Verksamhetsplan 2016 Snösätra förskolor Bockarna Bruse Snösätras förskolor
Sid 2 (27) Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Ett Stockholm som håller samman...6 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...6 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla...12 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...15 2.1 Energianvändningen är hållbar...15 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade...16 2.5 Stockholms miljö är giftfri...17 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...18 3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet...18 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...18 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...19 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika...19 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...20 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...22 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention...23 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla...24 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...25 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...27 av ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat.... Fel! Bokmärket är inte definierat. Budget 2016... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övriga frågor... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Sid 3 (27) Inledning
Sid 4 (27) Snösätra förskolor är en arena och viktig mötesplats för barn och familjer. Vi har utveckling och lärande i fokus med hela människan i sitt sammanhang. Vi bygger tillitsfulla relationer med barn och vårdnadshavare och månar om varje barn och varje vårdnadshavare. Vi skapar en välkomnande och stimulerande lärmiljö som gör att barnet får rika tillfällen att utvecklas och lära. Vi arbetar målmedvetet med att bidra till varje barns lärprocess så de ges möjlighet att erövra ny kunskap, förståelse och förmåga. Detta med läroplanen som grund och utgångspunkt. Alla barn är särskilda! Alla barn har sin egen utvecklingspotential som vi bygger vidare på i det pedagogiska arbetet. Varje barn möter pedagoger med tilltro till barnens förmåga. Det finns inte några gränser för vad barnet kan göra eller bli. Vårdnadshavare är viktiga för oss! Vi tar initiativ och bjuder in till en förtroendefull dialog med vårdnadshavarna så att de har tillit till oss och vill bidra till ett gott samarbete. Vi har behov av att få veta vad vårdnadshavarna tänker om förskolan. Vi bidrar aktivt till att finna annorlunda lösningar och strategier som ett resultat av samarbetet med vårdnadshavarna. Detta gör att deras barn ges ännu större möjligheter att lära och utvecklas.
Sid 5 (27) Verksamhetsplan 2016 har tagits fram i nära samarbete med alla bl.a. på en utvecklingsdag i januari. Vi diskuterade och reviderade en del av våra arbetssätt. För att säkerställa barnperspektivet, likabehandling och jämställds aspekt har Snösätras genuspedagog haft en särskild roll i framtagandet av årets verksamhetsplan. Våra val av utvecklingsområden är framtagna utifrån de resultat vi kunde se i olika mätningar - IKI (intervjuer med barnen)brukarundersökning, medarbetarenkät, Sunda arbetslag, psykosociala enkäten, kvalitetsindikatorn, Tuff-verktyget och de bedömningar och analyser som vi gjort tillsammans. Vi satsar särskilt 2016: Utveckla ett systematiskt jämställdhetsarbete - gemensam satsning i stadsdelen med utbildning av förändringsledare på varje förskola. Kemikaliesmart Snösätra - enligt vägledningen "Kemikaliesmart förskola" fortsätta arbetet med de små barnens miljö. Språkglädje på Snösätra- Under året kommer Snösätra förskolor fortsätta ha en speciell språksatsning. Språket är navet i förskoleverksamheten då barnen använder språket i alla delar av sin utveckling mot att bli demokratiska medborgare som kan ta del av sina rättigheter och skyldigheter i samhället i form av bl.a. utbildning och arbete. På Snösätra förskolor möter vi många familjer med fler språk än svenska vilket ställer höga krav på pedagogerna. För att kunna möta varje barn och vårdnadshavare på ett tillfredsställande vis, med ett gemensamt förhållningssätt och för att kunna arbeta interkulturellt såsom läroplanen menar - fortsätter vi nu att under 2016 sätta särskilt fokus på språket. I och med det här krafttaget ser vi med tillförsikt fram emot att skapa ny kunskap, erfarenhet och engagemang på enheten gällande att bekräfta varje barn i sin kulturella identitet, språk och kommunikation och tillsammans skapa nytt lärande. I brukarenkäten vill vi till 100 % se att vårdnadshavarna är nöjda med sitt barns stöd i att utvecklas språkligt. Revidera kriterierna i "Sunda arbetslag" -Ledningen på Snösätra vill uppmuntra och stödja arbetslagens utveckling genom tydliga uppdrag och nära dialog med laget. Alla medarbetare har en stark vilja att vara en del av ett vinnande lag. För att bli ett verkligt dreamteam behöver arbetslaget arbeta med sin egen utveckling som arbetsgrupp. En grupp med teamförmåga hittar ett sätt att använda sig av olikheter så att de verkligen blir en tillgång. Då behövs en öppen kommunikation kring relationer och samarbete, hur det är och hur laget vill att det skall vara. Ett arbetslag som fungerar som ett team tar tillvara personliga kompetenser, bejakar dem och gör dem till en tillgång. Det gäller att medvetet och tillsammans urskilja olikheterna och de olika kompetenserna för att dra nytta av dem inom ramen för uppdraget. För att lyckas med detta har vi tillsammans på Snösätra processat fram, sedan fler år tillbaka, följande inriktning som sedan fungerat som ledstjärna för arbetslagen: Vi har fokus på och är lojala med uppdraget och beredda att ta emot alla barn Vi ligger steget före och utvecklar pedagogiska strategier Vi arbetar förebyggande och lösningsinriktat; är uppmärksamma och lyfter tidigt angelägna frågor som behöver hanteras, fokuserar på att finna lösningar och tar in hjälp utifrån när det behövs
Sid 6 (27) Vi tar tillvara de olika kompetenserna och den nyfikenhet och engagemang som finns i laget och klarar ut hur ansvaret ska fördelas mellan pedagogerna Vi utvecklar ett sätt att kommunicera som leder verksamheten framåt; med gemensamma tankar om dialog och gemensamma möten som ger medlemmarna i laget möjlighet att ägna sig åt rätt frågor på ett fokuserat sätt. Utvärdera PUT - ger det avsedd effekt utifrån faktiska resurser - vad ger det barnen? Ta fram underlag för- hur vi följer barns utveckling och lärande som pedagoger respektive barn och vårdnadshavare. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 38 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % 0 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,7 3,8 År Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Flickor och pojkar i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda och är så långt som möjligt inkluderade i ordinarie barngrupper. Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra
Sid 7 (27) Aktivitet Startdatum Slutdatum övergång. Behovet av extra stöd är viktigt att beakta. Flickor och pojkar på Snösätra förskolor utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar. Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång Alla barn deltar i lek utifrån sin egen förmåga Vi synliggör och lyfter fram barnens olika erfarenheter, styrkor och ger positiv bekräftelse. Vi tillåter, sätter ord på, och bekräftar barnens alla känslor Vi pedagoger arbetar medvetet med att vara goda förebilder och varje barn bemöts utifrån sina egna behov. Vi främjar leken genom att dela barngruppen i mindre, medvetet sammansatta grupper. Vi pedagoger är aktivt närvarande i barnens lek. Vi använder oss av turtagning i vardagen. Vi uppmärksammar barnen på att deras egna handlingar får konsekvenser för andra; någon kan bli glad eller ledsen. Barnen är med och skapar gemensamma förhållningssätt Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina åsikter, argumentera i diskussioner och lyssna till andras tankar och idéer. Varje dag ges barnen möjlighet att göra val och uttrycka sina tankar och åsikter. Vi delar barnen i mindre grupper så att de kan få hjälp med att se sina egna behov i förhållande till kompisars. Barn råd - att rådgöra med barnen i frågor som gäller deras liv på förskolan i mer organiserad form. Intervjuer med alla barn som har förmåga att bli intervjuade. Barns styrkor. Barngruppen är en viktig resurs i arbetet med att stärka barns empatiska och sociala förmåga. I samspelet med de andra barnen i gruppen kan de öva upp sin förmåga att förstå andras känslor och ta andras perspektiv. Husmodellen Likabehandlingsplanen När vi i olika forum diskuterar och vidareutvecklar. Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och dokumentation. "Min pärm". IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Kontinuerligt uppföljningsarbete sker enligt stadsdelens gemensamma dokument för de barn
Sid 8 (27) som har särskilt stöd. TUFF- värdering av gruppens utveckling. Brukarundersökning. Kvalitetsindikatorn I revideringen av likabehandlingsplanen Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckades med åtagandet I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Att utveckla arbetet med att verkligen använda resultaten i IKI så att det tas på allvar i förändringsarbetet oavsett vilken ålder man jobbar med. Likabehandlingsplanen skall vara ett välkänt och levande dokument. Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr. Aktivitet Startdatum Slutdatum Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och organiseras så att den är stimulerande för flickor och pojkar, stödjer deras lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ. Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund för det språkutvecklande arbetet Flickor och pojkar på Snösätra förskolor utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr. Språk och kommunikation; Barnen utvecklar olika sätt att kommunicera. Matematik; Barnen utvecklar sitt intresse för och använder matematik som verktyg i vardagen; tex. för att lösa problem. Naturvetenskap och teknik; Barnen utvecklar sina intressen och förmågor inom naturvetenskap och teknik. Genom rutiner skapar vi möten, miljöer och meningsfulla sammanhang, där vi lyssnar till och tar tillvara alla barns tankar, funderingar och åsikter. Vi uppmuntrar barnen att berätta om sina erfarenheter och upplevelser samt att utveckla sin fantasi. Vi ger nya upplevelser som vidgar
Sid 9 (27) barnens vyer. Vi stimulerar och utmanar barns nyfikenhet. Vi ger barnen möjlighet till att fördjupa sina kunskaper och intressen. Tillsammans med barnen dokumenterar och reflekterar vi. Vi ger vårdnadshavarna möjlighet att vara aktiva när vi fördjupar oss inom olika ämnen. Tillsammans med pedagogen blir lär plattan ett verktyg för barnens lärande när det gäller berättande och rim och ramsor. Vi använder också noga utvalda appar. Språk: Vi bekräftar barnens känslor - vilket uppmuntrar dem att erövra ett känslospråk. Vi skapar tillfällen för att reflektera med barnen genom ord och bild. Vi arbetar i små grupper för att öka talutrymme, samspel och uppmuntra till kommunikation. Vi uppmärksammar och samtalar kring olika symboler. Vi använder oss av olika uttrycksmedel för att öka ordförrådet; såsom sång och musik, bild lek, rörelse, dans, rytmik och drama Vi erbjuder vårdnadshavarna att låna böcker på modersmålet. Vi kartlägger barnens språksituation genom dokumentet språkdomäner. Vi uppmuntrar användandet av det egna språket såväl i förskolan som hemma. Våra egna flerspråkiga pedagoger använder sina språk i arbetet med barn och föräldrar. Svenska språket används på ett sådant sätt att barnen utvecklar ett alltmer komplext och mångsidigt språk. Vi läser för barnen varje dag. Utveckla våra läsmiljöer - så att de är lockande och inspirerar till läsning. Vi ger barnen möjlighet till att berätta och lyssna till vuxnas berättelser i vardagen. Matematik: Vi har en tillåtande och tillgänglig miljö med material både inne och ute där barnen kan sortera, konstruera och göra jämförelser. Vi benämner de matematiska begreppen tydligt; geometriska former och diagram. Vi tar tillvara på matematiken i vardagen- synliggör. Vi uppmuntrar och benämner barnens matematiska upptäckter. Naturvetenskap och teknik: Vi skapar miljöer med varierat material både inom-och utomhus som leder till ett utforskande kring teknik hos barnen. Vi använder oss särskilt av uterummet som en pedagogisk miljö och fångar upp barnens tankar kring växter, djur och människans samexistens med naturen. Vi utforskar magnetism. De flerspråkiga pedagogerna använder sitt modersmål i mötet med barn och vårdnadshavare som talar samma språk. Den kompetens som många pedagoger har utifrån den kompetensutveckling i språkinterkulturellt förhållningssätt de erhållit. Vårdnadshavarna med sina erfarenheter, kunskaper och olika språk bidrar i verksamheten. Vi deltar i statens satsning kring minoritetsspråket finska. Miljöns utformning och hur vi väljer material. Pedagogers fördjupade kunskaper/intressen t.ex. Grön Flagg-arbetet.
Sid 10 (27) Barnens intressen, lust och nyfikenhet utgör grunden. Vi besöker och samarbetar med biblioteken. Vi får besök av bokbussen några ggr/termin. Tom Tits i Södertälje och Tekniska museet. Naturen och våra egna förskole gårdar. IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) "Min pärm" Brukarundersökningen Kvalitetsindikatorn vilken blir digitaliserad under året. TUFF- värdering av gruppens utveckling. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Språket är överordnat och kräver särskild satsning. Vi vill se ett bättre resultat i brukarundersökningen vad gäller vårdnadshavarnas upplevelse av förskolans arbete med deras barns språkutveckling. Detta innebär att varje arbetslag behöver bli bättre på att beskriva hur de arbetar med att utveckla barnets ordförråd, förmåga att berätta, ställa frågor, uttrycka tankar, att lyssna och utveckla sitt skriftspråk. Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare som är nöjda med förskolans arbete med jämställdhet, normer och värden samt barns inflytande. 85 % År Flickor och pojkar på Snösätra förskolor är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll. Barnen gör egna aktiva val Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga Alla barn ska ha inflytande över innehåll och arbetssätt i förskolan.
Sid 11 (27) Vi betraktar gruppen som en förutsättning till lärande i arbetet med barns demokratiska kompetens. Alla barn har rätt att ha en åsikt, få tiden och uppmuntran att uttrycka den på sina egna villkor och bli lyssnad till med respekt. Pedagogerna synliggör ramarna för inflytande så det blir lättare för barnen att ta till sig. Barnen ska känna att deras röst blir hörd och att de får hjälp i att se andras behov och sätt att tänka. Det icke-verbala språket beaktas i lika hög utsträckning som det verbala. Vi uppmuntrar och väntar in barnets eget sätt att lösa problem. Vi bygger en relation till varje barn och fångar upp intressen, lekar och aktiviteter som initierats av barnen samt utvidgar och berikar dem på ett för barnen meningsfullt sätt. De ska få göra saker i sin egen takt. Vi genomför intervjuer kring kamratskap och inflytande (IKI) med de barn som har förmåga att svara på frågorna. Svaren barnen ger oss blir ett verktyg för att pedagoger skall närma sig barns perspektiv. I IKI ger barnen sina åsikter kring vad de vill göra. Genom att vara lyhörda för barnens sätt att reflektera kring sin omvärld och låta deras perspektiv komma till uttryck lägger vi grunden för en genuin känsla av inflytande. Barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Att uttrycka egna tankar och åsikter, kunna göra egna val och se sig själv som en viktig del i gruppen bidrar till en ökad förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer Barnen deltar i barn råd där deras aktuella och viktiga frågor tas upp och diskuteras, dokumenteras och åtgärdas. I de demokratiska valen av aktiviteter i vardagen blir kommunikation och lyhördhet vitalt. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna med att närma sig barns perspektiv. Resultaten från IKI som visar hur barnen upplever sina möjligheter till inflytande. Barngruppen är en väsentlig tillgång i arbetet med barns inflytande eftersom barnen inom ramen för gruppen kan delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Alla barn oavsett ålder är delaktiga med sina åsikter, önskemål och intressen i planeringen av projekt och den övriga pedagogiska verksamheten vilket gör att vi har en verksamhet som barnen är intresserade och roade av. Den tid då pedagoger ses för diskussion och vidareutveckling t.ex. planeringsdagar. Samtal och intervjuer med barnen varje dag. IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Brukarundersökning. Kvalitetsindikatorn. TUFF-värdering av gruppens utveckling. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med enhetsmålet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Medvetenhet behöver ökas hos alla pedagoger kring hur vi kan ge barn ett utökat inflytande.
Sid 12 (27) Vi behöver diskutera: Vad är inflytande för små barn?, Vad är inflytande för de äldre barnen? Hur gör vi? Utveckla arbetet med att verkligen använda resultatet i IKI så att det tas på allvar i förändringsarbetet oavsett vilken ålder man arbetar med - och särskilt beakta hur flickor respektive pojkar har svarat. 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa samt utövar fysiska aktiviteter. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter upplever att de möter ett varierat utbud av hälsofrämjande aktiviteter. Möjligheterna till spontanidrott för både kvinnor och män är goda i stadsdelen. Aktivitet Startdatum Slutdatum I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från stadsdelens gemensamma riktlinjer. Flickor och pojkar på Snösätra förskolor utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter. Barnen visar intresse för fysiska aktiviteter, mat och hälsa. Barnen har gott självförtroende och en positiv kroppsuppfattning. Vi uppmuntrar och utmanar barnen så att de får en varierad och lustfylld upplevelse av rörelse inom- och utomhus. Detta sker genom spontana och planerade aktiviteter t.ex. yoga, dans, gymnastik och idrott, skogsaktiviteter, fotbollsturnering och gå/spring-lopp. Alla barn är utomhus en gång/dag året runt. Undantag kan förekomma. Vi ser till att det finns en väl avvägd dagsrytm, med balans mellan vila och aktivitet, inne och utevistelse och samvaro i stor och liten grupp. Vi serverar varierade och näringsriktiga måltider. Vi erbjuder ett antal väl sammansatta vegetariska rätter. Vi erbjuder frukt vid olika tillfällen under dagen. Vi har minimerat användningen av socker och sötade produkter. Vi skapar lugna och trivsamma måltidsmiljöer.
Sid 13 (27) Vi använder varandras lokaler för mer varierade och utmanande rörelseaktiviteter. Stora förskole gårdar med möjlighet till varierad rörelse och motoriska utmaningar. Nära till naturen ger regelbundna skogsutflykter. Vi har kockar med hög kompetens. Vi har en Hälsogrupp som har ansvar för att inspirera och driva hälsofrågor för barn och vuxna. Stadsdelens dietist för kompetensutveckling. "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör". Vår danspedagog på enheten. Vi använder oss av de kompetenser vi har t.ex. inom rörelse och idrott. Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och dokumentation. "Min pärm" IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Brukarundersökning. Gruppvärdering (TUFF) Ledningen gör en slutlig bedömning om hur vi har lyckats med enhetsmålet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Att i större utsträckning använda oss av kompetenser bland pedagogerna t.ex. rörelse och idrott. Att vidareutveckla kosten med hjälp av våra fyra kockar för att säkerställa likvärdig kvalitét. 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av kultur och skapande aktiviteter Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter har möjlighet att delta i ett varierat och tillgängligt utbud av kulturaktiviteter.
Sid 14 (27) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året 100 % År Flickor och pojkar på Snösätra förskolor tar del av och utövar kultur i olika former. Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer Vi vet att barn har olika sätt att lära sig på och att barnens lärande underlättas och stimuleras om de ges möjligheter att gestalta sina erfarenheter och sina förmågor med olika språk och uttryckssätt. Vi delar barngruppen i mindre grupper för att ge varje barn utrymme för sitt skapande. Vi uppmuntrar barnens skapande och berättande med olika medel t.ex. dramatisering, målning, text och bild. Vi skapar förutsättningar för barnen att själva utöva musik, dans, rörelse, skapande, drama, rytmik och använda olika media. Det kulturella utbudet i stadsdelen och i staden tas tillvara t.ex. besök på bibliotek, museum och teater. Barnen har möjligheter att lära känna sin stadsdel och hemstad genom utflykter. Varje dag arbetar vi med fantasi genom att läsa böcker, berätta och dramatisera sagor. Vi bokar teater/musik-grupper som kommer till förskolan, detta särskilt för att garantera de yngsta barnens möjlighet till kulturupplevelse. Vi utnyttjar bibliotekens och bokbussens sagostunder och filmvisningar. Vi har musik och sångstunder. Vi tar tillvara den kulturella mångfald vi har. Vi tar tillvara och firar svenska traditioner t.ex. midsommar och lucia. Vi uppmärksammar högtider som familjerna firar. Vårdnadshavarnas delaktighet är viktig i olika sammanhang t.ex. i projekt. De bidrar till att barnen får tillgång till sin kulturella identitet. Vår danspedagog på enheten Stockholms Stad utbud. Folkets Hus i Rågsved. Mediotekets utbud. Vi samarbetar med biblioteken Vi har flerspråkiga pedagoger som bidrar med sin kulturella bakgrund. Barnens familjer bidrar med sina erfarenheter. Vår egen kulturansvariga pedagog inspirerar och bevakar utbudet i staden. Att i alla delar det är möjligt införliva IKT i det vi gör med barnen. Min pärm" (barnens). Kvalitetsindikatorn Brukarundersökning. TUFF- värdering av gruppens utveckling.
Sid 15 (27) Tertialrapporterna. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med enhetsmålet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten " flickor och pojkar". KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndens verksamheter bidrar till ett klimatsmart Stockholm Stadsdelens verksamheter är energieffektiva med minskade utsläpp av växthusgaser som följd. Elanvändningen minskar. Matavfall för biologisk behandling sorteras ut. Samtliga verksamheter genomför aktiviteter i klimat- och miljöhandlingsplanen som är aktuella för enheten. Flickor och pojkar på Snösätra förskolor utvecklar intresse och förståelse för hur miljö och människor, natur och samhälle påverkar vartannat. Flickor och pojkar utvecklar kunskap om hur de själva kan bidra till en hållbar miljö. Vi fortsätter vara certifierade i Grön Flagg. Vi källsorterar utifrån ett hållbarhetstänk och inkluderar barnen i detta. Vi arbetar i projekt med att medvetandegöra barnen om vilka material som är farliga för naturen; exempel att plast aldrig försvinner från jord och haven. Vi komposterar mat till biobränsle, samt gör barnen delaktiga i den gröna hinken. Odling är ett verktyg för att medvetandegöra barnen om naturens kretslopp och ekologi. Vi deltar i skräpplockarveckan, samt arbetar kontinuerligt under året med att plocka skräp i närområdet. Vi utökar den vegetariska delen av kosten. Organisationen " Håll Sverige rent"/" Grön Flagg ". Våra Grön Flagg ansvariga på varje förskola. Vi ser hela enhetens tillgångar som allas- vi har en egen prylbank. Naturen Kockarnas kompetens
Sid 16 (27) Vår god kännare följer upp andelen inköp av miljövänliga produkter. I tertialen sker uppföljning av ekologiska livsmedel. Grön Flagg-ansvariga rapporterar till "Håll Sverige rent " Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur vi lyckas med enhetsmålet. Utveckling Under 2016 fortsätter arbetet med att identifiera utvecklingsområden och fördjupa oss i hållbarhetsarbetet kontinuerligt med hjälp av Grön Flagg. Fortsatt godkänt arbete är en förutsättning för att få behålla certifieringen. Att utveckla arbetet med kemikaliesmart förskola säkerställs som ett enhetsmål. 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Verksamhetens transporter genomförs på ett hållbart sätt Alla resor och transporter i förvaltningens regi genomförs på ett hållbart sätt. Snösätra förskolors transporter genomförs på ett hållbart sätt Snösätra använder kollektiva transportmedel. Vi använder oss av kollektiva färdmedel. Stockholms lokaltrafik I verksamhetsberättelsen kontrollera att vi åkt kollektivt Kontrollera andelen personal som använt sin bil vid olika tillfällen då vi haft konferens. Mäta hur vi vid sådana tillfällen samåkt. Utveckling Medvetandegöra personal så att vi i ännu lägre utsträckning använder egna bilar vid de få tillfällen vi har arbetet förlagt till annan ort.
Sid 17 (27) 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. 100 % Fastställs 2016 37 % Fastställs 2016 År År Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta Andelen köpta ekologiska livsmedel inom förvaltningens verksamheter ökar. Förskolorna arbetar aktivt med kemikaliecentrums vägledning för en kemikaliesmart förskola. Snösätra förskolor arbetar aktivt med kemikaliecentrums vägledning för en kemikaliesmart förskola. Alla förskolor inom enheten ska uppnå nivå 1 i vägledningen. Kontinuerligt inventera/värdera material Vi fortsätter att inte ta emot gamla leksaker eller elektroniska apparater samt att ta bort gammal plast. Grön Flagg-gruppen skall uppdatera handlingsplanen utifrån nivå 2 i vägledningen för kemikaliesmart förskola. Stockholms stads Kemikaliecentrum Snösätras Grön Flagg-grupp Aktuell forskning Barnsäkerhetsronden Grön Flagg-gruppen har uppföljning på respektive förskola utifrån planen. Barnskyddsronden Utveckling Uppdatera nivå 1 för all personal
Sid 18 (27) Informera och medvetandegöra personal om vad nivå 2 innebär. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Medarbetarna i förvaltningen erbjuds möjlighet till kompetensutveckling All tillsvidareanställd personal har adekvat utbildning för sin tjänst. Kompetensutveckling och möjliga karriärvägar erbjuds i förvaltningen. Snösätra förskolor åtar sig att uppmuntra tillsvidareanställda skaffa sig en adekvat grundutbildning. Att alla tillsvidareanställda har adekvat grundutbildning. Vi tar reda på utbildningsvägar och uppmuntrar till utbildning. 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens resurser utnyttjas effektivt Verksamheten bedrivs inom budgetramen. Befintliga resurser används optimalt och invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Snösätra förskolor åtar sig att effektivt och ändamålsenligt utnyttja de resurser som tilldelats. Vi blir mer effektiva och gör medvetna val utifrån våra åtaganden.
Sid 19 (27) Varje år görs en realistisk budget som noga följs upp under årets alla månader tillsammans med stadsdelens controller. Medarbetarna får direktiv och information om läget ekonomiskt och tar ansvar för de inköp som görs. Vi har ett nära samarbete med all personal i frågor som rör barngruppers storlek och resursfördelning. APT och LSG utgör forum för detta. Våra styrdokument avgör de val vi gör. Inom varje arbetslag är vi konsekventa i vårt agerande och vårt förhållningssätt. Vi har rutiner som vi är överens om. Vi skapar utrymme för planering i arbetslagen. Vi frigör tid för varandra genom att ta hand om varandras barn för planeringstid. Vi följer och dokumenterar barnets utveckling och lärande. Innehållet är angeläget, meningsfullt och kopplat till vårt uppdrag. Vi värnar om att alla får komma till tals. Schemaläggning sker alltid efter att vi först tagit reda på föräldrarnas behov av tid för sitt barn. Vi förbättrar ständigt vår inom- och utomhusmiljö utifrån barnen. Vi använder resurser så effektivt som möjligt i förhållande till de mål och åtaganden vi har satt upp. Vi har regelbundet avsatt tid för olika möten då vi stämmer av detta. varje månad med controller. Vi följer kontinuerligt upp arbetssätten i våra åtaganden och övriga arbetsprocesser för att säkra kvalitét. På lsg,apt, avdelningsmöten och planeringsdagar ser vi över våra resurser. Utveckling Vi kan bli ännu bättre på att utnyttja de kompetenser som finns inom enheten. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhets integreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön Enskede-Årsta-Vantör är en jämställd stadsdel där makt och resurser fördelas lika Nämndmål uppfylls med lika goda resultat för flickor och pojkar, kvinnor och män.
Sid 20 (27) Snösätra förskolor fördelar makt och resurser lika ur ett jämställdhetsperspektiv Verksamheten är organiserad så att flickor och pojkar i sin lek har utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen. Oavsett om man är flicka eller pojke har man frihet att i sin lek välja vad man leker. Pedagogerna ser till att barnen i leken får tillgång att prova på så att de får nya erfarenheter och uppmuntras att välja det som de vanligtvis inte skulle välja. Böckerna speglar flickor och pojkars perspektiv. Flickor och pojkars intressen syns i miljön. Flickor och pojkars åsikter och förslag lyssnas på och lyfts fram och genomförs i lika hög grad. Pedagoger som blir mer medvetna då vi utbildar alla i jämställhet. I planering av material och miljö styr vi resurser så att de blir ändamålsenliga ur ett jämställdhetsperspektiv. IKI (barnintervjuer) TUFF Reflektioner i arbetsgrupper, arbetsplatsträffar och andra pedagogforum. Brukarenkät Utveckling Vidareutbilda alla pedagoger 2016 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 83 År Sjukfrånvaro 6 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag 1-14 1,5 % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndens arbetsplatser har goda arbetsvillkor Efterfrågade medarbetare kan rekryteras och behållas. Frisknärvaron är hög och medarbetare
Sid 21 (27) och chefer trivs på arbetsplatsen. Goda resultat uppnås i medarbetarundersökningen, den psykosociala skyddsronden och i relevanta brukarundersökningar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren inom 1-3 dagar efter att de insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på arbetsplatsen Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska höjas Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö Snösätra förskolor ska vara en attraktiv arbetsgivare. Sjukfrånvarons nivå sänks Att vi har lätt att nyanställa utbildade pedagoger. Behålla andelen förskollärare. Att det syns i enkäter, både från vårdnadshavare och barn, att de är nöjda med det vi gör för dem. Att det syns i arbetsmiljöenkäten och medarbetarenkäten att medarbetarna förstår sitt uppdrag, vill bidra, känner delaktighet, upplever att de utvecklas och känner arbetsglädje. Att det i IKI framgår att vi har ett tydligt barnperspektiv. Vi är tydliga i vår beskrivning av Snösätra så att det framgår att vi har ett tydligt barnperspektiv. Vi strävar efter att vara en lärande organisation som präglas av öppenhet, en tillåtande atmosfär och ett genuint erfarenhetsutbyte där varje medarbetare känner sig delaktig. Vi skapar möten över gränserna för gemenskap och tillhörighet. Vi är övertygade om att detta är viktiga faktorer för att enheten upplevs attraktiv av medarbetarna. En dialog förs ständigt mellan ledning och medarbetare kring mål och resultat samt deras upplevelser och tankar kring verksamheten, arbetsklimat och sin arbetsmiljö. Vi skapar tillsammans ett klimat där det är tillåtet att pröva sina idéer och där kollegor och chefer uppmuntrar till vidareutveckling. Vi satsar på att ge ny personal och vikarier en introduktion i vad Snösätra Förskolor står för och vad vi vill förverkliga. Medarbetarsamtal mellan förskolechef/biträdande förskolechef och medarbetare en gång/år. I olika mötesformer ges alla möjlighet till samtal med kollegor och chefer kring sitt uppdrag. Alla medarbetare är delaktiga i att reflektera över resultatet av arbetsmiljöenkäten och medarbetarenkäten. LSG går vi igenom resultatet där lyfter vi de punkter som är anmärkningsvärda på något sätt. Därefter presenteras resultatet på Apt för vidare diskussioner
Sid 22 (27) på varje förskola. Till sist får varje arbetslag fördjupa sig i materialet och diskutera hur deras arbete påverkas av hur de har det på arbetsplatsen och med varandra. Vilka förbättringsområden de kan se när de kopplar resultaten i enkäterna från barn, vårdnadshavare och medarbetare. Vi har kontinuerlig kompetensutveckling som ligger i linje med våra mål. De ansvariga pedagogerna i "Hälsogruppen" på respektive förskola inspirerar och uppmuntrar till personalens ansvarstagande för sin egen hälsa. Alla aktiviteter uppmuntras och vid önskemål tilldelas resurser. Alla ges möjlighet i sitt arbetslag att ta ansvar för att ge varandra förlängd rast om man tar en promenad i samband med denna. Det finns massagestolar på alla förskolorna." Vårt redan implementerade arbetssätt med "Sunda arbetslag" säkerställer att ha dessa frågor på dagordningen. Alla medarbetare i organisationen bidrar till att vi är en attraktiv arbetsplats. Utifrån svaren i medarbetarenkäten och arbetsmiljöenkäten vidareutvecklar vi förutsättningarna för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vid varje lsg och arbetsplatsträff har vi arbetsmiljö på dagordningen. Vår idéplattform är en resurs för att skapa lust och energi. Företagshälsovården och personalavdelningen kontaktas vid behov. Våra ansvariga i "Hälsogruppen" på varje förskola. av "Sunda arbetslag" av enhetsmålet i medarbetarenkät och psykosociala arbetsmiljöenkäten.. Stadens statistik för sjukfrånvaro. Varje dag när chef-medarbetare möts i små och stora sammanhang. Utveckling Vi vidareutvecklar och uppdaterar kriterierna i "Sunda arbetslag". Vi ser över möjligheterna att skapa nätverk utifrån olika aktuella frågor och olika yrkesroller. Se över behov av fadder vid nyanställning. 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndens verksamheter utgår från mänskliga rättigheter och är fria från diskriminering Alla människor som kommer i kontakt med förvaltningens verksamheter bemöts med respekt utifrån att de är lika i värde och har lika rättigheter. I förvaltningens verksamheter bemöts alla
Sid 23 (27) med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder, ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. utvecklas för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. Aktivitet Startdatum Slutdatum All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på kön Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av ett gott bemötande För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att komma ifråga för arbete inom förvaltningen. Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en del i det ordinarie arbetet. Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Nämndens verksamheter respekterar och lever upp till barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention Barnperspektivet genomsyrar all verksamhet. Snösätra förskolor respekterar och lever upp till barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention Barnperspektivet genomsyrar all verksamhet I likabehandlingsarbetet använder vi "husmodellen" då vi planerar lokaler och utformar verksamheten. IKI (barnintervjuer) är det som skall vara vårt främsta styrdokument då vi planerar verksamheten. Barnperspektivet genomsyrar alla enhetsmål.
Sid 24 (27) Likabehandlingsgruppen IKI (barnintervjuer) Kansliet för mänskliga rättigheter i huvudsak sker uppföljningen när vi intervjuar barnen; IKI. 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Tillgängligheten till nämndens verksamheter och parkmiljöer är god Invånarna upplever att information om förvaltningens verksamheter är tillgängliga. De känner till verksamheterna och upplever att det är lätt att komma i kontakt med verksamheten och dess medarbetare. Förvaltningens lokaler är tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Invånarna är nöjda med tillgängligheten i park- och stadsmiljön. Kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever tillgänglighet i stadsmiljön. Samtliga verksamheter genomför nämndens aktiviteter kopplade till programmet för delaktighet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Brukare ska kunna kommunicera direkt med personal inom förvaltningen utan att behöva gå via stadens kontaktcenter Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter Skriftlig information som förvaltningen utformar ska ses över och anpassas till lättläst Vi åtar oss att informera om verksamheten på Snösätra förskolor Att vårdnadshavarna är nöjda med den information de fått och att de väljer våra förskolor Vår webbplats uppdateras ständigt. Där visar vi upp vår verksamhet. Vi tar emot vårdnadshavare som söker förskoleplats. Vi tar emot studiebesök. Vi har utarbetat broschyrer där vi beskriver verksamheten. Personalens arbetskläder har enhetens namn som logga. När de tillsammans med barnen rör sig i staden representerar de våra förskolor.
Sid 25 (27) Våra familjer som rekommenderar oss till andra familjer. Vår hemsida. Jämför Stockholm där bl.a. andelen förskollärare och brukarundersökningen finns att ta del av. Öppna förskolorna i stadsdelen. EÅV-bladet Vi frågar nya familjer hur de fått information om Snösätra förskolor. Utveckling Se till att vi har vårdnadshavare som upplever att förskolan motsvarar deras behov. De kan sedan rekommendera andra att välja Snösätra förskolor. 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten 80 % fastställs 2016 År Kvinnor och män ges möjlighet till inflytande över det stöd de får och verksamhetens utformning Vårdnadshavare har möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan. Kvinnor och män ges möjlighet till inflytande över det stöd de får. Vårdnadshavarna på Snösätra förskolor känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Vårdnadshavarna har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum). Vårdnadshavarna är som helhet nöjd med sitt barns förskola. Vårdnadshavarana har fått information om förskolans mål och arbetssätt. Vi möter vårdnadshavarna med respekt och lyhördhet. Vi skapar möten som präglas av ömsesidighet och dialog. Vårdnadshavarna är en viktig länk mellan barnet och förskolan för
Sid 26 (27) att fånga upp det barnet berättar hemma. Vi möts på olika sätt genom t ex föräldraaktiv inskolning - det innebär att vårdnadshavarna och barnet är på förskolan hela dagar i ca en vecka. Den föräldraaktiva inskolningen, som utgör ett av de första mötena mellan förskola och vårdnadshavare, är av största vikt för oss. Vi möts också vid utvecklingssamtal där vi ofta använder oss av lär plattor för att visa och skapa samtal med vårdnadshavarna kring varje barns lärande och utveckling. Genom lär plattan kan vi visa bilder på barnen kopplade till varje målområde i läroplanen. Vi möter också vårdnadshavarna i dagliga kontakten vid hämtning och lämning, intressegrupper och möten. Förutom de traditionella föräldramötena anordnar vi också drop-in där vårdnadshavarna har valfriheten att komma exempelvis mellan klockan 15-17. Då träffas vi under mer avslappande former och kan möta varje enskild vårdnadshavare och samtidigt berätta om våra arbetssätt och mål med verksamheten. Vi lyssnar särskilt till vårdnadshavarnas förväntningar och synpunkter. Vi möter också vårdnadshavarna genom temakvällar, då hela förskolan fokuserar på exempelvis ett par målområden. I vår verksamhet med barnen skapar vi möjligheter för vårdnadshavarna att vara delaktiga genom att tillvarata deras kunskaper och erfarenheter. Detta berikar barnen i deras vidare utforskande och upptäckande av omvärlden och vårdnadshavarna blir mer delaktiga i sina barns lärprocesser. I den pedagogiska dokumentationen som finns i Min pärm kan varje familj följa sitt barns utveckling och lärande. Genom olika sätt att kommunicera via vecko- månadsbrev, hemsida, instagram och lär platta har vi möjlighet att nå alla vårdnadshavare med information. Alla vårdnadshavare ges möjlighet till tolk vid önskemål. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna på enheten att aktivt inkludera vårdnadshavarna i förskolans verksamhet. Den föräldraaktiva inskolningen leder till att vi tidigt lägger grunden till ett förtroendefullt samarbete. Oavsett mötesform tar vi tillvara det vårdnadshavarna har att säga, vilket leder till en ständig dialog kring såväl det enskilda barnet som förskolans verksamhet. Vi utvecklar kommunikationssätten med familjerna t.ex. via webbsidan och mail samt pedagogisk dokumentation. Vi arbetar med att kommunicera vår verksamhetsplan med vårdnadshavarna på ett för dem meningsfullt sätt med hjälp av pedagogisk dokumentation och på vår webbsida. Svaren från intervjuer med vårdnadshavarna och brukarundersökningen leder till vidareutveckling av samarbetet. Kontinuerlig uppföljning i vardagen när vårdnadshavare och pedagoger möts. Brukarundersökningen. Utvecklingssamtal. Kvalitetsindikatorn TUFF-värdering av gruppens utveckling. Dela ut blanketten förslag och klagomålshantering. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med enhetsmålet.
Sid 27 (27) Utveckling Vi ska fortsätta vårt arbete med att utarbeta nya sätt att kommunicera våra mål och åtaganden med barnens vårdnadshavare, inte minst genom ökat IKT-användande. Arbetet med att få vårdnadshavare delaktiga i vår verksamhet fortsätter. Vårdnadshavare ska i större utsträckning få ta del av resultatet i IKI. Vi behöver återigen se över syftet med "Min pärm", eftersom vi ser att pärmarnas innehåll ser olika ut. Vi kommer att dela ut kvalitetsgarantierna och likabehandlingsplan till de vårdnadshavare som så önskar. 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elektroniska inköp 67 % Tas fram av nämnden Tertial