Arbets- och miljömedicin Lund

AMM Rapport 2-2011 Arbets- och miljömedicin Lund DEN FYSISKA MILJÖN I FÖRSKOLAN EN MILJÖMEDICINSK BEDÖMNING Emilie Stroh, Yrkes- & Miljöhygieniker Kristina Jakobsson, Överläkare 1

Förord Inom den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen finns ett behov av att övervaka barns fysiska miljö. För att få en kontinuerlig övervakning behöver undersökningar ske återkommande med några års mellanrum. Skåne och Västra Götalands län har därför tillsammans genomfört ett pilotprojekt som syftar till att ta fram en metod för en integrerad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan. Projektet ingår som en del i att utveckla den regionala miljöövervakningen i Skåne och Västra Götalands län. Med den metod som arbetats fram utifrån pilotprojektet kan övervakningen komma att göras enkelt och likartat över landet. Genom den framtagna metoden kan kommunerna få en samlad beskrivning med grundläggande uppgifter om förskolebyggnader, inomhusmiljö, och den nära utomhusmiljö som barnen har tillgång till. Metoden kan även användas som ett underlag vid planeringen av den fortsatta utbyggnaden av förskolor i kommunen. Här är särskilt uppgifterna om förskolornas nära utemiljö, och hur parker och grönområden utnyttjas för utevistelse viktiga. Det är viktigt att påpeka att metodiken inte är tänkt att ersätta den tillsyn som Miljöförvaltningen har ansvaret för utan ska snarare ses som en komplettering till denna. Sammanställningen kan däremot vara ett viktigt underlag vid planering av tillsyn. Verksamhetsansvarigas egna bedömningar av utomhusmiljön, hur ofta det städas, hur det bullerförebyggande arbetet sker och hur rutiner för egenkontroll och arbetsmiljöronder fungerar ger en överblick över hur man i de olika kommunerna/stadsdelarna hanterar det förebyggande arbetet. För de förskolor som deltagit i projektet kan enkätens frågor ge tillfälle till reflektion över situationen i den egna förskolan. Detta kan i sin tur leda till att rutiner tas fram för t.ex. besiktning av lekutrustning, eller att åtgärder vidtas för att det ska finnas tillgång till skugga på gården under sommarhalvåret. Metodiken ger ökade kunskaper och inblick i den fysiska miljö som förskolorna i dag erbjuder barn och därmed stimulans till ett fortsatt arbete för att skapa goda och hälsofrämjande miljöer. 2

Innehåll Bakgrund... 2 Utförande... 3 Metodutveckling... 6 Förteckning över bilagor... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2... 24 Bilaga 3A... 28 Bilaga 3B... 46 Bilaga 4... 53 1

Bakgrund Den hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. För barn, liksom för vuxna, är övervakningen främst inriktad på bestämning av halter och/eller effekter på individer. De olika övervakningsprojekt som finns är dessutom sällan samordnade, vilket leder till att kunskapen som erhålls är partikulariserad, och ingen möjlighet till en integrerad exponeringsövervakning ges. Vidare saknas det oftast fokus på monitorering av goda miljöer. Det saknas även satsningar på miljöövervakningsprojekt med tydliga påverkansmål, och där de lokala aktörerna på ett omedelbart sätt kan genomföra och utvärdera förändringar. Med anledning av detta har Skåne och Västra Götalands län i samarbete med den arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) samt Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) tillsammans utfört ett pilotprojekt med syfte att ta fram en metod för integrerad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan. Resultatet av bedömningen är i förstahand tänkt att ligga till grund för förbättringsarbete och miljömedicinsk inventering både för den enskilda förskolan samt på kommunalnivå men ska även kunna sammanställas och följas på nationell nivå och på detta sätt kunna bidra till utvärdering och uppfyllelse av miljömål och riktvärden etc. 2

Utförande Projektet har utförts i en stadskommun/stadsdel samt i en eller flera landsbygdskommuner i Skåne (Malmö-, Bromölla-, Östra Göinge- och Örkelljunga kommun) samt Västra Götaland (stadsdelen Härlanda i Göteborgs kommun samt Åmåls kommun). Samtliga kommunala och privata förskolor i de valda områdena har inkluderats i projektet. De arbets- och miljömedicinska klinikerna i Lund och Göteborg har ansvarat för och genomfört projektet. Projektets olika delar: 1) Utforma en metodhandbok för miljömedicinska bedömningar. Bedömningarna baseras främst på åtgärder vilka redan har eller borde ha genomförts vid respektive förskola. Vidare utnyttjas data som regelmässigt finns tillgängligt på kommunnivå. Uppgifter om deltagande i nationella eller lokala tillsynsprojekt insamlas. Större delen av uppgifterna inhämtas från den enskilda förskolan genom en webbaserad enkät som ställs till föreståndaren. 2) Validering av informationsinsamling via den webbaserade enkäten. Utvärdering av hur enkät/datainsamling har genomförts och fungerat. Insamlingen ska i möjligaste mån göras så enkel som möjligt för att det inte ska upplevas ta tid och resurser från den pedagogiska kärnverksamheten samt att frågorna upplevs som relevanta. 3) Utformning av ett enkelt webbaserat datainsamlingsprogram. Programmet ska kunna generera en kommunsammanställning av resultatet, samt kunna användas för inleverans av uppgifter till nationell sammanställning. Kommunen får därigenom en nulägesbeskrivning, som kan användas som underlag för den egna verksamhetsuppföljningen, och i förlängningen stimulera till ett förbättringsarbete, som kan följas upp genom förnyad datainsamling med några års intervall. Resultatet ska också kunna återföras till den enskilda förskolan. 2009 En grupp bestående av representanter från Arbets- och miljömedicin i Lund och Västra Götalands miljömedicinska centrum samt Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland län deltog i utformandet ett första förslag till enkät och datainsamling. Projektets första fas, vilken innefattade datainsamling och bearbetning i Skåne, skedde under våren och försommaren 2009 då tillgänglig kommunal data samlades in från berörda kommuners miljöoch stadsbyggnadskontor. Den webbaserad enkäten utformades vid AMM och VMC, efter samråd med respektive länsstyrelserepresentanter (Susanne Dahlberg, Skåne, och Annika Lundahl, Västra Götaland), miljöinspektör Åsa Thorné, Malmö kommun, miljöpsykolog Fredrika Mårtensson från avdelningen för Miljöförvaltning, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU, och universitetslektor Margareta Söderström, Institutet för Folkesundhedsvidenskab i Köpenhamn. Enkäten sändes även till skolledare i Malmö och till enheten för Hälsoskydd på Socialstyrelsen för kännedom och kommentarer. Representanter för miljö- och skolförvaltningar i Bromölla, Östra Göinge och Örkelljunga som ingick i projektet kontaktades via mail och telefonsamtal, och fick också möjlighet att kommentera enkäten. Utifrån detta färdigställdes enkätfrågorna och en webbaserad enkät skapades i programmet LimeSurvey. 3

I slutet av maj/början av juni 2009 skickades ett informationsbrev (se bilaga 2 till rapporten Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i Malmö, http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/publicerat/rapporter) ut till berörda rektorer för de kommunala och privata förskolorna i Malmö, Bromölla, Östra Göinge och Örkelljunga ut rörande studien och några veckor senare mailades den webbaserade enkäten ut (se bilaga 1). Under juli/augusti 2009 samlades svaren på denna in och bearbetades. Insamlingen och bearbetningen av data samt förskolornas svar och kommentarer på webbenkäten utvärderades. Baserat på denna utvärdering gjorde VMC en liknande datainsamling och enkätutskick under hösten och vintern 2009. En preliminär rapport för de olika deltagande kommunerna, baserat på analyser och enkätsvar i Skåne, presenterades i samband med HÄMI-mötet i Lund 9-10 september 2009. 2010 Resultat från den miljömedicinska inventeringen av förskolemiljön i Malmö presenterades för intressenter från Malmö miljöförvaltning och stadsbyggnadskontoret i Malmö samt Länsstyrelsen i Skåne län den 15 mars 2010. Vid detta möte diskuterades det också hur rapporteringen skall kunna utformas, för att tillgodose de informationsbehov som kan finnas inom kommunens tillsynsförvaltningar. VMCs erfarenheter och preliminära rapport presenterades vid ett möte i Lund mellan utförarna på AMM och VMC den 16 mars. Ett gemensamt förslag till övergripande bedömningar av resultat från datainsamlingen och rapporteringsmall utformade därefter i samråd mellan VMC och AMM kring resultaten i Västra Götalands län (se rapport Miljömedicinsk bedömning av den fysisk miljö i förskolor i Åmål och stadsdelen Härlanda, Göteborg en metodstudie, http://www.sahlgrenska.se/sv/su/6/medicin/arbets--ochmiljomedicin/vmc/miljomedicinska-utredningar-och-rapporter1/). Baserat på denna utformade därefter AMM en liknande rapportförslag för de deltagande Skånska kommunerna. Rapporten för de skånska kommunerna skickades på remiss hos intressenter vid Länsstyrelsen i Skåne samt stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen i Malmö vilka lämnade kommentarer och synpunkter på datainsamling och önskad rapportering vid ett möte på Länsstyrelsen den 25 maj 2010. Utifrån dessa kommentarer utformades därefter de slutliga miljömedicinska rapporterna för de skånska kommunerna (se rapporter Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i Malmö samt Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i Bromölla, Örkelljunga och Östra Göinge, http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/publicerat/rapporter). De insamlade kommentarerna och valideringen av projektet låg även till grund för utformandet av en metodbok (se bilaga 2) och en rapportmall (se bilaga 3A-B) under hösten 2010/våren 2011. Den 9 november presenterades metoden för det Regionala rådet för Arbets- och miljömedicin och Yrkes-och miljödermatologi inom Södra sjukvårdsregionen. Detta är ett samverkansorgan mellan de respektive klinikerna, och landstingen i Skåne, Blekinge, Kronobergs län och Halland. Genom dessa lokala kontakterna kunde ytterligare kommuner inkluderas för det fortsatta arbetet 2011 (se nedan). Den 26 november presenterades Malmörapporten för skolcheferna från alla stadsdelar vid ett ordinarie sammanträde. Resultaten väckte en livlig diskussion. 4

2011/Pågående arbete Den 15 mars 2011 presenterades resultaten från studien vid Socialstyrelsens Hälsoskyddskonferens i Stockholm varvid frågan rörande metodens förvaltning diskuterades med representanter för landets Länsstyrelser samt Socialstyrelsen. För närvarande testas och utvecklas metodiken och webbenkäten ytterligare vid ett flertal kommuner som anmält intresse om att delta (Halmstad, Helsingborg, Växjö, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv) inom ramen för ett examensarbete vid AMM i Lund. Dessa kommuner får hjälp med utskick och utformning av enkäten men får själva befästa projektet inom kommunen och, med stöd från AMM, använda sig av metodboken och rapportmallen för att analys och rapportering av resultaten. Metodiken testas också helt på egen hand i Malmö (med stöd från AMM) där miljöförvaltningen ville göra ett kompletterande utskick till de förskolor vilka inte svarade på enkäten vid utskicket 2009. Syftet med det pågående projektet är att ytterligare kvalitetssäkra metodiken och webbenkäten i några större kommuner samt att utvärdera funktionaliteten och användarvänligheten av den utvecklade metodboken och rapportmallen. Projektet beräknas vara slutfört i början på juni 2011. 5

Metodutveckling Intresset för projektet och dess resultat har varit stort bland de deltagande kommunerna, främst inom Malmö kommun där metodiken gav en värdefull insyn i förskolornas fysiska miljö. Deltagandet bland både privata och kommunala förskolor som ingick i projektet var stort. I Malmö besvarade 76% (217 av 284 förskolor) av de tillfrågade förskolorna enkäten och i landsortskommunerna Bromölla, Örkelljunga och Östra Göinge deltog 94% (29 av 31 förskolor) av de tillfrågade förskolorna. Även i Västra Götaland var deltagandet högt; i stadsdelen Härlanda, Göteborg deltog 91% (20 av 22 förskolor) av de tillfrågade förskolorna och i Åmåls kommun 92% (12 av 13 förskolor). Det stora intresset för metodiken har också visat sig i det uppföljningsprojekt som sker i AMMs regi under våren 2011 då ett flertal kommuner har utryckt intresse om att få delta. Metodiken har visat sig ge en värdefull översyn och inblick i: o Förskolornas fysiska miljö i nuläget, vilket kan användas som underlag för den egna verksamhetsuppföljningen, o Möjlighet till att följa upp förbättringsåtgärder genom förnyad datainsamling med några års intervall, o Underlag för prioritering av tillsyn (flera olika kommunala förvaltningar och myndigheter är inblandade), o Underlag vid planering för nya förskolelokaliseringar, o Underlag för stadsplanering barnens plats i staden (grönområden, säkra gång- och cykelvägar, trafik som inte hindrar barns rörelser). Utformning av metodbok Utformningen av metodboken för miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolorna baseras främst på åtgärder vilka redan har eller borde ha genomförts vid respektive förskola. Vidare utnyttjas data som regelmässigt finns tillgängligt på kommunnivå. Uppgifter om deltagande i nationella eller lokala tillsynsprojekt insamlas. Större delen av uppgifterna inhämtas från den enskilda förskolan genom en webbaserad enkät som ställs till föreståndaren. För metodbokens nuvarande utformning se bilaga 2. Utvärdering Utvärdering av metodiken har pågått mellan 2009-2011 och modifierats vid ett flertal tillfällen utifrån kommentarer och synpunkter från intressenter vid Länsstyrelserna, Socialförvaltningen, kommunala förvaltningar, miljömedicinska forskare och verksamhetsutövare vid de enskilda förskolorna. Fokus har legat på att göra metodiken så enkel och billig som möjligt och samtidigt maximera resultatens möjligheter att användas inom olika kommunala tillsynsprojekt som rör barnens fysiska miljö. Viss utveckling och validering av metoden pågår fortfarande inom ett projekt vid AMM i Lund. Utformning av ett enkelt webbaserat datainsamlingsprogram. Efter inventering av befintliga kostnadsfria programvaror för webbaserade enkätutskick och insamling av data valdes programmet Lime Survey (www.limesurvey.org). Programmet är lättskött och kan hantera stora webbaserade enkätutskick samt sammanställer svaren i en 6

databas vilken därefter kan exporteras till valfritt kalkyl- eller statistikprogram för vidare bearbetning av resultaten. För att underlätta kommunens miljömedicinska rapportering samt möjliggöra jämförelse av resultaten både inom kommunen (mellan enskilda förskolor) samt mellan kommunala inventeringar på nationellnivå så har även en rapportmall utformats samt instruktioner till denna utformats (se bilagor 3A, 3B och 4). Rapportmallen har en statisk del vilken bygger på de miljömedicinska bedömningar och klassningar som utformats av VMC och AMM men har även utvecklats för att i möjligaste mån vara så flexibel att kommunerna ska ha möjlighet att lägga till egna analyser och resultat. Efter insamling och införande av resultaten i rapportmallen får kommunen en nulägesbeskrivning, som kan användas som underlag för den egna verksamhetsuppföljningen, och i förlängningen stimulera till ett förbättringsarbete, som kan följas upp genom förnyad datainsamling med några års intervall. Resultaten kan också återföras till den enskilda förskolan. Den fortsatta enkätanvändningen och utvärderingen under 2011 kommer att vara värdefull för en modifiering av det föreslagna rapportinnehållet. Rapportmallen bör också vidareutvecklas tekniskt, med makron som möjliggör att tabeller och figurer skapas med automatik efter inläsning av grunddatafilen. Webbenkäten bör finnas på en central serverplats, varifrån begränsade användarbehörigheter distribueras för det tillfälle då enkäten genomförs i en kommun. Viss användarsupport måste också finnas tillgänglig. Eftersom enkätdatafiler sammanställs på en sådan serverplats får man samtidigt tillgång till rådata som direkt kan gå in till centralt samlad statistik. Förslag till framtida utveckling och förvaltning Den framtida förvaltningen av metodiken diskuterades vid Socialstyrelsens Hälsoskyddskonferens den 15 mars 2011. Då metodiken är kan användas inom fler områden än bara regional miljöövervakning (exempelvis planeringsfrågor, folkhälsofrågor, barnperspektivfrågor och övergripande hälsoskyddsfrågor gällande barn) var den allmänna uppfattningen att metoden skulle förvaltas på nationell snarare än regional nivå. De institutioner som var uppe för diskussion var främst Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och eventuellt Boverket. Socialstyrelsen håller för närvarande på att undersöka eventuell förvaltning av projektet. Ytterligare en möjlig förvaltare är SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Fördelen med den sistnämnda lösningen skulle vara att detta är en intresseorganisation för kommunerna vilket förankrar metodiken på en kommunal nivå och metodiken därmed kommer att kunna uppfattas som kommunens verktyg för förändrings- och förbättringsarbete inom den egna verksamheten snarare än att primärt uppfattas vara ett inrapporteringssystem till nationell statistik. Det finns vidare ett pågående arbete med öppna jämförelser för skola och andra kommunala verksamheter inom SKL. En sådan lösning skulle samtidigt göra det möjligt att på en enkelt sätt samla in statistik på regional och nationell nivå, genom inleverans av den datafil som genereras i webenkätverktyget till lämplig myndighet. Vi förordar en sådan lösning, inte minst mot bakgrund av det gensvar vi hittills har mött i de kommuner som deltar i projektet. 7

Medan olika alternativ utreds kan dock Arbets- och miljömedicin i Lund under en begränsad tid och mot en självkostnadsersättning tillhandahålla serverutrymme för webbenkät och begränsad support till intresserade kommuner, som på egen hand vill använda enkäten. Detta är dock inte någon långsiktigt hållbar lösning. 8

Förteckning över bilagor Bilaga 1 Enkät till rektor/föreståndare för förskolorna Bilaga 2 Metodhandbok Bilaga 3A Rapportmall för Miljömedicinsk bedömning av förskolor Bilaga 3B Bilagor till Rapportmall för miljömedicinsk bedömning av förskolor Bilaga 4 Instruktioner för rapportmall 9

Rapporten innehåller en beskrivning av utveckling och metodik för miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolan. Metoden är utarbetad av den Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) samt Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) inom ramen för ett utvecklingsprojekt för samordnad regional miljöövervakning. Metodiken ger ökade kunskaper och inblick i den fysiska miljö som förskolorna i dag erbjuder barn och därmed stimulans till ett fortsatt arbete för att skapa goda och hälsofrämjande miljöer. 10

Bilaga 1 11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

Bilaga 2 24

METODHANDBOK för Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor. Tanken med denna metodhandbok är att den ska ligga till grund för utförande av den inventeringsmetodik rörande barns fysiska förskolemiljö som utvecklats i samarbete mellan den Arbets- och Miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) och Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) samt Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland. Metodboken beskriver översiktligt hur metodiken är tänkt att implementeras enligt följande sju steg: Befästa projektet inom den kommunala verksamheten/förskolan. För att resultatet från inventeringen ska kunna utnyttjas tillfullo är det av stor vikt att samtliga berörda intressenter inom kommun-, stadsdelsförvaltningar och/eller länsstyrelser informeras om projektet i god tid och ges möjlighet att lämna synpunkter på utförande samt önskemål om eventuella kompletteringsfrågor. Då projektet väl är befäst inom den kommunala verksamheten bör rektorer/föreståndare för de kommunala och privata förskolor som berörs informeras i god tid innan den webbaserade enkäten skickas ut. Då större delen av den data som den miljömedicinska bedömningen bygger på härrör från denna enkät är en hög svarsfrekvens på denna av största vikt. Beroende på antalet berörda förskolor kan denna information delges på flera olika sätt exempelvis via ett möte, enskilda telefonsamtal eller via utskick av ett missivbrev som informerar om studien. Förberedande insamling av data Innan data kan samlas in bör adresslistor med postadress, e-postadress och telefonnummer till föreståndare/rektorer för både kommunala och privata förskolorna uppdateras och kontrolleras. Även tillgänglig kommunaldata rörande radonmätningar och eventuellt koordinatsatt data (exempelvis lokalisering av förskolor, parker och lekplatser) bör samlas in för en så heltäckande analys som möjligt. Webbaserad enkät För den webbaseradenkäten har hittills gratisprogrammet Lime Survey använts. Programmet är en s.k. open source programvara, 1 som finns att ladda ner från http://www.limesurvey.org/. För ytterligare informations se programmets hemsida. För att kunna använda ett sådant program krävs att det installeras på en kompatibel webbserver, varför IT/Datorenheten måste kontaktas för att bedöma om det är möjligt att installera programmet i befintlig IT-miljö, samt praktiskt genomföra installationen. När programmet väl är nedladdat är det enkelt att läsa in den webbaserade enkäten, som kan erhållas från den instans som förvaltar metoden 2. 1 Open Source = Öppen källkod/öppen programvara avser datorprogram där källkoden är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att användaren kan försäkra sig om att programmet gör vad det ska, eller anpassa det till sina behov. 2 I nuläget Arbets- och miljömedicin i Lund. Framtida förvaltning och ägande måste utredas. 25

Många kommuner har sannolikt redan tillgång till programvara för att genomföra webbenkäter, och det är då fullt möjligt att använda enkäten i denna miljö. Detta kräver dock en omformatering av enkätmallen. Det allra enklaste alternativet är dock att utnyttja befintlig serverplats vid den instans som förvaltar metoden 3, och därifrån få begränsad behörighet för att kunna skicka ut sin egen enkät och få tillgång till resulterande datafil. Detta ger även möjlighet att modifiera enkäten, infoga eget förord och logotype, samt att lägga till egna frågor. De befintliga frågorna bör dock inte modifieras då dessa ligger till grund för den miljömedicinska bedömningen och resultatredovisningen i rapportmallen. Enkätutskick När enkäten är färdigbearbetad och samtliga adresser inlagda i webenkätprogrammet samt berörda förskolor informerade om studien kan enkäten skickas ut. För att säkerställa så hög svarsfrekvens som möjligt är det viktigt att startdatum (vecka) för detta utskick har meddelats tidigare och att detta inte sker i samband med semestertider eller större lov. Likaså är det viktigt att inte ha för lång svarstid (rekommenderad tid: 2 veckor) samt att skicka ut en påminnelse till de förskolor som ännu inte besvarat enkäten när halva tiden har gått. Möjligheter till automatiserad påminnelse finns i programmet. Erfarenhetsmässigt kan telefonpåminnelse till eftersläntrare förbättra svarsfrekvensen. Sammanställning av resultaten Svaren till enkäten sammanställs i det webbaserade enkätprogrammet, och laddas hem som en datafil, som kan exporteras till vanliga statistik- och kalkylprogram. Komplettering med insamlade data från kommunen görs manuellt i resulterande datafiler. Resultaten sammanställs sedan i tabellerna till rapportmallen (se Rapportmall miljömedicinsk bedömning förskolor samt Instruktioner för rapportmall ). Rapportering Rapporteringen av resultaten sker genom sammanställning av dessa i Rapportmall miljömedicinsk bedömning förskolor samt dess bilagor. Instruktioner för hur denna mall skall fyllas i samt hur den miljömedicinska bedömningen ska göras finns i dokumentet Instruktioner för rapportmall. I de fall egna frågeställningar har lagts till enkäten bör resultaten av dessa rapporteras i separata bilagor till rapporten. Finns möjligheter till visualisering och eventuella GIS 4 -analyser av resultaten så kan även dessa kompletteras i utökade bilagor (för förslag till GIS-analyser/visualisering se bilaga 4-5 i rapporten Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor i Malmö på: http://www.med.lu.se/labmedlund/amm/publicerat/rapporter). 3 I nuläget Arbets- och miljömedicin i Lund. Denna service kommer att kunna tillhandahållas till självkostnadspris tillsammans med support, under den begränsad tid då framtida förvaltning och ägande utreds. 4 GIS Geografiska Informationssystem 26

Återkoppling och användning inom den kommunala verksamheten Redan i det inledande skedet måste man planera för hur resultatet av enkäten ska spridas och komma till nytta i den kommunala verksamheten. Flera olika förvaltningar inom kommunen har användning för de insamlade uppgifterna för sin direkta verksamhetsutövning. Återkoppling till deltagande förskolor behövs, och kan stimulera till förbättringsåtgärder. Vidare är resultatet av intresse för allmänheten, och alldeles särskilt för föräldrar till förskolebarn. 27

Bilaga 3A 28

MILJÖMEDICINSK BEDÖMNING AV DEN FYSISKA MILJÖN I FÖRSKOLOR I 29

Förord Allmänt: Inom den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen finns ett behov av att övervaka barns fysiska miljö. Under 2009-2011 utarbetade därför Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) samt Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) på uppdrag av Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län fram en metod för en integrerad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan. För att få en kontinuerlig övervakning behöver undersökningar ske återkommande med några års mellanrum. Denna rapport beskriver grundläggande uppgifter om förskolebyggnader, inomhusmiljö, och den nära utomhusmiljö som barnen har tillgång till. Rapporten är tänkt att användas som underlag för underhåll/tillsyn samt planeringen av den fortsatta utbyggnaden av förskolor i kommunen. Här är särskilt uppgifterna om förskolornas nära utemiljö, och hur parker och grönområden utnyttjas för utevistelse viktiga. Det är viktigt att påpeka att detta projekt inte ersätter den tillsyn som Miljöförvaltningen har ansvaret för. Sammanställningen kan däremot vara ett viktigt underlag vid planering av tillsyn. Verksamhetsansvarigas egna bedömningar av utomhusmiljön, hur ofta det städas, hur det bullerförebyggande arbetet sker och hur rutiner för egenkontroll och arbetsmiljöronder fungerar ger en överblick över hur man hanterar det förebyggande arbetet. För den förskola som deltagit i projektet kan enkätens frågor ge tillfälle till reflektion över situationen i den egna förskolan. Detta kan i sin tur leda till att rutiner tas fram för t.ex. besiktning av lekutrustning, eller att åtgärder vidtas för att det ska finnas tillgång till skugga på gården under sommarhalvåret. Förhoppningsvis ger rapporten ökade kunskaper om den fysiska miljö som förskolorna i dag erbjuder barnen, och stimulans till ett fortsatt arbete för att skapa goda och hälsofrämjande miljöer. Detaljerat: 30

Innehållsförteckning Förord... 30 Sammanfattning... 32 1. Bakgrund och syfte... 33 2. Metod... 33 Insamling av data från förskolorna med hjälp av webbenkät... 34 Deltagande förskolor... 34 Förskolor vilka besvarade enkäten, av dessa var:... 34 3. Miljöfaktorer... 35 Inomhusmiljö... 35 Utomhusmiljön... 37 4. Resultat... 39 5. Miljömedicinsk bedömning med kommentarer... 39 Processfaktorer... 40 Fukt, mögel och radon... 41 Synpunkter på bedömningen... 43 6. Övriga kommentarer... 44 7. Förteckning över bilagor... 45 31

Sammanfattning En webbaserad enkät skickades till rektor eller motsvarande person vid förskolorna. Enkäten innehöll frågor om förskolans inomhusmiljö (t.ex. förekomst av fukt- och mögelskador), utomhusmiljö (t.ex. beskrivning av förskolans gård, vistelsetid utomhus, skuggad lekplats, tillgång till park- och grönområden) och processer (t.ex. obligatorisk ventilationskontroll, mätning av radonhalt, städrutiner, arbetsmiljörond, bullerförebyggande arbete). De insamlade uppgifterna har sammanställts för varje förskola i tabellform (se bilagor). Den miljömedicinska sammanfattningen i början av rapporten är utförd av den Arbets- och Miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) samt Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC). Genom denna rapport fås en samlad beskrivning av grundläggande uppgifter om förskolebyggnader, gårdar och inomhusmiljö, som gör det möjligt att utvärdera nuläget. De data som tagits fram i projektet kommer att kunna bearbetas vidare och användas i planeringen för framtida goda förskolemiljöer. För de förskola som deltagit i projektet kan enkätens frågor ge tillfälle till reflektion över situationen i den egna förskolan. Detta kan i sin tur leda till ett lokalt förbättringsarbete. Resultaten visar att 32

1. Bakgrund och syfte Den hälsorelaterade miljöövervakningen som specifikt gäller barn är begränsad. Den övervakning som sker idag är inriktad på bestämning av halter av olika miljögifter/eller effekter på individer. De olika miljöövervakningsprojekten är oftast inte samordnade för att utvärdera flera olika faktorer samtidigt och ger ingen möjlighet till en integrerad exponeringsövervakning. Det finns inte heller en satsning på miljöövervakningsprojekt som har tydliga påverkansmål och där de lokala aktörerna på ett omedelbart sätt kan genomföra och utvärdera förändringar. Det finns sällan fokus på utvärdering av goda miljöer. Därför har de Arbets- och Miljömedicinska Kliniken i Lund och Västra Götalands Miljömedicinska Centrum på uppdrag av Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland och med finansiering av Naturvårdsverket, utvecklat denna metod för inventering av och miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan. Målet är att kommuner ska kunna använda metoden i den egna verksamhetsuppföljningen, för att på ett enkelt sätt kunna inventera barnens utomhusmiljö och inomhusmiljö, och därmed underlätta ett förbättringsarbete. Metoden har utvecklats i nära samarbete mellan forskarna och tjänstemän i kommun och länsstyrelse. Den provades för första gången i Malmö samt några landsortskommuner i Skåne, och därefter i Västra Götaland under 2009. 33

2. Metod Den miljömedicinska bedömningen baseras på uppgifter inhämtade från varje enskild förskola genom en webbaserad enkät. Projektets förankring och utskick/insamling gick till enligt följande: Insamling av data från förskolorna med hjälp av webbenkät För administration av enkäten användes programmet LimeSurvey, vilket är ett webbaserat program (www.limesurvey.org). I enkäten ställs frågor om inomhus- och utomhusmiljön (gården och närområdet). Frågorna är oftast av flervalstyp och möjlighet att lämna kommentarer ges till huvuddelen av frågorna. Enkäten i sin helhet återfinns i Bilaga. Deltagande förskolor De förskolor som blev ombedda att delta i studien fördelades enligt följande (för mer detaljerad lista se Bilaga ): Förskolor fick enkäten skickad till sig, av dessa var: Kommunala Privata Förskolor vilka besvarade enkäten, av dessa var: Kommunala Privata Bakgrundsfaktorer såsom antal barn, vilken typ av byggnad förskolan bedriver sin verksamhet i samt ålder på byggnaden och om den ursprungligen är byggd för att vara förskola redovisas i Bilaga. I de fall förskolan är lokaliserad i mer än en byggnad anges detta. Av de förskolor vilka besvarade studien var tillgången till egen gård följande: Hade egen gård Delade gård med andra Saknade egen gård Svarade ej på frågan 34

3. Miljöfaktorer Nedan ges en kort bakgrund till de olika faktorer, som vi valt att inkludera i undersökningen, och deras relevans för barns hälsa och välmående. För utförligare beskrivning hänvisas till Miljöhälsorapport 2005. 5 Inomhusmiljö Människor tillbringar huvuddelen av sin tid inomhus. Förskolans inomhusmiljö är därför av stor betydelse för barns trivsel och hälsa. Inomhusmiljön är beroende av en mängd olika faktorer, t.ex. kvaliteten på luften som kommer in lokalerna, hur effektiv ventilationen är och vilka föroreningar som avges till inomhusluften från själva byggnaden och inredningen. Den verksamhet som förekommer och de människor som vistas i en lokal påverkar också inomhusmiljön. En rad miljöfaktorer i inomhusmiljön kan påverka människors hälsa och välbefinnande negativt, t.ex. fukt- och mögelskador, radon, allergen, kvalster och buller. Underhåll, skötsel och städning är därför viktiga faktorer för en bra inomhusmiljö. Ventilation och fukt- och mögelskador Det är vanligt med besvär som förknippas med inomhusluften. Hos vuxna rör det sig oftast om irritativa besvär från ögon, hud och luftvägar, men även mer ospecifika symptom som trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter som relateras till vistelse i byggnader med dåligt inomhusmiljöklimat. Även om besvären ofta kopplas till problem med fukt- och mögelskador i byggnaden, bristfällig ventilation och kemiska emissioner från bygg- och inredningsmaterial, har man inte lyckats fastslå någon enskild faktor eller ett speciellt ämne som bakomliggande orsak till besvären. Hos barn har man framför allt studerat effekter på de nedre luftvägarna som långdragen hosta. En effektiv ventilation krävs för att transportera bort förorenad eller fuktig luft från inomhusmiljön och för att förse den med frisk luft utifrån. En återkommande obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet, sk OVK, ska utföras var 3:e år i förskolor 6. En fråga i enkäten var därför om regelbundna ventilationskontroller utförs och om rektor eller motsvarande har tagit del av protokollet. I enkäten efterfrågades också om det finns fuktskada samt synligt mögel eller mögellukt i förskolans lokaler under de senaste tre månaderna. Radon Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt genom att uran i berggrunden sönderfaller. Vissa bergarter, som skiffrar och graniter, innehåller mer uran än andra. Den främsta källan till radon i inomhusluften är inträngande markluft. Därtill kan också byggnadsmaterial (framför allt blåbetong) avge radon till rumsluften. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som vid inandning fastnar i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänds strålning ut som kan orsaka lungcancer. Det är inte känt hur radonexponering under barndomen påverkar risken att senare i livet utveckla lungcancer, men det är viktigt att sträva efter att den livslånga stråldosen är så låg som möjligt. 5 Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2005 Nås via: www.malmo.se 6 Boverket (2009). Regelsamling för funktionskontroll av ventilationssystem, OVK 35

Enligt delmålet God inomhusmiljö, inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö skall radonhalten vara lägre än riktvärdet 200 Bq/m 3 i luft i alla skolor och förskolor år 2010 och i samtliga bostäder år 2020 7. I enkäten efterfrågas radonhalt och utifall dessa låg över riktvärdet. Städning och hygien Städning är viktigt för att upprätthålla en god hygienisk nivå samt att minska överkänslighets- eller allergiska reaktioner och förhindra smittspridning. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 8 bör lokaler där barn och personal vistas i regel städas dagligen för att toaletter och skötutrymmen ska upprätthålla tillräcklig god hygienisk standard. Om lokalerna även används under kvällstid, behöver toaletter och skötrum i regel städas två gånger per dag. Därför ställdes frågor om hur ofta lekutrymmen och toalettutrymmen städas. Allergier Allergi hos barn kan utlösas vid kontakt med allergiframkallande ämnen i vår miljö. Det kan till exempel vara pälsdjur, pollen och födoämnen. I enkäten frågades om särskilt allergiförebyggande arbete har gjorts och i så fall vad. Buller I förskolor har höga och i vissa fall potentiellt hörselskadande ljudnivåer uppmätts. Därför frågades om förskolan har arbetat med bullerförebyggande projekt eller gjort andra åtgärder för att minska ljudnivåerna i förskolans lokaler och vad som i så fall hade gjorts. Enligt lagen ska ett systematiskt arbetsmiljöarbete pågå på förskolorna för att förebygga risker och för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö och därför frågades i enkäten hur ofta arbetsmiljöronder genomförs. 7 www.miljomal.nu 8 SOSFS 1996:33. Socialstyrelsens allmänna råd om städning i förskolor om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar 36

Utomhusmiljön Gården och närmiljön Ett antal frågor ställdes i enkäten rörande förskolans utomhusmiljö, vilket innefattar den egna gården och närområdet runt förskolan samt barnens utomhusvistelse. I enkäten frågades om det hör en utomhusmiljö till förskolan (egen gård) och om barnen kan släppas ut direkt från lokalen på egen hand. Utomhusmiljön vid förskolan bör vara trygg men samtidigt stimulerande och inspirerande för att locka till lek och aktivitet. Gårdens kvaliteter skulle därför beskrivas genom ett urval av karakteriserande adjektiv. Träd och buskar ger möjlighet till naturlig lek och aktivitet och ger dessutom skugga. Därför frågades det i enkäten om det fanns träd och buskar som barnen kan leka i eller vid. Utevistelse Risken att drabbas av infektioner minskar hos barn som vistas utomhus eftersom smittspridning försvåras om det blir större avstånd mellan barnen. Utomhusvistelse stimulerar även till fysisk aktivitet. Därför frågades hur länge barnen vistades utomhus under vår och höst vid vackert väder samt vid dåligt väder. Olika tider kunde fyllas i för de yngre och de äldre barnen. 37

Riskfaktorer Lekredskap En förutsättning för en säker (fri från olyckor) utomhusmiljö är regelbundna besiktningar av lekredskapen (gungor, klätterställningar mm) och därför frågades i enkäten hur ofta sådana sker. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att lekplatsen är säker och uppfyller gällande krav och regler. Kommunens byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet för säkerhet och tillgänglighet på lekplatser enligt Plan och bygglagen (PBL) och Konsumentverket är tillsynsmyndighet över att lekredskap som säljs eller hyrs ut av näringsidkare uppfyller gällande säkerhetskrav. Enligt vår bedömning är det lämpligt att lekredskapen besiktigas minst en gång om året. UV-strålning Exponering för UV-strålning bedöms orsaka 80-90 % av all hudcancer. Barn är särskilt känsliga för alltför stark UV-strålning. Ett sätt att minska barns exponering för UV-strålning är att erbjuda barnen skuggade lekplatser. En fråga om detta ingick i enkäten. Enligt vår bedömning bör gården erbjuda barnen tillgång till skugga på lekplats under hela dagen. Trafik och gång- och cykelbanor Trafiksituationen runt förskolan frågades efter i enkäten genom att rektor eller motsvarande person fick ange vilken trafikintensitet det är på förmiddagen på den största gata eller väg som kan ses från något fönster i förskolan (inom ett avstånd på 50 m). Förutom att trafik är en källa till buller och luftföroreningar är trafiken också en olycksrisk. Det är därför viktigt att förskolan kan nås på ett säkert sätt. Det är svårt att ange vad som bör gälla för de mått som använts för trafik och gång- och cykelbanor i den här rapporten. 38

4. Resultat De insamlade enkätuppgifterna har delats in i tre olika kategorier, som redovisas för varje förskola. Den första kategorin benämndes Processfaktorer och innefattar frågor om obligatorisk ventilationskontroll, radonmätning, arbetsmiljörond, besiktning av lekredskap, städrutiner, buller- och allergiförebyggande åtgärder samt deltagande i Socialstyrelsens tillsynsprojekt kring hygien (Bilaga ). Den andra kategorin, som fokuserar på välkända hälsorisker i inomhusmiljö kallas Fukt och mögelskador samt radonhalt (Bilaga ). Den tredje kategorin kallas Utomhusmiljön gården och närmiljön (Bilaga ). Denna kategori innefattar frågor som beskriver gården, trafiken omkring förskolan, andra parker och grönområden dit man regelbundet går samt tid barnen vistas utomhus. 39

5. Miljömedicinsk bedömning med kommentarer Den miljömedicinska bedömningen av förskolornas fysiska miljö baserades på utvalda frågor från enkäten och de inhämtade uppgifterna. Svaren på de frågor och de uppgifter som bedömdes (gulmarkerade i Bilaga ) har klassats som positiva och negativa. För varje kategori har antalet negativa svar summerats. Beroende på antalet negativa svar har varje kategori bedömts som bättre (grönt), medel (gult) och sämre (orange) vilket redovisas för varje förskola i bilaga (se dokumentet Instruktioner för rapportmall för klassificering). Nedan följer en detaljerad förklaring över hur de olika frågorna bedömdes. Processfaktorer Den första kategorin som bedömts är processfaktorer (Bilaga ) där följande enkätfrågor har använts för bedömning: Gör fastighetsägaren regelbunden ventilationskontroll? Bedömning: Positiv: Ja Negativ: Nej / Vet inte Har det gjorts radonmätning i förskolans lokaler Bedömning: Positiv: Ja Negativ: Nej / Vet inte Hur ofta sker städning av golv i lokaler för lek? Bedömning: Positiv: Dagligen Negativ: Varannan dag / Mer sällan Hur ofta sker städning i toalettutrymmen? Bedömning: Positiv: Dagligen Negativ: Varannan dag / Mer sällan Har ni arbetat med bullerförebyggande projekt, eller gjort andra åtgärder för att minska ljudnivåerna i förskolans lokaler? Bedömning: Positiv: Ja Negativ: Nej / Vet inte Hur ofta genomförs arbetsmiljörond? Bedömning: Positiv: En gång per år ( 1 i tabellen) / Mer än 1 gång per år ( >1 i tabellen) Negativ: Aldrig / Mindre än en gång per år ( <1 i tabellen) Görs det regelbunden besiktning av lekredskapen (gungor, klätterställningar etc.)? Bedömning: Positiv: Ja, årligen eller tätare Negativ: Nej, men personalen påtalar brister / Ja, vartannat år eller mer sällan ( <1 i tabellen) 40

Kommentar Fukt, mögel och radon Den andra kategorin som bedömts är fukt, mögel och radon (Bilaga har använts för bedömning: ) där följande enkätfrågor Känner du till resultatet av radonmätningen? Bedömning: Positiv: Det var normalt resultat (under riktvärdet) (förkortat Normal i tabellen) Negativ: Det var för höga radonhalter (förkortat Höga i tabellen) / Det har inte gjorts någon radonmätning Ej bedömt: Jag känner inte till resultatet Har det funnits synlig mögelväxt i förskolans lokaler de senaste 3 månaderna? Bedömning: Positiv: Nej Negativ: Ja Har du eller någon annan känt lukt av mögel i förskolans lokaler de senaste 3 månaderna? Bedömning: Positiv: Nej Negativ: Ja Finns det synlig fuktskada (fläckar och dylikt) i förskolans lokaler? Bedömning: Positiv: Nej Negativ: Ja Kommentar 41

Utomhusmiljön gården och närmiljön Den tredje kategorin som bedömts är utomhusmiljön gården och närmiljön (Bilaga följande enkätfrågor har använts för bedömning: ) där Finns det tillgång till skuggad lekplats i direkt anslutning till förskolan? Bedömning: Positiv: Ja Negativ: Nej Finns det träd eller buskar som barnen kan klättra i? Bedömning: Positiv: Ja Negativ: Nej Gården vid förskolan är För att ytterligare beskriva utomhusmiljön på gården ombads rektorn eller motsvarande person markera i enkäten vilka adjektiv som passade in på gården. Skillnaden mellan antalet markerade adjektiv som vi vid analysen betraktade som positiva (spännande, rymlig, kuperad, lummig, varierad, mysig, rofylld, rolig, frodig) och de vi betraktade som negativa (enformig, liten, torftig, tråkig, sliten, stökig, ömtålig, blåsig) räknades ut. I de fall då antalet negativa adjektiv har övervägt har detta klassats som en negativ faktor. Bedömning 1: Positiv: Fler eller lika många positiva adjektiv som negativa Negativ: Fler negativa adjektiv Adjektivet barnvänlig plockades ut och analyserades för sig. Bedömning 2: Positiv: Om adjektivet barnvänlig var valt Negativ: Om adjektivet barnvänlig inte var ifyllt Lekplatser, parker och grönområden som regelbundet utnyttjas förskolor uppgav att det finns grönområden dit de regelbundet går med barnen (Bilaga ). Kommentar 42

Synpunkter på bedömningen Frågan om utevistelse (timmar per dag) har inte inkluderats i den miljömedicinska bedömningen, även om det står fullt klart att utevistelse kan betraktas som en del av barnens fysiska miljö, och att utevistelse har många hälsofrämjande effekter. Anledningen är att det inte har funnit något underlag för vad som kan klassas som mer eller mindre bra. Frågan om utevistelse är också något som beror på förskolans pedagogik och arbetssätt. Vi har avsiktligt inte inkluderat andra frågor som rör arbetssätt, personaltäthet och utrymme per barn inomhus i enkäten. Men det kan finnas skäl att analysera hur barnens tid utomhus samvarierar med kvaliteten av förskolans nära gård och avståndet till grönområden. Detta låter sig göras med hjälp av data från denna undersökning. I rapporten redovisas detaljerat resultatet från alla de deltagande förskolorna. Vid detaljgenomgång av enstaka förskolors svar måste man ha i minnet att enkätfrågor kan tolkas olika av olika personer, och enstaka svar kan av misstag ha blivit felaktigt ifyllda eller överhoppade. Man ska således inte omedelbart bedöma den enskilda förskolans fysiska miljö som vare sig bra eller dålig utifrån vår resultatredovisning. För detta behövs en närmare granskning av den verkliga situationen. 43

6. Övriga kommentarer 44

7. Förteckning över bilagor 45

Bilaga 3B 46

Bilaga Förskolor vilka inbjöds att delta i studien Förskolans namn Deltog Deltog ej 47

Bilaga Förskolans namn Antal barn Antal byggnader Byggår (byggnad 1) Byggd för att vara förskola Typ av byggnad Antal barn <2 år Antal barn 2-4 år Antal barn >4 år 48

Bilaga Processfaktorer. Gulmarkerade frågor har använts i bedömningen och svar bedömda som negativa är markerade med i blått. Förskolans namn CENTRUM Regelbunden OVK Tillgång till OVKprotokoll Radonmätning Kännedom om Mätresultat Hur ofta sker städning av golv i lokaler för lek Hur ofta sker städning av toalettutrymmen Bullerförebyggande projekt eller andra åtgärder Arbetsmiljörond (gång/år) Deltagande i socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt 2009 om hygien Särskilt allergiförebyggande arbete Regelbunden besiktning av lekredskap 49

Bilaga Gulmarkerade frågor har använts i bedömningen och svar bedömda som negativa är markerade med i blått. Synlig mögelväxt Lukt av mögel Finns det en Förskolans namn Radonnivå de senaste 3 de senaste 3 synlig fuktskada? månaderna? månaderna? 50

Bilaga Gulmarkerade frågor har använts i bedömningen och svar bedömda som negativa är markerade med i blått. Trafikintensitet baserat på 17 Poäng på gården Utgång Skugga Träd på största Egen adjektiv Barnvänlig till på och gatan inom gård gården lekplats buskar Positiva Negativa 50m Max 9 Max 8 Förskolans namn fordon/min Antal timmar utomhus vid vackert väder Yngre barn Äldre barn Antal timmar utomhus vid dåligt väder Yngre barn Äldre barn Närmaste park eller grönområde dit barnen regelbundet brukar gå Avstånd till detta område (m) 51

Bilaga Brister (antal negativa svar) i respektive kategori tillsammans med bedömningen bättre (ofärgad), medel (ljusgult) och sämre (orange) för varje förskola. Antal betygsgrundande frågor som förskolan inte har besvarat angivet inom parentes. Förskolans namn Processer (sämst 7) Fukt, mögel och radon (sämst 4) Utomhusmiljö, gården och närmiljön (sämst 4) 52

Bilaga 4 53

Instruktioner för Rapportmall till Miljömedicinsk bedömning av den fysiska miljön i förskolor. Rapportmallen har utvecklats i samarbete mellan den Arbets- och Miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) och Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) samt Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland. Den bygger på indata från en webbenkät som skapats för utskick till föreståndare/rektorer vid landets förskolor och de frågor/svar i denna som valts ut till att ligga till grund för en översiktlig miljömedicinsk bedömning av denna. Rapportmallens syfte är att vara ett enkelt verktyg för att ge en samlad beskrivning av miljöfaktorer - utomhus och inomhus - i förskolorna, som har betydelse för barns hälsa. En sådan inventering och miljömedicinsk bedömning ska också kunna vara jämförbar mellan år och olika geografiska områden. Då det kan finnas behov av att vissa år eller i särskilda områden göra fördjupade förfrågningar/undersökningar rörande vissa faktorer som kan tänkas påverka inne- och utemiljön har mallen skapats för att vara flexibel. Grundkonceptet som bygger på ett begränsat antal frågor, men det även ges möjlighet att infoga egna underrubriker och kommentarer. RAPPORTMALLENS STRUKTUR Rapportmallen är uppbyggd så att den grundläggande strukturen och beskrivande texten är statisk (skriven med kursivstil). De egna resultaten och kommentarerna skrivs i gråmarkerade fält ( ). Möjlighet att komplettera/lägga till egna kommentarer eller text finns under alla rubriker. Själva rapportstrukturen är följande: 1. Titelblad här fylls namn på geografiskt område (kommun/län) samt eventuellt projektansvarig/författare i. 2. Förord Här finns ett Allmänt förord som gäller hela rapporten och dess grundläggande koncept. Det finns även möjlighet att lägga till ett mer Detaljerat förord vilket gäller den aktuella studien där man eventuellt kan ta upp tilläggsfrågor och specifika påverkansmål. 3. Sammanfattning denna sida inleds med en kort allmän sammanfattning, därefter finns möjlighet att fylla i studiespecifika resultat. 4. Bakgrund och Syfte här ges en allmän bakgrund till den bakomliggande tanken till inventeringen. Möjlighet finns även här att komplettera denna bakgrundsbeskrivning om det anses nödvändigt. 5. Metod Hur själva metodiken för förankring och insamling av data gick till får projektutföraren själv fylla i. Här beskrivs hur man valt att förankra projektet inom verksamhetsområdet samt kommunicerat detta till de berörda förskolorna. Under underrubriken Deltagande förskolor hänvisas i första stycket till Bilaga 1 i rapportmallen och därefter till Bilaga 2. Det finns dock möjlighet att döpa om dessa till andra nummer om ordningen inte skulle passa den aktuella strukturen. Därefter fylls grundläggande uppgifter om 54

de förskolor vilka deltog i studien i. Möjlighet till kompletterande uppgifter ges i slutet av detta avsnitt. 6. Miljöfaktorer Denna del beskriver de faktorer vilka har tagits med i inventeringen/den miljömedicinska bedömningen. De har grupperats under underrubrikerna: Inomhusmiljön, Utomhusmiljön samt Riskfaktorer. Under respektive undergrupp ges möjlighet att komplettera med egna faktorer om inventeringen har innefattat sådana. 7. Resultat Resultaten redovisas främst i tabellform med hänvisningar till rapportmallens bilagor 3-5 (med möjlighet att döpa om bilagorna till önskad annan beteckning) vilka anges i det inledande stycket. Möjlighet att i text utvidga detta kapitel finns. 8. Miljömedicinskbedömning med kommentarer detta kapitel beskriver vilka faktorer/frågor som har använts i den miljömedicinska bedömningen samt hur dessa har klassats. Här refereras till resultatsammanställningen i rapportmallens bilagor 3-5, samt till den sammanlagda bedömningen i rapportmallens bilaga 6 (sista raden i det inledande stycket). Möjligheter ges även att lägga till egna kommentarer till resultaten om någon fråga har kompletterats eller förändrats. Under underrubriken Lekplatser, parker och grönområden som regelbundet utnyttjas krävs en summering av de förskolor som utnyttjar annat grönområde än den egna gården samt en hänvisning till rapportmallens bilaga 5. 9. Synpunkter på bedömningen Här ges en allmän inledning som gäller inventeringsmetodens grundstruktur. Möjligheter att komplettera detta kapitel med egna synpunkter ges efter detta. 10. Övriga kommentarer Här ges möjlighet att själv lämna kommentarer som rör studien, detta kan t.ex. vara åtgärder eller förändringar inom vissa områden/förskolor vilka har införts eller förklarande texter till vissa resultat. 11. Förteckning över bilagor Här ges en lista över bilagor nr och innehåll/rubrik som hör till rapporten. I rapportmallens grundutförande ingår 7 bilagor (ett utkast av enkäten är inräknat i detta) men möjlighet att lägga till ytterligare bilagor rörande resultat eller analyser finns. RAPPORTMALLENS BILAGOR: Dessa bilagor är i grundversion numrerade som 1-7 (2-7 ligger i ordning i dokumentet Bilagor ) men numreringen går att ändra om behov av komplettering med ytterligare bilagor/ändringar finns. Bilaga 1: En utskrift av webbenkäten och dess frågor. Bilaga 2: I denna bilaga listas de skolor vilka inbjöds till att delta i studien samt att det markeras huruvida dessa deltog eller ej. Bilaga 3: I denna bilaga fylls grundläggande uppgifter i om förskolans byggnader samt antal barn och storlek på barngrupperna (uppgifter hämtas från enkätsvaren). Bilaga 4: I denna bilaga listas svaren på processfrågorna. Svaren till de gulmarkeradefrågorna är de vilka ligger till grund för en miljömedicinsk bedömning (uppgifter hämtas från enkätsvaren). Förskolans svar på dessa frågor vilka bedöms som negativa bör markeras med blått (se 55