Handledning UTVECKLING HITTA RÄTT

Handledning I D E N T I T E T O C H UTVECKLING HITTA RÄTT 1

Hej! Det här är handledningen till materialet Hitta rätt. Den vänder sig till dig som arbetar med ensamkommande ungdomar på boende eller inom socialtjänsten. Hitta rätt har tagits fram i samarbete med personalen på boendena, alltså de som möter ungdomarna dagligen och som, förutom ungdomarna själva, bäst känner till deras behov. Några av ungdomarna själva har också lämnat synpunkter på vad de anser vara viktigt när man är nyanländ i Sverige. Utöver det har Anne Forssell, utbildningsledare i BBIC inom Göteborgs Stad, varit delaktig under arbetets gång. I handledningen benämns personalen på boendet som handledare. Med kontaktperson menas den handledare som har ansvar för ungdomen på boendet och som ungdomen har veckosamtal med. Vi hoppas att ni får stor nytta av materialet, och att ungdomarna, med ert stöd och materialets innehåll, hittar rätt. My Fridh Ringqvist Idé och produktion Louise Parbring Enhetschef, boende för ensamkommande ungdomar i Göteborg 3

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Bakgrund till Hitta rätt I boendet för ensamkommande ungdomar i Göteborg såg vi ett behov av att systematisera det grundläggande lärandet gällande praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad integration. Men framförallt för att kunna kvalitetssäkra arbetet. Med en personalgrupp med olika bakgrund lägger man, helt naturligt, vikt på olika saker beroende på intresseområde, bakgrund, erfarenhet etc. Genom arbetet med Hitta rätt vill vi se till att ungdomarna får med sig samma grund och blir delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt liv. Samtidigt som det är ett verktyg, tydliggör det var ungdomarna står och vad de får med sig under sin tid på boendet. Vår förhoppning är att Hitta rätt genomsyras av vår syn på ungdomarna som kapabla och handlingskraftiga trots sin livssituation. Hitta rätt är ett grundläggande material som vänder sig till ensamkommande ungdomar i åldern 15-21 år. Vår ambition har varit att det genom sin utformning ska synliggöra lärandet för ungdomarna, vara lättarbetat och fungera som ett stöd, både för dem och personalen. HITTA RÄTT IDENTITET OCH UTVECKLING LÄNSSTYRELSEN 5

Om Hitta rätt I boendet för ensamkommande ungdomar möter vi unga människor i ett nytt land som har ett stort behov av trygghet, omsorg och uppmuntran. De är mitt uppe i en tonårsperiod där personlig utveckling är en viktig del av livet. Ungdomarna behöver dessutom, både på grund av sin livssituation och ålder, tillägna sig många kunskaper och lärandet blir därför en betydelsefull del av vardagen. Hitta rätt är ett grundläggande, tematisk upplagt material som vänder sig till unga som kommit ensamma till Sverige. De olika områdena utgår från barnens behov enligt BBIC 1. Genom sitt upplägg får materialet en naturlig koppling till exempelvis den genomförandeplan som upprättas tillsammans med ungdomen, kontaktpersonen, socialtjänsten och god man/ särskilt förordnad vårdnadshavare. Hitta rätt är uppdelat i sex områden: Hälsa, Utbildning, Identitet och utveckling, Familj och relationer, Socialt samspel samt Klara sig själv. Varje område är färgkodat för att det ska vara lättare att hitta när man jobbar med materialet. De olika områdena benämns och visualiseras enligt följande modell: hälsa identitet & utveckling JAG jag utbildning familj & relationer klara sig själv 6 socialt samspel 1 Det system som Socialstyrelsen rekommenderar och som används nationellt för utredning, planering och uppföljning i den sociala barn- och ungdomsvården.

Arbetsblad I Hitta rätt har varje område mellan 4 och 50 arbetsblad. De flesta kräver en dator eller läsplatta, några av dem kan man med fördel arbeta med i smågrupper. Gemensamt för alla är att de är uppbyggda på samma sätt: De har en inledande text som kortfattat beskriver ämnet (1). Sedan följer en hänvisning till var man hittar mer information (2). Denna hänvisning pekar som regel alltid mot internet, vilket innebär att informationen ständigt är aktuell och uppdaterad. Dessutom bidrar arbetssättet till ett mer aktivt lärande och till att ungdomarna blir medvetna om var och hur de kan söka information och stöd. Efter hänvisningen följer ett antal frågor för diskussion (3). Frågorna är mestadels öppna och tänkta att fungera som stöd för personal och ungdom utifrån arbetsbladets innehåll. Genom de öppna frågorna kan man anpassa diskussionen till att handla om mer individuella frågeställningar. På ett flertal arbetsblad följs frågorna av en praktisk uppgift (4). Eftersom lärandet sker parallellt med språkutvecklingen uppmärksammas också nyckelord på varje arbetsblad (5). Orden finns under rubriken Viktiga ord och tanken är att säkra den språkliga förståelsen. Substantiven benämns alltid med artikel (en, ett) eftersom de är av vikt för den vidare grammatiska inlärningen. Verben har alltid presensform. Längst ner på varje arbetsblad finns en beskrivning på vilket mål arbetsbladet syftar till (6). Varje område har ett signeringsblad som efter varje arbetsblad ska signeras och dateras av ungdomen själv och av den närvarande handledaren. Dessa har samma färg som själva arbetsbladet. Längst bak i pärmen finns liknande blad med föreslagna aktiviteter och utflyktsmål i ungdomens hemstad. 1 FAMILJ OCH RELATIONER jag 2 Många vuxna omkring dig Du är placerad på ett boende av socialtjänsten. När du bor här träffar du många vuxna som har ansvar för dig på olika sätt. Gå in på www.migrationsverket.se Klicka på Skydd och asyl i Sverige Klicka på För dig som är barn och har sökt asyl 3 Klicka på Utan föräldrar Informationen finns också att ladda ner som broschyr på flera språk. Diskutera Vad gör din god man? Vad gör Migrationsverket? Vad gör det offentliga biträdet? 4 5 Vad gör din kontaktperson? Vad gör din socialsekreterare? Vad gör lärarna i skolan? Praktiskt Skriv ner namn och telefonnummer till din socialsekreterare. Skriv ner namn och telefonnummer till din god man. Vilka andra personer är det bra att ha namn och telefonnummer till? Skriv ut broschyren på ditt modersmål. Viktiga ord Ett ansvar, en god man, ett offentligt biträde, en kontaktperson, en socialsekreterare När du är klar med det här arbetsbladet ska du veta vad de vuxna omkring dig har för olika roller och uppgifter. Du ska också ha skrivit ner deras namn och telefonnummer. 6 7

Att jobba med Hitta rätt Pärmen Hitta rätt tillhör ungdomen men arbetsbladen görs alltid tillsammans med kontaktpersonen eller den ungdomshandledare som passar för uppgiften. Det betyder att ungdomen förvarar sin pärm på sitt rum eller i sin lägenhet och tar den med sig när man ska jobba med materialet. På så sätt kan ungdomen, om han/hon vill, titta i eller använda sig av pärmen själv när behov uppstår. Det signalerar också ett eget ägande av det material man arbetar med. Ungdomen tar med sig sin pärm när han/hon lämnar boendet, så att arbetet kan följas upp på exempelvis nästa boende. Vid ett senare tillfälle kan man göra jämförelser med ungdomens genomförandeplan. Vår erfarenhet är att det oftast är svårt för ungdomarna inledningsvis att vara delaktiga i utformningen av sin genomförandeplan eftersom de faktiskt inte alltid vet vad de är i behov av och vad de behöver lära sig. När ungdomarna jobbar med Hitta rätt får de ett verktyg och kan se konkreta exempel på vad man kan behöva jobba med utifrån de olika områdena. Tempo Första gången När man presenterar pärmen för ungdomen första gången är det betydelsefullt att prata om varför han/hon fått den. Avsätt tid till att bara bläddra i pärmen. Titta på cirkeln och prata om vilka områden som ingår. Läs rubrikerna på arbetsbladen och se om något av dem direkt väcker intresse. Låt ungdomen se hur Hitta rätt är färgkodat genom att konkret visa hur sidorna ser ut och jämför dem. Visa hur ni hittar signeringsbladen som också fungerar som innehållsförteckning och prata om hur ni ska skriva. Det är viktigt att lära känna materialet och se vilket innehåll som finns. 8 Att arbeta med Hitta rätt tar olika lång tid beroende på vad som är särskilt aktuellt och viktigt för ungdomen ifråga vid en viss tidpunkt. Materialet är tänkt att följa ungdomarna både under deras utveckling och i de olika boendeformerna. Det är väsentligt att både ungdom och handledare är medvetna om att pärmen inte är något som måste bli klart så fort som möjligt och att det inte följs av någon typ av test. Pärmen är ett material som ger ungdomen verktyg till att hitta information eller stöd rörande vardagen när det är relevant för just honom eller henne. Det innebär alltså att olika ungdomar förmodligen jobbar med olika arbetsblad och i olika takt. Det kan faktiskt ta allt från sex månader till ett par år att göra alla arbetsblad.

Ungdomens behov styr Arbetsbladen ska inte färdigställas i en given ordning eftersom valet av blad måste göras utifrån ungdomens individuella utveckling, intresse och behov. Därför har inte heller Hitta rätt någon sidnumrering. De flesta av oss, både vuxna och ungdomar, har nämligen en tendens att hellre följa sidnumreringen i ordningsföljd istället för att finna det som är relevant vid ett visst tillfälle. Tanken är inte heller att man ska färdigställa alla arbetsblad inom ett område innan man går vidare till nästa. Vid ett tillfälle är det kanske aktuellt att arbeta med ett arbetsblad mitt i området Hälsa och sen ett arbetsblad mitt i området Klara sig själv. Genom kontakten som ungdomarna och handledarna har kommer man tillsammans fram till vilka arbetsblad som är bra att göra vid ett visst tillfälle. Handledarens roll vid val av arbetsblad blir alltså både att vara lyhörd inför ungdomens uppfattning om de egna behoven men också att kunna motivera de behov och den information handledaren bedömer att ungdomen har. Ungdomarna har dock inte alltid det fokus man kanske skulle önska. Det är helt naturligt att deras tankar vandrar åt olika håll, både beroende på deras ålder och livssituation. Det är därför viktigt att kontaktpersonen är väl insatt i materialet för att kunna föreslå ett arbetsblad som möter ungdomens behov. En ungdom som exempelvis är mitt inne i asylprocessen kan bli motiverad av arbetet med pärmen om man föreslår arbetsbladet Migrationsverket-asyltiden. En annan ungdom har kanske inlett en relation och har större behov av att ta sig an arbetsbladet Hur du skyddar dig och din partner? eller arbetsbladet Ungdomsmottagningen. Det är viktigt att man ser arbetet med ungdomen och pärmen som ett samarbete och inte som en undervisningssituation. Man får vara försiktig så man inte tar över diskussionen utan är lyhörd för vad ungdomen vill. (Kontaktperson ) Några av arbetsbladen lämpar sig bäst att jobba med individuellt, andra funkar utmärkt att göra i en grupp på ett par-tre ungdomar. Var observant på att vissa ämnen kan vara lite känsliga och beröra saker ungdomen helst pratar om med någon av samma kön. Då kan kontaktpersonen erbjuda honom/henne att göra just de arbetsbladen med en kollega, hellre än att ungdomen ska behöva be om det själv. 9

Behovet av ett verktyg Mycket av innehållet i Hitta Rätt tas säkert upp i vardagen på boendena. Poängen är att det är systematiserat och ger ungdomen verktyg hon eller han inte skulle fått genom bara ett samtal. Om man har en ungdom som varit ett tag i Sverige kan både ungdomen och handledaren uppfatta att det finns ett flertal arbetsblad som man inte behöver göra eftersom man redan kan det. Om man exempelvis har en ungdom som både har lånekort och lånar regelbundet på biblioteket känns kanske arbetsbladet Biblioteket onödigt. Vi anser att det är meningsfullt att göra arbetsbladet ändå. Dels kan det vara så att en ungdom varit ofta på biblioteket men t.ex. aldrig kommit i kontakt med böcker på sitt modersmål. Dels kan man utöka kunskapsinhämtningen med att klara av att ta fram låneregler och att låna om, eller reservera böcker på nätet. Vår erfarenhet är också att ungdomen inte alltid kan det kontaktpersonen tror eller rentav förutsätter. Om innehållet på ett arbetsblad är välkänt för ungdomen tar det bara några minuter att göra, men man har då aktualiserat innehållet, medvetandegjort det och kan signera. Dessutom kan en del av orden på arbetsbladet vara nya och värda att ta upp. Aktivt lärande Hitta rätt bygger på aktivt lärande. Det är exempelvis ungdomen själv som skriver in internetadresser och följer instruktionerna i hänvisningen. Förutom att det ger praktisk träning visar det förtroende för ungdomens kapacitet. Handledarens roll blir alltså mer stödjande. När man genom hänvisningen på ett arbetsblad kommer till en hemsida för första gången kan 10 det vara bra att gemensamt titta på och prata om: Vilken organisation eller myndighet står för hemsidan? För igenkänning: Hur ser organisationens eller myndighetens symbol eller logotyp ut? Stanna gärna kvar lite på hemsidans förstasida innan ni fortsätter med hänvisningen för att också titta på var sidan börjar och slutar. Några hemsidors förstasidor behöver man scrolla upp eller ner för att kunna ta del av all information. Att vara konkret och till exempel låta ungdomen praktiskt göra detta, ger ungdomen erfarenhet och underlättar när man söker sig till andra hemsidor vid andra tillfällen. Emellanåt omarbetar man hemsidor och om så skett innan en uppdatering av materialet gjorts, stämmer inte alltid hänvisningen fullt ut. Ta då tillfället i akt att tillsammans se vad som ändrats. Kanske är ett av två ord utbytta på en knapp eller så ska man klicka på ett nytt ställe, men det hindrar sällan den fortsatta hänvisningen. Att ge ungdomarna verktyg att klara av dessa typer av förändringar är också ett värdefullt lärande. Diskussionsfrågorna i Hitta rätt är tänkta som stöd och inspiration men utesluter givetvis inte att man hittar på egna frågeställningar. Frågorna ska ses som ett diskussionsunderlag och inte ett frågeformulär. Pratstunden i sig är alltså minst lika viktig som de aktuella frågeställningarna och det är i dialogen man gemensamt kommer fram till svaren. De praktiska momenten i Hitta rätt bygger också på aktivt lärande. Det gör inlärningen mer effektiv, eftersom vi minns avsevärt mycket mer av något som vi har gjort. Nils Simonsson, läkare och författare till bl.a. Hjärnbruk nämner att vi minns 10 procent av det vi läser, 70 procent av det vi diskuterar och 80 procent av det vi gör.

Språket Hitta rätt är skrivet utifrån ett andraspråksperspektiv, men trots det kan språket ibland uppfattas som svårt. Det beror på att vissa ämnen är komplicerade i sig men självklart också på att ungdomarna bara varit en kort tid i Sverige. Det är dock inte alltid lätt att uppfatta bristerna i förståelsen. Ungdomarna befinner sig mitt i en språkutveckling och ett flertal av dem får ganska snabbt ett ytflyt i språket. De använder sig av många ord, men har inte alltid den ordförståelse som krävs för att tolka ord och uttryck korrekt. Frågan Förstår du? är oftast meningslös eftersom man mycket sällan vill erkänna sina språkbrister. Dessutom förekommer det att man felaktigt är övertygad om att man vet vad ett visst ord eller uttryck betyder. Tanken bakom Viktiga ord är att ta upp och befästa nya ord som är relevanta för arbetsbladet. För att säkra språkförståelsen kan man använda lexikon på nätet eller i bokform, och komplettera med att exemplifiera och prata om hur man använder ett visst ord. Ett konkret exempel, hämtat från en situation när en ungdom och kontaktperson jobbar med arbetsbladet 112-SOS alarm och ordet nödsituation kommer upp: Ungdom: Jag vet vad nödsituation betyder. Kontaktperson: Kan du ge exempel på något som är en nödsituation? U: Ja, på många dörrar finns nöd. K: Ja, just det. Det står nödutgång ibland. Det är en dörr där man kan springa ut vid en nödsituation. Om man måste springa ut och det är bråttom. Men nödsituation, kan du ge exempel på vad som är en nödsituation? U: Jag vet inte. K: Kan du ge ett exempel på när man ska ringa 112? U: Bilar krockar och (visar med kroppen att någon är skadad). K: Ja, just det, om någon är skadad. Det är en nödsituation. Kan du ge fler exempel? U: Det brinner i huset. K: Just det. Det är också en nödsituation och då ska man ringa 112. Kan du säga fler exempel på en nödsituation? Ungdomen fortsätter att ge fler exempel och kommer tillsammans med kontaktpersonen fram till både betydelsen av nödsituation och således också när man ska ringa 112. Uppmana gärna ungdomen att, på sitt modersmål, både säga och skriva ner de ord och uttryck ni diskuterat. Skriv gärna på respektive arbetsblad, så underlättas språkförståelsen när man återvänder vid ett senare tillfälle. 11

Olika många arbetsblad Några områden i Hitta rätt har, av naturliga skäl, fler arbetsblad än andra eftersom de omfattar fler ämnen. Området Klara sig själv har t.ex 50 arbetsblad medan området Identitet och utveckling bara har fyra. Det innebär inte att det senare området är mindre viktigt. Snarare tvärtom. Dessa arbetsblad återkommer man i regel till ofta eftersom de dels är omfattande och kan ta lång tid att färdigställa, dels berör ämnen som förändras under ungdomarnas utveckling. Signeringsblad Signeringsbladen fungerar även som innehållsförteckning. De ger en bra översikt och visar tydligt vad man arbetat med. Att både ungdom och handledare ska signera handlar om att ungdomen ska känna sig ansvarig och delaktig. Handledaren bekräftar med sin signatur ungdomen i sitt lärande. En pärm kan råka försvinna eller komma bort och för att säkra dokumentationen ser vi det som en fördel att ha dubbla signeringsblad och att den ena uppsättningen förvaras i ungdomarnas journal. Många boenden anordnar aktiviteter och utflykter för ungdomarna, skolan liksaså. Syftet med signeringsbladen för aktiviteter och utflykter är dels att försäkra sig om att varje ungdom fått möjlighet att bekanta sig med sin nya hemstad, dels att de lärt sig namnge välkända platser i sin omgivning. Det ökar deras möjligheter att leva ett socialt liv, exempelvis genom att de kan stämma träff med sina kompisar, veta hur man tar sig till olika fritidsaktiviteter etc. Utflykterna och aktiviteterna behöver inte ha genomförts med boendet för att skrivas ner eller signeras, utan kan självklart lika gärna vara något ungdomen gjort med exempelvis skolan, god man eller en förening. familj och relationer jag AKTIVITETER OCH UTFLYKTER jag Här skriver du och personalen in vilka arbetsblad ni har gjort tillsammans Det här är förslag på utflykter och aktiviteter. Vilka har du varit på? Datum Signatur Signatur Personalen på ditt boende Många vuxna omkring dig Nätverk Flyktingguide Aktiviteter ditt boende Aktiviteter för ungdomar Aktiviteter föreningar Vill du leta efter din familj? Träffa din familj i Sverige 12 Datum Signatur Signatur Liseberg Universeum Kulturkalaset Hammarkullenfestivalen Gothia Cup Röda Sten Slottsskogen Trädgårdsföreningen Botaniska trädgården Älvsborgs fästning Klippan Masthuggskyrkan Kronhuset Feskekörka Skansen Kronan Skärgården

När börjar man? Det finns lika många svar som ungdomar på frågan om när man ska börja arbeta med Hitta rätt. Det handlar självklart om den enskilde ungdomens mående och mottaglighet, men också om språkförståelse eftersom Hitta rätt är på svenska. I intervjuer med ungdomar som varit i Sverige i ett till två år och som arbetar med materialet har vi ställt frågan: När ska man börja jobba i pärmen tycker du? och fått olika svar. Några ungdomar anser att man kan börja direkt om man har tillgång till en tolk, andra att det är bra att vänta tills man börjat skolan och hunnit lära sig lite mer svenska. En av dem svarade såhär: Ett annat exempel är några nyanlända ungdomar som redan efter ett par veckor på boendet kom med en kompis pärm till kontaktpersonen och sa att det här vill vi också jobba med. Eftersom ungdomarna inte hunnit lära sig svenska ännu, presenterade kontaktpersonen pärmen och påbörjade arbetet med arbetsbladen tillsammans med tolk. Kontaktpersonen berättar senare att ungdomarnas intresse för pärmen är stort och att de ser en vinst att jobba med den trots ungdomarnas mycket ringa kunskaper i svenska. Det är med andra ord väldigt individuellt när man ska/kan börja jobba med Hitta rätt. Det är definitivt inget man ska forcera och ungdomen bör först få god tid att landa i sin nya tillvaro. I början är man bara rädd, behöver mycket hjälp och man litar inte på någon. Man vet inte hur man ska lära sig. Om man får den direkt tror man att man måste kunna den utantill, som i mitt land. Där måste man kunna saker utantill. Man måste kunna lite svenska och gå i skolan ett tag och leka kanske. Sen när hjärnan börjar fungera och ungdomen är intresserad så säger man: Titta här vad vi har! 13

Andra praktiska tips Varje handledare bör ha en egen pärm, så man kan lära känna materialet och förbereda sig innan man jobbar med ett specifikt arbetsblad. Låt Hitta rätt vara en stående punkt på personalmötet. Då får kontaktpersonerna ett naturligt tillfälle att utbyta erfarenheter och reflektera kring arbetet men också en chans att ge varandra tips och råd. Det kan vara bra att ha en box med några lådor där man förvarar saker att använda sig av när man arbetar med vissa arbetsblad, t ex kartor, buntar med låtsassedlar, tvättråd och utskrivna nätverkskartor. Det underlättar för ungdomarna att vara konkret i arbetet och att ha alla saker samlade på ett och samma ställe. Både handledare och ungdomar har en rad andra åtaganden. Därför kan det vara bra att göra upp en plan och i god tid boka in när man ska jobba med Hitta rätt. Försök att hitta ett lugnt ställe att sitta där man inte blir störd, och placera datorn eller läsplattan så att både ungdomen och handledaren kan se skärmen. Skriv gärna ut de broschyrer och informationsblad som en hänvisning kan leda till (t ex i arbetsbladet HVB) och låt ungdomen sätta in dem i en plastficka i pärmen. Då är det lätt att hitta dem om man behöver. Sist men inte minst: Kom ihåg att Hitta rätt inte är ytterligare en arbetsuppgift på toppen av alla andra. Det är ett verktyg, ett sätt att arbeta och något som förhoppningsvis ska underlätta vardagen för såväl ungdomar som handledare. 14

Göteborgs Stad Grafiska Gruppen 130218-002-130 Utskriftsoriginal Mars 2013