PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt för den finlandssvenska skolutvecklingen. Tillsammans med utbildningsanordnarna, universiteten och övriga intressenter vill Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhetsenhet stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet i kommunerna och samtidigt skapa förutsättningar för en professionell verksamhetskultur och samverkan även på en finlandssvensk nivå dvs. ett gemensamt och samarbetsinriktat ansvarstagande för de finlandssvenska skolornas utveckling mot toppkompetens. Målgruppen är alla svensk- och tvåspråkiga kommuner i fasta Finland. Bakgrund Regeringens mål är att göra finländarna till världens mest kompetenta folk före år 2020. En central utgångspunkt i utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011 2016 är den utbildningsmässiga jämlikheten. Före år 2020 halvera skillnaderna mellan skolor och områden, skillnaderna i inlärningsnivån mellan könen samt den sociala och etniska bakgrundens statistiska korrelation med inlärningsresultaten i den grundläggande utbildningen. Det långsiktiga målet är att avskaffa skillnaderna helt. (UKM, Utbildning och forskning 2011 2016) För att utbildningsmässig jämlikhet ska förverkligas bör alla barn garanteras goda förutsättningar för inlärning och de utbildningsmässiga skillnaderna bör minskas. Även om Finland internationellt sett har små skillnader i fråga om skolorna och hemmets socioekonomiska bakgrund kan man även i de finländska PISAresultaten observera en tilltagande ojämlikhet. Skillnaderna mellan skolorna och den sociala bakgrunden som korrelationskoefficient ska på alla delområden i Pisa-undersökningen höra till de lägsta i jämförelsen. (UKM, Utbildning och forskning 2011 2016) De finlandssvenska eleverna uppvisar, i jämförelse med elever i finskspråkiga skolor, svagare inlärningsresultat i såväl nationella utvärderingar (Utbildningsstyrelsen) som i internationella undersökningar (bl.a. PISA). Särdrag som kännetecknar den finlandssvenska skolan är bl.a. skolornas storlek och tillgänglighet samt elevernas språkliga bakgrund och kulturella identiteter, vilket motiverar ett eget finlandssvenskt skolutvecklingsprojekt. Den lägesöversikt, som lanseras på Utbildningsstyrelsens webbsidor hösten 2012, ger en överskådlig och sammanfattad bild av den finlandssvenska skolverkligheten. 1
Målsättning Den primära målsättningen är att stödja utvecklandet av en professionell verksamhetskultur och stärka det pedagogiska ledarskapet. Målet är att skapa handlingsmönster för skoldirektörer och rektorer att engagera sin personal, ledningsgrupper och beslutsfattare i ett pedagogiskt och didaktiskt utvecklings- och läroplansarbete inom områden, ämneshelheter eller ämnen som i utvärdering av verksamheten konstaterats vara i behov av det. Produkten i projektet är en utvecklingsplan för kommunens skolväsende, i första hand grundläggande utbildning och förskola. De sekundära målsättningarna i projektet är att förbättra elevernas läs- och skrivfärdigheter, utveckla undervisningen i det andra inhemska språket (finska) med betoning på kommunikativa färdigheter samt stärka intresset för och inlärningsresultaten i de naturvetenskapliga ämnena. Ämnesövergripande teman är elevernas motivation, attityder och intresse, samarbetet med hemmen, lärmiljö och IKT, undervisningsmetoder och arbetssätt, mångsidiga språkfärdigheter samt stöd för lärande och skolgång. TOPPKOMPETENS Motivation, attityd Samarbetet med Lärmiljö Undervisningsmetoder Mångsidiga Stöd för lärande och intresse hemmen och IKT och arbetssätt språkfärdigheter och skolgång Professionell verksamhetskultur och pedagogiskt ledarskap Figur 1. I många kommuner saknas tillräckliga utvecklingsresurser: personal, tid eller pengar. Genom att samla de finlandssvenska resurserna universiteten, myndigheterna, tredje sektorn och kommunerna kring ett gemensamt projekt kan kvalitetsarbetet stödjas i flera kommuner och skolor. En utvecklingsplan som engagerar alla parter stödjer det pedagogiska och målinriktade ledarskapet. De sekundära målsättningarna har valts utgående från nationella och internationella jämförelser, där de svenskspråkiga eleverna visar sig nå sämre resultat i läsfärdighet och naturvetenskaper än sina 2
finskspråkiga jämnåriga, men också utgående från signaler från fältet: i tvåspråkiga områden behöver den modersmålsinriktade finskan utvecklas medan A1-lärokursen på många svenskspråkiga orter är utmanande. De ämnesövergripande teman som valts ut upplevs på Utbildningsstyrelsen och av projektets samarbetsparter som angelägna att arbeta med. Under projektets gång kan det ämnesövergripande fältet dock utvidgas eller koncentreras utgående från deltagarnas prioriteringar. Definition av begreppet professionell verksamhetskultur Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan på skolans fostran och undervisning och sålunda på lärandet. Målet är att skolans alla rutiner skall byggas upp så att de konsekvent stödjer skolan att nå målen för fostrings- och utbildningsarbetet.... Målet är en verksamhetskultur som är öppen och interaktiv och som stödjer samarbetet såväl i skolan som med hemmen och samhället i övrigt. Också eleven skall ha möjlighet att vara med om att skapa och utveckla skolans verksamhetskultur. (Grunderna för läroplanen 2004) Lärarens och skolsamfundets professionalitet har betonats i skolornas utvecklingsarbete även tidigare. Under senaste årtionde har mycket arbete satts på att utveckla det yrkesövergripande samarbetet i kommunen, på ledarskapsutveckling och mentorskap, på professionalitet i bemötandet av elever, vårdnadshavare och kolleger etc. Utvecklandet av undervisningen har däremot enskilda lärare eller i bästa fall lärarlag fått ta ansvar för. Allt för ofta saknas skolledningens aktiva grepp och stöd i pedagogiska och didaktiska frågor många gånger på grund av tidsbrist och möjligen tradition. I projektet Toppkompetens utvidgas den professionella verksamhetskulturen till att omfatta även det pedagogiska utvecklingsarbetet och ämnesundervisningen, det som sker i klassrummet, och så att hela skolledningen rektor och lärarna, skoldirektör och beslutsfattare deltar eller är delaktiga i arbetet. Utvecklingsarbetet ska grunda sig på utvärderingsresultat (lokala och/eller nationella) och identifierade utvecklingsbehov och i arbetet utnyttjas forskningsresultat, ny teknik och utomstående sakkunniga. Projektupplägg Det övergripande temat med fokus på professionell verksamhetskultur och pedagogiskt ledarskap riktar sig i huvudsak till skoldirektörer i deltagande kommuner. Målet är att stärka kommunens systematiska utvecklingsarbete genom att i samråd med lärare, rektorer och beslutsfattare uppgöra en utvecklingsplan för kommunens skolväsende och vid behov en plan på skolnivå. I utvecklingsplanen definieras kommunens utvecklingsområden och behov samt nödvändiga åtgärder och insatser. Processen med utvecklingsplanen stödjer dels beslutsfattandet men även det kommande läroplansarbetet på lokal nivå. Projektet genomförs dels i form av gemensamma återkommande seminarier för skoldirektörer och dels i lokala utvecklingsgrupper. Projektet inleds med en projektplaneringsdag 3.10.2012 i Tammerfors och ett startseminarium 19 20.11.2012 i Helsingfors. Den kommunala utvecklingsplanen uppgörs lokalt i samråd med kommunens skolor och beslutsfattare under 2013-14. De lokala utvecklingsgrupperna erbjuds sakkunnigstöd för att leda och/eller delta i processen under projektets gång. 3
Utöver de gemensamma seminarierna och stöd för det lokala arbetet, erbjuder Utbildningsstyrelsen utbildningsdagar inom ramen för delprojekten med fokus på projektets sekundära målsättningar (se figur 1). Bakgrund: De finlandssvenska eleverna uppvisar i jämförelse med elever i finskspråkiga skolor svagare inlärningsresultat. Målet är att stärka kommunens utvecklingsarbete genom att uppgöra en utvecklingsplan för kommunens skolväsende. De lokala utvecklingsbehoven beaktas i det kommunala läroplansarbetet. modersmål 2012: ETT PROJEKT TAR FORM finska 2013-14: EN KOMMUNAL UTVECKLINGSPLAN TAR FORM 2015-16: EN LOKAL LÄROPLAN TAR FORM naturvetenskaper Resurserna samlas, en projektplan görs upp tillsammans med anordnarna och samarbetsparterna. Arbetet genomförs med regelbundna gemensamma seminarier för skoldirektörer varvat med lokalt utvecklingsarbete under handledning av sakkunniga. Figur 2. Samarbetsparter och styrgrupp Projektet Toppkompetens genomförs i samarbete med Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Pedagogiska institutionen vid Helsingfors universitet, Finlands Kommunförbund, Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsärenden, Förbundet Hem och skola, Finlands Svenska Lärarförbund, Opsia samt fortbildningscentralerna Centret för Livslångt Lärande och Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia. Styrgruppens roll är att samla personella och ekonomiska resurser för en gemensam satsning på skolutveckling i Svenskfinland fastställa en projektplan för Toppkompetens-projektet planera innehållet i de gemensamma seminarierna 2012-2016 stödja det lokala utvecklingsarbetet med sakkunskap följa med arbetet och utvärdera projektets resultat. 4
Till projektets styrgrupp har kallats Michael Uljens, Heidi Harju-Luukkainen, Kurt Torsell, Marianne West- Ståhl, Micaela Romantschuk, Tina Nordman och Dan Johansson från nämnda samarbetsparter. Utbildningsstyrelsen representeras i styrgruppen av Bob Karlsson som leder projektet och är styrgruppens ordförande, Christina Anderssén samt Charlotta Rehn som fungerar som styrgruppens sekreterare. Fortbildningscentralerna Palmenia och Centret för livslångt lärande ingår inte i styrgruppen men anlitas som sakkunniga och förverkligare av gemensamma seminarier och processhandledning i det lokala utvecklingsarbetet. Palmenia (Theresa Sui) och Centret för livslångt lärande (Torbjörn Sandén) har närvarorätt på styrgruppsmötena. Informationsspridning Utbildningsstyrelsen är som initiativtagare och huvudsaklig finansiär ansvarig för projekthelheten och resultaten. All information om projektet sprids av Utbildningsstyrelsens svenskspråkiga verksamhetsenhet eller av samarbetspart enligt överenskommelse med Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen öppnar en webbsida hösten 2012, där projektet allmänt presenteras. Vidare öppnas en interaktiv plattform för dialog mellan deltagarna och styrgruppen. 5