Problemrepresentationen av arbetslöshet och arbetslösa En diskursanalys om problematiseringen av arbetslöshet och arbetslösa i nationella policydokument åren 1979/80 och 2006/07 A discourse analysis of the problematization of unemployment and unemployed in national policy documents of the years 1979/80 and 2006/07 Eman Morsi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politcies kanditatprogram Kanditatuppsats 15 hp Handledare: Line Säll Examinator: Curt Räftegård 2015-01-21
Abstract This essay is about the problematization of uneployment and unemployed in national policy documents of the years 1979 and 2007. The purpose of this essay is to illustrate and analyze the problematization of unemployment as a construction. My overall aim is investigating how the unemployed and unemployment are represented and constructed in the Swedish political debate the years of 1979/80 and 2006/07 by analyzing national policy document. The analysis will consist of questions about the problemrepresentaion made by unemployment and the unemployed, the assumptions behind this problematization and what kind of impact it could generate for the unemployed. In this way, the study aims to investigate the changes that may have occurred in how unemployment is problematized in the Swedish policy documents and highlight citizenship conditions on the basis of labor market policy. I will use a discourse analytical approach which builds on Carol Lee Bacchis analytical questions regarding problematization of a political "problem". The implications of my analysis show that how unemployed has been problematized have changed from structural causes to more individual. But also the reproducing of the policitcal discourse of unemployment. Keywords: discourse analysis, Bacchi, governmentality, unemployment, unemployed, problematization, assumptions, construction, subjectpositions, effects
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Problembild och ämnesval... 1 1.2 Syfte... 3 1.2 Tidigare forskning... 4 1.4 Disposition... 6 2. Teori och Metod... 7 2.1 Diskursanalys som metod och teori... 7 2.1.1 Governmentality... 9 2.1.2 En form av policyanalys: problematiseringen av ett problem... 10 2.1.3 Forskningsfrågor... 12 2.2 Material, urval och avgränsningar... 13 2.3 Tillvägagångssätt vid analys... 15 3. Empiri & Analys... 19 3.1 1979- Arbete åt alla... 19 3.1.1. Problemrepresentation och antaganden... 19 3.1.2 Subjektspositioner och effekter... 22 3.2 1980- Arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning... 25 3.2.1 Problemrepresentation och antaganden... 25 3.2.2 Subjektspositioner och effekter... 31 3.3 2007- Från socialbidrag till arbete... 33 3.3.1 Problemrepresentation och antaganden... 34 3.3.2 Subjektspositioner och effekter... 39 3.4 2006/07 Jobb- och utvecklingsgarantin... 41 3.4.1 Problemrepresentation och antaganden... 42 3.4.2 Subjektspositioner och effekter... 43 3.5 Sammanfattande analys... 45 3.5.1 Sammanfattande analysschema... 48 4. Slutsatser... 50 4.1 Diskussion... 54 Referensförteckning:... 57
1. Inledning 1.1 Problembild och ämnesval Den svenska arbetslösheten har ständigt omdebatterats och är en het fråga i samhällsdebatten både i den partipolitiska debatten såväl som medialt. Arbete fyller en funktion både på det individuellasåväl som det samhällsekonomiska planet. Hur staten ska komma tillrätta med arbetslösheten har varierat över tid både i orsaker såväl som angreppsätt för att pressa tillbaka arbetslösheten. Två olika välfärdsmodeller som ofta nämns inom detta sammanhang är den socialdemokratiska välfärdsregimen och den angloamerikanska liberala välfärdsregimen. Synen på det offentligas åtaganden på arbetsmarknaden skiljer sig mellan dessa två ideologiska huvudinriktningar, där den socialdemokratiska inbegriper omfattande offentliga satsningar och den angloamerikanska innebär en arbetsetik, där den bärande tanken är att alla som kan arbeta skall också göra det och på så vis göra rätt för sig. 1 Trots motsättningar i vilket av dessa synsätt som är det mest optimala för att pressa tillbaks arbetslösheten går det att se en gemensam linje oavsett ideologiska bevekelsegrunder om att aktiva insatser är nödvändigt för att råda bot på arbetslösheten. 2 Arbetsmarknadsinsatser av det aktiva slaget har sedan i mitten av 90-talet blivit en allt mer central del i reformeringen av arbetsmarknadspolitiken både i Sverige såväl som övriga länder i Europa. 3 Med aktiveringspolitik åsyftas arbetsmarknadspolitiska som betonar aktivitet hos de arbetslösa vilket mer konkret uttrycks i att en motprestation krävs för att erhålla hjälp från samhället. I aktiveringspolitiken är den bärande tanken att som arbetslös och medborgare har den både ansvar och skyldigheter gentemot staten. Därigenom skall de aktiva åtgärderna bidra till allt mer skärpta krav på de arbetslösa. 4 Detta mot bakgrund av att vi har en alltmer skiftande arbetsmarknad i Sverige samt för att vi ska klara av de utmaningar som välfärden står inför. 1 Esping- Andersen Gosta, The three worlds of welfare capitalism, 1990 2 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 40 3 Finansdepartementet, Svensk aktiveringspolitik i nordiskt perspektiv, 2006, s. 10 4 Finansdepartementet, Svensk aktiveringspolitik i nordiskt perspektiv, 2006, s. 10 1
För att kunna tala om arbetslöshet och arbetslösa behöver man även tala om arbete och arbetande därför att dessa begrepp står i relation till varandra. Arbete kan kopplas samman med ett medborgarperspektiv i frågor om rättigheter och skyldigheter inom ramen för ett samhällskontrakt såsom sociologen Marshall uttryckte Rätten till arbete brukar räknas till en av det sociala medborgarskapets mest grundläggande rättigheter 5 Iden om aktiva arbetsmarknadsinsatser kan således även kopplas till iden om det aktiva medborgarskapet, exempelvis i kravet på motprestationer från den enskilde för försörjningsstöd av staten. Medborgarskapets innebörd är alltså en relation mellan individen och staten där relationen präglas av ömsesidighet i givandet och tagandet eller som statsvetaren Dahlstedt beskriver det: Medborgarskapets omvandling går hand i hand med förändringar av innehållet i den politiska debatten, vilket i sin tur formas av vilka röster som ges eller tar plats i den politiska debatten. 6 Ytterligare en aspekt är den moraliska dimensionen som tangerar arbetslöshetsfrågan i anslutning till ett medborgarperspektiv och som Michel Foucault utvecklar vidare som regimes of truth. 7 Med regimes of truth avses en styrelseform som möjliggör medborgarskapet genom att bli medborgare och inte något individen är per se. Ur detta perspektiv skapas således medborgarskap genom så kallade bestämda kunskaps- eller förståelsehorisonter där vad som är sant något som kan skifta över tid och mellan rum. 8 Och därmed kan sanningsfråga om arbetslöshet skifta beroende på vem som styr problematiseringen om de arbetslösa. Vidare beskrivs regimes of truth av Foucault som: Dessa kunskapsregimer anger ramarna exempelvis för vad det innebär att vara medborgare, för vilka egenskaper och värden, förmågor och karaktärsdrag en medborgare har eller bör ha, vilka moraliska förpliktelser som åligger enskilda medborgare, vad som krävs för att överhuvudtaget räknas som medborgare. 9 5 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 39 6 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 26 7 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 23 8 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 23 9 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009,, s. 23 2
Uppsatsen ämnar till att studera de förändringar som kan tänkas ha skett i hur arbetslöshet och arbetslösa framställs i de svenska policydokumenten utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt och på vis belysa medborgarskapets villkor med utgångspunkt i arbetsmarknadspolitiken. I samband med det kommer det vara av intresse att se vilka problembeskrivningar och antaganden som ligger till grund för begreppen arbetslös såväl som arbetslöshetens problemrepresentation. Tillvägagångssättet och materialet jag kommer att använda mig av för att analysera begreppen är att analysera nationella policydokument som adresserar åtgärder för vad som formuleras som ett problem och därmed blir ett problem. Att det finns olika sanningsanspråk på arbetslösheten gör det desto mer relevant att studera meningsskapandet i policyformuleringar i allmänhet och problembeskrivningarna i synnerhet. Därför att genom de roller som de berörda subjekten tillskrivs får dessa även verkliga effekter och gör diskursen till något som har en produktiv roll i de berördas liv såväl som samhällets bemötande när problematiseringen uppfattas som självklar. Därför kommer språket i policydokumenten att stå i fokus och för att jag skall kunna ringa in det underförstådda i meningsskapandet av arbetslöshet och arbetslösa kommer jag analysera problematiseringen av problemet" och hur språket fogas samman med de åtgärder som presenteras av policymakarna. I denna uppsats avser jag att analysera nationella policydokument vid två tidpunkter. De tidpunkterna är 1979/80 och 2006/07 där det kan antas ha skett en förändring utifrån det valda tidsspannet och parallellt med samhällsutvecklingen avseende hur det talas om arbetslöshet som ett problem såväl som de som utgör arbetslösheten, de arbetslösa. 1.2 Syfte Mitt syfte är att studera meningsskapandets funktion i formuleringen av ett politiskt problem och påvisa de materiella effekter som en rådande problematisering får och vilken produktiv roll den kan tänkas ha för arbetslösa såväl som diskussionen om de i samhällsdebatten. Analysen kommer att bestå av frågor om vilka problembeskrivningar görs av arbetslöshet och arbetslösa, vilka antaganden ligger till grund för detta och vilka slags effekter kan detta generera för arbetslösa. På så vis syftar uppsatsen också till att studera de förändringar som kan tänkas ha skett i hur arbetslöshet och arbetslösa framställs i de svenska policydokumenten och belysa medborgarskapets villkor med utgångspunkt i arbetsmarknadspolitiken. Forskningsfrågorna kommer att närmare presenteras i kapitel två. 10 10 Bacchi Carol, Analysing policy: What`s the problem represented to be?, 2009, s. 12 3
1.2 Tidigare forskning Året 2009 författade statsvetaren Magnus Dahlstedt boken Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium. Dahlstedt beskriver och analyserar den förskjutning som han gör anspråk har skett kring millennieskiftet gällande välfärdsmodellen i stort där valfrihet, medborgarideal bryts ner i sammanhang där han menar att synen på arbete och arbetslösa i relation till den ideala medborgaren har förändrats. 11 Det Dahlstedt belyser är att idealet om den aktiva medborgaren inte bara involverar en bestämd arena som handlar om demokratiska skyldigheter och rättigheter utan snarare är det något som han själv beskriver det opererar över hela det sociala fältet. En slutsats som dras om aktiveringspolitiken är att fokus tycks läggas alltmer på medborgares skyldigheter(plikten att arbeta) snarare än rättigheten(rätten till ett arbete). För att medborgaren skall ta del av sina rättigheter behöver den göra sig förtjänt av det snarare än att det skall vara något den skall vara försäkrad om att erhålla. 12 De delar som berör arbetsmarknadspolitiken kommer att utgöra en grund för min uppsats när det gäller den teoretiska förståelsen för frågan såväl som för att jämföra mina analysresultat med de slutsatser som Dahlstedt har dragit. För att få en större förståelse till de förändringar som kan tänkas ha skett i synen på arbetslöshet och arbetslösa anser jag att det är av vikt med en historisk kontext om ämnet. Professorn Rolf Ohlsson och forskaren Jonas Olofsson aktualiserar och behandlar i boken Arbetslöshetens dilemma- motsättningar och samförstånd i svensk arbetslöshetsdebatt under två hundra år arbetslöshetens utveckling i ett mer långsiktigt perspektiv utifrån ekonomiska och historiska aspekter. 13 Författarna konstaterar att den svenska arbetslöshetspolitiken kännetecknas av att tonvikt läggs på tillväxt inom ramen för marknadsorienteringens principer. Vidare menas att denna tonvikt gör Sverige unikt i relation till andra länder. Därför att i andra länder finns det en tradition om att arbetslöshetspolitiken sammankopplas med socialpolitiken, medan i Sverige har den blivit alltmer sammansvetsad med den ekonomiska politiken. 14 Arbetslinjen menar författarna är ett av de tydligaste uttrycken för att arbetslöshetspolitiken har blivit en del av den ekonomiska politiken i Sverige. Arbetslinjen som åsyftas är den som inbegriper dels att staten skall 11 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009 12 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s.196 13 Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, Arbetslöshetens dilemma- motsättningar och samförstånd i svensk arbetslöshetsdebatt under två hundra år, 1998 14 Ohlsson Rolf, Olofsson Jonas, Arbetslöshetens dilemma- motsättningar och samförstånd i svensk arbetslöshetsdebatt under två hundra år, 1998, s.231 4
tillhandahålla försörjning genom så kallad nödhjälpsarbeten och statliga allmänna arbeten. Dels inbegrips även ett tillväxtperspektiv som innebär att samhällsekonomin skall beaktas parallellt med försörjningsmotivet genom att se till att handel, ekonomin och företagande utvecklas. Med andra ord handlar inte arbetslinjen enbart om att erbjuda nödhjälp utan denna hjälp skall även kunna ge samhällsekonomisk vinning inom ramen för ett tillväxtperspektiv. Forskaren Åsa Mäkitalo till den vetenskapliga skriftserien Att hantera arbetslöshet- om social kategorisering och identitetsformering i det senmoderna har behandlat arbetslöshetens vardagspraktik utifrån teorier om språk och diskurser. Författaren ställer sig frågor såsom Hur hanterar olika samhällsaktörer arbetslöshetens dilemma?, Vilka bilder av de arbetslösa skapas på samhällets olika arenor?. 15 Parallellt med dessa frågor intervjuas också arbetslösa om hur de uppfattar sin situation och definierar sig själva utifrån att inte ha något arbete. Den slutsats som Mäkitalo drar om hur arbetslösa hanteras är: Det viktiga är hur man skriver ansökningar, hur man marknadsför sin personlighet, hur man pratar för sig och taktiskt agerar enligt konstens alla regler i anställningsintervjuer, inte vad man skriver eller pratar om, inte vilka specifika yrken och yrkesroller man söker sig emot. 16 Utifrån ovanstående citat är det med andra ord gestaltandet och inte innehållet som står i centrum för de arbetssökande när de placeras i olika jobbprogram. Eftersom att denna skrift berör angreppsättet jag använder mig utav, då den också tar avstamp i diskurser är det av vikt att se vad andra forskare kommit fram till och jämföra det med det jag kommer fram till i fråga om effekterna av den bild som konstrueras om arbetslösa. I antologin Den bästa av världar: betraktelser över en postpolitisk samtid från året 2008 skriver forskaren Magnus Hörnqvist om disciplinerande aktivering inom ramen för arbetslöshet. Disciplinerande aktivering handlar om en disciplin som bygger på att den enskilde pressas genom tvång att delta i olika arbetsmarknadsprogram som erbjuds. Samtidigt som dessa arbetsmarknadsprogram uttrycker att de förutsätter att den enskilde själv vill delta. Vidare beskrivs motstridigheten om tvång och fri vilja av Hörnqvist som: 15 Mäkitalo Åsa, Att hantera arbetslöshet, Om social kategorisering och identitetsformering i det senmorderna, 2006 16 Mäkitalo Åsa, Att hantera arbetslöshet, Om social kategorisering och identitetsformering i det senmorderna, 2006, s.155 5
I ena stunden lämnar disciplinen över ansvaret på individen att genomföra förändringen, för att i nästa stund ta ifrån det genom att i detalj precisera vad som ska göras. Disciplinen stärker individernas handlingsförmåga medan de intar sociala positioner där valmöjligheterna är ytterst begränsade. 17 Hörnqvist redogör även för det han kallar aktiveringsstrategin som han menar är en strategi som tar avstamp i att det är de arbetslösa som skall förändras genom att som han beskriver det göra om sig själva för att bli mer anställningsbara. Vidar menar Hörnqvist att den premiss som ligger till grund för aktiveringsstrategin är att orsaken till en individs arbetslöshet är på grund av en bristande motivation eller kapacitet för att kunna erhålla ett jobb. Hörnqvists bidrag är det som ligger närmast min uppsats utgångspunkter i flera avseenden dock är materialet som används från 90-talet till år 2005 och fokuserar på åtgärder av individuell basis. Medan jag kommer att tillgå material från tidpunkterna 1979/80 och 2006/07. Varför jag valt specifikt dessa år redogör jag för närmare under avsnitt 2.2 material, urval och avgränsningar. Dessutom kommer jag inte i förhand inrikta mig på enbart individuella problemrepresentationer eller för den delen strukturella problemrepresentationer utan jag låter det få bli en empirisk fråga. Det jag alltså ämnar till att bidrag med i denna uppsats är kunskap av teoriprövande karaktär som sätts i en annorlunda kontext utifrån andra valda tidsperioder. 1.4 Disposition I föreliggande inledningskapitel där problembild, ämnesval, syfte samt tidigare forskning presenterats tar det andra kapitlet sikte på uppsatsens teoretiska såväl som metodologiska utgångspunkter. Vilket innefattar tillvägagångssätt, material, urval, avgränsningar såväl som en kort diskussion om min forskallroll och uppsatsens intersubjektivitet. Uppsatsens tredje kapitel består av uppsatsens empiri och analysdel som avslutas med en sammanfattande analys. Slutligen består kapitel fyra i sin tur av slutsatser och diskussion. 17 Hörnqvist, Maguns,Disciplinerande aktivering: den svenska arbetsmarknadens undervåning,(red) Dahlstedt M., Tesfahuney.M,Den bästa av världar:betraktelser över en postpolitisk samtid, 2008, s. 122 6
2. Teori och Metod I detta kapitel kommer mina teoretiska och metodologiska utgångspunkter presenteras. Vilka teoretiska perspektiv, forskningsfrågor, material, urval och avgränsningar såväl som mitt tillvägagångssätt vid analys som ligger till grund för denna uppsats kommer att besvaras i detta kapitel. Men först kommer jag att inleda med att redogöra för diskursanalys som metod och teori. 2.1 Diskursanalys som metod och teori Vad diskursanalys innebär är inte helt entydigt. Det finns flera olika falanger inom det diskursanalytiska fältet som främst utgörs av tre olika inriktningar: poststrukturalistiska synsättet, anglosaxiska samt den kritiska diskursanalysen. 18 Jag kommer dock inte att redogöra vidare för de olika inriktningarnas innebörd. Därför att oavsett vilken riktning man väljer att ha som metodologiskt och teoretiskt tillvägagångsätt läggs en gemensam tonvikt på språket och dess användning som ett uttryck för de uppfattningar som råder, i mitt fall policys. Det är inte språket i sig som konstruerar vår verklighet utan snarare är en del i det som konstruerats. 19 Varför underrubriken benämns som Diskursanalys som metod och teori är därför att en diskursanalys inte involverar enbart en specifik metod av materialanalys utan det skall ses som ett slags vetenskapligt paket i sättet att tänka och genomföra en analys, vilket omfattar både metod såväl som teori. 20 Vidare beskriver Jorgenson och Philips att i detta paket som de kallar det för, är det första som omfattas de filosofiska utgångspunkter om språkets funktion och betydelse i den konstruktion som byggs upp av vår värld. Det andra som omfattas i detta angreppssätt är den socialkonstruktivistiska syn på policy och policyanalys som jag kommer att redogöra närmare för under avsnitt 2.1.2. Ytterligare en aspekt inom det metodologiska tillvägagångsättet som involveras är även hur forskaren ska ta sig an ett vetenskapligt problem och slutligen olika 18 Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2012, s. 358 19 Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2012, s. 354 20 Jorgenson, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 10 7
anvisningar i hur den ska analysera språket i en analys. 21 Dessa tre aspekter hänger ihop och bildar en helhet i det diskursanalytiska angreppssättet. I den teori och metod av diskursanalys som jag kommer att använda mig kommer blicken riktas främst på hur ett problem konstrueras som just ett problem i själva policyprocessen. 22 Utgångspunkten är att det inte finns ett problem förrän vi gör det till ett problem om vi skall utgå ifrån diskursanalysens filosofiska utgångspunkter. Utan snarare är det vi som konstruerar problemen och hur de framställs utifrån vår bild av verkligheten som både formas och skiftar i språket vi uttrycker oss med. 23 Som Bergström och Boréus skriver Istället för att uppfatta idéer som återspeglingar av den materiella verkligheten, kan man se det som att idéerna förutsätter ett språk som i sin tur organiserar den sociala verkligheten. 24 Hur man därmed väljer att utforma policyåtgärder har och göra med hur man ser på orsakerna till problemet och därmed verkligheten. Vilket i sin tur påverkar var och ens problemformulering av det rådande problemet. Därmed är det av intresse att använda mig av ett analytiskt fokus som tar fasta på hur problemet görs och blir ett problem för vilken det framställs ett behov av policys. Jag avser alltså inte att ta ställning till de tankegångar och värderingar bakom de framställningar som råder av arbetslösa och arbetslöshet utan snarare belysa hur arbetslöshet och arbetslösa problemrepresenteras. Tillägas kan, är att det finns en problematik som belyses inom diskursanalysen på ett mer filosofiskt plan: Om man accepterar att verkligheten är socialt skapad, att sanningar är diskursivt producerade effekter, och att subjekten är decentrerade, hur ska man då förhålla till den sanning man som forskarsubjekt producerar? 25 Citatet ovan problematiserar de filosofiska utgångspunkterna i diskursanalysens tillämpning som man bör ha med sig i forskningsprocessen. Eftersom att utgångspunkten är att vår verklighet är socialt konstruerad blir det därmed problematiskt att göra anspråk på någon sanning. Därför är min 21 Jorgenson, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 10 22 Bacchi Carol, Analysing policy: What`s the problem represented to be?, 2009, s. 11 23 Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2012, s. 354 24 Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2012, s. 354 25 Jorgenson, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 13 8
ambition snarare att belysa och analysera de huvuddragen som utgör den politiska diskursen om arbetslösa och arbetslöshet. Inom diskursanalysen är det att ses av värde att sammankoppla diskursanalytiska utgångspunkter med perspektiv inom ramen för diskursanalys. 26 Detta för att olika vyer bidrar också till en större inblick för ämnet och dess eventuella komplexitet. Vilket i sin tur leder till en mer vid förståelse när perspektiven kombineras. Därför kommer jag även att använda mig av det teoretiska perspektivet governmentality i samband med Bacchis diskursanalytiska angreppsätt som också utgör ett teoretiskt perspektiv och som Bacchi utgår ifrån i sin analys. Vad governmentality innebär och hur det kommer att användas i denna uppsats besvarar jag i följande avsnitt. 2.1.1 Governmentality Som jag nämnt ovan är vikten av integrering av flera teoretiska perspektiv inom den diskursanalytiska metoden av värde. Governmentality som teoretiskt perspektiv myntades av Foucault under 1900-talet och hänger samman med diskurser. Detta teoretiska perspektiv handlar om styrningens mentalitet där just uppdelningen av ordet govern och mentality uttrycker en annan innebörd av styrning än den som vanligtvis beskrivs. Där den traditionella definition av government syftar till att se individer som passiva objekt styrda uppifrån och ner så anspråkar governmentality på en mer aktiv syn på de styrda objekten. 27 Styrningen i sig är det som bildar de objekten. Statsvetaren Barbara Cruikshank beskriver denna form av styrning där medborgaren har en mer aktiv roll som hon beskriver som en verkan av maktutövning framför att medborgaren enbart var en deltagare i politiken. 28 Vidare inbegriper styrningens mentalitet de normer, tankegångar såväl som förställningar som är kopplade till politiska processer samt teknik. Policys fyller en stor del av sin funktion i just styrning och de objekt som konstrueras. Därför blir ansvaret för egna handlingar desto viktigare i och med styrningens mentalitet. Ett centralt begrepp inom governmentality är rationaliteter som innebär att systematisera de tankar vi som individer har kring de olika studieobjekten som är både självstyrningen men också de utarbetade policys. Hur vi tänker om detta föregås av språket som talas och dess handlingsutrymme. 29 26 Jorgenson, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 11 27 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 23 28 Cruikshank Barbara, The will to empower: democratic citizens and other subjects, 1999, s. 5 29 Dean Mitchell, Governmentality: power and rule in modern society, 2009, s. 25 9
Den funktion som governmentality perspektivet kommer att fylla i min uppsats är det tar sikte på hur en människa styrs till att bli mer autonom och den meningen friare, men samtidigt som en moralisk person med skyldigheter gentemot omgivningen. 30 Hur denna styrning skulle kunna se ut inom ramen för arbetslöshet kommer därmed bli av relevans att analysera. Genom att analysera styrningsmentaliteten bakom problemet närmar jag mig också det innehåll medborgarskapets villkor fylls med, mer konkret dess deltagande i samhället med utgångspunkt i arbetsmarknadspolitiken Bacchis utvecklar detta teoretiska perspektiv vidare och menar på att vi är styrda av de problematiseringar som görs och därmed är det problemrepresentationen som skall vara i centrum för analys och inte själva problemet. 31 Diskursanalytiska angreppsättet som Bacchi utgår från är governmentality och där styrning är ett centralt begrepp i den meningen att hon menar att vi styrs av problematiseringar. Något som kommer att redogöras för utförligare i följande avsnitt. 2.1.2 En form av policyanalys: problematiseringen av ett problem Bacchis approach av diskursanalys tar sin utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Som innebär att det inte finns några givna problem där ute per se utan det är problematiseringarna i sig som producerar problemen. Till grund för de diskursanalytiska frågorna är policys som det argumenteras för att det är i själva policyformuleringen som problemet uppstår. Genom att formulera en policy för att lösa ett visst problem implicerar man också med det antaganden om att detta är att beakta som ett problem. När en fråga beaktas som ett problem uppstår också behovet av en policy som ska lösa detta problem. Vidare menar Bacchi att är själva policyformuleringen som bör stå i centrum för problempresentationen. I en policy formuleras i regel vad som är problemet och hur det ska gripas an, något som kallas för problempresentation. 32 I problempresentationen finner vi dels det som inkluderas och vad som exkluderas i policyformuleringen. Dels skapas det subjektspositioner. Med subjektspositioner åsyftas att i en diskurs produceras det olika roller som blir tilldelade baserat på normer och det sociala 30 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 30 31 Bacchi Carol, Analysing policy: What`s the problem represented to be?, 2009, s. 263 32 Bacchi Carol, Women, policy and politics: the construction of policy problems, 1999, s. 199 10
sammanhanget, det kan vara både individer såväl som grupper. 33 Utifrån subjektspositionen som vederbörande blivit tilldelad kommer den också att agera utifrån de normer som anses vara rådande. Vilket i sin tur innebär att de subjektspositioner och rollfördelningar som skapas kommer att antingen bli en begräsning eller en möjlighet utifrån den subjektsposition du tillhör. Med andra ord kommer vissa att gynnas eller missgynnas i diskursen. Därför att dessa positioner reglerar hur mycket handlingsutrymme du kommer att inneha. Vidare menar Bacchi att det finns en självklar och underförstådd syn på att policys per automatik är något positivt och något som är ett led i rätt riktning för att lösa samhällsproblem. Därför kan man också se Bacchis angreppssätt som en kritik mot de mer vedertagna policyanalyser där tonvikten har i regel lagts på aktörer och policyformuleringar som självklara lösningar. Det som skiljer Bacchis diskursanalytiska ansats från mer traditionella policyanalyser är att det tar avstamp i det implicita och explicita. Den rationella policyanalysen utgår ifrån den rationella människan och där fokus är på aktörer och bristen på överenstämmelse mellan å ena sidan det som sägs å andra sidan det som görs. Traditionella policyanalysers begräsning är att det inte fångar in det underförstådda då diskrepansen mellan å ena sidan det som sägs å andra sidan det som görs är i fokus till förmån för meningsskapandet i policys. Bacchi fokuserar på hur vi är styrda av problematiseringar och hur de olika policyprocesserna tillskriver människor olika subjektspositioner. Denna form av analys kan uttryckas som en form av kritisk policyanalys. Dock instämmer Bacchi med Foucaults i att kritik inte behöver innebära att man menar på att de saker som utformas inte är bra utan snarare läggs tonvikt på vilka antaganden, premisser och artikuleringar som ligger till grund för de etablerade föreställningarna. 34 Målet med Whats`s the problem represented to be? approachen är att se möjligheter och alternativa förklaringsmodeller. Det är också därför Bacchi avslutningsvis poängterar vikten av att genomgående ställa sig frågan What`s the problem represented to be? i en policyanalys. För att den frågan skall kunna operationaliseras i en analys har Bacchi formulerat dessa frågor som följer: - What is the problem represented to be either in a specific policy debate or in a specific policy proposal? - What pressuppositions or assumptions underlie this representation? 33 Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2012, s. 359 34 Bacchi Carol, Analysing policy: What`s the problem represented to be?, 2009, s. 15 11
- What effects are produced by this representation? How are subjects constituted within it? What is likely to change? What is likely to stay the same? Who is likely to benefit from this representation? - What is left unproblematic in this representation? - How would `reponses` differ if the `problem`were thought about or represented differently? 35 Ovanstående frågor kommer att utgöra en vital del i denna uppsats. Av den anledningen att det kommer att vara mina vägledande analysfrågor när jag analyserar mitt material. Alla frågor kommer inte att användas i denna uppsats utan de som kommer att aktualiseras är de tre första frågorna och en egen fråga för att fånga in skillnader i arbetslöshetsdiskursen av de två studerade tidsperioderna 1979/80 och 2006/07. Bacchis frågor kommer att bli översatta och anpassade efter uppsatsämnet, vilka kommer att utgöra mina forskningsfrågor i avsnittet som följer. 2.1.3 Forskningsfrågor Frågorna utgår ifrån Bacchis diskursanalytiska frågor och har anpassats efter uppsatsämnet för en tydlig operationalisering. För att uppfylla syftet med denna uppsats kommer jag att behöva besvara följande forskningsfrågor: - Vilka är de föreställda problemen om arbetslöshet och arbetslösa som arbetsmarknadspolitiska policyförslag och debatt implicerar? - Vilka antaganden underbygger denna problemrepresentation? - Vilka subjektspositioner konstrueras i och med problempresentationen? Vilka gynnas och missgynnas? Och vilka effekter ger det utifrån de olika positionerna subjekten tillskrivs i den politiska arbetslöshetsdiskursen? - Finns det konflikterande problemrepresentationer såväl som subjektspositioner och effekter mellan de två studerade tidsperioderna 1979/80 och 2006/07? 35 Bacchi Carol, Women, policy and politics: the construction of policy problems, 1999, s. 12-13 12
2.2 Material, urval och avgränsningar För en djupare förståelse av problemrepresentationen i policydokument kommer en kvalitativ analys att tillämpas. Mitt empiriska material kommer att utgöras bland annat av olika nationella policydokument som behandlar arbetslöshet och arbetslösa, vilka är statens offentliga utredningar och propositioner. Varför jag valt denna typ av material är på grund av den utgör en betydande del i den politiska diskursen om arbetslöshet i fråga om meningsskapande som jag presenterat tidigare. Den initiala problemformuleringen kommer ifrån policymakarna och genom formuleringarna indikeras vad som behöver förändras utifrån antagandet att det är ett problem. Antagandet att arbetslöshet är ett problem leder till att föreställningarna bakom diskursen får en produktiv roll och materiella effekter, något som jag kommer att redogöra för utförligare i följande avsnitt. 36 Därför kommer det att vara aktuellt med policydokument som material, då regeringen initierar en statlig utredning som därefter föranleder en proposition efter att utredningen behandlats av remissinstanser. Det är policydokument som innehåller både beskrivningar av arbetslöshetsfrågan såväl som lagförslag. Med urvalet och de avgränsningar som jag gjort gör inte min uppsats anspråk på att ge den heltäckande bilden av arbetslöshetsdebatten. Min uppsats ämnar snarare till att ge en bild av de huvuddragen arbetslöshetens problemrepresentation fylls med och belysa de förändringar som kan tänkas ha skett i medborgarskapets villkor med utgångspunkt i arbetsmarknadspolitiken. Ett annat val som tagits är att jag inte kommer rikta in mig i förhand på en specifik grupp av arbetslösa såsom ungdomar, personer med funktionshinder eller nyanlända invandrare. Utan det kommer att få bli en empirisk fråga i förhållande till analysen av mitt material gällande vilka grupper som beskrivs som centrala för arbetsmarknadspolitikens utformning. Jag kommer att rikta in mig på de generella framställningar som råder av de grupper som problemrepresenteras. Därför att det är återigen problempresentationen som är av vikt då problematiseringar producerar problem. 37 En annan viktig sak som är av vikt att påpeka är att uppsatsen ämnar till att belysa arbetslöshetsdebatten som konstruktion och inte ta ställning till policymakarnas värderingar eller bevekelsegrunder. 36 Bergström Göran, Boréus Kristina, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2012, s. 354 37 Bacchi Carol, Analysing policy: What`s the problem represented to be?, 2009, s. 263 13
I min analys kommer jag att göra empiriska nedslag vid två tidpunkter, 1979/80 och 2006/07. Varför jag valt just dessa årtal är dels på grund av att tidsperioden 2006/07 var ett år i det svenska valet där en av de mest brännande frågor var arbetslöshet och där den borgerliga regeringen lyckades ta frågan till sin och talade om att Sverige står inför ett avgörande vägval mellan å ena sidan arbetslinjen och å andra sidan bidragslinjen. 38 Sedan har mitt val av år även att göra med att det under året 2007 som en av de stora arbetsmarknadsreformerna jobb- och utvecklingsgarantin implementerades. Dock är propositionen av denna reform skriven 2006. Att jobb- och utvecklingsgarantin implementerades ledde till ytterligare en förändring och en förstärkning av arbetslöshetsdiskursen i svensk arbetsmarknadspolitik efter att staten under mitten av 90-talet anammade arbetsmarknadspolitiska åtgärder med en ännu tydligare tonvikt på aktivering på grund av den ekonomiska krisen som ledde till en hög arbetslöshet. Mitt val av material från tidsperioden 1979/80 är på grund av att jag skall kunna se eventuella skillnader och likheter i policybeskrivningen om arbetslösa och arbetslöshet som inte har och göra specifikt med en ekonomisk kris då den dominerande problembeskrivningen kan antas kopplas till den rådande krisen som förklaring, som material från 90-talet kan antas ha gjort och därmed blir det en begränsning då inte fångar in flera dimensioner än ekonomin. Att välja material längre back i tiden kan även ge en större förståelse för diskurser och att problemen inte är givna utan förändras parallellt med samhällsutvecklingen och utifrån den debatt som råder. Jag kommer alltså att göra två nedslag med varsin statlig offentlig utredning och proposition som är sammankopplade från de aktuella åren. Avsaknaden av en opponerande debatt i anslutning till varje tidsperiods policydokument eller analys av arbetslöshetsdebatten utifrån en mediekontext är något som skulle kunna anses begränsa denna uppsats då det skulle kunna ge ytterligare en dimension i arbetslöshetens problemrepresentation. Dock är det policyformuleringen som står i centrum i uppsatsen och sammankopplingen av dokumenten möjliggör ett tydligare sätt att se den politiska diskursen. Dessutom utgörs dokumenten av röster både från statligt tillsatta experter såväl som regeringsbärare, det vill säga auktoriteter med sanningsanspråk på problemet och gör det ännu mer relevant att belysa. 38 Dahlstedt Magnus, Aktiveringens politik: Demokrati och medborgarskap för ett nytt millenium, 2009, s. 40 14
De specifika policydokumenten som kommer att behandlas i denna uppsats och utgöra mitt empiriska material är: År 1979/80 Statens offentliga utredningar, Sysselsättningspolitik för arbete åt alla, SOU 1979:24 Proposition, Om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning, Prop. 1980/81:126 År 2006/07 Statens offentliga utredningar, Från socialbidrag till arbete, SOU 2007:2 Proposition, Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken Prop. 2006/07:89 2.3 Tillvägagångssätt vid analys Inledningsvis kommer jag att läsa igenom de delar i materialet som berör arbetslöshet och arbetslösa noggrant och se var jag kan finna det innehåll i policydokumenten som gäller mina frågor om problemrepresentation, antaganden, subjektspositioner och effekter av arbetslöshet och arbetslösa. Vilket går i linje med de diskursanalytiska utgångspunkterna att låta texten tala för sig själv. Dessa frågor kan sammanfattas i detta förhandskonstruerade analysschema: Problematisering av arbetslöshet och arbetslösa - orsaker - grupper 1979/80 2006/07 Antagande Subjektsposition - Gynnade/missgynnade Förutom detta analysschema som utgångspunkt kommer jag att ha med mig en teoretisk förförståelse i analysen som baseras på den tidigare forskningen, problembilden såväl som den teoretiska genomgången som presenterats. Vilket gör att jag behöva anta perspektiv redan på förhand för att kunna avgöra vad i materialet jag ska plocka upp och vad kan jag glida förbi utan 15
att missa huvuddragen i den politiska arbetslöshetsdiskursen. De perspektiven kommer att utgöras av följande aspekter och relationerna sinsemellan de: 1. Arbetsgivare- arbetstagare 2. Aktör- struktur 3. Kollektivism- individualism 4. Ekonomiska aspekter- sociala aspekter Ovanstående punkter kommer att vara det som utgör mitt urval i det som plockas upp i materialet och analyseras utifrån mina forskningsfrågor. För att besvara mina två första forskningsfrågor Vilka är de föreställda problemrepresentationerna om arbetslöshet som arbetsmarknadspolitiska policyförslag och arbetslöshetsdebatt implicerar och Vilka antaganden underbygger denna problempresentation? kommer jag att intressera mig för vilket innehåll som problemrepresentationen fylls med, där frågor såsom hur talas det om arbetslöshet och arbetslösa? Hur ser policymakarna på individens ansvar och statens roll i hanteringen arbetslöshet och arbetslösa utifrån ett medborgarperspektiv? Jag kommer närmare analysera vilka förslag till lösningar som presenteras för vilka åtgärder man föreslår implicerar också hur man ser på orsakerna. För besvarande av min tredje forskningsfråga Vilka subjektspositioner konstrueras i och med problempresentationen? Vilka gynnas och missgynnas? Och vilka effekter ger det utifrån de olika positionerna subjekten tillskrivs i den politiska arbetslöshetsdiskursen? kommer jag att utgå ifrån tre kategorier av effekter som Bacchi behandlar. 39 Den första effekten som redogörs för är subjektspositioner om hur grupper tillskrivs roller utifrån sin konstruerade subjektsposition i policyn. Med roller åsyftas de som är försummade eller i behov av hjälp. Dessa positioneringar av subjektspositionerna är också något som formuleras inom policydiskursen. De föregås av att dem som formulerar lösningar på problemet definierar även vilka som klassas som de missgynnade eller i behov av hjälp. 40 Den andra effekten tar sikte på de förbehåll som uppkommer i fråga om vad som tillåts sägas, av vem och med vilken auktoritet som tilldelas. Bacchi exemplifierar detta genom att vissa frågor benämns som mer passande för offentliga åtgärder medan andra ses tillhöra det privata och därmed utanför politiken och det offentliga. 39 Bacchi Carol, Women, policy and politics: the construction of policy problems, 1999, s. 45 40 Bacchi Carol, Women, policy and politics: the construction of policy problems, 1999, s. 45 16
Den tredje och sista effekten som kategoriseras är något som beskrivs som de levda effekterna av diskursen. Med de levda effekterna avses att utifrån de problemrepresentationer som formuleras och därmed åtgärder som implementeras leder det till att materiella konsekvenser skapas för människor. Konsekvenserna uttrycks i att människorna får leva effekterna av diskurser på grund av att vissa kommer att gynnas och missgynnas utifrån de värden som tillskrivs i problempresentationen. I relation till mina uppsatsfrågor kommer frågor såsom vilka grupper av arbetslösa betraktas i behov av hjälp, vem missgynnas, vilka får hjälp och vilka motprestationer krävs att för att erhålla hjälp vara av relevans. De nämnda tre effekterna hänger även ihop med dikotomier som också kommer att vara av intresse för mig att utläsa i materialet. Dikotomier innebär att något står i motsatsförhållande till något annat där två begrepp sätts i kontrast till varandra. Detta hänger ihop med de tre ovanstående effekterna genom att dikotomin blir ett ytterligare led i kedjan om vilka som gynnas och missgynnas och på så viss implicerar effekterna hierarkin där dikotomin utgör ett ytterligare led i kedjan och synliggörande för den politiska arbetslöshetsdiskursen. I relation till arbetslöshet skulle en dikotomi kunna vara lönearbetande - bidragstagare. Därför att förutom att de står i motsats till varandra i praktiken tillskrivs de olika positioner i hierarkin och därmed värderas de olika utifrån de normer som råder. 41 I detta fall förfaller lönearbetande vara av mer värde än bidragstagare. Det är också därför det kommer att vara ofrånkomligt att analysera om sysselsättningspolitiken när det talas om arbetslösa. Därför att arbetslösa finns i relation till att det finns sysselsatta. För besvarande av min fjärde och sista fråga Finns det konflikterande problemrepresentationer mellan de två studerade tidsperioderna 1979/80 och 2006/07? kommer jag att jämföra bägge tidsperioders material där blicken riktas mot likheter och skillnader i mina tre första frågor. Min roll i analysen och tolkandet som jag kommer att göra är också en aspekt som är av vikt att lyftas fram. Eftersom att en diskurs består av en tolkning om verkligheten innebär det att diskursanalysen som jag kommer att göra också blir en form av tolkning av verkligheten. Det är en tolkning av många och som därmed visar på att det inte finns någon given verklighetsbild eller en sanning. Snarare ligger möjligheten i att se det underliggande i meningsskapandet såväl som att genom att studera effekterna och jämföra dessa går det även att se vilka problemrepresentationer 41 Bacchi Carol, Analysing policy: What`s the problem represented to be?, 2009, s. 184 17
som möjliggör inkludering av utsatta grupper såväl som exkludering. Att tolka material är inte helt självklart och de begränsningar som kan uppstå med det diskursanalytiska angreppsättet jag har valt kallas för reflexivitetsproblematik. 42 Problematiken med reflexivitet innebär att eftersom forskaren själv är en del av den kultur som undersöks där diskurser råder blir det också svårare att förhålla sig till det som en socialkonstruktion. Forskarens närhet av en diskurs gör också att man delar de problemrepresentationer och ett annorlunda synsätt på problemet kan te sig främmande. När jag bearbetar mitt empiriska material kommer det att bestå av både bokstavligt utläsande såväl som tolkande. Bokstavligt i avseendet att jag gör antagandet att språket fyller en viktig funktion i en policyformulering och tolkande för att jag anser att det blir snävt att tolka ord utan någon större helhet vilket skulle bli en begräsning i att se en arbetslöshetsdiskurs. För att avhjälpa reflexitivitetsproblematiken som skulle kunna uppkomma vid en diskursanalys kommer jag kommer att redogöra konsekvent för de citat som ligger till grund för min tolkning och analys. Dels för att det är viktigt att se hur policy formuleras utan tolkning. Dels för läsaren att reflektera över hur och på vilka premisser ett specifikt citat tolkats. Men framförallt för transparensen och min egen intersubjektivitet i uppsatsen som möjliggör i sin tur en ökad reliabilitet såväl resultatsvaliditet. 42 Jorgenson, Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 12 18
3. Empiri & Analys 3.1 1979- Arbete åt alla I följande avsnitt beskriver jag och analyserar hur arbetslöshet och arbetslösa artikuleras i en av statens offentliga utredningar Sysselsättningspolitik för arbete åt alla från året 1979:24. En utredning om sysselsättning och arbete som kom att prägla proposition Om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning 1980/81:126. Denna proposition lades fram ett år senare av regeringen efter att utredningen gjordes och kommer att analyseras efter denna SOU. I denna SOU behandlas sysselsättningspolitiken och vad som krävs för att öka sysselsättningen. 43 Syftet med utredningen som utgör sysselsättningsutredningens slutbetänkande är bland annat att få en sammanhållen syn på frågor inom ramen för sysselsättning. Utredningen lyfter dels blicken på och arbetskraften som benämns som resurser. Dels genom att belysa de svårigheter som anses föreligga för att allt fler individer skall komma ut i sysselsättning. Utredarnas ambition har varit att lägga fram förslag för en mer långsiktig planering av alla nivåer i samhället som de själva beskriver det. Detta menar man på är det som krävs för en mer ambitiös sysselsättningspolitik skall kunna komma till stånd och att målet arbete åt alla skall kunna uppfyllas. 44 3.1.1. Problemrepresentation och antaganden Ökat intresse måste ägnas de grupper som i dag inte är sysselsatta, både de arbetslösa och de som står helt utanför arbetsmarknaden. Många fler både kan och vill förvärvsarbeta om de får möjligheter till det. Dessa betecknas som potentiell arbetskraft. 45 Utredningen inleds med att peka på att det finns grupper av människor som står utanför arbetsmarknaden. Dessa grupper som inte benämns mer specifikt inledningsvis utgör en potentiell arbetskraft som inte tillvaratagits. Betoning görs även på att dessa grupper har både arbetsförmåga och vilja till att arbeta men att det inte har tagits tillvara. Därför är det av vikt att öka intresset för de arbetslösa. På vilket sätt intresset behöver ökas för de arbetslösa utvecklas inte 43 SOU 1979:24, s.17 44 SOU 1979:24, s.17 45 SOU 1979:24, s.18 19
mer specifikt dock artikuleras en formulering om de arbetslösa som potentiell arbetskraft. Att benämna arbetslösa som potentiell ser jag som ett positivt sätt att beskriva arbetslösa. Ordet potentiell har en positiv laddning både definitionsmässigt såväl som associationsmässigt. Därför att det kan hänföras till att det är något som är möjligt men som inte har förverkligats. Den potentiella arbetskraften tolkar jag därmed ses som en resurs och inte en belastning. Vilket åskådliggör ett ekonomiskt perspektiv i denna formulering, här har vi outnyttjade arbetsresurser, vilket kan kontrasteras mot att man skulle tala om att dessa personer behöver vi få in i den sociala gemenskapen. De grupper som problematiseras är förtidspensionerade, kvinnor, invandrare, ungdomar, personer med funktionshinder eller psykiska störningar och slutligen personer bosatta i glesbygden. Varför fokus riktas mot dessa grupper är för att sysselsättningssiffrorna förefaller sig vara lägre inom dessa grupper. Därför menar utredningen på att de grupper som har lägst sysselsättningsgrad är också de som utgör den största potentiella arbetskraften. De problemen som ligger till grund för att individer är arbetslösa beskrivs som förvärvshinder som måste avlägsnas. 46 Genom att tala om förvärvshinder som måste avlägsnas tyder det på en problembild om en bristande förmåga att utnyttja resurserna och där det är av allra största vikt att hindren avlägsnas så att resurserna kan nyttjas. Denna problemformulering indikerar likt tidigare ett resursperspektiv utifrån ett ekonomiskt synsätt. Vidare beskriver utredarna förvärvshinder som att för somliga kan det handla om ett enda avgörande hinder som står i vägen för ett förvärvsarbete medan för andra kan det vara flera samverkande hinder. De hinder som exemplifieras är otillräcklig grundskoleutbildning samt brist på arbetserfarenhet. Endast fyra av fem har avslutad högstadieutbildning mot en av två som är i arbete. Avsaknaden av avslutad utbildning är något som problematiseras både för ungdomar såväl som äldre arbetslösa. Skillnader i regioner som är glesbygder lyfts också fram som ett problem där mindre än 10 % av de utan arbete kan tänka sig att flytta för ett arbete på annan ort. 47 Vad som gör att människor inte arbetar i glesbygderna konstateras ha att göra med brister i samhällsservicen. 48 Med bristande samhällsservice åsyftas bland annat brister i kommunikationssystemet, brister på annan närservice i bostadsområdena. Men även som ovan nämnt låg utbildning och brister i skolans kommunikation om arbetsmarknaden. Dessa brister bör därför hanteras genom att avsätta större arbetsmarknadspolitiska insatser till de som söker arbete. I problembilden om regionerna tycks de 46 SOU 1979:24, s.21 47 SOU 1979:24, s.21 48 SOU 1979:24, s.310 20