Individer som jämlikar

Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013

Individer som jämlikar - Föds alla människor med samma förutsättningar? 1. Inledning I naturtillståndet föds vi som jämlikar, man som kvinna, hävdar John Locke i sin bok Andra avhandlingen om styrelseskicket. Detta har mycket legat till grund till liberalismens syn på människan. Människan är fri över sin egen person och ingen, stat som individ, får inkräkta på detta personliga territorium. Ofta får jag höra av omgivningen, till exempel media och bekanta, att alla människor föds med samma förutsättningar. Det innebär att alla människor har lika möjligheter att bli till exempel framgångsrika, friidrottare och byggarbetare. Nästa avsnitt handlar om tre individer som bor i Sverige som inte alls har samma förutsättningar. Jag hävdar, till skillnad mot John Locke, att alla människor föds med samma värde men inte med samma förutsättningar. En ideologi som vuxit fram som en mildring av liberalismens till synes hård människosyn är liberal jämlikhet. En ideologi som starkt vidmakthåller att människan inte föds jämlika, särskilt man och kvinna är feminismen. Jag anser att alla ska fundera över om vi alla verkligen har samma förutsättningar i samhället, särskilt efter att ha läst kommande personers korta livsberättelse. 2. Tre individer i samma stat Arash Amiri är 19 år, arbetslös och uppvuxen i Rinkeby. Han drabbades av finanskrisen och förlorade sitt jobb. Arbetsförmedlingen erbjuder bara telefonsäljarbete vilket Arash har testat men fick då höra Sluta ring hit, jävla turk. Få av hans vänner har jobb och tillsammans försöker de vara starka men vissa kan inte. De svaga hittar ett enkelt sätt att tjäna pengar på, sedan är de fast i kriminaliteten. Arash önskar att han hade fokuserat mer på skolan under gymnasiet men hans pappa gav ett ultimatum. Antingen tar Arash över familjens kiosk eller så säljer han den och han gjorde sitt val han tog över butiken. 1 Monica Zsigo arbetar på en bank i Stockholm som försäkringshandläggare och är rullstolsbunden. När hon fyllde 20 år blev hon fri från omsorgsnämnden och fick bestämma över sig själv. Trots sitt arbete på banken finns det fortfarande människor som pratar över huvudet på 1 Charlotta Kåks Röshammar,. "Pank och desperat i Rinkeby : utanförskap, del 1." LO-tidningen, Nr. 38, 2009, s. 22-23

Monica vilket får henne känna sig som en hund. Monica menar på att omgivningen har svårt att skilja på fysiskt och psykiskt handikapp. På grund av okunskap får hon uppleva mycket missriktad välvilja och får en offerstämpel men det finns ingen anledning till att tycka synd om henne - Monica är förlamad i benen, inte i huvudet. 2 Thérése Amelie Josephine, också kallad Prinsessan Madeleine föddes 10 juni 1982 och är, förutom prinsessa, hertiginna av Hälsingland och Gästrikland. Prinsessan är den fjärde i tronföljen i vem som ska bli kung eller drottning i Sverige. Hon har studerat vid universitetet och arbetar nu med barns rättigheter för World Childhood Foundation. 3 3. Liberalism 3.1 John Locke John Locke publicerade år 1690 Andra avhandlingen om styrelseskicket. I denna bok skriver Locke om att människan är av naturen fri. Naturrättigheterna handlar om att människan är fri att handla över sin egendom och person. Dessa kan endast begränsas hos en person för att en annan ska få samma rättigheter. Det råder också jämlikhet mellan människor, man som kvinna i detta naturtillstånd. 4 3.2 Robert Nozick Termen rättvisa i fördelningen är inte neutral. Inför ordet fördelning antar de flesta att något ting eller någon mekanism använder en princip eller ett kriterium för att dela ut en viss mängd av något. I denna process av fördelning av andelar kan något fel ha smugit sig in. 5 - Robert Nozick Förespråkare för liberalismen Robert Nozicks rättighetsteori baseras på att alla individer har rätt till sin egendom. All omfördelning får endast var en omfördelning utefter människors fria vilja. Nozick anser att all omfördelningsskatt är fel, det förbryter mot människor frihet och den 2 Awiwa Keller. "Jag är sjuk i benen, inte i huvudet" : både personal och barn behöver handledning ; vanligt att handikappad behandlas som offer." Dagens nyheter, 6 februari 2004 3 Sveriges Kungahus Prinsessan Madeleine http://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/prinsessanmadeleine.4.1a2467a10ad032dc26800011324. html - [hämtad 2013-09-18] 4 Ideologierna John Locke http://web.comhem.se/~u13115096/ideologierna/liberalism.html#liberalismens grundtankar [hämtad 2013-09-18] 5 Citat ur Ludvig Beckman, (red.), Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism, 2., [utök.] uppl., Liber, Malmö, 2009 s. 244

minimala staten är det enda rätta. Förespråkaren accepterar att människor föds med olika naturliga förmågor vilket kommer leda till att vissa kommer att vara förmögna medan andra kommer att svälta, vilket också kan leda till flera generationer. Det är trots detta aldrig rätt att ta från en annan människa för att gynna en annan människa detta bryter mot äganderätten. 6 Nozick hävdar att själväganderätten är individens främsta rättighet. Med detta förklarar han att människan är ägare till sig själv och jorden var ursprungligen utan ägare. Detta gör att man kan kräva en oproportionerlig del av den jorden om det inte skadar eller försämrar för en annan individ. 7 3.3 Kritik Nozick menar är att allt står över själväganderätten, den minimala staten är det bästa för alla. Han erkänner i sitt citat ovan att det förekommer fel i denna fördelning. Det är inte berättigat att staten tar inkomstskatt för att jämna ut olikheter. Alla individer får stå för dem själva trots att vissa föds med till exempel ett handikapp. Detta baseras på att vi i naturtillståndet föds som jämlikar och att hade vår chans att ta den egendom vi själva ville. Detta naturtillstånd är enligt mig en idealtyp på hur samhället skulle kunna se ut. Det kan låta rättvist att vi en gång i tiden fick ta vad vi behövde men det är svårt att kunna rättfärdiga det när det finns människor som svälter medan andra köpa en skyskrapa. Det är fel att hävda att vi föds jämlikar bara för att vi en gång gjorde det. Liberalismens människosyn gynnar de människor med naturliga förmågor. Om alla i samhället skulle tänka så, varje man för en själv, skulle det inte bli hållbart. Individer behöver samhörighet, det är därför vi har familjen, kollektiv, organisationer men enligt liberalismen känns individen som en ensam kall själ. 4. Liberal jämlikhet 4.1 John Rawls John Rawls skriver i sin bok A Theory of Justice, 1971, sina idéer om rättvisa. Han generella uppfattning om rättvisa är att all egendom, inkomst och grunden för självrespekt är omfördelat lika så länge det inte ojämlik omfördelning ger fördelar till för de minst gynnade. Med detta 6 Will Kymlicka,, Contemporary political philosophy: an introduction, 2. ed., Oxford University Press, Oxford, 2001 s. 103 ff 7 Ideologierna Liberalismen http://web.comhem.se/~u13115096/ideologierna/liberalism.html#liberalismens grundtankar [hämtad 2013-09-18]

menar han alltså att vi behandlar människor inte genom att ta bort alla ojämlikheter utan bara de som missgynnar någon. 8 Rawls menar att naturgivna förmågor är oförtjänta och är moraliskt irrelevanta. Ojämlikheterna behöver inte försvinna men samhället ska se till att de verkar för även de mest missgynnades fördel. Han fortsätter sitt argument med samhällskontraktsargumentet. Alla individer befinner sig i ursprungspositionen bakom okunnighetens slöja vilket gör att de inte har kunskap om vilka förmågor det kommer få eller vilken position de kommer få i samhället. Detta gör att människor inte kan välja sådant som gynnar henne själv och det blir rättvist. 9 Rawls hävdar att de naturliga talangerna baseras på oskälig tur och människors moral ska inte baseras på tur. Det är ingen som förtjänar att tjäna på sina naturliga förmågor men det är inte orättvist om de arbetar för att gynna de sämst ställda i det naturliga lotteriet. 10 Vid begynnelsessituationen säger Rawls att det finns två principer att välja mellan. Den först principen säger att jämlikhet behövs vid utdelning av grundläggande rättigheter och skyldigheter. Den andra är att de ekonomiska och sociala rättigheterna ojämlikheter när det kommer till auktoritet och välstånd är bara rättvist om det ges kompenserande förmåner åt alla, speciellt de minst gynnsamma i samhället. 11 4.2 Ronald Dworkin Ronald Dworkin går tillbaka till naturtillståndet och vill att vi ska tänka oss att vi har en auktion för naturliga förmågor. Alla människor har lika stor summa att handla för. Om auktionen fungerar perfekt skulle alla vara nöjda. Så här ser inte verkligheten ut enligt Dworkin. Alla människor kommer inte få de förmågor de vill ha på denna auktion. Som Rawls menar är vi är under okunnighetens slöja och att de flesta människor hade valt att betala extra för till exempel sjukvårdsförsäkring. Inkomstskatt skulle därför vara ett sätt för täcka upp för de som får lida för sina nackdelar efter auktionen. Detta är ett komplext system men skatten skulle vara istället för den hypotetiska försäkringen människor köper på auktionen i naturtillståndet. 12 8 Kymlicka, 2001, s. 53 ff 9 Föreläsning av Jörgen Ödalen Liberal jämlikhet och social rättvisa 23 augusti 2013 10 Kymlicka s. 58 f 11 Ludvig Beckman, (red.), 2009, s. 276 12 Kymlicka, 2001, s. 77 ff

4.3 Kritik Liberal jämlikhet har sina grundidéer från liberalismen men har kommit för att mildra synen på människan. Liberalismen acceptera det faktum att människor föds med olika förutsättningar men själväganderätten går före utjämnande för de minst gynnsamma. Rawls menar däremot att dessa naturliga förmågor bara är tursamhet och ingen ska tjäna på dem när det finns människor som svälter. Människor ska moraliskt arbeta med sina naturliga förmågor för att hjälpa de minst gynnsamma i samhället. Med Rawls teorier blir mer rättvisa i människosynen. Det kommer alltid finnas individer som har mer än andra. Rawls menar inte att vi ska ta bort allting för människor och jämna ut hela samhället men ta bort så pass mycket så att även de sämst ställda ska få en chans att leva ett värdigt liv. Samhället accepterar ojämlikheterna men låter ingen få svälta vilket känns mer humant. 5. Feminism Förr ansågs kvinnor av filosofer som opassande för det politiska livet men detta har dock nu avskaffats. Nu har det accepterats att kvinnan ska ses som männen, som fria och jämlika, att de är kapabla till självbestämmelse, känsla av rättvisa och fria att komma in i allmänheten. Feministerna anser att ett samhälle skulle vara utan diskriminering om ras och kön inte var inkluderade i tilldelningen av förmåner. Anhängarna till denna teori anser att det mesta i samhället är uppbyggt på efter männens fysik som till exempel sport, deras karriärval, deras objektivitering av konst och så vidare. Kvinnorna är inte i nackdel i samhället bara för samhället väljer män i tilldelning av arbete utan för att hela samhället favoriserar män i definitionen av arbete. En kvinna i dagens samhälle måste förlita sig på en manlig inkomst eftersom de måste vara hemma och ta hand om barnen. Detta leder i sin tur till att flickor i skolan inte jobbar lika hårt och männen blir överrepresenterade på arbetsmarknaden. De anser att kvinnan alltid är underordnad mannen i samhället eftersom samhället är byggt för män och av män. 13 5.1 Kritik Feministerna anser inte att alla människor föds som jämlikar, som liberalismen hävdar. Kvinnorna är alltid underordnade mannen eftersom samhället är uppbyggt efter mannen. Detta betyder att kvinnan alltid måste kämpa lite till för att komma någonstans. En kvinna föds inte 13 Kymlicka, 2001, s. 378 ff

med samma förutsättningar som en man, därför är de inte jämlikar. Det är därför svårt att säga att det inte är rätt att till exempel inkomstskatt som ska gå till förskolor, så att kvinnan ska kunna arbeta, som mannen. För att man och kvinna ska bli jämlikar, måste vi jämna ut dessa olikheter. 6. Slutsats Jag valde att först skriva om tre individers liv i början av denna promemoria för att jag ville få läsaren att fundera över om alla människor faktiskt har samma förutsättningar. Har verkligen Arash i Rinkeby samma förutsättningar som Prinsessan Madeleine? Har Monica som är rullstolsbunden samma förutsättningar som en fullt frisk person? Detta kan vara svårt att bevisa så klart och dessa människor kämpar på med sina liv ändå. Liberalismen tar själväganderätten före allt annat, det är inte rätt att ta från en annan människa hur orättvist det än är att människor svälter, det är rättvisa. I ett liberalt samhälle ska vi låta sjuka, arbetslösa och människor med sämre förutsättningar under icke-humana omständigheter. Jag tror på att vi måste ha en inkomstskatt för att jämna ut samhället. Med detta sagt anser jag inte att det inte ska finnas möjligheter för att bli framgångsrik. Jag tror på att människor behöver en morot för att komma någonstans i livet, vilket gynnar den sociala välfärden. Dock måste samhället värna om varandra. Det är viktigt att Arash som är arbetslös kan få bidrag så han klarar vardagen samtidigt som han söker jobb. Ska vi bara låta sådan som Prinsessan Madeleine, som föds in i förmögenhet och förutsättningar, få en chans i livet? Detta är ett ständigt problem i dagens politik. Hur mycket ska samhället egentligen hjälpa de som inte jobbar och är sjuka? Hur mycket skatt är det rätt att ta från människor som varje dag går till sitt arbete och kämpar för sin lön? Det är ett komplext problem som det kanske inte finns någon lösning på. Frågan är bara om vi ska arbeta mot ett bättre samhälle som en grupp genom att hjälpa varandra, eller ska vi låta varje individ stå för en själv?

7. Referenser Tryckta källor: Beckman, Ludvig (red.), Texter i samtida politisk teori: demokrati, frihet, sexualitet, makt, rättvisa, global rättvisa, mångkulturalism, postkolonialism, 2., [utök.] uppl., Liber, Malmö, 2009 Keller, Awiwa. "Jag är sjuk i benen, inte i huvudet" : både personal och barn behöver handledning ; vanligt att handikappad behandlas som offer." Dagens nyheter, 6 februari 2004 Kymlicka, Will, Contemporary political philosophy: an introduction, 2. ed., Oxford University Press, Oxford, 2001 Kåks, Röshammar, Charlotta. "Pank och desperat i Rinkeby: utanförskap, del 1." LO-tidningen, Nr. 38, 2009, s. 22-23 Otryckta källor: Föreläsning av Jörgen Ödalen Liberal jämlikhet och social rättvisa 23 augusti 2013 Ideologierna John Locke http://web.comhem.se/~u13115096/ideologierna/liberalism.html#liberalismens grundtankar [hämtad 2013-09-18] Ideologierna Liberalismen http://web.comhem.se/~u13115096/ideologierna/liberalism.html#liberalismens grundtankar [hämtad 2013-09-18] Sveriges Kungahus Prinsessan Madeleine http://www.kungahuset.se/ovrigt/lattlast/motkungafamiljen/prinsessanmadeleine.4.1a2467a10ad0 32dc26800011324.html - [hämtad 2013-09-18]