning på flera program. Undervisningen kommer även att utvecklas till form och innehåll för att anpassas till olika undervisningsgruppers behov. Forskning: Joakim Larssons forskargrupp är den grupp som bedriver forskning inom området miljö och dess projekt beskrivna ovan fortgår under 2009. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Utskrift på dubbelsidigt papper. Inköp av miljövänligt papper. Vid beställning av resor bör tåg väljas i första hand för att minska miljöpåverkan. 7

Energianvändning: Målsättning är att fortsätta att successivt minska elförbrukningen under 2009 genom ökat medvetande. Vid inköp av armatur väljs energisnål armatur i första hand. All personal uppmanas att släcka ljus och stänga av datorer nattetid. Avfall och avfallshantering: Under 2009 kommer uppföljning av instruktioner om avfall och avfallshantering att följas upp i samband med miljöronder. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Under 2009 kommer nya instruktioner om kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet att följas upp i samband med miljöronder. Samtliga nya kemikalier registreras i KLARA. 8

Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Neurovetenskap, Oftalmologi, Arbetsterapi, Audiologi, Logopedi och Fysioterapi Sektionschef: Lars Rönnbäck Bitr sektionschef: Bertil Lindblom Miljörepresentanter: Birgit Linder, Anna Westerlund och Anita Esping Verksamhet 2008 Utbildning: Utbildning av personal, miljörepresentanter och chefer har fortgått. Övrig personal har även informerats på APT (ArbetsPlatsTräffar)-möten. Introduktionspärm för nyanställda finns på de olika enheterna. Alla nyanställda får även muntlig och praktisk handledning av lokal personal. Utsedd personal sk. inventerare har genomgått utbildning inom KLARA-systemet. Forskning: Ingen särskild forskning om miljö har bedrivits. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Varje kontor och lunchrum har källsorteringsmöbler med tillhörande manual. Kopiering sker i görligaste mån dubbelsidigt. Alla kasserade färgpatroner skickas tillbaka till det säljande företaget. Gamla datorer tas om hand enligt GU s gällande rutiner. Inköp av varor från bl.a. Westma, Sisjödepån som har en given miljöpolicy. Energianvändning: Dragskåpen hålls nerdragna då de inte används. Informationsblad är uppsatta för att påminna om energiåtgång om de inte används på rätt sätt. Datorer stängs ner och lampor släcks i kontor och på lab. vid hemgång. Apparater som inte måste vara på stängs av mellan användandet. Avfall och avfallshantering: Alla kasserade färgpatroner skickas tillbaka till det säljande företaget. Gamla datorer tas om hand enligt GU:s gällande rutiner. Avfallshanteringen sker efter de uppsatta källsorteringsrutinerna som gäller på GU. Skriven information finns även i informationshäftet Fysiologihusets lathund. För riskavfall och kemisk avfall sker det enligt de angivna rutinerna i Chemichal waste. Folder finns på de olika enheterna inom sektionen. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Välgenomtänkta försök för att minimera konsumtionen av kemikalier. Kemikalier är upplagda i. KLARA systemet för att förenkla överblicken om vilka kemikalier som finns. Vilket i sin tur leder till förhindrande av onödiga inköp. Utbyte av farligare kemikalier till mindre farliga i möjligaste mån. Riskbedömning: Riskbedömningar görs på de olika enheterna inom sektionen. Angivna mallar används liksom riskbedömningsblankett ifrån GU s rutiner för riskbedömning. Riskbedömningarna finns samlade i pärmar på väl angiven plats och i KLARAsystemet på de olika enheterna inom institutionen. Rapporterade tillbud och åtgärder: Inga nya tillbud. 9

Handlingsplan för 2009 Utbildning: Fortlöpande information och utbildning av alla personalkategorier inklusive nyanställda. Miljörepresentanterna kommer att samlar 2 ggr/ termin. Rita Grandér kommer att skicka ut information och påminnelser till miljörepresentanterna när utbildning ges på GU i miljöfrågor. Forskning: Ingen särskild forskning har bedrivits. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Sektionen kommer att vara aktiv vad beträffar inköp från företag med miljöperspektiv. Inköp av rättvisemärkt kaffe. Personlig dialog med företagsrepresentanter kommer att ske. Energianvändning: Verka för fortsatt energimedvetande bland all personal. Avfall och avfallshantering: Fortsatt uppdatering av de befintliga rutinerna. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Se ovan 10

Sektion för psykiatri och neurokemi Sektionschef: Hans Ågren Bitr sektionschef: Henrik Zetterberg Miljörepresentanter: Rosita Stomberg och Gunnar Brinkmalm Verksamhet 2008 Information: Arbetsplatsträffar (APT) har arrangerats varje månad med miljö alltid som en punkt, och en gång varje termin har under APT infogats särskild miljörond. Cirka 15 personer har deltagit varje gång, kallelser har utgått till cirka 45 (alla anställda + doktorander). Minnesanteckningar har förts av Ulla Ohlson. Gunnar Brinkmalm håller i miljöarbetet inom neurokemi, en av två laborerande enheter inom sektionen. Miljöarbetet är samordnat med klinisk neurokemi/su. Rosita Stomberg är miljörepresentant för de laboratorier som finns inom sektionen på medicinareberget. Här bedrivs laborationer så långt som möjligt i mikroskala för minimerad miljöpåverkan. Dessa två laborerande enheter inom sektionen är båda anslutna till kemikaliehanteringssystemet KLARA och färdiga med 2008 års inrapportering. Alla laborationer som genomförs riskbedöms vad gäller miljö- och hälsopåverkan. Inom övriga enheter pågår ett aktivt arbete för att minimera pappers- och engångsmaterialförbrukning. GUs miljöpolicy (från 2006) finns uppsatt på anslagstavlor på varje enhet. Utbildning: Nyanställd personal på neurokemi får en handledare/kontaktperson med vilken man går igenom Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin som finns på (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo). Forskning: Ingen särskild forskning om miljö har bedrivits. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Arbete pågår med att minimera pappersförbrukningen. Energianvändning: Ej föremål för särskilda åtgärder hittills. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Laboratorierna följer sina certifieringsföreskrifter. Riskbedömning: Detta görs regelbundet på laboratoriesidan. Rapporterade tillbud: Stora problem med xylen-utsläpp i avloppet på Medicinareberget under 2008. Detta hanterades centralt på SA och berörde inte vår sektion specifikt. För övrigt inga tillbud. Handlingsmål för 2009 Information: Vid nästkommande APT kommer information att ges om att hemsidan för SA s miljöarbete är uppdaterad och innehåller mycket bra information (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo). Utbildning: Information och diskussion planeras vid varje APT. Nyanställd personal även på andra enheter än neurokemi bör få en handledare/kontaktperson med vilken man kan gå igenom bl.a. Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin. Vi kommer under 2009 att försöka implementera detta generellt. 11

Forskning: Inget forskningsprojekt med fokus på miljö planeras. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Vi följer miljöreglerna för resor och upphandling. Energianvändning: Vi följer miljöreglerna för energianvändning. Avfall och avfallshantering: Vi följer miljöreglerna för avfall och avfallshantering. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Laboratoriepersonal följer sina miljöcertifieringsregler med fortsatt vigilans mot avvikelser. 12