Handläggare: Ann-Sofie Hesselbom. Telefon:

Transkript

1 Snösätra förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (27) Handläggare: Ann-Sofie Hesselbom Telefon: Snösätras förskolor

2 Sid 2 (27)

3 Sid 3 (27) En förskola i världsklass vision 2030! Snösätra förskolor är en arena och viktig mötesplats för barn och familjer. Vi har utveckling och lärande i fokus med hela människan i sitt sammanhang. Vi bygger tillitsfulla relationer med barn och vårdnadshavare och månar om varje barn och varje vårdnadshavare. Vi skapar en välkomnande och stimulerande lärmiljö som gör att barnet får rika tillfällen att utvecklas och lära. Vi arbetar målmedvetet med att bidra till varje barns lärprocess så de ges möjlighet att erövra ny kunskap, förståelse och förmåga. Detta med läroplanen som grund och utgångspunkt. Alla barn är särskilda! Alla barn har sin egen utvecklingspotential som vi bygger vidare på i det pedagogiska arbetet. Varje barn möter pedagoger med tilltro till barnens förmåga. Det finns inte några gränser för vad barnet kan göra eller bli. Vårdnadshavare är viktiga för oss! Vi tar initiativ och bjuder in till en förtroendefull dialog med vårdnadshavarna så att de har tillit till oss och vill bidra till ett gott samarbete. Vi har behov av att få veta vad vårdnadshavarna tänker om förskolan. Vi bidrar aktivt till att finna annorlunda lösningar och strategier som ett resultat av samarbetet med vårdnadshavarna. Detta gör att deras barn ges ännu större möjligheter att lära och utvecklas.

4 Sid 4 (27) Vi satsar särskilt 2015 Sunda arbetslag-ledningen på Snösätra vill uppmuntra och stödja arbetslagens utveckling genom tydliga uppdrag och nära dialog med laget. Alla medarbetare har en stark vilja att vara en del av ett vinnande lag. För att bli ett verkligt dream team behöver arbetslaget arbeta med sin egen utveckling som arbetsgrupp. En grupp med teamförmåga hittar ett sätt att använda sig av olikheter så att de verkligen blir en tillgång. Då behövs en öppen kommunikation kring relationer och samarbete, hur det är och hur laget vill att det skall vara. Ett arbetslag som fungerar som ett team tar tillvara medlemmarnas personliga kompetenser, bejakar dem och gör dem till en tillgång. Det gäller att medvetet och tillsammans urskilja olikheterna och de olika kompetenserna för att dra nytta av dem inom ramen för uppdraget. För att lyckas med detta har vi tillsammans på Snösätra processat fram, sedan fler år tillbaka, följande inriktning som sedan fungerat som ledstjärna för arbetslagen: Vi har fokus på och är lojala med uppdraget och beredda att ta emot alla barn Vi ligger steget före och utvecklar pedagogiska strategier Vi arbetar förebyggande och lösningsinriktat; är uppmärksamma och lyfter tidigt angelägna frågor som behöver hanteras, fokuserar på att finna lösningar och tar in hjälp utifrån när det behövs Vi tar tillvara de olika kompetenserna och den nyfikenhet och engagemang som finns i laget och klarar ut hur ansvaret ska fördelas mellan pedagogerna Vi utvecklar ett sätt att kommunicera som leder verksamheten framåt; med gemensamma tankar om dialog och gemensamma möten som ger medlemmarna i laget möjlighet att ägna sig åt rätt frågor på ett fokuserat sätt. Språkglädje på Snösätra-Under året kommer Snösätra förskolor fortsätta ha en speciell språksatsning. Språket är navet i förskoleverksamheten då barnen använder språket i alla delar av sin utveckling mot att bli demokratiska medborgare som kan ta del av sina rättigheter och skyldigheter i samhället i form av bl.a. utbildning och arbete. På Snösätra förskolor möter vi många familjer med fler språk än svenska vilket ställer höga krav på pedagogerna. För att kunna möta varje barn och vårdnadshavare på ett tillfredsställande vis, med ett gemensamt förhållningssätt och för att kunna arbeta interkulturellt såsom läroplanen menar - fortsätter vi nu att under 2015 sätta särskilt fokus på språket. I och med det här krafttaget ser vi med tillförsikt fram emot att skapa ny kunskap, erfarenhet och engagemang på enheten gällande att bekräfta varje barn i sin kulturella identitet, språk och kommunikation och tillsammans skapa nytt lärande. I brukarenkäten vill vi till 100 % se att vårdnadshavarna är nöjda med sitt barns stöd i att utvecklas språkligt. Revidera idéplattformen- vi bör skapa utrymme för att ompröva och ge liv så att

5 Sid 5 (27) idéplattformen blir en tydlig kompass för ALLA, det är många nya medarbetare som tillkommit sedan vi tog fram denna. Pedagogisk utvecklingstid- förutsättningar måste skapas som är hållbara över tid så att put kan genomföras, det har inte skett hittills. Hur ska pedagogerna på Snösätra bäst ta emot nya familjer? - bland annat ur ett likabehandlingsperspektiv, har vi konstaterat detta behov. Öka vårdnadshavarnas kunskap om kosten på förskolan- utifrån förskoleundersökningens resultat ser vi detta behov. Giftfri förskola- ett viktigt område med tanke på de små barnens miljö. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 44 % 39 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande År 3,5 3,7 År Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr. Vårdnadshavarna känner delaktighet och har förtroende för förskolans verksamhet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling Andel föräldrar som är nöjda med förskolans samverkan med hemmet Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas 85 % År 85 % År 90 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum

6 Sid 6 (27) Aktivitet Startdatum Slutdatum Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och organiseras så den är stimulerande för barnen, stödjer deras lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ. Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal. Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund för det språkutvecklande arbetet Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr oavsett kön. Språk och kommunikation; Använder olika genrer Använder olika sätt att kommunicera Visar intresse för bilder, texter och medier Matematik; Visar intresse för och använder matematiska begrepp Har förmåga att föra och följa matematiska resonemang Använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex. för att lösa problem Naturvetenskap och teknik; Visar förståelse för teknik i vardagen Visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri Har kunnande om växter och djur Visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen Har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material Arbetssätt Genom rutiner skapar vi möten, miljöer och meningsfulla sammanhang, där vi lyssnar till och tar tillvara alla barns tankar, funderingar och åsikter. Vi uppmuntrar barnen att berätta om sina erfarenheter och upplevelser samt att utveckla sin fantasi. Vi ger nya upplevelser som vidgar barnens vyer. Vi stimulerar och utmanar barns nyfikenhet. Vi ger barnen möjlighet till att fördjupa sina kunskaper och intressen. Tillsammans med barnen dokumenterar och reflekterar vi. Vi ger vårdnadshavarna möjlighet att vara aktiva i projektarbeten. Vi introducerar lärplattan som ett hjälpmedel, denna ger oss möjlighet att fånga hela lärprocessen. Pedagoger och barn forskar, dokumenterar och reflekterar tillsammans. Språk: Vi ser till att barnen uppmuntras i att erövra ett känslospråk. Vi skapar tillfällen för att reflektera med barnen genom ord och bild. Vi arbetar i små grupper för att öka talutrymme, samspel och uppmuntra till kommunikation. Vi uppmärksammar och samtalar kring olika symboler. Vi använder oss av olika uttrycksmedel för att öka ordförrådet; såsom sång och musik, bild,

7 Sid 7 (27) lek, rörelse, dans, rytmik och drama Vi lånar ut böcker till vårdnadshavare på modersmålet. Vi kartlägger barnens språksituation genom dokumentet språkdomäner. Vi uppmuntrar användandet av det egna språket såväl i förskolan som hemma. Våra egna flerspråkiga pedagoger använder sina språk i arbetet med barn och föräldrar. Svenska språket används på ett sådant sätt att barnen utvecklar ett alltmer komplext och mångsidigt språk. Vi läser för barnen varje dag. Utveckla våra läsmiljöer - så att de är lockande och inspirerar till läsning. Vi ger barnen möjlighet till att berätta och lyssna till vuxnas berättelser. Matematik: Vi har en tillåtande och tillgänglig miljö med material både inne och ute där barnen kan sortera, konstruera och göra jämförelser. Vi benämner de matematiska begreppen tydligt; geometriska former, diagram och magnetism. Vi tar tillvara på matematiken i vardagen- synliggör. Vi uppmuntrar och benämner barnens matematiska upptäckter. Naturvetenskap och teknik: Vi skapar miljöer med varierat material både inom-och utomhus som leder till ett utforskande kring teknik hos barnen. Vi använder oss särskilt av uterummet som en pedagogisk miljö och fångar upp barnens tankar kring växter, djur och människans samexistens med naturen. Resursanvändning De flerspråkiga pedagogerna använder sitt modersmål i mötet med barn och vårdnadshavare som talar samma språk. Den kompetens som många pedagoger besitter utifrån den kompetensutveckling i språkinterkulturellt förhållningssätt de erhållit. Vårdnadshavarna med sina erfarenheter, kunskaper och olika språk bidrar i verksamheten. Miljöns utformning och hur vi väljer material. Pedagogers fördjupade kunskaper/intressen t.ex. Grön Flagg-arbetet. Barnens intressen, lust och nyfikenhet utgör grunden. Stadsdelens språkpedagog. Tom Tits i Södertälje och Tekniska museet. Naturen och våra egna förskole gårdar. Uppföljning IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) "Min pärm" Brukarundersökningen Kvalitetsindikatorn TUFF- värdering av gruppens utveckling. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar".

8 Sid 8 (27) Utveckling Pedagogerna skall få fortbildning inom de områden som läroplanen ställer krav på. Kunskapen om hur man skall dokumentera för att följa barns utveckling och lärande är ett utvecklingsområde. Utemiljön och hur vi förhåller oss till den är ett utvecklingsområde. Under 2014 satsar vi särskilt på språket. Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Vårdnadshavarna känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten Vårdnadshavarna vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt Arbetssätt Vi möter vårdnadshavarna med respekt och lyhördhet. Vi skapar möten som präglas av ömsesidighet och dialog. Vi möts på olika sätt genom t ex föräldraaktiv inskolning - det innebär att vårdnadshavarna och barnet är på förskolan hela dagar i ca en vecka. Den föräldraaktiva inskolningen, som utgör ett av de första mötena mellan förskola och vårdnadshavare, är av största vikt för oss. Vi möts också vid utvecklingssamtal där vi använder oss av lär plattor för att visa och skapa samtal med vårdnadshavarna kring varje barns lärande och utveckling. Genom lär plattan kan vi visa bilder på barnen kopplade till varje åtagande. Vi möter också vårdnadshavarna i dagliga kontakten vid hämtning och lämning, intressegrupper och möten. Förutom de traditionella föräldramötena anordnar vi också drop-in där vårdnadshavarna har valfriheten att komma exempelvis mellan klockan Då träffas vi under mer avslappande former och kan möta varje enskild vårdnadshavare och samtidigt berätta om våra arbetssätt och mål med verksamheten. Vi möter också vårdnadshavarna genom temakvällar, då hela förskolan fokuserar på exempelvis ett par åtagandet. Då kan vi erbjuda utställningar av barnens alster samt mingel med andra vårdnadshavare. Samtidigt har vi en medvetenhet att kommunicera våra arbetssätt och mål. Dessa möten leder till ökad förståelse för våra olika roller och ett fördjupat samarbete kring barnet. I vår verksamhet med barnen skapar vi möjligheter för vårdnadshavarna att vara delaktiga genom att tillvarata deras kunskaper och erfarenheter. Exempelvis bjuder vi in till samtal runt våra aktuella projekt med barnen genom t.ex. intervjuer med vårdnadshavarna om deras bakgrund och erfarenheter gällande exempelvis sagor, böcker och berättande. Detta berikar barnen i deras vidare utforskande och upptäckande av fenomen i omvärlden, och vårdnadshavarna blir mer delaktiga i sina barns lärprocesser. I den pedagogiska dokumentationen som finns i Min pärm kan varje familj följa sitt barns utveckling och lärande. Genom att ge ut vecko /månadsbrev har vi möjlighet att nå alla vårdnadshavare med information. I breven berättar vi om barnens aktiviteter och lärande kopplat till arbetssätt och mål för verksamheten. Samtliga förskolor i enheten anordnar också varje år en sommarfest till vilken vårdnadshavarna bjuds in. Vi använder alltid tolk i mötet med vårdnadshavarna, vid behov.

9 Sid 9 (27) Resursanvändning Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna på enheten att aktivt inkludera vårdnadshavarna i förskolans verksamhet. Den föräldraaktiva inskolningen leder till att vi tidigt lägger grunden till ett förtroendefullt samarbete. Oavsett mötesform tar vi tillvara det vårdnadshavarna har att säga, vilket leder till en ständig dialog kring såväl det enskilda barnet som förskolans verksamhet. Vi utvecklar kommunikationssätten med familjerna t.ex. via webbsidan och mail samt pedagogisk dokumentation. Vi arbetar med att kommunicera vår verksamhetsplan med vårdnadshavarna på ett för dem meningsfullt sätt med hjälp av pedagogisk dokumentation och på vår webbsida. Svaren från intervjuer med vårdnadshavarna och brukarundersökningen leder till vidareutveckling av samarbetet. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning i vardagen när vårdnadshavare och pedagoger möts. Brukarundersökningen. Utvecklingssamtal. Kvalitetsindikatorn TUFF-värdering av gruppens utveckling. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagande. Utveckling Vi ska fortsätta vårt arbete med att utarbeta nya sätt att kommunicera våra mål och åtaganden med barnens vårdnadshavare, inte minst genom ökat IKT-användande. Arbetet med att få vårdnadshavare delaktiga i vår verksamhet fortsätter. Vårdnadshavare ska i större utsträckning få ta del av resultatet i IKI. Att anordna ABC-kurser med våra egna vårdnadshavare på Snösätra. Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns inflytande och delaktighet 85 % År Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll oavsett kön. Barnen gör egna aktiva val

10 Sid 10 (27) Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga Arbetssätt Alla barn ska ha inflytande över innehåll och arbetssätt i förskolan. Barns lärande och utveckling underlättas när vi utgår ifrån och bygger verksamheten på barnens egna intressen. Vi bygger en relation till varje barn och fångar upp intressen, lekar och aktiviteter som initierats av barnen samt utvidgar och berikar dem på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi tar tillvara varje barns nyfikenhet, lust och motivation. Vi uppmuntrar och väntar in barnets eget sätt att lösa problem. De ska få göra saker i sin egen takt. Vi genomför intervjuer kring kamratskap och inflytande med alla 3-6-åringar. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnad till med respekt. Vi upplyser och uppmuntrar barnen om rätten till sin åsikt samt att den åsikten respekteras. Vi uppmuntrar alla barn till att ha en åsikt samt ger dem utrymme att uttrycka den. Vi betraktar gruppen som en förutsättning till lärande i arbetet med barns demokratiska kompetens. Barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande vilket bidrar till en ökad förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer t ex att uttrycka egna tankar och åsikter, kunna göra egna val och se sig själv som en viktig del i gruppen. I de demokratiska valen av aktiviteter i vardagen blir kommunikation och lyhördhet vitalt. Det icke-verbala språket beaktar vi i lika hög utsträckning som det verbala. Vi pedagoger arbetar medvetet med att närma oss barns perspektiv. Vi är lyhörda och in lyssnande för barnens intressen och lyfter fram samt arbetar med barnens egna frågor, funderingar och intressen. Genom att vara lyhörda för barnens sätt att reflektera kring sin omvärld och låta deras perspektiv komma till uttryck lägger vi grunden för en genuin känsla av inflytande. Resursanvändning Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna med att närma sig barns perspektiv. Resultaten från IKI som visar hur barnen upplever sina möjligheter till inflytande. Barngruppen är en väsentlig tillgång i arbetet med barns inflytande eftersom barnen inom ramen för gruppen kan delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Alla barn oavsett ålder är delaktiga med sina åsikter, önskemål och intressen i planeringen av projekt och den övriga pedagogiska verksamheten vilket gör att vi har en verksamhet som barnen är intresserade och roade av. Uppföljning Samtal och intervjuer med barnen varje dag. IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Brukarundersökning. Kvalitetsindikatorn. TUFF-värdering av gruppens utveckling. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar".

11 Sid 11 (27) Utveckling Medvetenhet behöver ökas hos alla pedagoger kring hur vi kan ge barn ett utökat inflytande. Vi behöver diskutera: Vad är inflytande för små barn?, Vad är inflytande för de äldre barnen? Hur gör vi? Utveckla arbetet med att verkligen använda resultatet i IKI så att det tas på allvar i förändringsarbetet oavsett vilken ålder man arbetar med. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför övergången från förskola till skola Alla flickor och pojkar är förberedda inför att börja förskoleklass. Flickor och pojkar i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda och är så långt det är möjligt inkluderade i ordinarie barngrupper. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av att barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola 25 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov oavsett kön. Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem Vårdnadshavare är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden Arbetssätt Skolbarnsträffar under hela sista året anordnas av Hälsogruppen- friidrott på Hagsätra Ip,

12 Sid 12 (27) tipspromenad, lekar i skogen med språk och matematiskt innehåll. Vi arbetar efter stadsdelens gemensamma handlingsplan som är ny inför Vi bjuder in förskoleklassens/skolans personal till en träff med föräldrar på förskolan. Vi har överlämnandesamtal i förskolan där barn, föräldrar och pedagoger från förskola och förskoleklass deltar. Min pärm, som visar barnets lärande och utveckling, finns med vid detta samtal. Vi samtalar med barnen om deras förväntningar inför att börja förskoleklass. Tillsammans med barnen besöker vi närliggande skolor. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn som är i behov av särskilt stöd. Vi ska uppmuntra vårdnadshavarna att besöka skolans informationskvällar samt informera om att de är huvudansvariga för barnets inskolning. Vi ska erbjuda avslutningssamtal med vårdnadshavarna där vi tar reda på hur de har upplevt förberedelserna inför skolstart. Resursanvändning Ett gott samarbetat mellan vårdnadshavare, förskola och skola bäddar för en smidig övergång till skolan. Uppföljning Vi utvärderar efter varje hösttermins start hur övergången fungerat. Avslutningssamtal. Pedagogerna som ansvarat för övergången gör en utvärdering. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Vi behöver utveckla arbetet med när barn börjar i skolor utanför närområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stadsdelsområdets olika stadsdelar utvecklas till trygga och levande områden Kvinnor och män upplever stadsdelen som ett tryggt område att bo och vistas i. Verksamheterna arbetar säkerhetsförebyggande och har en god beredskap vid krissituationer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten

13 Sid 13 (27) Snösätra förskolor medverkar till att barnen skall känna trygghet och tillhörighet till sitt bostadsområde, sin närmiljö och sin stad Stockholm. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa Flickor och pojkar på förskolan och inom fritidens verksamheter utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa samt utövar fysiska aktiviteter. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter upplever att de möter ett varierat utbud av hälsofrämjande aktiviteter. Kvinnor och män inom LSS och socialpsykiatri får sina hälsobehov tillgodosedda. Möjligheterna till spontanidrott för både kvinnor och män är goda i stadsdelen. Aktivitet Startdatum Slutdatum I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från stadsdelens gemensamma riktlinjer. Barnen, utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter, oavsett kön. Barnen tar själva initiativ till fysiska aktiviteter Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa Arbetssätt Vi uppmuntrar och utmanar barnen så att de får en varierad och lustfylld upplevelse av rörelse inom- och utomhus. Detta sker genom spontana och planerade aktiviteter såsom yoga, dans, gymnastik och idrott, skogsaktiviteter, fotbollsturnering och gå/spring-lopp. Alla barn är utomhus minst en gång/dag året runt i alla väder. Vi ser till att det finns en väl avvägd dagsrytm, med balans mellan vila och aktivitet, inne och utevistelse, lugna och livliga aktiviteter och samvaro i stor och liten grupp. Vi serverar varierade och näringsriktiga måltider. Vi har minimerat användningen av socker och sötade produkter. Maten är fint upplagd och ser inbjudande ut. Vi skapar lugna och trivsamma måltidsmiljöer.

14 Sid 14 (27) Resursanvändning Vi använder varandras lokaler för mer varierad och utmanande rörelseaktiviteter. Stora förskole gårdar med möjlighet till varierad rörelse och motoriska utmaningar. Nära till naturen ger regelbundna skogsutflykter. Vi har kockar med hög kompetens. Vi har en Hälsogrupp som har ansvar för att inspirera och driva hälsofrågor för barn och vuxna. Stadsdelens dietist för kompetensutveckling. "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör". Vår danspedagog på enheten. Vi använder oss av de kompetenser vi har tex. inom rörelse och idrott. Uppföljning Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och dokumentation. "Min pärm" IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Brukarundersökning. Gruppvärdering (TUFF) Ledningen gör en slutlig bedömning om hur vi har lyckats med åtagandet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Att i större utsträckning använda oss av kompetenser bland pedagogerna tex. rörelse och idrott. Att vidareutveckla kosten med hjälp av våra två nyutbildade kockar för att säkerställa likvärdig kvalitét. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 100 % fastställs 2015 År Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm Stadsdelens verksamheter är energieffektiva med minskade utsläpp av växthusgaser som följd. Elanvändningen minskar. Matavfall för biologisk behandling sorteras ut och matsvinnet minskar. Samtliga verksamheter genomför aktiviteter i miljöprogrammet som är aktuella för

15 Sid 15 (27) enheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljöprogrammet ska fortlöpande förankras och genomföras inom förvaltningens verksamheter Energisparande åtgärder ska vidtas, exempelvis genom att stänga av energi i lokaler och rum som inte används, energieffektivisera t ex genom byta till lågenergilampor, ledbelysning samt installera närvarostyrning om det är möjligt. I verksamhetslokalerna ska det finnas energieffektiva vitvaror. Förskolan ökar medvetenheten kring lärandet för hållbar utveckling och arbetar aktivt för en giftfri förskola. Vi har ökat inköp av miljövänliga produkter. Vi har ökat andelen ekologiska livsmedel. Vi återvinner matavfall till biogas till 100 %. Vi skall behålla vår "Grön Flaggcertifiering" på alla fyra förskolorna. Alla förskolor har källsorteringskärl där barnen är delaktiga i sorteringen. Vi minskar andelen giftiga produkter. Arbetssätt Vi arbetar aktivt för en giftfri förskola. Vi planerar våra inköp noga och så miljövänligt som möjligt. Disk och tvättmedel skall vara miljömärkta och fria från fosfat. Använda ledlampor. Vi källsorterar utifrån ett hållbarhetstänk och inkluderar barnen i detta. Vi arbetar i projekt med att medvetandegöra barnen om vilka material som är farliga för naturen; exempel att plast aldrig försvinner från jord och haven. Vi komposterar mat till biobränsle, samt gör barnen delaktiga i den gröna hinken. Kolonilotten är ett verktyg för att medvetandegöra barnen om naturens kretslopp och ekologi, där odling ingår. Vi deltar i skräpplockarveckan, samt arbetar kontinuerligt under året med att plocka skräp i närområdet. Vi utökar den vegetariska delen av kosten. Vi använder oss av vår plan för att säkerställa minskningen av gifter. Resursanvändning Organisationen " Håll Sverige rent"/" Grön Flagg ". Våra Grön Flagg ansvariga på varje förskola. Vi återanvänder material i barns lek och skapande. Vi ser hela enhetens tillgångar som allas- vi har en egen prylbank. Kolonilotten i "Snösätra Norra fritidsträdgårdsförening"

16 Sid 16 (27) Uppföljning Vår godkännare följer upp andelen inköp av miljövänliga produkter. I tertialerna sker uppföljning av ekologiska livsmedel. Grön Flagg-ansvariga rapporterar till "Håll Sverige rent " Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur vi lyckas med åtagandet. Utveckling Under 2015 fortsätter arbetet med att identifiera utvecklingsområden och fördjupa oss i hållbarhetsarbetet kontinuerligt med hjälp av Grön Flagg. Fortsatt godkänt arbete är en förutsättning för att få behålla certifieringen. Att utveckla arbetet med giftfri förskola fortsätter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % 25 % Tertial 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Medarbetarna i förvaltningen erbjuds möjlighet till vidareutbildning All tillsvidareanställd personal har adekvat utbildning för sin tjänst. Fortbildning och möjliga karriärvägar erbjuds i förvaltningen. Snösätra förskolor åtar sig att uppmuntra tillsvidareanställda skaffa sig en adekvat grundutbildning. Att alla tillsvidareanställda har adekvat grundutbildning. Arbetssätt Vi tar reda på utbildningsvägar och uppmuntrar till utbildning.

17 Sid 17 (27) 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Förvaltningens resurser utnyttjas effektivt Befintliga resurser används optimalt. Invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Verksamhetens behov av lokaler är tillgodosett. Utformningen av lokalerna stödjer verksamheternas utveckling. Snösätra förskolor åtar sig att effektivt och ändamålsenligt utnyttja de resurser som tilldelats. Vi blir mer effektiva och gör medvetna val utifrån våra åtaganden. Arbetssätt Våra styrdokument avgör de val vi gör. Inom varje arbetslag är vi konsekventa i vårt agerande och vårt förhållningssätt. Vi har rutiner som vi är överens om. Vi skapar utrymme för planering i arbetslagen. Vi frigör tid för varandra genom att ta hand om varandras barn för planeringstid. Vi följer och dokumenterar barnets utveckling och lärande. Innehållet är angeläget, meningsfullt och kopplat till vårt uppdrag. Vi värnar om att alla får komma till tals. Schemaläggning sker alltid efter att vi först tagit reda på föräldrarnas behov av tid för sitt barn. Vi förbättrar ständigt vår inom- och utomhusmiljö utifrån barnen. Vi använder resurser så effektivt som möjligt i förhållande till de mål och åtaganden vi har satt upp. Resursanvändning Vi har regelbundet avsatt tid för olika möten då vi stämmer av detta. Uppföljning Vi följer kontinuerligt upp arbetssätten i våra åtaganden och övriga arbetsprocesser för att säkra kvalitét. På lsg, apt, avdelningsmöten och planeringsdagar ser vi över våra resurser. Utveckling Vi kan bli ännu bättre på att utnyttja de kompetenser som finns inom enheten. Verksamheterna ryms inom tilldelad budget Budgeten är i balans.

18 Sid 18 (27) Snösätra förskolor åtar sig att hålla budget Budget i balans. Förskolans ekonomi ska vara känd av alla anställda inom enheten. Arbetssätt Förskolechefen gör en realistisk budget. Medarbetarna får information om ekonomiska läget, och tar ansvar för de inköp som görs. Förskolechef har ett nära samarbete med stadsdelens controller och upprättar kontinuerligt månadsrapporter. Förskolechefen har en tät kommunikation med biträdande chef och representanter i LSG om barngruppernas storlek och personalbemanning. Fortlöpande ekonomisk diskussion och information inom ledningsgruppen. Information och diskussion med all personal om förskolornas ekonomi sker regelbundet på LSG och APT. Resursanvändning Vi samarbetar med stadsdelens controller och ekonomiavdelningen. Detta leder till att vi har god kontroll på ekonomin. Såväl pedagoger som kokerskor är kostnadsmedvetna. Arbetet med Grön Flagg bidrar till att vi blir mer medvetna om vikten av ett medvetet hållbarhetsarbete. Uppföljning Enhetens resultat följs upp via de verktyg som är gemensamma för stadsdelen. Kontinuerlig uppföljning på LSG och APT Uppföljning av budgeten sker varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen. Tertialrapporter görs med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans. Utveckling Vi behöver bli mer kostnadseffektiva vad det gäller nyanskaffningar av pedagogiskt material så att det alltid ligger i linje med vår pedagogiska idé.

19 Sid 19 (27) Resursanvändning Budget 2015 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering Förvaltningens verksamheter är fria från diskriminering I förvaltningens verksamheter bemöts alla med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder, ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbetssätt utvecklas för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. Aktivitet Startdatum Slutdatum All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på kön Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en del i det ordinarie arbetet. Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl förankrad värdegrund Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande. Enheterna ska utveckla sina jämställdhets- och mångfaldsplaner så att de omfattar både chefer, medarbetare och brukare Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et

20 Sid 20 (27) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans arbete kring normer och värden. 90 % År Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar oavsett kön. Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång Alla barn deltar i lek och aktiviteter utifrån sin egen förmåga Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan Arbetssätt Vi synliggör och lyfter fram barnens styrkor, likheter/olikheter och ger positiv bekräftelse. Vi tillåter, sätter ord på, och bekräftar barnens alla känslor Vi pedagoger arbetar medvetet med att vara goda förebilder. Vi uppmuntrar barnen till att göra förlåt. Vi främjar leken genom att dela barngruppen i mindre, medvetet sammansatta grupper. Vi pedagoger är aktivt närvarande i barnens lek. Vi skapar olika leksituationer utifrån varje barns förutsättningar. Vi använder oss av turtagning i vardagen. Vi uppmärksammar barnen på att deras egna handlingar får konsekvenser för andra; någon kan bli glad eller ledsen. Barnen är med och formulerar gemensamma förhållningssätt Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina åsikter, argumentera i diskussioner och lyssna till andras tankar och idéer. Varje dag ges barnen möjlighet att göra val och uttrycka sina tankar och åsikter. Barn råd - att rådgöra med barnen i frågor som gäller deras liv på förskolan i mer organiserad form. Intervjuer även med de minsta barnen utifrån förmåga. Resursanvändning Barns styrkor. Barngruppen är en viktig resurs i arbetet med att stärka barns empatiska och sociala förmåga. I samspelet med de andra barnen i gruppen kan de öva upp sin förmåga att förstå andras känslor och ta andras perspektiv. Husmodellen Samarbete med stadsdelens konsult och stöd-grupp. Likabehandlingsplanen Uppföljning Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och dokumentation. "Min pärm". IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande)

21 Sid 21 (27) Kontinuerligt uppföljningsarbete sker enligt stadsdelens gemensamma dokument för de barn som har särskilt stöd. TUFF- värdering av gruppens utveckling. Brukarundersökning. Kvalitetsindikatorn I revideringen av likabehandlingsplanen Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckades med åtagandet I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten "flickor och pojkar". Utveckling Att utveckla arbetet med att verkligen använda resultaten i IKI så att det tas på allvar i förändringsarbetet oavsett vilken ålder man jobbar med. Likabehandlingsplanen skall vara ett välkänt och levande dokument. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Ledarskapsindex År Motivationsindex År Sjukfrånvaro 6 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag ,5 % tas fram av nämnden Tertial Styrningsindex År Förvaltningens arbetsplatser har goda arbetsvillkor Efterfrågade medarbetare kan rekryteras och behållas. Frisknärvaron är hög och medarbetare och chefer trivs på arbetsplatsen. Goda resultat uppnås i medarbetarundersökningen, den psykosociala skyddsronden och i relevanta brukarundersökningar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren samma dag de insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på arbetsplatsen Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska höjas

22 Sid 22 (27) Aktivitet Startdatum Slutdatum Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö Snösätra förskolor ska vara en attraktiv arbetsgivare. Sjukfrånvarons nivå sänks Att vi har lätt att nyanställa utbildade pedagoger. Behålla andelen förskollärare. Att det syns i enkäter, både från vårdnadshavare och barn, att de är nöjda med det vi gör för dem. Att det syns i arbetsmiljöenkäten och medarbetarenkäten att medarbetarna förstår sitt uppdrag, vill bidra, känner delaktighet, upplever att de utvecklas och känner arbetsglädje. Arbetssätt Vi strävar efter att vara en lärande organisation som präglas av öppenhet, en tillåtande atmosfär och ett genuint erfarenhetsutbyte där varje medarbetare känner sig delaktig. Handledning av enhetens specialpedagog. Vi skapar möten över gränserna för gemenskap och tillhörighet. Vi är övertygade om att detta är viktiga faktorer för att enheten upplevs attraktiv av medarbetarna. En dialog förs ständigt mellan ledning och medarbetare kring mål och resultat samt personalens upplevelser och tankar kring verksamheten, arbetsklimat och sin arbetsmiljö. Vi satsar på att ge ny personal och vikarier en grundlig introduktion i vad Snösätra Förskolor står för och vad vi vill förverkliga. Medarbetarsamtal mellan förskolechef/ biträdande förskolechef och medarbetare en gång/år Alla medarbetare är delaktiga i att reflektera över resultatet av arbetsmiljöenkäten. I LSG går vi igenom resultatet med de fackliga representanterna, där lyfter vi de punkter som är anmärkningsvärda på något sätt. Därefter presenteras resultatet på Apt för vidare diskussioner på varje förskola. Till sist får varje arbetslag fördjupa sig i materialet och diskutera hur deras arbete påverkas av hur de har det på arbetsplatsen och med varandra. Vilka förbättringsområden de kan se när de kopplar resultaten i enkäterna från barn, vårdnadshavare och medarbetare. Vi har kontinuerlig kompetensutveckling för all personal som ligger i linje med mål och åtaganden. De ansvariga pedagogerna i "Hälsogruppen" på respektive förskola inspirerar och uppmuntrar till personalens ansvarstagande för sin egen hälsa. Alla aktiviteter uppmuntras och vid önskemål tilldelas resurser. Alla ges möjlighet i sitt arbetslag att ta ansvar för att ge varandra förlängd rast om man tar en promenad i samband med denna. Det finns massagestolar på alla förskolorna." Vårt redan implementerade arbetssätt med "Sunda arbetslag" säkerställer att ha dessa frågor på dagordningen.

23 Sid 23 (27) Resursanvändning Alla medarbetare i organisationen bidrar till att vi är en attraktiv arbetsplats. Utifrån svaren i medarbetarenkäten och arbetsmiljöenkäten vidareutvecklar vi förutsättningarna för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vid varje Lsg och arbetsplatsträff har vi arbetsmiljö på dagordningen. Vår idéplattform är en resurs för att skapa lust och energi. Företagshälsovården och personalavdelningen kontaktas vid behov. Våra ansvariga i "Hälsogruppen" på varje förskola. Uppföljning Uppföljning av "Sunda arbetslag" Uppföljning av åtagandet sker i en medarbetarenkät och psykosociala arbetsmiljöenkäten. Dessutom följs det upp i medarbetarsamtal och uppföljningssamtal med nyanställda. Stadens statistik för sjukfrånvaro. Varje dag när chef-medarbetare möts i små och stora sammanhang. Utveckling Vi behöver utveckla vår introduktion av ny personal. Nätverk inom enheten. Utifrån svaren i medarbetarenkäten 2014 tar vi fram utvecklingsområden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stadsdelen är ett tryggt område där invånarna inte drabbas av våld Andel barn och unga som växer upp under trygga förhållanden och lever ett liv utan våld, missbruk eller socialt nedbrytande beteende ökar. Våldet upphör i de familjer som har stöd av socialtjänsten. Antal inkomna orosanmälningar rörande våld i hemmet minskar och färre våldsrelaterade ärenden inkommer. Allmänheten har kunskap om våld i nära relation och var man kan få stöd. Det finns kunskap inom organisationen för att kunna identifiera risk för våld i nära relation, utreda behov samt erbjuda insatser. Kvinnor, barn och män som är utsatta för våld i nära relationer får de insatser som de har rätt till och har behov av. Våldsutövare får insatser så att våldsutövandet upphör. Aktivitet Startdatum Slutdatum Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation

24 Sid 24 (27) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Tillgängligheten till nämndens verksamheter och parkmiljöer är god Invånarna upplever att information om förvaltningens verksamheter är tillgänglig och tydlig. De känner till verksamheterna och upplever att det är lätt att komma i kontakt med verksamheten och dess medarbetare. Förvaltningens lokaler är tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Invånarna är nöjda med tillgängligheten i park- och stadsmiljön. Kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever tillgänglighet i stadsmiljön. Samtliga verksamheter genomför nämndens aktiviteter kopplade till programmet för delaktighet. Alla enkelt avhjälpta hinder har åtgärdats. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningens egna blanketter ska ses över och anpassas för personer med kognitiva svårigheter. Synpunkter ska inhämtas från funktionshinderrådet Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter. Skriftlig information som förvaltningen utformar ska ses över och anpassas till lättläst Vi åtar oss att informera om verksamheten på enhetens förskolor Att vårdnadshavarna är nöjda med den information de fått och att de väljer våra förskolor Arbetssätt Vår webbplats uppdateras ständigt. Där visar vi upp vår verksamhet. Vi tar emot vårdnadshavare som söker förskoleplats. Vi tar emot studiebesök. Vi har utarbetat broschyrer där vi beskriver verksamheten. Personalens arbetskläder har enhetens namn som logga. När de tillsammans med barnen rör sig i staden representerar de våra förskolor. Resursanvändning Våra familjer som rekommenderar oss till andra familjer. Vår hemsida. Jämför Stockholm där bl.a. andelen förskollärare och brukarundersökningen finns att ta del av. Öppna förskolorna i stadsdelen. Vår arbetsgrupp kallad PR-gruppen som utarbetar broschyrer och ser över hemsidan.

25 Sid 25 (27) EÅV-bladet Uppföljning Vi frågar nya familjer hur de fått information om Snösätra förskolor. Utveckling Se till att vi har vårdnadshavare som upplever att förskolan motsvarar deras behov. De kan sedan rekommendera andra att välja Snösätra förskolor. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av kultur och skapande aktiviteter Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar förståelse för sin egen och andras kultur. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter har möjlighet att delta i ett varierat och tillgängligt utbud av kulturaktiviteter. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året 100 % År Barnen, tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kultur, oavsett kön. Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer Arbetssätt Vi vet att barn har olika sätt att lära sig på och att barnens lärande underlättas och stimuleras om de ges möjligheter att gestalta sina erfarenheter och sina förmågor med olika språk och uttryckssätt. Vi delar barngruppen i mindre grupper för att ge varje barn utrymme för sitt skapande. Vi uppmuntrar barnens skapande och berättande med olika medel t.ex. dramatisering, målning, text och bild. Vi ger barnen möjlighet att själva utöva musik, dans, rörelse, skapande, drama, rytmik och använda olika media. Det kulturella utbudet i stadsdelen och i staden tas tillvara t.ex. besök på bibliotek, museum och teater. Vi ger barnen möjligheter att lära känna sin stadsdel och hemstad genom utflykter. Vi läser böcker med barnen varje dag. Vi bokar teater/musikgrupper som kommer till förskolan, detta särskilt för att garantera de yngsta barnens möjlighet

26 Sid 26 (27) till kulturupplevelse. Vi utnyttjar bibliotekens sagostunder och filmvisningar. Vi har musik och sångstunder. Vi tar tillvara den kulturella mångfald vi har. Detta ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Vårdnadshavarnas delaktighet är viktig i olika sammanhang t.ex. i projekt. De bidrar till att barnen får tillgång till sin kulturella identitet. Resursanvändning Vår danspedagog på enheten Stockholms Stad utbud. Folkets Hus i Rågsved. Mediotekets utbud. Vi samarbetar med biblioteken Vi har flerspråkiga pedagoger som bidrar med sin kulturella bakgrund. Barnens familjer bidrar med sina erfarenheter. Vår egen kulturansvariga pedagog inspirerar och bevakar utbudet i staden. Att i alla delar det är möjligt införliva IKT i det vi gör med barnen. Uppföljning Min pärm" (barnens). Kvalitetsindikatorn Brukarundersökning. TUFF- värdering av gruppens utveckling. Tertialrapporterna. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. I varje ovanstående uppföljning tolkas resultatet utifrån aspekten " flickor och pojkar". Övriga frågor Utgångspunkt för Snösätra förskolors jämställdhets och mångfaldsarbete inför 2015 är varje förskolas likabehandlingsplan. Planen mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen. En likabehandlingsplan upprättas för varje förskola och inbegriper vision, nulägesanalys och kartläggning, tydliga mål, konkreta åtgärder, uppföljning och utvärdering. Vi använder oss av husmodellen för att ge pedagogerna kunskap om de små barnens liv på förskolan. I våra åtaganden har vi säkerställt i uppföljningarna att ha perspektivet "flickor och pojkar".

27 Sid 27 (27) min skugga