UPPSALA UNIVERSITET KURSRAPPORT Juridiska institutionen Ingrid Helmius 2013-04-16 JD, Kursföreståndare POLISRÄTT 30 HP DEL B 1 Kursens innehåll Polisens olika funktioner i samhället ges dels en samlad, dels en fördjupad och breddad bild i jämförelse med juristutbildningens obligatoriska kurser. Frågorna kring polismakten innehåller viktiga konstitutionella, straffrättsliga, straffprocessuella och förvaltningsrättsliga frågor. Polisens verksamhet belyses även samhällsvetenskapliga aspekter i bredare mening. I samband med att kursen behandlar vad som händer när en polis gör fel berörs även arbets- och skadeståndsrätt. Området är oerhört vidsträckt, men har hela tiden polisverksamhet som utgångspunkt för rättsliga resonemang. Med utgångspunkt från polisens uppgifter i samhället studeras den offentliga rätten ur många skilda perspektiv. Ämnet ger många tillfällen att diskutera kopplingen mellan juridik och politik och att kritiskt granska hur lagstiftning växer fram. Kursen fördjupar kunskaperna från på både T4 och T6 vad gäller bl.a. de konstitutionella och de internationella perspektiven. Även polismyndighetens samverkan med rättsväsendet i övrigt och andra myndigheter behandlas. 2 Kursens uppbyggnad Seminarierna och studenternas egna muntliga föredrag låg genomgående på tisdagar och onsdagar. Undervisningen bestod höstterminen 2012 av nio seminarier med i förväg utdelat material för studenterna att förbereda i basgrupper och fem föreläsningar. Handledning genomfördes vid tre schemalagda tillfällen, ett reserverat för det muntliga föredraget och två en i början och en i mitten av terminen gällde uppsatsskrivande. Fem onsdagar i rad ägnades åt studenters enskilda föredrag. 3 Kursens mål Kursen avser att ge deltagarna 1. Fördjupade kunskaper om polisens roll i samhället utifrån ett brett rättsligt perspektiv som innefattar såväl nationell som internationell rätt. 1
2. Metodiska färdigheter avseende rättstillämpning, rättsjämförelser och rättsfallstolkning samt insikter i rättspolitisk analys och argumentation och 3. Insikter i betydelsen av tvärvetenskapliga perspektiv, både när det gäller inom juridikens område och erfarenheter av andra samhällsvetenskaper än juridiken. Deltagarna får vidare träning i uppläggning av självständigt arbete, alltifrån val av frågeställningar för uppsatsarbete till genomförande och presentation av resultatet och i muntlig framställning under kursens olika moment. 4 Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen gavs för juris studerande som 30 hp på heltid. Seminarierna är tydligt probleminriktade och tar upp polisens verksamhet från alla möjliga håll, och begränsas inte till att behandla olika ämnesområden. Det är i stället vad polisen faktiskt gör, exempelvis spanar, fattar förvaltningsbeslut, bedriver förundersökning och underrättelseverksamhet som utgjort utgångspunkten för de olika seminarierna. Även vad som händer när polisen gör fel behandlas vid ett seminarium. Min tanke är att seminarierna skall innehålla många olika infallsvinklar så att studenterna förstår att alla olika rättsområden hör ihop och hur de gör det. Jag är jag noga med att ingen student sitter tyst och låter de andra i basgruppen föra talan. Alla förväntas ha en åsikt och detta klargörs på ett tidigt stadium. Hösten 2009 introducerade jag begreppet provtycka, som jag lärt mig av en teologilärare. Med det menas att studenterna gärna får framföra åsikter som de inte behöver stå fast vid hela kursen eller ens seminariet. Tanken är att uppmuntra alla att diskutera och våga komma med synpunkter som inte behöver hålla för hur ingående analys som helst, utan snarare som inlägg i en pågående diskussion. Jag har för ambition att varje seminarium skall ta upp några frågor som inte går att besvara direkt med utgångspunkt från gällande lagstiftning. Jag ser en poäng med att visa studenterna de vita fläckarna på rättskartan och brukar i början på terminen säga att kursen är till för att göra dem desillusionerade. Visst är det skämtsamt menat, men inte enbart. Det är ett medvetet val från min sida att göra studenterna uppmärksamma på brister i lagstiftningen. Att föra diskussioner utifrån dessa brister, varför de finns och hur de borde åtgärdas tvingar studenterna att problematisera, systematisera och framför allt tänka självständigt. Under årens lopp har jag lärt mig att ytterligare utnyttja de områden som är rättsligt oklara. Jag blir mer och mer övertygad om att studenterna kan få fördjupad insikt och nå längre i sina resonemang i rättsliga frågor om jag får dem att förstå att de faktiskt redan besitter en hel del juridisk kunskap. Utmaningen för mig som lärare består i denna del i att locka fram och värdera de kunskaper studenterna tillgodogjort sig vid tidigare kurser. Att lägga vikt vid att förmedla den direkta glädje som finns i att förstå krångliga rättsliga sammanhang ger motiverade studenter. Föreläsare väljs med utgångspunkt från att de kan beskriva de kopplingar mellan lagstiftningen och verkligheten som är så gott som omöjliga att läsa sig till. Tanken är också att ge ytterligare situationer där studenterna är tvungna att själva bilda sig en uppfattning om hur lagstiftningen fungerar, resp. borde fungera när den kommer till faktisk användning. 2
Fastän studenternas enskilda föredrag betygsattes individuellt, förväntades studenterna att arbeta fram ett övergripande tema för varje basgrupp. Anledningen till detta är att de därigenom är tvungna att ha en tydlig, stringent ram inte enbart när det gäller upplägget av själva anförandet, utan också av ämnet i sig. Det är lärorikt att dels avgränsa sig, dels gräva på djupet inom ett givet ämne. Studenterna fick, efter mitt godkännande, däremot själva välja ämne för den uppsats de skriver. Detta gör att inte bara jag själv blir synnerligen allmänbildad. Många studenter har arbetslivserfarenhet från områden (ex.vis som häktesvakter eller väktare) där de funderat på olika rättsliga frågor som de nu får möjlighet att utreda ordentligt. Jag kom även själv med lång lista med förslag på ämnen. De oppositioner studenterna genomför basgruppsvis ser jag framför allt som ett led i att lära sig hantverket att skriva uppsats. Den materiella kunskap som samtidigt förmedlas är en bonus. Det blir ett tillfälle att samla erfarenheter inför de kommande examensarbetena. 5 Examination och betygspåverkande faktorer Skriftliga uppgifter: hemtentamen, 7,5 hp 18-20 sidors uppsats, 15 hp Muntliga uppgifter: 20 minuter långt föredrag, 4,5 hp Oppositioner, 3 hp 6 Basgruppsverksamheten i undervisningen Inför varje seminarium förväntades studenterna förbereda sig i basgrupper. Redovisningen av vad basgruppen kommit fram till redogjordes i större utsträckning än på terminskurserna individuellt. Alla skulle delta aktivt i seminariet. Ingen kunde gömma sig bakom de andra i basgruppen. Basgruppvis förebereder varje enskild student ett muntligt föredrag på ungefär en 20 minuter under ett övergripande tema. Föredraget betygssätts individuellt. 7 Inslag av skrivträning Varje student författade en 18-20 sidor lång uppsats. Ämnet var valfritt, men måste godkännas av kursföreståndaren. Alla studenter skrev om olika ämnen som bestämdes i början på terminen. Vid ett tillfälle på kursens andra vecka gavs en första, en timme lång, handledning i att skriva uppsats. Längre fram på terminen, när studenterna hade letat fram material och börjat skriva i alla fall ett utkast till en uppsats, gavs hela gruppen ny handledning, denna gång två timmar. Eftersom oppositionerna sker i en basgrupp i taget finns tid och utrymme att diskutera typiska felsteg och förtjänster hos enskilda uppsatser. Hur mycket skriftliga kommentarer man som rättande lärare än ger i uppsatserna, kan det aldrig ersätta en diskussion om hur man skriver väl. 3
Vid en opposition finns möjligheter att inte bara beskriva att något skall rättas till, utan också hur och framför allt varför det finns bättre sätt att formulera sig på. Studenterna inbjöds också till ett besök om de efter rättning och betygssättning hade något de undrade över. Jag vill att de inför kommande skrivuppgifter skall förstå vad de gjort bra resp. mindre bra. Hemtentamen genomfördes i slutet av terminen. Under ett dygn undersökte studenterna en större fråga som besvarades med mellan fyra och åtta sidor text. 8 Inslag av muntligt framförande Studenterna höll ett ungefär 20 minuter långt anförande var, under det tema som basgruppen själv valt. I början på terminen gavs en handledning i hur en föreläsning skall förberedas. Föredraget, som motsvarades av 4,5 hp, betygsattes. Oppositionerna ger också utmärkt tillfälle att öva på muntliga moment. 9 Inslag av rättsteknikträning Ämnet polisrätt inbjuder till många tillfällen där avvägningar mellan rättskällor på olika nivåer i rättskällehierarkin. I många situationer blir det fråga om rättighetsinskränkningar i regeringsformen och/eller Europakonventionen och om dessa kan anses godtagbara, varför även författningar på olika nivåer måste jämföras. Eftersom lagar på många rättsområden samspelar inom polisrätten måste även, ibland motstående, regler på samma nivå studeras. Träningen i rättsteknik beskrivs vidare under punkten 4 ovan. 10 Värdering av de olika undervisningsformerna Inledning Med utgångspunkt från studenternas påpekanden under kursens gång och från de skriftliga kursutvärderingarna kan följande sägas om de olika undervisningsformerna. Föreläsningar Studenterna var överlag nöjda med föreläsningarna. Förutom en föreläsning, som jag själv hade, hölls de av experter utifrån, vilket uppskattas mycket av studenterna. Min ambition med utomstående föreläsare är bl.a. att visa hur juridik fungerar i praktiken. Utvärderingarna visar att jag med åren hittat bra föreläsare som fyller denna uppgift. Föreläsarna varierar annars något mellan åren beroende bl.a. på vilka ämnen som är dagsaktuella och vilka föreläsare som är tillgängliga. Studenternas utvärderingar spelar också in, men det är kanske inte alltid det är de för kursen nyttigaste föreläsningarna som får högst betyg. 4
Seminarier Jag stod själv för samtliga seminarier som jag arbetat fram och utvecklat under åren. Det är alltid lika roligt att få frågor om och synpunkter på allt möjligt. Detta leder alltid till idéer och att jag själv utvecklas både när det gäller i ämnet i sak och hur jag ska lära ut på bästa sätt. Kommentarer i kursutvärderingarna visar att både seminariematerial, upplägg och pedagogik fungerar alldeles utmärkt. Jag blir extra glad över kommentaren att seminarierna är inspirerande och att studenterna uppfattat att det är högt i tak. Uppsats De studenter som kommenterade uppsatsskrivandet verkade se det som en positiv utmaning att skriva en längre uppsats än tidigare terminer. Att, efter godkännande, själv få välja ämne uppskattade många, medan andra gladdes åt att få förslag på ämnen. Muntligt föredrag Många är nervösa inför det muntliga föredraget, men i kursutvärderingarna framträder en positivare bild. Kritik framfördes om det var oklart vad som förväntades och vilka bedömningsgrunderna var föredragen. Denna brist ska givetvis avhjälpas till nästa år. 11 Kurslitteraturen Inom detta område finns ingen litteratur skriven direkt för undervisning. Därför får studenterna i stället en lista över rekommenderad litteratur (som finns i bilaga), avhandlingar, viktiga förarbeten och aktuella lagkommentarer. I seminariematerialet ingick en del rättsfall och kortare utdrag ur några böcker. Vid det första undervisningstillfället gick kursföreståndaren igenom hur källorna skulle användas under kursen och studenternas eget ansvar för att hitta även andra relevanta källor betonades. 12 Internationalisering Dagens rättsliga läge när det gäller polisen går inte att beskriva utan att ta upp internationella ämnen som t.ex. Schengen, Europol, Prümfördraget och andra polissamarbeten över gränserna. Internationella frågor kom därför med som en naturlig del i så gott som samtliga seminarier och föreläsare. En jurist från Rikspolisstyrelsens internationella kansli höll en, inte minst från kursföreståndarens egen sida, mycket uppskattad föreläsning över ämnet EU och polisen, där den absolut senaste utvecklingen redovisades. Flera av studenterna hade jämförande moment med i sina projektarbeten och uppsatser, vilket uppmuntrades under kursens gång. All rekommenderad kurslitteratur var dock på svenska. Domar ifrån Europadomstolen var förstås på engelska. 5
14 Genusperspektiv Ämnet för kursen erbjuder många tillfällen till diskussioner hur olika människor behandlas olika beroende på kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning, ålder, samhällsställning osv. Kursföreståndaren är väl påläst om hur uppfattning om genus kan påverka lagstiftning och rättstillämpning. 15 Former för kursutvärdering En stor fördel med att vara kursföreståndare för en fördjupningskurs är det finns många tillfällen att fråga efter studenternas uppfattningar om kursen. Dessutom kan studenterna förstås på eget initiativ påpeka både brister och förtjänster i stort och smått. En elektronisk kursvärderingsblankett fylldes i av studenterna efter avslutad hemtentamen. Dessvärre var årets svarsfrekvens återigen synnerligen låg. Endast 6 studenter fyllde i blanketten. Vad det beror på vet jag inte. Tidigare år har så gott som samtliga lämnat in ifylld blankett. Då har jag lämnat ut kursutvärderingsblanketter vid oppositionstillfället, som då varit den sista undervisningen på kursen. Nästa år tänker jag återgå till att dela ut formulär i pappersform och hoppas att på detta sätt öka svarsfrekvensen. 16 Medverkande lärare (med uppgift om kön) Män: Ingemar Tibblin (professor i rättsmedicin) Antal timmar Summa 2 Kvinnor: Karin Koci (åklagare) Marie Allen (docent genetik) Lisa Lundin, (jurist, Rikspolisstyrelsen) Angelica Dipeders (jurist, Polismyndigheten Uppsala) Summa 8 Ingrid Helmius (JD, kursföreståndare) 2 timmar föreläsning 18 timmar seminarium, 15 timmar redovisningar 5 timmar handledning 5 timmar studiebesök 1 timme lektion Summa 46 6