KRISTINESTAD STAD DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Mottagare Kristinestad stad

Transkript

1 Mottagare Kristinestad stad Dokumenttyp Program för deltagande och bedömning Datum KRISTINESTAD STAD DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

2 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK Datum , , , Utfört av Jonas Lindholm, Jonas Aspholm Kontrollerad av Jouni Laitinen Beskrivning Program för deltagande och bedömning, delgeneralplan för Västervik vindkraftspark Ramboll Långbrogatan KARLEBY T F Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E VASA T F

3 DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK, PDB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE 1 2. KONTAKTUPPGIFTER 2 3. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTEN Planeringens målsättning Miljöns nuvarande tillstånd i planeringsområdet Markägoförhållanden Planläggningssituationen Landskapsplanen Generalplan Detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändningen 5 4. UTREDNINGAR SOM BÖR UPPGÖRAS OCH GÄLLANDE KUNSKAPSUNDERLAG 6 5. INTRESSENTER 7 6. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Information om att planläggning har inletts samt program för deltagande och bedömning Utarbetande av planutkast Utarbetande av planförslag Ändringssökande 9 7. PROJEKTETS TIDTABELL OCH PROGRAM 10

4 1 Staden Kristinestad har beslutat inleda utarbetandet av en delgeneralplan med rättsverkan för en vindkraftspark i Västervikområdet. Avsikten med planen är att den skall ge möjlighet att uppföra ca 22 st. vindkraftverk, var och ett med en effekt på ca 2,5-5 MW. Delgeneralplanen uppgörs så, att den kan användas som grund för beviljande av bygglov enligt 77a och 77b MBL. Program för deltagande och bedömning är ett lagstadgat dokument (MBL 63) i anknytning till planeutarbetandet. I dokumentet presenteras iakttagande av förfarandet med program för deltagande och växelverkan. Bedömningen av miljökonsekvenserna beskrivs närmare i den separata MKB-utredningen. Detta program för deltagande och bedömning uppdateras enligt behov under hela planeringsprocessen. 1. PLANERINGSOBJEKT OCH INFLUENSOMRÅDE Planeringsområdet är beläget söder om Kristinestad centrum på ett avstånd av ca 28 km. Planeområdet är beläget mellan Riksväg 8, Hedenvägen och Storkärrvägen. Avståndet till Björneborg är ca 70 km. Omgivningen består till största delen av obebyggda skogsmarker i ekonomibruk blandat med lägre belägna partier och åkermark. Den närmast belägna bosättningen är belägen på ett avstånd av ca 1km. I övrigt är området av glesbygdskaraktär. Planeringsområdets läge samt riktgivande avgränsning presenteras närmare nedan i bild 1. Bild 1. Planeringsområdets riktgivande läge angivet med röd färg.

5 2 2. KONTAKTUPPGIFTER PLANLÄGGARE: Staden Kristinestad, med projektansvarig: Tony Östersund Lappfjärdsvägen 163A KRISTINESTAD T E-post: tony.ostersund@krs.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Planläggare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm Hovrättsesplanaden 19E VASA T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Planerare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Aspholm Hovrättsesplanaden 19E VASA T E-post: jonas.aspholm@ramboll.fi AKTÖR: Triventus Wind Power Oy Triventus Västervik Vind Oy c/o Oy Wasa Tilit Ab Handelsesplanaden 12B VASA Kontaktperson: Projektledare Johan Berggren T E-post: johan@greenwatt.fi 3. PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTEN 3.1 Planeringens målsättning Målet är att göra upp en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk och därtill hörande elöverföringsnät och elstationer på planområdet. Planområdet förblir område för jordoch skogsbruk samt rekreation, förutom de förläggningsplatser som anvisas för själva vindkraftverket, servicevägar och infrastruktur. Avsikten är att cirka 22 vindkraftkraftverk, vardera med en effekt på ca 2,5-5MW, ska kunna byggas på området. Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b. 3.2 Miljöns nuvarande tillstånd i planeringsområdet Planeringsområdet består till största delen av obebyggd skogsmark i ekonomibruk. Området är tämligen låglänt på sina ställen med lokala höjdvariationer och inslag av våtmarker. På området finns ett flertal mindre vägar som löper genom området i nord-sydlig riktning. 3.3 Markägoförhållanden

6 3 Markområdena vid kraftverkens förläggningsplatser är alla i privat ägo. Aktören har uppgjort arrendeavtal med största delen av markägarna inom vindkraftverkens verksamhetsområden. 3.4 Planläggningssituationen Landskapsplanen Kristinestad tillhör området för Österbottens förbund. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände Österbottens landskapsplan den och planen fastställdes av Miljöministeriet den Landskapsplanens uppgift är att fastställa principerna för områdesanvändningen och regionstrukturen och ange områden som är nödvändiga med tanke på landskapets utveckling. Områdesreserveringar anges endast i den mån och med den noggrannhet som behövs med tanke på de riksomfattande målen eller landskapets mål för områdesanvändningen eller för att samordna områdesanvändningen i flera kommuner än en. I Österbottens landskapsplan betonas samhällsstrukturen, trafiken, energiförsörjningen och strandanvändningen. Bild 3. Utdrag ur landskapsplanen (fastställd ). Inom planeringsområdet eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Förbindelsebehov av naturgasledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. Vårdbiotop Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt.

7 4 Värdefull geologisk formation Beskrivning av beteckningen: Beteckningen är informativ och anger ett geologiskt värdefullt område. By Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerade verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Fornminnesobjekt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges värdefulla fornlämningar på riks- eller landskapsnivå. Skyddsbestämmelse: På området finns fast fornlämning som skyddats enligt fornminneslagen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket. Bestämmelsen gäller planeområdets alla fasta fornlämningar, av vilka de som är kända har presenterats i planbeskrivningens bilaga Fasta fornlämningar i Österbotten, Museiverket och Österbottens förbund, Stomvattenledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Riksväg / stamväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Förbindelseväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bebyggt område Vattenområde Etapplan 1: Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet (godkänd i landskapsförbundsfullmäktige ). Etapplanen har inga inverkningar på delgeneralplaneområdet. Etapplan 2: Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten Etapplandskapsplan 2 godkändes av landskapsfullmäktige och sändes till miljöministeriet för fastställelse i slutet av maj. Planeringsområdet är huvudsakligen beläget inom ett i landskapsplanen anvisat tv-1 område, bild 4.

8 5 Bild 4. Utdrag ur förslaget till etapplan 2 ( ). Planeringsområdet är beläget inom det på kartan till vänster angivna tv-1 området, och lämpar sig sålunda bra som vindkraftsområde Generalplan För området finns inte ikraftvarande generalplan Detaljplan För området har inte tidigare uppgjorts detaljplan De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) fick laga kraft och revideringen av dem trädde i kraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk".

9 6 4. UTREDNINGAR SOM BÖR UPPGÖRAS OCH GÄLLANDE KUNSKAPSUNDERLAG I projektet har utredningarna uppgjort i samband med förfarande vid Miljökonsekvensbedömning. Eftersom delgeneralplanelösningen ändrat sedan MKB-skedet, utförs kompletterande utredningar i samband med den fortsatta planläggningsprocessen. Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Konsekvenserna för områdesanvändningen bedöms genom granskning av nuvarande och planerad områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas intressenters och olika intressentgruppers synpunkter och åsikter. Konsekvensera antecknas i planbeskrivningen i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 9 och -förordning 1. Konsekvenserna bedöms då för: 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljön, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. I listan ovan är de sannolika konsekvenserna med fet stil. Därtill undersöks konsekvenserna för försvarsmaktens funktion. De allmänna preliminära konsekvenserna i anknytning till de olika deluppgifterna är noggrannare beskrivna nedan. Konsekvenserna för människors levnadsförhållanden och livsmiljö Vindkraftsparkens konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel är bl.a. landskapskonsekvenserna, bullerolägenheterna och det blinkande ljuset under kraftverkens drift. Även under byggtiden (samt efter produktionens upphörande) kan bullerstörningar uppstå. Bullerkonsekvenserna under byggtiden uppstår närmast av bullret som förorsakas av transporterna av vindkraftverken och deras komponenter samt monteringen av dem. Buller förorsakas även av täckande/skyddande av fundamentet samt dragningen av elledningar och kablar. För områdets rekreationsbruk, till exempel för friluftsliv, kan inverkande omständigheter vara bl.a. rörelsebegräsningar på området under byggtiden, kraftverkskonstruktionerna samt bulleroch landskapskonsekvenserna. Konsekvenserna för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Vid genomförande av vindkraftsprojekt kan produktionen av förnybar energi öka i Österbotten och samtidigt i hela Finland. Alla energiproduktionsformer har konsekvenser för klimatet, särskilt vid granskande av produktionsformens hela livslängd. Vid det egentliga produktionsskedet förorsakar vindkraften inga växthusgasutsläpp. För jord- och berggrunden förorsakas förändringar närmast under byggtiden, eftersom man är tvungen att forma dem för kraftverkens fundament. Konsekvenserna för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna

10 7 Konsekvenserna för organismen förorsakar närmast buller, bearbetningen av bottnen och deponering av massor. Växtligheten och livsmiljön vid stället för fundamentet förstörs. Konsekvenserna för fåglarna under produktionstiden anknyter sig bl.a. till kollisionsrisken som kraftverken förorsakar. Förutom för häckningsfåglarna kan märkbara konsekvenser uppstå för fåglar vars flyttstråkar går genom planeringsområdet. Även konsekvenser för Natura-områden, naturskyddsområden och värdefulla naturobjekt granskas. Konsekvenserna för samhälls- och energiekonomin Som bränslefri energiproduktionsform ökar vindkraften egenförsörjningen av energi och funktionssäkerheten av el. Projektet har en indirekt och direkt sysselsättande inverkan. Avkastningen av inkomstskatterna och bl.a. fastighetsskatterna har positiva konsekvenser för kommunens ekonomi. Vindkraftsproduktionen kan användas inom turismen som en positiv attraktionsfaktor. Konsekvenserna för trafiken Trafikkonsekvenserna under byggtiden förorsakas närmast av transporterna av vindkraftskomponenterna och fundamenten. Befintliga vägar kan utnyttjas i stor utsträckning i byggnadsskedet, varvid störande inverkan på miljön och trafiken minimeras. Efter byggandet färdigställts orsakar inte vindkraften stora konsekvenser på trafiken, då denna endast kommer att hänföra sig till service-/underhållsrelaterad verksamhet. Konsekvenserna för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön En av de märkbaraste konsekvenserna av vindkraftverken är i allmänhet konsekvenserna för landskapet. Landskaps- och hindrande konsekvenser bildas av fundamentet, stommen och rotorbladens svepyta. Till detta inverkar bland annat typen av enskilda kraftverk, placeringen av kraftverksgrupperna och terrängens former. Som störst är konsekvenserna nära bosättning, på känsliga områden, såsom till exempel på naturskyddsområden och i värdefulla landskapsområden. Konsekvenserna för försvarsmaktens funktion Konsekvenserna för försvarsmaktens funktion kan förekomma från olika perspektiv: radarkonsekvenser flygbegräsningar (närheten till flygfält) närheten till övningsområden gränsbevakningen Konsekvenserna bedöms främst via utlåtandeförfarandet samt via planbestämmelserna. Influensområde Planens influensområde kan indelas i ett närinfluensområde, som omfattar markområden i direkt anslutning till vindkraftsområden. Ett större influensområde omfattar områden i vars fjärrlandskap området kan iakttas. 5. INTRESSENTER Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planprojektet har definierats (MBL 62 ):

11 8 1. Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Alla kommuninvånare som berörs av ärendet Markägare och invånare i planområdet och i angränsade områden Aktören på området 2. Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Staden Kristinestads olika förvaltningsorgan och förtroendeorgan Västkustens tillsynsnämnds miljösektion ELY-centralen i Österbotten ELY-centralen i Södra Österbotten Österbottens förbund Forststyrelsen Vilt- och fiskeriforskningen Österbottens museum Finlands skogscentral Fingrid Oyj Österbottens räddningsverk Försvarsförvaltningen och försvarsmakten Telefon- och elbolag som är verksamma i området Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av delgeneralplanen Kristinestad stad Lappfjärdsvägen 163A KRISTINESTAD Västkustens miljöenhet Korsholms ämbetshus Centrumvägen Korsholm Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Korsholmsesplanaden 44 PB VASA Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Alvar Aallon katu 8 PL SEINÄJOKI Österbottens förbund Sandögatan VASA Forststyrelsen PB VANDA Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet PB HELSINGFORS Österbottens museum Museigatan 3 PB VASA Finlands skogscentral Offentliga tjänster PB LAHTIS Fingrid Oyj Arkadiagatan 23B PB HELSINGFORS Österbottens räddningsverk Smedsbyvägen VASA Försvarsministeriet Södra Magasinsgatan 8 PB HELSINGFORS

12 9 6. DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN MBL 1 Lagens allmänna syfte Syftet med denna lag är att reglera områdesanvändningen och byggandet för att på det sättet skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Målet är också att tillförsäkra alla en möjlighet att delta i beredningen av ärenden och att säkerställa att planeringen är högklassig och sker i växelverkan, att det finns tillgång till mångsidig sakkunskap och att det ges öppen information om de ärenden som behandlas. MBL 6 Växelverkan och information om planläggningen Beredningen av en plan skall på det sätt som bestäms i denna lag ske i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen. Myndigheter som bereder planer skall informera om planläggningen så att de som berörs av saken har möjlighet att följa planläggningen och påverka den. 6.1 Information om att planläggning har inletts samt program för deltagande och bedömning Att delgeneralplaneringen har inletts informeras i lokaltidningen och på stadens internetsida samt anslagstavla. Detta program för deltagande och bedömning finns framlagt vid stadshuset och på stadens internetsida ( Om framläggandet meddelas i lokaltidningen. Om programmet för deltagande och bedömning finns möjlighet att ge skriftliga och muntliga anmärkningar i enlighet med kungörelsen. Myndigheternas samråd. 6.2 Utarbetande av planutkast Vid hörande i beredningsskedet hålls utkastet offentligt framlagt under tjänstetid på stadshuset samt på stadens internetsida under minst 14 dagar. Under tiden utkastet är framlagt finns möjlighet att göra skriftliga och muntliga påpekanden. Begäran om utlåtande från förvaltningar och myndigheter. 6.3 Utarbetande av planförslag Förslaget till delgeneralplan framläggs offentligt med stadsstyrelsens beslut enligt MBL 65 och MBF 19 under 30 dygn på stadens anslagstavla. Under denna tid finns möjlighet att göra skriftliga anmärkningar mot förslaget. Om offentligt framläggande informeras genom kungörelse i lokaltidningen, på stadens anslagstavla och internetsida. Nödvändiga begäran om utlåtande mot förslaget sänds till olika myndigheter och sammanslutningar. Myndigheternas samråd i enlighet med MBL 66 och MBF 18 hålls när förslaget varit framlagt offentligt och anmärkningar och utlåtande gällande den erhållits. Nödvändigheten överenskoms med NTM centralen. Styrelsebehandling, godkännande av förslaget och sändning för fullmäktigebehandling. Fullmäktigebehandling, godkännande av förslaget. Information om godkännandet av plan enligt MBL 67 och MBF Ändringssökande Enligt markanvändnings- och bygglagen, 188, skall ändring i ett beslut som gäller godkännandet av en generalplan sökas hos Vasa förvaltningsdomstol genom besvär på det sätt som bestäms i kommunallagen.

13 10 Ifall inga besvär inlämnas, träder planen i kraft 30 dygn från fullmäktiges beslut och från att staden kungjort ärendet i lokaltidningen. 7. PROJEKTETS TIDTABELL OCH PROGRAM Över projektet har uppgjorts följande riktgivande arbetsprogram och tidtabell. Projektets tidtabell uppdateras enligt behov under projektets gång. nytt utkast och framläggning: april-maj 2015 kompletterande utredningar maj-juni 2015 justeringar, uppgörande av förslaget juni-augusti 2015 förslaget till påseende september-oktober 2015 godkännande november