Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion

Relevanta dokument
Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket

Resiliens. Begreppets olika betydelser och användningsområden

Ett resilient Malmö. Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser

En klimatanpassningsguide för kommuner

Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering. sofie.storbjork@liu.se

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Hållbar hantering av urbana översvämningar

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 1

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

Utlysning av forskningsmedel: Samha llelig resiliens, steg 2

Community och resiliens inga självklara begrepp

Sjukvårdens processer och styrning

Extreme weather conditions today and tomorrow in Göteborg

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Att mäta samhällelig resiliens Henrik Hassel

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Child Centered Disaster Risk Reduction. Plan

Resiliens - Förmåga att hantera förändring

Resiliens. Varför resiliens, räcker inte hållbarhet? Vad är resiliens?

Klimatanpassning bland stora företag

Datum Litteraturlista

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp

Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Planerings- och beslutsprocesser för hållbar dagvattenhantering

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Klimatfrågors integrering i lokal policy och planering.

Mikael Granberg Centrum för klimat och säkerhet. Centrum för klimat och säkerhet

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Governing For Societal Resilience Krissamverkan i ett nätverkssamhälle. Fredrik Bynander Forskningsledare Crismart Försvarshögskolan

Centrum för Urbana och Regionala Studiers skriftserie

Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Samarbete och samverkan


Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier

Globaliserade klimateffekter

Kandidatprogrammet i Folkhälsovetenskap, 180 hp Folkhälsoarbetets teori och praktik, T3, v , HT hp / ECTS 15

Risk- och sårbarhetsanalyser ur ett resiliensperspektiv

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)

Statsvetenskapliga analysinriktningar, 7,5 högskolepoäng

Making Projects Critical PMI Research Achievement Award Johann Packendorff KTH/ITM/INDEK/Organisation och ledning

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Riktlinjer för särskild resiliens-satsning

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner

MU1636, Göteborg: hållbar framtid, 15,0 högskolepoäng Göteborg: Sustainable Future, 15.0 higher education credits

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

!!!!!!!! !!! Socio- ekologisk resiliens i svensk strategisk planering FELIX ANTMAN DEBELS EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM 2014

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Centrum för Urbana och Regionala Studier. CUReS

Shutterstock. Ann Louise Hohlfält Göteborgsplattformen Mistra Urban Futures

Planering för mat trender och tendenser

Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2015/2016

Linköping University Electronic Press

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Spatial Justice. om rätt, rättvisa, rättsskap(and)et och rumslighet

Årsredovisning RÄKENSKAPSÅRET 2018

Biogas som värdeskapare

Möjlighet till fortsatta studier

Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet. Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU

Trafikverkets strategi för klimatanpassning. TDOK 2014:0882 Version 2.0

KG 1217 Samhällsplanering I, GN, 30 hp

Resiliensbegreppet i svensk kommunal krishantering

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete

Anpassning i städer [Adaptation in cities]

Intresset för hållbara och smarta städer fortsätter att växa

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Litteraturlista. Roberts, P. & Sutch, P. (2007) Politiskt tänkande: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Sociologi GR (B), Ledning och organisering under risk och kris, 30 hp

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

CSPR Briefing. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

KG 1217 Samhällsplanering I, GN, 30 hp

Regional Carbon Budgets

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Transkript:

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg

Klimatet förändras Ökad frekvens av extrema väderhändelser och klimatrelaterade risker Ökade påfrestningar på samhället = Insatser krävs Klimatfrågans olika delar Orsaker Händelse/Risk Anpassning/ Riskreducering Konsekvenser Insatser

Resiliens 1. Ett systems förmåga att absorbera externa påfrestningar med bibehållna funktioner (kort sikt) (riskreducering?) 2. Ett systems förmåga att anpassa sig, finna nya organisationsformer (institutionell utveckling) och utveckla långsiktigt hållbara samhällsfunktioner som bidrar till en stärkt förmåga att hanterat framtida hot och risker (lång sikt) (klimatanpassning?) Resiliens är ett politiskt gångbart men akademiskt omdiskuterat begrepp (definition/-er?). Blir vi klokare av att använda resiliensbegreppet? Samtidigt: Ett begrepp med växande användning i samhället (av offentliga, marknadsoch andra aktörer) och med ökande relevans som bör studeras Resiliens fokuserar långsiktighet och proaktivitet Resiliens är direkt kopplat till ett systems anpassningsförmåga

Riskreducering och klimatanpassning (1) Komplext samspel mellan natur, teknik och samhälle Lärande om, och av, händelser Fokus på policys, planering och samhällsbyggande Fokus på samhällsinstitutioner, beslut och åtgärder Riskreducering Klimatanpassning Exv. geologiska risker Exv. hydrometeorologiska (och biologiska) risker Exv. effekter av långsamma förändringar (även positiva konsekvenser)

Riskreducering och klimatanpassning (2) Riskreducering: Utifrån konkreta händelser Klimatanpassning: Utifrån långsiktiga förändringar över tid Olikheter: Olika lagstiftning Olika policy-/förvaltningsområden/samhällsorganisering Olika vetenskapliga discipliner Olika skalor (rumsligt: orsaker-effekter, politiska dimensioner/tidsperspektiv: kan motverka långsiktiga proaktiva insatser eller leda till missanpassning)

Riskreducering och klimatanpassning (3) Likheter: Riskbegreppet centralt i båda Analys av risker och sårbarheter Hantering av effekter som ej kan förhindras Kapacitetsbyggande Potentiellt fokus på transformation?

Resiliens som möjlig brygga mellan riskreducering och klimatanpassning? Resiliens kan bidra med en gemensam ram som överbryggar skillnader mellan olika sektorer, vetenskapliga discipliner och intressen Ett kritiskt fokus (som också är relevant för riskreducering och klimatanpassning) Fokus på subjekt: Vad/Vem är resilient? Fokus på objekt: Resilient mot vad? Fokus på process: Hur skapas resiliens? Fokus på makt: Vem involveras?/vem bestämmer?

Resiliens som integrering av riskreducering och klimatanpassning? En reflektion Mikael Granberg & Lars Nyberg Tack!

Referenser Adger, W. N. (2003) Building resilience to promote sustainability, IHDP Update, 2, 1-3. Birkmann, J. (2013). Measuring vulnerability to natural hazards towards disaster resilient societies. Andra upplagan. New York: United Nations University Press. Boin, A., Comfort, L. K., Demchak C. C. (2010) The rise of resilience, i Comfort, L.K., Boin, A., Demchak C. C. (red.) Designing Resilience: Preparing for Extreme Events. Pittsburg: Pittsburg University Press. Davoudi, S., Shaw, K., Haider, J. L., Quinlan, A. E., Peterson, G. D., Wilkinson, C., Fünfgeld, H., McEvoy, D., Porter, L. (2012) Special issue on resilience, Planning Theory & Practice, 13(2), 299 333. Folke, C. (2006) Resilience: The emergence of a perspective for social-ecological systems analyses. Global Environmental Change, 16, 253 267. Holling, C. S. (1973) Resilience and stability of ecological systems. Annual Review of Ecology and Systematics, 4, 2-23. Pelling, M. (2011) Adaptation to Climate Change: From Resilience to Transformation. London, Routledge. Porter, L., Davoudi, S. (2012) The politics of resilience for planning: A cautionary note, Planning Theory & Practice, 13(2), 329 333. The Kresge Foundation (2015) Bounce Forward: Urban Resilience in the Era of Climate Change. Troy: The Kresge Foundation. UNISDR (2009) UNISDR Terminology on Disaster Risk Reduction. Geneva: United Nations. Vale, L. J. (2014) The politics of resilient cities: whose resilience and whose city? Building Research & Information, 42(2), 191-201. Wamsler, C. (2009) Urban Risk Reduction and Adaptation: How to Promote Resilient Communities and Adapt to Increasing Disasters and Changing Climatic Conditions? Saarbrücken: VDM Publishing.