S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A PYTTIS KOMMUN Generalplaner för vindkraft i Pyttis, Stråka Planbeskrivning, utkast FCG DESIGN OCH PLANERING AB P184-P18488
Planbeskrivning, utkast 1 (50) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Planområdets läge... 6 3 Skeden i planering och beslutsfattande... 7 4 Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen... 7 4.1 Allmän beskrivning... 7 4.2 Befolkning... 8 4.3 Service... 8 4.4 Markägoförhållanden... 8 4.5 Tekniskt nätverk... 9 4.6 Trafik... 9 4.7 Naturmiljö... 10 4.7.1 Allmänt... 10 4.7.2 Berggrund och jordmån... 11 4.7.3 Grund- och ytvatten... 11 4.7.4 Flora... 11 4.7.5 Fauna... 12 4.7.6 Häckningsfåglar... 12 4.7.7 Flyttfåglar... 12 4.7.8 Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV 12 4.7.9 Värdefulla naturobjekt... 13 4.8 Landskap, natur och kulturmiljö,... 13 4.8.1 Allmänt... 13 4.8.2 Värdefulla landskapsområden av riksintresse... 14 4.8.3 Landskapsvärden av intresse på landskapsnivå... 14 4.8.4 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009)... 15 4.8.5 Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993)... 15 4.8.6 Kulturlandskap... 16 4.9 Planläggningssituation... 17 4.9.1 Landskapsplan... 17 4.9.2 Generalplan... 20 4.9.3 Detaljplan... 20 4.9.4 Övriga planer och beslut... 21 4.10 De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT)... 21 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
Planbeskrivning, utkast 2 (50) 5 Planläggningens syften... 23 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer... 23 5.2 Mål på landskapsnivå... 23 5.3 Pyttis kommuns mål... 23 6 Planen för vindkraftsparken... 24 6.1 Placeringen av vindkraftverken... 24 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken... 24 7 Generalplanens konsekvenser... 26 7.1 Utredningar... 26 7.2 Allmänt om konsekvensbedömning... 26 7.3 Typiska konsekvenser av vindkraftverk... 27 7.4 Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar... 27 7.5 Bullerkonsekvenser... 28 7.6 Konsekvenser av ljus- och skuggeffekter... 32 7.7 Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena... 34 7.8 Konsekvenser för fågelbeståndet... 34 7.9 Konsekvenser för trafiken... 34 7.10 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön... 35 7.10.1 Synlighetsanalys... 36 7.10.2 Fotomontage... 38 7.10.3 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön... 40 7.11 Konsekvenser för luftövervakningens radaranläggningar... 40 7.12 Konsekvenser för säkerheten i luftfartstrafiken... 41 7.13 Konsekvenser för säkerheten... 41 8 Planeringsskeden samt förfarande för deltagande och växelverkan... 42 8.1 Startskedet... 42 8.2 Planutkast... 42 8.3 Planförslag... 43 9 Avgöranden, beteckningar och bestämmelser i generalplanen... 44 9.1 Planens centrala innehåll... 44 9.2 Beteckningar för områdenas användningsändamål... 44 9.3 Delområdesbeteckningar... 44 9.4 Objekts- och linjebeteckningar... 45 9.5 Allmänna bestämmelser... 45 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
Planbeskrivning, utkast 3 (50) 10 Generalplanens förhållande till de riksomfattande målen för områdesvändning och innehållskraven för landskapsplanen och generalplanen... 46 10.1 Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning... 46 10.2 Förhållande till landskapsplanen... 47 10.3 Förhållandet till generalplanens krav... 47 10.3.1 Innehållskrav för generalplaner... 48 10.3.2 Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft 48 11 Genomförande av generalplanen... 48 Bilagor: Program för deltagande och bedömning Melu- ja varjostusmallinnukset (Modellering av buller- och skuggningseffekter (WindPro). FCG Design och planering Ab 2013. Maisemaselvitys (landskapsinventering). FCG Design och planering Ab 2013. Yhteisvaikutusten arviointi (Bedömning av synergieffekter). FCG Design och planering Ab 2013. Separata handlingar och bakgrundsmaterial: Pyhtään tuulivoimayleiskaavan luontoselvitys 2012 (naturinventering i Pyttis) Luontoselvitys Kotkansiipi Petri Parkko, 10.12.2012 (naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaavaan liittyvä kurkiselvitys 2012 (traninventering) Luontoselvitys Kotkansiipi Mikko Hannonen ja Petri Parkko, 30.11.2012 (naturinventering) Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfåglars och tranornas flyttning hösten 2012) Luontoselvitys Kotkansiipi Tero Ilomäki ja Petri Parkko, 30.11.2012 (Naturinventering) Pyhtään tuulivoimayleiskaava-alueen lepakkopotentiaalin arviointi 2012. (bedömning av fladdermuspotentialen) Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen, Timo Metsänen 11.11.2012. (naturinventering) Källor och annat bakgrundsmaterial Arbets- och näringsministeriet (2010). Meddelande 16.9.2010 Stadsrådets framställan on matningstariffer för förnybar energi. Di Napoli, C. (2007). Tuulivoimaloiden melun syntytavat ja leviäminen Suomen ympäristö,4/2007. Miljöministeriet. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens landskapsplan. Förslag till energilandskapsplan. Kymmenedalens förbund (2012a). Kymmenedalens energilandskapsplan. Vindparksområden i Kymmenedalens energilandskapsplan. Motiveringar till avgränsningarna av vindparksområden. Planförslag 23.1.2012. Kymmenedalens förbund (2011). Kymmenedalens klimat- och energistrategi 2011-2020. A:48 Publikation från Kymmenedalens förbund 2012. FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
Planbeskrivning, utkast 4 (50) Kymmenedalens förbund (2009). Kymmenededalens landskapsplan. Landsbygd och natur. Kymmenedalens förbund (2006). Kymmenedalens landskapsplan. Tätorter med omgivningar 2006-2030. Lantmäteriverket (2012). Terrängdatabasen. Nerladdad 12.11.2012. Miljöministeriet (2012). Planering av vindkraftsbyggande. Avdelningen för byggda miljöer. Miljöförvaltningens anvisningar 4/2012. Miljöministeriet (2006). Vindkraftverken och landskapet. Avdelningen för områdesanvändning. Suomen ympäristö 5/2006. Museiverket (2009). Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Pyttis kommun (2012). Pyttis kommuns internetsidor. <http://www.pyhtaa.fi/> Hämtad 8.11.2012. Trafikverket (2012). Trafikverkets anvisningar 8/2012. Anvisningar om vindkraftverk. Anvisning om byggande av vindkraftverk i närheten av trafikleder. (Trafikverket 2011a). Karta över trafikvolymerna 2011, Sydöstra Finland. Trafikverket (2011b). Karta över volymerna för tung trafik 2011, Sydöstra Finland. VTT (2012). Statistik över vindkraften i Finland. <http://www.vtt.fi/proj/windenergystatistics/>(hämtad 7.8.2012) VTT (2011). Vindkraftverkens konsekvenser för övervakningssensorer. Slutrapport 28.11.2011. Version 1.0 FCG Finnish Consulting Group Oy Osmovägen 34, PB 950, 00601 Helsingfors Tfn 010 4090, fax 010 409 5001, www.fcg.fi FO-nummer 1940671-3 Hemort Helsingfors
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 5 (50) 1 Inledning Pyttis kommunstyrelse tog vid sitt möte 28.11.2011 ( 287) beslutet om generalplanering av vindkraftverk i Pyttis. Generalplanen för Stråka vindkraftverk är en del av generalplaneringen av vindkraften i Pyttis kommun. Hela generalplanen omfattar 5 separata vindkraftverksplaner. Syftet är att planläggningen av vindkraftparkerna ska avancera parallellt och genom sinsemellan enhetliga processer. Planläggningen har väckts på initiativ av Pyttis kommun. Generalplaneringen för vindkraften ingår i Pyttis kommuns planläggningsöversikt 2012. Stråka generalplan för vindkraft utarbetas så att den kan utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindparkerna i enlighet med generalplanen (MBL 77 a ). Området för generalplanen för vindkraft i Stråka ägs av Tornator Abp. Tornator Abp och Taaleritehtaan Pääomarahastot Oy planerar en vindkraftspark med sex vindkraftverk på området. För utarbetandet av generalplanen för Stråka vindkraftspark svarar FCG Design och planering Ab som är konsult för Pyttis kommun: Lauri Solin (DI YKS-402 ja Emmi Sihvonen (DI YKS-491). Planläggningen styrs från Pyttis kommuns sida av kommuningenjör Pirjo Kopra.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 6 (50) 2 Planområdets läge Planområdet ligger i Pyttis kommun och gränsar i norr till riksväg 7 och i öster till Kyrkvägen som leder till Svartväck. Området är obyggt och ligger mellan Svartbäck och Stråka på cirka en kilometers avstånd från Stråka i väster och cirka en och en halv kilometer från Svartbäck i öster. Avståndet från planområdet till Pyttis kyrkby i nordost är cirka en och en halv kilometer. Bild 1. Riktgivande avgränsning av generalplanen för Stråka vindkraftpark (blå linje). Planområdet ligger delvis inom det område som har anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige 14.6.2012 och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 7 (50) 3 Skeden i planering och beslutsfattande Beslut om inledning av generalplaneringen för vindkraften: Kommunstyrelsen 28.11.2011 ( 287) Anhängiggörandet av planen tillkännagjort: 21.8.2012 Programmet för deltagande och bedömning till påseende: 22.8.-10.9.2012 Möte med allmänheten: 4.9.2012 Myndighetssamråd i startskedet: 12.9.2012 Arbetskonferens med myndigheterna: 19.2.2013 Generalplaneutkastet i kommunstyrelsen: XX.XX.2013 Generalplaneutkastet framlagt till påseende: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplaneutkastet i Pyttis kommunstyrelse: XX.XX.2013 Generalplaneförslaget till offentligt påseende: XX.XX.-XX.XX.2013 Generalplanen godkänns: XX.XX.2013 4 Nuläget i planområdet och utgångspunkterna för planläggningen 4.1 Allmän beskrivning Planområdet ligger på ett obyggt skogsdominerat område av vilken cirka hälften är kärr och hälften olika slag av backområden. I områdets sydöstra del finns en skjutbana. Destia Ab har tillstånd för marktäkt i planområdets centrala del fram till år 2021. Kymmene älv rinner genom planområdets sydvästra del på ca 800 meters avstånd. Det långa planområdet i Stråka ligger som närmast på under en kilometers avstånd från havsstranden (Kyrkoby Korsnäsbottnen). Bild 2. Flygbild över Stråka planområde.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 8 (50) 4.2 Befolkning Det finns ingen fast eller semesterbosättning i området (Lantmäteriverket 2012). Den fasta befolkningen i närområdet är koncentrerad nordost om området till Pyttis kyrkby på cirka en kilometers avstånd och till Svartbäck som ligger cirka en och en halv kilometer sydost om planområdet. Mera splittrad bebyggelse finns i Stråka och Utbyn samt längs Isonlaajantien och Stråkavägen som går mellan kyrkbyn och Stråka, på avstånd som är under en kilometer och en och en halv kilometer. Semesterbebyggelsen som finns i närheten av planområdet är koncentrerad till Svartbäckfjärdens stränder i sydost på cirka en kilometers avstånd från Stråka vindparksområde. De närmast belägna semesterbostäderna finns i Stråka väster om planområdet på cirka en kilometers avstånd och i Krämersbacken i öst på över en kilometers avstånd. 4.3 Service Bild 3. Fast och semesterbebyggelse i näromgivningarna till Stråka planområde. Den närmaste servicen till Stråka planområde finns i Pyttis kyrkby där bl.a. bibliotek, Suur-Ahvenkosken koulu (förskola, åk 1-6) och S:t Henriks kyrka finns. Den enda svenskspråkiga lågstadieskolan Pyttis svenska skola Svartbäck. (Pyttis kommun 2012.) 4.4 Markägoförhållanden Området ägs av Tornator Abp.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 9 (50) 4.5 Tekniskt nätverk 4.6 Trafik I områdets sydöstra del går en eldistributionslinje i nord-sydlig riktning och i områdets norra delar Pyttis-Kotka huvudvattenledning och överföringsavlopp i öst-västlig riktning. Stommen i trafiknätet på området bildas av riksväg 7 som löper i kustriktningen, norr om planområdet. När motorvägen byggs blir riksväg 7 en parallellväg som betjänar den lokala trafiken. Stråkavägen går på under en kilometers avstånd i nord-sydlig riktning väster om planområdet. Kyrkvägen (14535) löper också i nordsydlig riktning längs områdets östra gräns Lättast kommer man till planområdet längs riksväg 7 från områdets norra sida, via Stråkavägen från vilken en skogsväg går till området. Från östra sidan nås planområdet bäst från riksväg 7 via Kyrkvägen som är förbunden med en skogsväg från områdets sydöstra sida. Dygnstrafiken i medeltal längs riksväg 7 norr om projektområdet var år 2011 cirka 7600-7700 motorfordon. Det motsvarande talet för Kyrkvägen som går öster om området var 350 motorfordon. (Trafikverket 2011a) Antalet tunga motorfordon på riksväg 7 norr om planområdet var i medeltal cirka 1000 fordon år 2011. Motsvarande tal för Svartbäcksvägen öster om projektområdet var endast 11 motorfordon. (Trafikverket 2011b) Bild 4. Trafikvolymerna i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje). Trafikvolymen beskrivs genom dygnstrafiken i medeltal per år och enheten är fordon/dygn. (Trafikverket 2011a)
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 10 (50) Bild 5. Årsmedeltalet för tung trafik på riks-, stam-, region- och förbindelsevägar (fordon/dygn) i planområdets näromgivningar år 2011 (mörkblå linje) (Trafikverket 2011b). 4.7 Naturmiljö 4.7.1 Allmänt En naturinventering har gjorts över hela Stråka planområde, i vilken särdragen i naturmiljön, artbeståndet och områden som är värdefulle med tanke på naturens mångfald utreddes (Parkko 2012). Dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning som går igenom området följdes upp år 2012 (Ilomäki & Parkko 2012). Områdets betydelse som livsmiljö för fladdermöss bedömdes på basen av en biotopgranskning samt med hjälp av en detektor (Metsänen 2012). Inventeringen av fågelbeståndet kompletteras under år 2013. Övriga källor som utnyttjats är: miljöförvaltningens geodatabas (OIVA 2012) Maa- ja kallioperätiedot (GTK 2011) (uppgifter om jordmånen och berggrunden) Uppgifter från Finlands miljöcentral om hotade arter (SYKE 2012) Helsingin yliopiston luonnontieteellisen keskusmuseon petolintu- ja sääksirekisterin tiedot (Naturhistoriska centralmuseets vid Helsingfors universitet register över rovfåglar och fiskgjusar 2012a och 2012b). Ett flertal lokala datamaterial från kartläggningar av fladdermöss och flyttfågelobservationer har använts som utgångsmaterial för natur- och fladdermuskartläggningarna och höstflyttningsobservationerna i planområdet.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 11 (50) Cirka hälften av Stråka plan område består av utdikade kärr och olika slags moskogar. Det finns taldominerade skogar i området som är i avverkningsålder, men åtminstone en del av dem höggs sommaren 2012. Det finns ett antal livsmiljöer i området som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss (Parkko 2012, Metsänen 2012). 4.7.2 Berggrund och jordmån Berggrunden i Pyttis ligger inom rapakiviområdet i Kymmene som har uppstått mesoproterosoiska eran för cirka 1600 1000 miljoner år sedan. Bergarterna som förekommer på planområdet är plutoniska eller så kallade djupbergarter. I de sydligaste områdena av planområdet består berggrunden av jämn rapakivigranit, men de sydligaste delarna har långt utvecklad viborgit (GTK 2011). Jordmånen består huvudsakligen av morän och torv finns i Hästmossområdet. Ställvis finns små fläckar med berg i dagen (GTK 2011). Destia Ab har tillstånd för marktäkt i planområdets centrala del fram till år 2021. Sydväst om området finns därutöver ett rätt stort grustäktområde. 4.7.3 Grund- och ytvatten I planområdet ligger delvis Högåsens grundvattenområden (0562402 A av 0562402 B) klass I som är viktiga för vattenförsörjningen (OIVA 2013). Högåsens grundvattenområde är en del av en ås som går i nord-sydlig riktning. Skiktens djup har ursprungligen varit djupa. Marktäkten har förstört åsens norra hel nästan helt och grundvattenytan ligger ställvis i ytan. Grundvattnet strömmar huvudsakligen i riktning mot vattentäkten, mot havet i formationens södra del OIVA 2013). Tabell 1. Kännetecken för grundvattenområden som delvis finns i planområdet (OIVA 2013). Grundvattenområdets namn Högåsen Beteckning Areal 0562402 A Bildningsområdets yta Volym 2,03 km 2 1,17 km 2 390 m 3 /d Högåsen 0562402 B 0,93 km 2 0,59 km 2 780 m 3 /d Området ligger inom Kymmene älvs huvudvattenområde (14) i området där Kymmene älvs mynning är förgrenad (14.111). De sydostligaste delarna av området ligger i Finska vikens kustområde (81) närmare bestämt i Svartbäckens tillrinningsområde (81.022) och dess mellanområde (81V023). Några skogs- och kärrdiken finns i området men några betydande ytvattenbildningar finns inte i planområdet. Inga betydande källor eller objekt som nämns i vattenlagen (VattenL 11 ) är kända i området (OIVA 2013, Parkko 2012). 4.7.4 Flora Planområdet hör i den biogeografiska indelningen till Nylands biogeografiska provins. Pyttis hör till den sydboreala barrskogszonen. (OIVA 2013) Områdets växtlighet är talldominerad moskog formad av skogsbruket samt utdikade torvmarker. Tallskogens ålder varierar mellan avverkningsmogen skog till unga
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 12 (50) 4.7.5 Fauna 4.7.6 Häckningsfåglar 4.7.7 Flyttfåglar plantskogar. Delvis har också nya områden kalhuggits. Det finns ett antal mycket små fläckar med berg i dagen som har en vanlig flora. Floran är i huvdsak rätt anspråkslös och där finns inga naturtyper eller växtarter som är hotade eller bör hållas under observation (Parkko 2012). Faunan på planområdet kan antas representera en rätt vanlig fauna för ekonomiskog. (Parkko 2012). I området finns i någon mån livsmiljöer som enligt habitatdirektivets bilaga IV(a) lämpar sig för fladdermöss och på området förekommer åtminstone mustaschfladdermus (mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus) samt nordisk fladdermus (Metsänen 2012). Flygekorre har inte observerats på området och inte heller för arten lämpliga, tillräckligt stora livsmiljöer. Inte heller förekomster av andra hotade djurarter är kända på området (Parkko 2012, SYKE 2012). Fågelbeståndet är rätt ordinärt i planområdet. Bland de vanligast förekommande arterna som häckar i området finns bofinken, trädpiplärkan och lövsångaren som hör till de allmännaste fågelarterna i Finland. Också taltrasten och göken är vanliga. På de utdikade kärrområdena trivs hönsfåglar som tjädern (NT, RT) och järpen (F-dir). Ett litet antal av talgoxe, talltita, tofsmes och blåmes samt grönsiska och grönfink förekommer i området. Både större och mindre korsnäbb kan häcka i området (Parkko 2012). Ett bebyggt fiskgjusbo (NT, F-dir) är känt på ca 2,3 kilometers avstånd från planområdet. Ytterligare är sju andra fiskgjusbon kända på en cirka fem kilometers radie från området (Naturhistoriska centralmuseet 2012a och 2012 b). Ormvråkens (VU) och fjällvråkens flyttstråk österut gick hösten 2012 klart söder om väg E18 i och styrde i Mogenpörtområdet mot sydost. Planområdet ligger norr om huvudstråket och endast mycket få ormvråkar och bivråkar flyttade genom området. Det förekommer emellertid variationer mellan åren i ormvråkens och huvudstråket kan en del år gå över planområdet eller åtminstone mycket nära det (Ilomäki & Parkko 2012). Av de observerade kungsörnarna (VU, F-dir) flyttade merparten (över 70 %) längs stråket norr om E18. Planområdet ligger söder om flyttstråket och antalet kungsörnar som genom området eller dess närhet var mycket lågt (5-10 individer). Havsörnens (VU, F-dir), fiskgjusens, falkarnas och flera andra hökfåglars flytt koncentrerades inte speciellt till något enskilt stråk utan flyttningen fördelades jämnare över hela Pyttis område. Det observerade materialet är otillräckligt för att dra några slutsatser om vissa arter (Ilomäki & Parkko 2012). Mogenpörts udde bildar en flaskhals för tranornas flyttning (F-dir) och en del av tranornas flyttning koncentreras till ett smalt område mellan Jättukastet och Imsaludden. Huvudflyttstråket gick hösten 2013 rätt nära östsidan av planområdet, men antalet tranor som flög över planområdet var dock mycket lågt hösten 2013 ( cirka 300 individer) (Ilomäki & Parkko 2012). 4.7.8 Arter som är hotade, missgynnade samt arter i habitatdirektivets bilagor II och IV I området förekommer mustaschfladdermus och/eller Brandts fladdermus samt nordisk fladdermus vilka ingår i habitatdirektivets bilaga IV(a) (Metsänen 2012). Tjädern som
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 13 (50) är en regionalt hotad art förekommer i området (RT). Av arter som är missgynnade (NT) förekommer tjäder och grönsångare på området (Parkko 2012). 4.7.9 Värdefulla naturobjekt Det finns inga områden i planområdet eller dess omedelbara omgivning som ingår i programmet Natura 2000. På under en kilometers avstånd söder om området finns Kymmene älvs (SCI, FI0401001) samt Sandnäsfjärdens- Tysfjärdens (SPA, FI0416007) Naturaområden samt Tysfjärdens naturskyddsområde (YSA055630). Enligt naturinventeringen finns en värdefull livsmiljö av lokalt intresse i området (lavtäckt berg). På ifråga varade område finns emellertid också ett ikraft varande tillstånd för marktäkt. 4.8 Landskap, natur och kulturmiljö, 4.8.1 Allmänt För delgeneralplanen har utarbetats en separat landskapsinventering (FCG Design och planering Ab 17.5.2013), i vilken värdefulla landskapsområden och kulturhistoriskt värdefulla objekt har beskrivits närmare. Pirjo Kopra har fungerat som kontaktperson från Pyttis kommuns sida. Landskapsarkitekt MARK Riikka Ger FCG Design och planering Ab ansvarade för landskapsinventeringen. Landskapsplanerare Jan Tvrdý deltog i arbetet. Granskningen av landskapsbilden har utsträckts till ett område på fem kilometers radie från projektområdet, då en zon på 0-5 kilometers avstånd vanligen är det område där olägenheterna för landskapsbilden är kännbarast. Man måste dock komma ihåg att kraftverken ingalunda syns överallt i denna zon på grund av att träd, byggnader och konstruktioner står i vägen för dem. Om de syns så gör de det bara delvis. Värdefulla objekt som omger projektområdet presenteras ända fram till 12 kilometers avstånd. Senast på cirka tio kilometers avstånd smälter" ett vindkraftverk in i sin omgivning. På 10-12 kilometers avstånd och längre ser vindkraftverken små ut vid horisonten och det är svårt att gestalta dem på grund av andra element i landskapet. I indelningen i landsbygdsprovinser hör Pyttis till Södra kustlandet och närmare bestämt till Södra odlingsregionen. Den södra odlingsregionen är varierande till sina terrängformer. Det finns rikligt med lermarker men särskilt mycket längs älvens grenar. Det finns mycket åkrar då lermarkerna är så gott som helt odlade. I östra delen finns mindre odlingsmark i snitt och också befolkningen är glesare med undantag av Kymmenedalen vid områdets östra gräns. Kymmenedalens älvlandskap är en specialitet i området som i övrigt är fattigt på vatten. Byggnaderna har traditionellt placerats på kullar och ryggar i närheten av åkerfälten. Landskapet får sin särprägel av många herrgårdar och ett antal brukssamhällen. (Miljöministeriet 1993) Projektområdet ligger på en skogbevuxen rygg. Terrängen är delvis stenig. Cirka hälften av området består av kärr och sankmark. Områdets högsta punkter ligger i den norra delen och sydspetsen. Vid norra randen ligger terrängen högst 35 meter över havet. Som lägst ligger området högst 10-15 meter över havet i områdets västra del. Projektområdet är beläget i en sumpig skogszon. Cirka hälften av området består av kärr och sumpmarker. Skogen är stenig i områdets mitt och östra del. I områdets sydöstra del finns marktäktsområden och en skjutbana. När man betraktar landskapsbilden i området i ett större perspektiv, på cirka fem kilometers avstånd från den planerade vindkraftsparken, kan konstateras att det som är betecknande för området är havsvikarna, strandlinjen som buktar sig, samt den
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 14 (50) slingrande Pyttisgrenen av Kymmene älv som omges av en odlad dal. Det finns också en del andra åkerfält i zonen. Ett särskilt vackert och delvis mycket småskaligt odlingslandskap utgör miljön i Svartbäck. En viktig del av detta landskap utgörs utöver odlingsmarkerna av de gamla enskilda byggnaderna och byggnadsgrupperna, förtjusande åkerholmar med bland annat tallar och enar, samt den småskaliga randzonen. Som helhet betraktade hör de långsträckta vyerna över åkerfälten och havsvikarna till granskningsområdets styrkor. Vackra vägavsnitt finns i närheten av kusten och i anslutning till de odlade markerna. Pyttis kyrka är områdets viktigaste landmärke. Den syns emellertid inte särskilt långt i någon riktning på grund av växtligheten. 4.8.2 Värdefulla landskapsområden av riksintresse Det finns inga värdefulla landskapsområden av riksintresse inom projektområdet. Det närmast belägna kulturområdet är Kymmenedalen (MAO050014) som ligger på 100 meters avstånd från projektområdet. Kymmenedalens kulturlandskap (180 km2) representerar den exceptionellt storskaliga och samtidigt varierande övergångszonen mellan Södra och Sydöstra odlingsregionen. Det finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt i området. Landskapet formas av många olika landskapstyper längs Kymmene älv mellan Salpausselkä I och Finska vikens kust. Kärnan i kulturlandskapet är Kymmene älv som ställvis utvidgar sig till sjöbassänger och ställvis delar sig i flera grenar. Pyttis kyrkby kompletterar Kymmenedalens kulturlandskap i närheten av kusten. Forsarna i älven och välskötta kulturmarker där man ännu idkar boskapsskötsel skänker landskapet variation. Landskapet är som helhet sett variationsrikt och återspeglar en rikedom av kulturhistoriska skikt. Traditionella växter finns bland annat i Vastila by i Strömfors, i Svenskby och Pyttis längs älvens södra delar. De varierande ängarna och hagarna i Vastila bycentrum och längs älven är ännu i bruk som betesmarker. Vid Teutjärvi i Svenskby har de öppna steniga ängarna och hagarna avbetats effektivt. Områdets långa bosättningshistoria återspeglas bland annat av sina stenåldersboplatser. Landskapsmässigt värdefulla vägavsnitt finns bland annat på sträckan Strömfors-Svenskby-Vastila. Exempel på kulturhistoriskt värdefulla objekt i området: o o o Huruksela by och Kahrinkangas i Kotka, Strömfors bruk (historiskt värdefull bruksmiljö), Pyttis gråstenskyrka, Stockfors fabriksområde och den manuellt betjänade slussen i Stråka. På cirka 13 kilometers avstånd från projektområdet ligger Fagerö-Ristisaari (MAO050011), som är ett representativt exempel på kulturlandskap i Finska vikens skärgård. På över 30 kilometers avstånd finns Summa ådalar (MAO050015). 4.8.3 Landskapsvärden av intresse på landskapsnivå Inga värdefulla landskap av landskapligt intresse finns i sin helhet i projektområdet. Kymmenedalen - Strömfors bruk och miljön kring Abborrforsen (KUMA nr. 161 & Landskapsplanen), avståndet är som kortast knappt 100 meter. Området har beskrivits i samband med värdefulla landskap av riksintresse samt när det gäller Strömfors bruk
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 15 (50) och miljön vid Abborrforsen bland värdefulla byggda miljöer av riksintresse. Avgränsningen av området är i närheten av projektområdet något mera omfattande än avgränsningen av det värdefulla landskapsområdet av riksintresse. Stråka skogsområde (Landskapsplanen) ligger i panområdets sydvästra hörn. Västerby-Kvarnby i Pyttis (Landskapsplanen), närmaste avståndet till planområdet som närmast drygt 3,5 kilometer. Västerby och Kvarnby omges av ett vidsträckt odlingslandskap, som genomskärs av Stora Strandvägen. På 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Kulla gård och kulturlandskapet vid Tessjö å (KUMA nr. 159), närmaste avståndet knappt tio kilometer. Stora Strandvägen Holmgård (KUMA nr. 173 ), avståndet till nämnda avsnitt av Stora Strandvägen är som närmast cirka 11,5 kilometer (Holmgårdsområdet ligger betydligt längre bort). Kungshamns historiska hamnplats (KUMA nr. 160 ), närmaste avståndet cirka 12 kilometer. 4.8.4 Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) Det finns inga byggda kulturmiljöer av riksintresse i projektområdet. Ett flertal värdefulla objekt finns i projektområdets näromgivningar. Objekt på 0-5 kilometers avstånd från projektområdet Stora Strandvägen är jämsides med Tavastlands Oxväg den viktigaste historiska vägen i Finland Närmaste avståndet till planområdet är cirka 50 meter. Pyttis kyrka och prästgård byggdes i slutet av 1400-talet av den vidsträckta medeltida moderförsamlingen. Kyrkan är en av de medeltida kyrkorna vars ursprungliga byggnadsform är bäst bevarad. Prästgården som ligger på ett litet avstånd från kyrkan på västra sidan av älven har stått på samma plats redan på medeltiden. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 2 kilometer. Den historiska miljön vid Abborfors utgör en trafik- och krigshistoriskt värdefull miljö i skärningspunkten mellan den västligaste grenen av Kymmene älv och Stora Strandvägen. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 3,5 kilometer. Objekt på 5-12 kilometers avstånd från projektområdet Gränsfästningarna vid Kymmene älv är kulturhistoriskt värdefulla försvarshistoriska minnesmärken från 1700-talets gräns mellan Sverige och Ryssland. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 5,5 kilometer. Strömfors bruksamhälle hör som helhet och till sitt byggnadsbestånd till landets bäst bevarade brukssamhällen med bruksherrgård, kyrka och mångsidiga produktionsanläggningar. Närmaste avståndet till planområdet är cirka 6 kilometer. Kulla gård ligger som närmast på knappt tio kilometers avstånd. 4.8.5 Värdefulla byggda miljöer (RKY 1993) Tidigare byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY1993), som nu i regel kan jämställas med byggda kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå finns inte i området.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 16 (50) 4.8.6 Kulturlandskap Två objekt ligger inom ett avstånd på 0-5 kilometer Landskapet kring Pyttis kyrka och prästgård, kortaste avståndet cirka en kilometer. Objektet beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Områdesavgränsningen från år 1993 är betydligt vidsträcktare. Abborfors gård och Kymmenedalens landskapsområde, närmaste avståndet cirka 4-5 kilometer Objektet ingår i den historiska miljön vid Abborfors (RKY-2009-objekt) och utgörs av ungefär dess område på Pyttissidan. Objektet beskrivs i samband med byggda kulturmiljöer av riksintresse. Fem objekt ligger inom ett avstånd på 5-12 kilometer från projektområdet Alla fyra objekten (den historiska miljön vid Abborfors, Marknadsbacken, den historiska hamnplatsen; Strömfors historiska bruksmiljö samt Kulla gård och Tessjö ås kulturlandskap) samt dessutom Abborfors gård och Kymmenedalens landskapsområde, som sträcker sig också till denna zon motsvarar RKY-2009-obekten i zonen med deras områdesavgränsningar har ändrats). En del av objektet från 1993 Abborrfors kulturlandskap, Marknadsbacken, den historiska hamnplatsen; samt Abborfors gård och Kymmenedalens landskapsområde) har förenats till en större helhet. De bildar i stort sett objektet Den historiska miljön vid Abborfors (RKY 2009). Två andra objekt från 1993 är å sin sida vidsträcktare än de områden som nu definierats som objekt av riksintresse. Objekten beskrivs i samband med värdefulla byggda kulturmiljöer av riksintresse. Med kulturlandskap avses landskapstyper som uppstått till följd av traditionell markanvändning. De indelas i två typer: byggda områden och obyggda biotoper. Biotoperna är naturtyper som formats av traditionell betesgång, slåtter och svedjebränning. Kulturlandskapens värden påverkas av kontinuiteten i den traditionella markanvändningen, områdets flora och antalet områden som är hotade eller bör hållas under observation. Faktorer som höjer områdets värde är dess mångsidighet, utsträckning samt landskapliga och kulturhistoriska faktorer. Projektområdet ligger inte inom ett kulturlandskap. Inom en radie på fem kilometer ligger tre kulturlandskap. Av dem ligger det närmaste på under en kilometers avstånd från projektområdets gräns. Det närmsta ligger på cirka en kilometers avstånd och det tredje som närmast drygt en kilometer från områdets gräns.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 17 (50) Bild 6. Landskaps- och kulturvärden 4.9 Planläggningssituation 4.9.1 Landskapsplan Regionplanen för Kymmenedalen har ersatts av landskapsplaner (Landskapsplanen för Kymmenedalen; tätorter med omgivningar; Landskapsplanen för Kymmenedalen; Landskapsplanen för Östra Nyland). Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för tätorter med omgivningar år 2008 och landskapsplanen för landsbygds- och naturområden år 2010. Kymmenedalens energilandskapsplan fastställdes av landskapsfullmäktige 14.6.2012 och är för närvarande hos miljöministeriet för fastställelse. I de fastställda landskapsplanerna har flera frågor gällande områdesanvändningen i anslutning till temahelheten lösts, bland annat har anvisats områden vid havsstranden och havsområden vilka är lämpliga för vindkraftsproduktion samt i hela landskapet områden för torvtäkt, energiförsörjning och energiöverföringsförbindelser. Kymmenedalens energilandskapsplan har som syfte att komplettera landskapsplanen på det sätt som förutsätts i de riksomfattande målen för områdesanvändning och sålunda i områdesanvändningen trygga behoven av energiförsörjning på riksnivå och främja möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor samt att i planläggningen på landskapsnivå anvisa de områden i Kymmenedalen som är bäst lämpade för utnyttjande av vindkraft.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 18 (50) Stråka planområde är beläget i ett område (tv1) för placering av vindkraft av intresse på landskapsnivå vilket har anvisats i energilandskapsplanen. Enligt planbestämmelsen ska vid planeringen av tv-områden begäras utlåtande av försvarsmakten och göras en konsekvensbedömning av trafiksäkerheten. Strävan bör också vara att förebygga att vindkraftsproduktionen orsakar negativa konsekvenser för de specifika egenskaperna i områdena. Sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL är i kraft i tv-områdena. De västligaste områdena av Stråka planområde ligger inom område som i landskapsplanen landsbygd- och natur anvisat som områden för turism och rekreation (mv, turkos linje). Med denna beteckning anvisas områden som är föremål för behov av utveckling av turismen över landskapsgränserna. Enligt planbestämmelsen ska vid den närmare planeringen av området ses till att behoven av utvecklingen av turismen anpassas till områdets natur-, byggnadsarv och kulturvärden och att dessa tas tillvara. I områdets norra del har i landskapsplanerna för landsbygd och natur och tätorter med omgivningar har Pyttis-Kotka (2091) huvudvattenledning och överföringsavlopp anvisats i ost-västlig riktning (vj). Ytterligare har en beteckning för riks- och stamvägar (vt/kt) anvisats i områdets norra del. För områdena gäller sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL. I norra delen av planområdet har en dragning av motorväg E18 anvisats som tangerar planområdets norra gräns (mo). För området gäller sådan bygginskränkning som avses i 33 i MBL. Enligt planbestämmelsen för beteckningen får planeringen av markanvändningen inte hindra senare planering och förverkligande av reserveringen. Vid den detaljerade planeringen av markanvändningen ska beredskap finnas för att infarten till leden kan ske via ordnade anslutningar. Söder om området har i landskapsplanerna anvisats två områden som antingen hör till nätverket Natura 2000 eller har förslagits för detta (FI0416007/Kymmene älv och FI0416007/ Sandnäsfjärden-Tysviken). Med beteckningen anvisas områden som i enlighet med statsrådets beslut ska höra till programmet Natura 2000 eller komplettera detta. Bestämmelserna om beaktandet av områdenas skyddsvärden finns i 65 och 66 i NVL. Sydvästra hörnet av Stråka planområde gränsar till Stråka skogsområde som i de ikraft varande landskapsplanerna (177) som är en betydande kulturmiljö av intresse på landskapsnivå (177) eller viktigt med tanke på värnandet av område (ma). De landskapsområden som anvisats vara av intresse på landskapsnivå följer inventeringen av kulturlandskap i Kymmenedalen / Kymmenedalens förbund 1992. Sydväst och väster om planområdet har ytterligare anvisats ett område av riksintresse för kulturmiljön i Kymmenedalen (149) eller viktigt med tanke på värnandet av landskapet (ma). Med beteckningen har anvisats kulturhistoriska miljöer av riksintresse (Byggda kulturmiljöer, Museiverkets publikation 16/1993) och värdefulla landskapsområden av riksintresse (MM betänkande 66/1992). För båda ma-beteckningarna gäller följande planbestämmelse: Vid den mera detaljerade planeringen av området ska beaktas att kulturmiljöns särdrag värnas och att de betecknade landskaps- och kulturvärdena bevaras. Vid den mera detaljerade planeringen ska kraven i markanvändningen och landskaps- och naturvärden anpassas till varandra. I planområdets nordöstra och södra delar har betecknats viktiga grundvattenområden (pv 1674 och 1675) landskapsplanen landsbygd och natur. Med beteckningen anvisas grundvattenområden enligt miljöförvaltningens klassificering av grundvattenområden av klass I eller klass II. Åtgärder som berör området ska planeras så att grundvattnets kvalitet eller konsekvenserna för det inte försämras.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 19 (50) Bild 7. Utdrag ur Kymmedalens energilandskapsplan. I bakgrunden till landskapsplanen syns landskapsplanen för tätorter med omgivningar samt landskapsplanen för landsbygd och natur. Stråka planområde är riktgivande markerat med en blå linje.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 20 (50) 4.9.2 Generalplan I planområdets nordvästra del är delgeneralplanen för Pyttis kyrkby i kraft. Planen godkändes av Pyttis fullmäktige 14.4.2008. Området har i delgeneralplanen betecknats som jord- och skogsbruksdominerat område (M). Med planbeteckningen anvisas områden som huvudsakligen är ämnade för utövande av jord- och skogsbruk, men där byggnation av glesbebyggelsekaraktär tillåts. Delgeneralplanen för Pyttis kustområde och skärgård (2.8.2000 miljöcentralen), finns aningen under en kilometer söder om planområdet. 4.9.3 Detaljplan Bild 8. Utdrag ur delgeneralplanen för Pyttis kyrkby (14.4.2008). Stråka planområde är riktgivande markerat med en blå linje (höger kant). Stråka planområde överlappar delvis delgeneralplanen för kyrkbyn. Det finns inga ikraft varande detaljplaner på planområdet och inga aktualiserade detaljplaneprojekt. De detaljplanerade områden som ligger närmast planområdet finns i Pyttis kyrkby.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 21 (50) Bild 9. Fastställda detaljplaner i närheten av planområdet 31.12.2011 ( SYKE, ELY-centralerna 2012). 4.9.4 Övriga planer och beslut Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland har 4.3.2013 beslutat (Dnr KASELY/3/07.04/2013) att en miljökonsekvensbedömning av Taaleritehdas Oy:s vindkraftsprojekt ska utarbetas för Stråkaområdet. Projektet förutsätter inte sådant miljökonsekvensbedömningsförfarande som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. 4.10 De riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT) De statliga och kommunala myndigheterna ska beakta de riksomfattande målen för områdesanvändning (Statsrådets beslut 30.11.2000, de justerade målen vann laga kraft 1.3.2009) samt främja förverkligandet av dem. Myndigheterna ska också bedöma konsekvenserna av sina åtgärder sett ur de riksomfattande målen för områdesanvändningens perspektiv. För generalplanerna för vindkraftverk i Pyttis gäller särskilt följande delar av de riksomfattande målen för områdesanvändning: En fungerande områdesstruktur: o Vid planeringen av områdesanvändningen ska försvarsmaktens och gränsbevakningens behov beaktas. En sammanhållen samhällsstruktur och kvalitet i livsmiljön: o Vid områdesanvändningen ska energisparande åtgärder samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 22 (50) Målen för kultur- och naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurser i delgeneralplanen som ska utarbetas: o o Vid områdesanvändningen ska även behovet av skydd och användning av grund- och ytvatten beaktas. Vid områdesanvändningen ska säkras att kulturmiljöer och naturarv av riksintresse bevaras. De av myndigheterna utförda inventeringarna av riksintresse*) används som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen. *) Med dessa avses inventeringar av kulturmiljöer och naturarv av riksintresse vilka är baserade på en tillräckligt omfattande beredning. Det handlar om följande inventeringar: Värdefulla landskapsområden av riksintresse (Miljöministeriet, avdelningen för naturskydd, betänkande 66/1992), Byggda kulturmiljöer av riksintresse (Museiverket 2009) och Förhistoriska skyddsområden av riksintresse (Inrikesministeriet, planläggnings- och byggnadsavdelningen, meddelanden 3/1983). Fungerande kontaktnätverk och energiförsörjning: o I områdesanvändningen tryggas behoven av energiförsörjning på riksnivå och främjas möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor. o I planeringen på landskapsnivå ska anvisas och i annan områdesanvändningsplanering beaktas kraftledningssträckningar som har betydelse på riksnivå, så att förutsättningarna för deras byggande bevaras. o Befintliga kraftledningssträckningar ska i första hand utnyttjas för de nya sträckningarna. o Vindkraftverken ska i första hand placeras så att de bildar enheter som består av flera vindkraft. o Vid områdesplaneringen ska med tanke på kontakt- och energinäten beaktas riskerna för extrema klimatfenomen och översvämningar, markanvändningen i omgivningen och behovet av att utveckla den samt näromgivningen, särskilt bebyggelsen, värdefulla naturobjekt och -områden samt landskapets särdrag. o I områdesanvändningen ska militärflygets behov tryggas.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 23 (50) 5 Planläggningens syften 5.1 Målen för utnyttjande av förnybara energiformer Målet för vindkraftverksplanläggningen i Pyttis kommun är att främja de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till. Målet är att höja andelen förnybar energi av energiförbrukningen och öka produktionen av förnybar energi. Enligt de långsiktiga målen för arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrategi strävar man genom att anlägga vindparker till stora, sammanhållna vindkraftsområden. 5.2 Mål på landskapsnivå Parallellt med Kymmenedalens energilandskapsplan har utarbetats Kymmenedalens klimat- och energistrategi 2011-2020. I energilandskapsplanen och klimat- och energistrategin 2011-2020 har linjer dragits upp för en ökning av vindkraften. Strategin för Kymmenedalen förverkligar den nationella klimat- och energistrategin med beaktande av utgångspunkterna i landskapet samt. dess särdrag och styrkor Kymmenedalens klimat- och energistrategi omfattar en vision, funktionella mål och uppgifter för Kymmenedalen med hjälp av vilka energiproduktionen utvecklas, energikonsumtionen minskas, andelen förnybar energi ökas, energisparande åtgärder beaktas samt beredskap skapas för att hantera effekterna av klimatförändringen. Visionen i Kymmenedalens klimat- och energistrategi 2011-2020 är att man år 2020 ska ha en stark och gemensam vilja att utveckla områdets ekoeffektivitet i Kymmenedalen. Invånarna, kommunerna och andra organisationer fungerar ansvarsfullt och förverkligar uppgifter enligt klimat- och energistrategin i sin egen verksamhet. Förnybara naturresurser utnyttjas effektivt och hållbart. Nya arbetsplatser och affärsverksamhet i branschen finns i området. Kymmenedalen är ett kompetensoch föregångslandskap för hållbar utveckling. Strategin fastställdes av Kymmenedalens landskapsfullmäktige 12.12.2011. 5.3 Pyttis kommuns mål Vindkraftsplanläggningen har inletts på kommunens initiativ. Syftet med generalplaneringen för vindkraftverk i Pyttis är att definiera och anvisa lämpliga områden för vindkraft och göra det möjligt att förverkliga vindkraftverk samt anpassa verksamheten till den övriga markanvändningen i områdena. Stråkaområdet har anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Utgående från uppgifter i Finlands Vindatlas (2012) har vindförhållandena i området bedömts vara gynnsamma för vindkraftsproduktion. Området i Stråka är tillräckligt stort och sammanhängande och ligger gynnsamt med tanke på bebyggelsen. Målet för generalplanen är att möjliggöra förverkligandet av den planerade vindkraftsparken och samtidigt beakta särdragen i naturmiljön, andra behov av markanvändning i området samt mål som preciseras under planeringsprocessen. Utöver miljösynpunkter fästs i planeringen uppmärksamhet vid kostnaderna för byggandet av vindkraftverken och deras produktionskapacitet för att den förverkligade vindkraftparken ska bli ekonomiskt lönsam.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 24 (50) 6 Planen för vindkraftsparken 6.1 Placeringen av vindkraftverken Enligt den plan som utarbetats för Stråkaområdet kan 6 vindkraftverk placeras på området. Vindparken kommer utöver vindkraftverken att omfatta också byggnads- och servicevägar som förenar alla kraftverken samt jordkablar. Vid planeringen av vindkraftverkens placering har uppgifter från vindmätning, naturförhållanden, terrängformer, byggd miljö och fornlämningar i området utnyttjats. Vid planeringen har utredningar och inventeringar som gjorts med tanke på planläggningen utnyttjats liksom också annat befintligt material. Värdefulla objekt i planområdet har lämnats utanför byggandet. Vid placeringen av vindkraftverken har också fästs uppmärksamhet vid minimeringen av bullereffekterna. Vid placeringen av vindkraftverken har Trafikverkets anvisning (8/2012) gällande kravet på avstånd från riksvägen (riksväg 7 samt den motorväg- eller motortrafikled som betecknats i landskapsplanerna Tätorter med omgivningar och Landsbygds- och naturområden). Rekommendationen är enligt Trafikverkets anvisning att ett vindkraftverk bör stå på 300 meters avstånd från en landsväg (mittlinjen). Bild 10. Preliminär placering av vindkraftverken och de nya vägarna i Stråka vindparksområde. 6.2 Konstruktionerna i vindkraftsparken Ett vindkraftverk består av ett torn som förankras i fundamentet, en rotor med rotorblad och ett maskinrum. Vindkraftverkens navhöjd i Stråka är högst cirka 140 meter och rotorns diameter är högst 130 meter. Den sannolikaste tornhöjden är 141 meter och rotorns diameter 117 meter. Rotorbladens längd skulle då vara 59 meter och vindkraftverkets krönhöjd cirka 200 meter. I modeller och utredningar som gjorts i samband med planläggningen har sannolika kraftverkstyper använts. Kraftverkens
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 25 (50) enhetseffekt är 2,4-3 MW. Den tornkonstruktion som används i Stråkaområdet är en cylinderkonstruktion. Tornen är antingen av betong, stål eller så kallade hybridtorn med nedre delen av betong och den övre av stål. I byggskedet används lyftkranar när vindkraftverken monteras upp. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Storleken på områdena som behövs påverkas av kraftverkstypen. Olika tillverkare har olika krav på områden som behövs för lyftningen. I projektet kan delvis utnyttjas befintliga skogsvägar men också byggande av nya servicevägar förutsätts. De befintliga vägarnas bärkraft måste delvis förbättras och körbanan breddas för att passa de tunga specialtransporterna under byggtiden. Minimibredden på körbanan som krävs för transporten av kraftverkskomponenterna och monteringsutrustningen är cirka 4,5-6 meter och vägområdets totala bredd blir då cirka 10-15 meter. Vid brantare kurvor måste skog röjas på ett bredare område än detta för transporten av rotorbladen (kombinationens längd ca 70 m). Vindkraftsparkens eldistribution sker via jordkablar som i första hand läggs ner intill vägarna som byggs eller förbättras. Anslutningspunkten finns vid den elstation som ska byggas för anslutningen till Fingrid Abp:s 110 kv kraftledning. Bild 11. Anslutning av Stråka vindkraftpark till vägnätet.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 26 (50) 7 Generalplanens konsekvenser 7.1 Utredningar I samband med generalplaneringen av vindkraft i Pyttis har gjorts en naturinventering (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012) som täcker: Fågelinventeringar; det häckande fågelbeståndet, eventuella födosökningsoch rastområden Inventeringar av flora och naturtyper Inventering av förekomstområden för flygekorre Fladdermusinventering Traninventering i anslutning till generalplanen för vindkraft i Pyttis Päiväpetolintujen ja kurkien muutto Pyhtäällä syksyllä 2012, Tutkimusraportti. (dagrovfålars och tranornas flyttning hösten 2012) Ytterligare har i samband med planeringen utarbetats (FCG 2012-2013): En så kallad nej-analys, där områden som inte lämpar sig för vindkraftsbyggnation definieras. Preliminära layout-planer för vindparkerna (preliminär placering av vindkraftverken, vägarna och eldistributionskonstruktionerna) Landskapsinventering Synlighetsanalys Visualiseringsbilder Modelleringar för buller- och skuggningseffekter I planläggningen utnyttjas också befintliga utredningar/inventeringar och annat material. Beredningsmaterialet för Kymmenedalens energilandskapsplan omfattar bl.a. följande material: Vindkraftsutredningen 2010 och en uppskattning av fågelbeståndet Vindkraftsområden Planbeskrivning Klimat- och energistrategi Konsekvensbedömning Motivering till avgränsningarna - vindkraftsområden Övriga utredningar och material som gäller området: Kymmenedalens förbund 2010. Kymmenedalens landskapsplan; landsbygd och natur. Statens miljöförvaltning. Miljö- och geodatabasen OIVA. Museiverket 2009. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Vindatlas Inventeringar på landskapsnivå (Museiverket) 7.2 Allmänt om konsekvensbedömning I samband med utarbetandet av generalplanen görs en bedömning av generalplanens centrala konsekvenser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. I
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 27 (50) markanvändnings- och bygglagen (MBL 9 ) sägs: En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna, inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser av planen, utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område för vilket planen kan bedömas ha väsentliga konsekvenser. I samband med planläggningen ska också konsekvenserna i enlighet med 1 i markanvändnings- och byggförordningen (MBF) granskas för följande angelägenheter: o o o o o människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna, områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken, stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Vid konsekvensbedömningen av generalplanen för vindkraft i Stråka granskas särskilt projektets konsekvenser för markanvändningen, människorna, naturen, landskapet, trafiken, radarsystemen samt med tanke på buller- och skuggningseffekterna. Konsekvensbedömningen för delgeneralplanen görs i form av en verbal sakkunnigbedömning och skrivs in som en del av planbeskrivningen. 7.3 Typiska konsekvenser av vindkraftverk Typiskt för vindkraftverkens miljökonsekvenser är de visuella konsekvenserna i landskapet, för fåglarna samt ljudet som driften medför. Också byggandet av kraftverken orsakar tillfälliga konsekvenser när fundamenten byggs och konstruktionerna monteras. Konsekvenserna är tidsmässigt kortvariga och orsakas främst av ljud från maskinerna och trafiken. Konsekvenserna som nedläggningen av kraftverken medför är jämförbara med byggskedet. 7.4 Konsekvenser för markanvändning, människornas levnadsförhållanden och näringar Stråka vindkraftspark är belägen på ett område som anvisats för vindkraftsproduktion i Kymmenedalens energilandskapsplan. Stråka vindkraftspark står inte i konflikt med planer eller planläggning som gäller området eller dess närområden. Bosättningen finns relativt långt ifrån vindkraftsparken. Vindparken begränsar bostadsoch semesterbyggnation i omedelbar närhet av området, då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. När vindkraftsparken förverkligas påverkar den sålunda också markanvändningen i fortsättningen. Det finns emellertid inga långsiktiga mål i landskapsplanen för markanvändning i Stråkaområdet eller dess omedelbara närhet och bostads- eller semesterbyggnation har inte anvisats i generalplanerna. Stråka vindkraftspark ligger på ett område som är lämpligt för verksamheten. Planområdet i Stråka är obyggt och huvudsakligen skogsbruksområde och förverkligandet av vindparken utgör inga hinder för skogsbruket med undantag av själva vindkraftverken. Det trädbestånd som ska fällas för att få rum för konstruktionerna är litet i förhållande till hela vindkraftparksområdet. Vindkraftsparken hindrar inte användningen av skjutbanan i områdets sydöstra del. Utgångspunkten är att vindkraftsparken inte ska inhägnas. Vindkraftsparken hindrar ine att man rör sig på området eller använder det för rekreation som jakt och friluftsliv. Byggandet av vindparken ändrar dock på områdets karaktär. De som rör sig i området kan uppleva att vindkraftverken stör rekreationsbruket. Konsekvenserna för rekreationen och trivseln som kraftverken medför ansluter sig till personliga
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 28 (50) erfarenheter och känslor. Man kan uppleva det som störande att se och höra vindkraftverken och se deras skuggeffekter. Vindkraftverken har en sysselsättande effekt särskilt under byggskedet. Under drifttiden sysselsätter projektet närmast service- och övervakningspersonal. 7.5 Bullerkonsekvenser Buller är ljud som människan upplever som obehagligt eller störande eller som på annat sätt är skadligt för människans hälsa. Upplevelserna av buller är subjektiva och de beror utöver på ljudets egenskaper bland annat också på tiden och platsen för exponering. Man försöker hålla kontroll över de skador som bullret orsakar genom krav och åtgärder som gäller uppkomsten, spridningen, bullernivån och exponeringen. Den centralaste bullerbekämpningsåtgärden är avståndet mellan vindkraftverket och en kontrollpunkt, som till exempel en bosättning. (Miljöministeriet 2012) Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och maskineriet. Ljudet från rotorbladen är mera betydande med tanke på skadeverkningarna. Ljudets styrka, frekvens och tidsmässiga variationer beror på antalet vindkraftverk, deras avstånd från kontrollpunkterna och vindhastigheten. (Miljöministeriet 2012) Ljudet från vindkraftverken är sporadiskt beroende på bladens rotation och det innehåller också lågfrekventa ljud. Ljudet från ett vindkraftverk avviker sålunda från exempelvis det ljud som kommer från trafiken (Miljöministeriet 2012). Det ljud som är betecknande för ett vindkraftverk (ett varierande brus ) uppkommer från det aerodynamiska ljudet från rotorbladet och när bladet passerar masten, då ljudet återkastas från tornet och luften som pressas mellan bladet och tornet ger upphov till ett nytt ljud. Också enskilda delar i maskineriet orsakar ljud, men det dämpas av bruset från rotorbladen. (Di Napoli 2007) Buller orsakas under byggskedet bl.a. när vägarna och fundamenten för krattverken byggs. Den egentliga resningen av vindkraftverken är inte särskilt bullrig verksamhet och motsvarar bullret från normalt byggande och monteringsarbeten. Under byggnadsskedet orsakar eventuell sprängning mest buller. Bullret som sprids i omgivningarna är varierande till sin karaktär beroende på terrängens former, växtligheten och väderförhållandena, som exempelvis vindriktningen och styrkan samt temperaturen på olika höjder. En väsentlig faktor för hur ljudet hörs är nivån på bakgrundsljudet. Bakgrundsljudet orsakas bl.a av trafiken, vinden (suset från själva vinden och trädens brus) och bruset från stranden. (Miljöministeriet 2012) Bullerbekämpningen styrs i Finland av riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut SRb 993/1992. (Tabell 2).
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 29 (50) Tabell 2. Allmänna riktvärden för medelljudnivåer för buller (SRb 993/1992) EFFEKT: Kl. 7-22 Kl. 22-7 Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden med vårdinrättningar eller läroanstalter. I områden med fritidsbebyggelse, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden. 1) 2) 55 db 50 db 3) 4) 45 db 40 db Inomhus I bostadsrum, patientrum och inkvarteringsrum 35 db 30 db I undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - I affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet för buller nattetid dock 45 db. 2) Nattriktvärdet tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidsbebyggelse inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. I miljöministeriets rapport Planering av vindkraftsutbyggnad (4/2012) rekommenderas att man ska beakta riktvärdena utomhus vid planeringen av vindkraftverk (Tabell 3). Riktvärdena för planeringen är ett hjälpmedel för riskhanteringen och planeringen. Riktvärdena för planeringen har getts i absoluta tal, eller med andra ord har bakgrundsljudnivån inte beaktats. Tabell 3. Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk (MM 4/2012) Riktvärden för utomhusbuller vid planering av byggandet av vindkraftverk Kl. 7-22 Kl. 22-7 (MM 4/2012) Utomhus L Aeq L Aeq I bostadsområden, i områden med semesterbostäder i tätorter, i rekreationsområden 45 db 40 db i områden med semesterbostäder utanför tätorter, på campingområden, naturskyddsområden (nattriktvärdet tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer under natten 40 db 35 db I övriga områden tillämpas inte tillämpas inte Det är viktigt att placera vindkraftverken tillräckligt långt från bosättningen och andra bullerkänsliga objekt för att minimera bullerkonsekvenserna från kraftverken. Bullret från vindkraftverkens driftstid har modellerats men programmet WindPRO. Modelleringen utgick från en så kallad verklig situation (real case). I modellen användes koefficienten 0,5 för markytans hårdhet. Koefficienten beaktar trädens och den övriga växtlighetens dämpande inverkan. I bullerkalkylen beaktades det totala antalet kraftverk, placeringen, navhöjden, rotorns diameter och den hypotetiska ljudnivån från vindkraftverket. Resultatet av modelleringen har åskådliggjorts med en karta över spridningen. Kartan visar kurvor för spridningen av bullrets medelljudnivå (35, 40 och 45 db(a)). I modelleringen har också ljudnivåerna i bullerkänsliga objekt i omgivningen kring vindkraftverket räknats ut separat. De närliggande känsliga objekten som noterats i bullermodelleringen för Stråkaområdet är bostadshus (A, B, C, D, E, F, G och I) och en semesterbostad (H). Riktvärdena enligt statsrådets beslut underskeds i de känsliga objekten i närheten av Stråka
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 30 (50) vindkraftspark (Bild 12). Riktvärdena för planering av vindkraftverk enligt statsrådets beslut underskeds i alla känsliga objekt utom semesterbostaden (H) som ligger inom 35 db:s område. Hörbarheten påverkas emellertid av att semesterbostaden ligger sydväst om Stråka vindkraftspark och den dominerande vindriktningen är sydvästlig. Vindkraftsparken begränsar bostads- och semesterbyggandet i vindparksområdet och dess omedelbara närhet, då sådan byggnation inte kan placeras på ett område där riktvärdena för buller överskrids. Ett bullerområde i närheten norr om Stråka vindkraftspark är i nuläget riksväg 7. Motorvägen som ska byggas norr om vindkraftsparken kommer att öka bullret från trafiken. Bullernivåerna i vindparksområdet medför inga hälsorisker för dem som exempelvis idkar friluftsliv eller jakt i området. Bullret från vindkraftverken hindrar inte att området används, men bedömningen är att områdets rekreationsvärde kommer att försämras på grund av bullret. Upplevelsen att ljudet som vindkraftverken orsakar är störande är individuell.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 31 (50) Bild 12. Resultaten av bullermodelleringen för Stråka vindkraftspark (6 vindkraftverk, navhöjd 141 m, rotorns diameter 117m).
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 32 (50) 7.6 Konsekvenser av ljus- och skuggeffekter De rörliga skuggorna eller blinkeffekten uppstår när solljuset faller bakom kraftverket och träffar de roterande bladen. Hur långt skuggan sträcks beror på vindkraftverkets storlek och placering samt solvinkeln. Blinkeffekten beror på väderförhållandena. I allmänhet uppfattas blinkandet endast under soliga dagar och vissa tider på dygnet. (Miljöministeriet 2012.) Gränsvärden eller rekommendationer för blinkeffekten har inte fastslagits för i Finland. I Danmark ska blinkandet i en så kallad verklig situation begränsas till tio timmar i året. I Sverige är motsvarande rekommendation åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Skuggningseffekterna från vindkraftverken modellerades med programmet WindPRO. Modelleringen utgick från den så kallade verkliga situationen (real case). Modelleringen beaktar inte den täckande effekten från växtligheten, men däremot beaktar den höjdskillnaderna i terrängen. Modelleringen baserar sig på väderuppgifter som uppmätts i Helsingfors. Då det inte i Finland har fastställts bestämmelser eller riktvärden för skuggbildning och blinkeffekter har resultaten jämförts med andra länders rikt- och gränsvärden. Resultaten från skuggmodelleringen åskådliggörs med en karta. Skuggningseffektens omfattning (1, 8 och 20 timmar i året) framgår av kartan. I modelleringen har också effekterna för känsliga objekt i omgivningen kring vindkraftsparken räknats ut separat. Enligt modelleringen av skuggeffekterna utsträcks skuggeffekterna från Stråka vindkraftspark (skuggningseffekten minst 8 timmar i året) som mest till ca 1,5 kilometers avstånd från det yttersta vindkraftverket (Bild 13). Skuggningseffekterna överskrider 8 timmar per år i objekten E, G och H. De gäller i objekt E tidpunkten februari och eftermiddagar i oktober-november (ca kl. 15-16). Skuggningen i objekt E kommer från ett kraftverk. Som mest kan skuggningseffekterna pågå cirka en knapp timme per dag. I objekten G och H pågår skuggningseffekten i april-september och varierar mellan kl. 6 och 8 beroende på månad. Skuggningen kommer från två kraftverk men inte samtidigt. Som mest kan skuggningseffekterna pågå cirka en knapp timme under dagen.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 33 (50) Bild 13. Skuggningseffekten från vindkraftverken (timmar per år)i Stråka vindkraftspark (6 vindkraftverk, navhöjd 141 m, rotorns diameter 117 m).
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 34 (50) 7.7 Konsekvenser för floran, faunan och naturvärdena Naturmiljön på det område som krävs för att bygga vindkraftverken omvandlas till byggd miljö. Runt vart och ett vindkraftverk röjs skog för byggnads- och installationsarbetena och utöver detta röjs all vegetation bort på ett mindre område och jämnas för att hålla för tung trafik. Utöver områdena där vindkraftverken byggs förändras naturmiljön också genom att behövliga vägar byggs. Delvis kan emellertid också befintliga vägar utnyttjas. Vid naturinventeringen inför planläggningen konstaterades en livsmiljö av intresse på lokal nivå i Stråka vindparksområde (lavbeklätt bergsområde). På området finns emellertid ett tillstånd för marktäkt som är i kraft till år 2021. Vid planeringen av Stråka vindkraftsområde har beaktats Högåsens grundvattenområde som delvis ligger i planområdet, så att de preliminära byggplatserna för kraftverken inte ligger på grundvattenområdet. En bedömning av områdets fladdermuspotential har gjorts (Luontoselvitys Kotkansiipi, Luontoselvitys Metsänen 2012). En kompletterad inventering av fladdermöss görs sommaren 2013 och konskevensbedömningen kompletteras när inventeringen är färdig. 7.8 Konsekvenser för fågelbeståndet Vindkraftverksbyggandet kan medföra störningar och hinder för fåglarna samt att de dör i krockar med vindkraftverken och att deras livsmiljö förändras. De mest betydande av dessa konsekvenser är att vindkraftverken stör eller hindrar fåglarnas häckningsoch födosökningsområden, både när de flyger mellan områdena och vid flyttningen. Fåglar kan anpassa sig till nya förhållanden och hitta nya flygrutter, varvid de störande konsekvenserna minskar. Risken är liten att ett flertal fågelarter skulle krocka med vindkraftverken. Dödligheten på grund av krockar påverkas utom av placeringen av kraftverken och andra miljöbetingelser också betydligt av olika fågelarters krockbenägenhet. På dagen och vid goda väderförhållanden ser och hör fåglarna vindkraftverken bra och väjer för dem redan på långt avstånd. De stora dagrovfåglarna är krockbenägna arter. (Miljöministeriet 2012.) En inventering av häckande fåglar har gjorts i området som en del av naturinventeringen, traninventeringen och inventeringen av dagrovfåglarnas och tranornas höstflyttning (Luontoselvitys Kotkansiipi 2012). Materialet kompletteras med observationer från fåglarnas vårflyttning år 2013, observationerna av fiskgjusarnas och havsörnarnas födosökningsrutter och en precisering av tjäderns spelplatser. Konsekvensbedömningen för planen kompletteras när utredningarna blivit klara. 7.9 Konsekvenser för trafiken De centralaste konsekvenserna för trafiken uppstår under byggtiden. Under byggtiden ökar trafiken på riksväg 7 och längs Kyrkvägen (14535) mellan riksvägen och projektområdet. De exakta transportrutterna klarnar senare. Trafikökningen på riksväg 7 är så måttlig att dess konsekvenser för trafikfunktionerna och säkerheten är ringa. I korsningarna för de lokala vägar som går till projektområdet blir trafikvolymerna så pass små att de inte kalkyleras ha några betydande konsekvenser för trafikens funktionalitet i korsningarna. Då det i nuläget förekommer mycket lite trafik i anslutningarna kommer dock trafiken som viker av att försvåra trafiken längs riksvägen och göra den osmidigare samt påverka säkerheten. Olägenheten är lindrig och kortvarig.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 35 (50) De mest betydande konsekvenserna av byggandet för trafiken utgörs av transporterna till projektområdet under byggtiden. Specialtransporterna medför längs hela sin rutt betydande men kortvariga och förbigående olägenheter för trafiken. De olägenheter som specialtransporterna orsakar vägtrafiken är mycket beroende av transportrutten och -tidpunkten. De olägenheter som upplevs genom den tunga trafiken på vägarna i näromgivningarna som används av projektet (trafiksäkerhet, buller och damm) ökar under byggtiden, trots att de totala trafikvolymerna hålls rätt låga. Det finns ingen bebyggelse i närheten av vägarna till området som skulle bli störd av trafiken till planområdet. Under vindkraftsparkens drifttid består trafiken endast av servicetrafik. Servicetrafiken är begränsad och kortvarig, varför den inte bedöms ha några konsekvenser för trafiksmidigheten och säkerheten, eller orsaka buller- eller dammolägenheter. Stråka vindkraftsområde ligger söder om dragningen för motorvägen E18. Säkerheten för vägtrafiken på den nya motorvägen tryggas genom att placera vindkraftverken på tillräckligt säkerhetsavstånd från motorvägen. 7.10 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön Konsekvenserna för landskapet uppstår genom förändringar i landskapets struktur, karaktär och kvalitet. De största konsekvenserna och som inverkar på längst avstånd gäller landskapsbilden. I vindparksprojekt uppstår direkta konsekvenser för landskapet utom av vindkraftverken också av tillhörande konstruktioner och nya vägar och vägar som ska förbättras. Också konsekvenserna under byggnadstiden räknas till lokala konsekvenser. Då vindkraftverken är så stora är de största miljökonsekvenserna visuella. Vindkraftverkens synlighet påverkas av deras utformning som höjden, konstruktionernas storlek och färgsättning. Tidpunkten för betraktandet, exempelvis årstiden, har också betydelse. Synligheten påverkas av luftens klarhet och ljusförhållandena (Miljöministeriet 2006). I miljöministeriets anvisningar (2006) konstateras följande om vindkraftverkens synlighet: Generaliserat kan konstateras att man vid klar och blåsigt väder med blotta ögat kan urskilja ett vindkraftverks rotorblad på 5 10 kilometers avstånd, då den roterande rörelsen ännu betonar synligheten På 15 20 kilometers radie kan man inte mera urskilja rotorbladen med blotta ögat. Karaktären för vindkraftverkens konsekvenser hör samman med kraftverkens storlek: ett vindkraftverk är en väldig måttstock, med vilken alla element i landskapet runtomkring jämförs. Det kan inträffa förändringar i hierarkin i landskapet runtomkring. Konsekvenserna för landskapet blir problematiska, då ett vindkraftverk börja dominera landskapet eller viktiga enskilda element i landskapet (som t.ex. kyrktorn eller småskaliga kulturmiljöer). Värdefulla särdrag i kulturlandskapet kan gå omintet och den historiska stämningen i landskapet försvinna i och med att vindparker byggs. Å andra sidan kan en övervägd placering av kraftverken där landskapets särdrag beaktas till och med bli ett mervärde för landskapet (Miljöministeriet 2006). Betydelsen av konsekvenserna för landskapet beror bland annat på hur mycket vindkraftverken dominerar i landskapsbilden eller hur betydelsefulla enskilda element är. Konsekvenserna är också större om landskapet är värdefullt och känsligt för byggande. Konsekvensernas omfattning påverkas också bland annat av antalet kraftverk och landskapets egenskaper, som skuggområden som bildas av terrängen, växtligheten och olika byggnader.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 36 (50) 7.10.1 Synlighetsanalys Vindkraftverken i Stråka är placerade på ett lite högre område än de omgivande områdena, vilket betyder att vindkraftverken i teorin borde synas rätt långt. Genom att områdena runtomkring är täckta med växtlighet och terrängen kuperad bildas ändå klara sikthinder för kraftverkens synlighet. I en vältäckt miljö kan man upptäcka kraftverken mycket lokalt och synlighetssektorerna är smala och lokala. De mest betydande och tydligaste konsekvenserna gäller emellertid för de områden där man tydligt ser vindkraftverken enligt synlighetsanalysen. Vindkraftverken syns bäst från öppna områden i vindkraftsparkens närområden. Synlighetsanalysen är en kalkylmodell över kraftverkens synlighet. I modelleringen har navhöjden använts som högsta punkt och vingen har således inte beaktats i kalkylen. I verkligheten kan kraftverken synas vid goda väderförhållanden också längre bort ifrån vindkraftsparken än resultaten från synlighetsanalysen visar. Med ökat avstånd försvagas kraftverkens synlighet och deras dominans i landskapet minskar. Den färg som har etablerats för vindkraftverken är en gråvit nyans som har konstaterats lämpa sig bäst för olika ljus- och väderförhållanden. Kraftverken syns oftast mot en ljus bakgrund och den gråaktiga färgen jämnar då ut kontrasterna (Miljöministeriet 2006). Man kan också med hjälp av synlighetsanalysen göra en grov uppskattning av flyghinderljusens synlighet. Flyghinderljusen placeras uppe på tornen, och således följer deras synlighet tornets siktområde och representerar sålunda också kalkylresultatet.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 37 (50) Bild 14. Synlighetsanalys för Stråka vindkraftspark (6 kraftverk, navhöjd 141 m). Färgen beskriver hur många kraftverk som syns vid var och en punkt.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 38 (50) 7.10.2 Fotomontage Vindkraftsparkens visuella konsekvenser har också beskrivits med hjälp av fotomontage. Punkterna där fotomontagen gjorts finns utmärkta på kartan. Bild 15. Punkterna där visualiseringsbilderna tagits och deras numrering.
FCG DESIGN OCH PLANERING AB Planbeskrivning, utkast 39 (50) Bild 16. Fotomontage nr 1. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 1300 meter. Bild 17. Fotomontage nr 5. Avståndet till närmaste kraftverk är ca 4900 meter. Stråka vindkraftverk (6 st) står till vänster och Pörtnors vindkraftverk(9 st) till höger.