Verksamhetsplan Snösätra förskolor

Transkript

1 ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSNÄMND SNÖSÄTRAS FÖRSKOLOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (21) Handläggare: Ann-Sofie Hesselbom Telefon: Verksamhetsplan Snösätra förskolor Inledning Snösätra förskolor är en arena och viktig mötesplats för barn och familjer. Vi har utveckling och lärande i fokus med hela människan i sitt sammanhang. Vi bygger tillitsfulla relationer med barn och föräldrar och månar om varje barn och varje förälder. Vi skapar en välkomnande och stimulerande lärmiljö som gör att barnet får rika tillfällen att utvecklas och lära. Vi arbetar målmedvetet för att bidra till varje barns lärprocess och erövra ny kunskap, förståelse och förmåga med läroplanen som grund och utgångspunkt. Alla barn är särskilda! Alla barn har sin egen utvecklingspotential som vi bygger vidare på i det pedagogiska arbetet. Varje barn möter pedagoger med tilltro till barnents förmåga. Det finns inte några gränser för vad barnet kan göra eller bli. Snösätra förskolor Ann-sofie.hesselbom@stockholm.se

2 SID 2 (21) Föräldrar är viktiga för oss! Vi tar initiativ och bjuder in till en förtroendefull dialog med föräldrar så att de har tillit till oss och vill bidra till ett gott samarbete. Vi har behov av att få veta vad föräldrar tänker om förskolan. Vi bidrar aktivt till att finna annorlunda lösningar och strategier som ett resultat av samarbetet med föräldrar- så att möjligheterna för deras barn att lära och utvecklas blir ännu större. Snösätra förskolor ligger i Rågsved och består av fyra förskolor. Alla förskolor är friliggande med egna gårdar. Vår verksamhet vänder sig till alla föräldrar i Stockholms stad. Just nu har vi 174 barn inskrivna. Vi har 20 förskollärare anställda. 25 barnskötare varav 6 är anställda för barn i behov av särskilt stöd. På våra förskolor har i snitt 93 % av barnen ett annat modersmål än svenska. De vanligaste språken är arabiska, kurdiska/sorani och spanska. Bland våra pedagoger finns 11 olika modersmål. Inom enheten arbetar en förskolechef, en biträdande förskolechef. Den pedagogiska ledaren är tjänstledig. På varje förskola finns en kokerska. En lokalvårdare är anställd på en av förskolorna medan övrig lokalvård sköts via entreprenad. Mbl-förhandlingar av enhetens VP sker tisdagen 22 november KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar Förvaltningens verksamheter bidrar till en hållbar utveckling och bedrivs utifrån nämndens miljöplan Förskolan ökar medvetenheten kring lärandet för hållbar utveckling. Vi har ökat inköp av miljövänliga produkter. Vi har ökat andelen ekologiska livsmedel. Vi återvinner matavfall till biogas till 100 %. Vi blir certifierade enligt Grön flagg. Vi planerar våra inköp noga. Vi källsorterar utifrån våra förutsättningar.

3 SID 3 (21) Vi väver in arbetet med Grön Flagg i vardagen med barnen. Vi komposterar mat till biobränsle. Organisationen " Håll Sverige rent"/" Grön Flagg ". Våra Grön Flagg ansvariga på varje förskola. Vi återanvänder material i barns lek och skapande. Vi ser hela enhetens tillgångar som allas- vi har en egen prylbank. Fakturagranskaren följer upp andelen inköp av miljövänliga produkter. I tertialerna sker uppföljning av ekologiska livsmedel. Grön Flagg-ansvariga rapporterar till "Håll Sverige rent " Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur vi lyckas med åtagandet. Vi fortsätter att sträva mot att bli certifierade inom Grön flagg på alla våra förskolor. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Den enskilde möter ett varierat utbud av kultur- och hälsofrämjande aktiviteter ( och Lärande) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året 100 % År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Den strategiska barn- och ungdomskulturplanen "Kultur i ögonhöjd" ska implementeras i förskolans och fritidens verksamheter Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kultur ( och Lärande) Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer

4 SID 4 (21) Vi väver samman kultur och estetiska lärprocesser till en helhet. Vi vet att barn har olika sätt att lära sig på och att barnens lärande underlättas och stimuleras om de ges möjligheter att gestalta sina erfarenheter och sina förmågor med olika språk och uttryckssätt. Vi delar barngruppen i mindre grupper för att ge varje barn utrymme för sitt skapande. Vi ger barnen möjlighet att själva utöva musik, dans, rörelse, skapande, drama och använda olika media. Det kulturella utbudet i stadsdelen och i staden tas tillvara t.ex. besök på bibliotek, museum och teater. Vi ger barnen möjligheter att lära känna sin hemstad. Vi bokar teater/musik-grupper som kommer till förskolan, detta särskilt för att garantera de yngsta barnens möjlighet till kulturupplevelse. Vi tar tillvara den kulturella mångfald vi har. Detta ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Stockholms Stad utbud. Vi samarbetar med biblioteket och bokbussen. Vi har flerspråkiga pedagoger som bidrar med sin kulturella bakgrund. Barnens familjer bidrar med sina erfarenheter. Vår egen kulturansvariga pedagog inspirerar och bevakar utbudet i staden. "Min pärm" (barnens). Självvärdering. Brukarundersökning. Gruppvärdering. Tertialrapporterna. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. Att utse en kulturansvarig på varje förskola Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter ( och Lärande) Barnen tar själva initiativ till fysiska aktiviteter Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa

5 SID 5 (21) Vi uppmuntrar och utmanar barnen så att de får en varierad och lustfylld upplevelse av rörelse inom- och utomhus. Detta sker genom spontana och planerade aktiviteter såsom yoga, dans, gymnastik och idrott, skogsaktiviteter, fotbollsturnering och gå/spring-lopp. Alla barn är utomhus minst en gång/dag året runt i alla väder. Vi ser till att det finns en väl avvägd dagsrytm, med balans mellan vila och aktivitet, inne och utevistelse, lugna och livliga aktiviteter och samvaro i stor och liten grupp. Vi serverar varierade och näringsriktiga måltider. Vi har minimerat användningen av socker och sötade produkter. Maten är fint upplagd och ser inbjudande ut. Vi skapar lugna och trivsamma måltidsmiljöer. Generösa lokaler inom enheten. Stora förskolegårdar. Nära till naturen. Vi har kokerskor med hög kompetens. Vi har utbildade hälsocoacher. Stadsdelens dietist. Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och dokumentation. "Min pärm" IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Brukarundersökning. Gruppvärdering. Ledningen gör en slutlig beömning om hur vi har lyckats med åtagandet. Fler pedagoger erbjuds utbildning i yoga för barn. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholmarna ska vara trygga och nöjda med städning samt renhållning Stadsdelen är ett tryggt område att bo och vistas i Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten

6 SID 6 (21) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation.

7 SID 7 (21) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År Personalens bedömning av "Förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,4 öka År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska ta fram konkreta handlingsplaner för de olika pedagogiska verksamheternas fortsatta arbete med att införa it i pedagogiken samt it i de administrativa rutinerna Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan Stadsdelsnämndernas ska säkerställa att förskolans nya läroplan är implementerad i alla förskolor 1. Barn och ungdomar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling (Normer och värden) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Förskolornas likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling ska utvärderas och uppdateras i samband med kvalitetsredovisningen

8 SID 8 (21) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar (Normer och värden) Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång Alla barn deltar i lek och aktiviteter utifrån sin egen förmåga Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan Vi synliggör och lyfter fram barnens styrkor, likheter/olikheter och ger positiv bekräftelse. Vi arbetar med inkluderande integrering. Vi sätter ord på och bekräftar barnens känslor. Vi ser oss pedagoger som förebilder. Vi uppmuntrar barnen till att göra förlåt. Vi främjar leken genom att dela barngruppen i mindre, medvetet sammansatta grupper. Vi pedagoger är aktivt närvarande i barnens lek. Vi skapar olika leksituationer utifrån varje barns förutsättningar. Vi använder oss av turtagning i vardagen. Vi visar barnen på positiva och negativa konsekvenser för andra till följd av det enskilda barnets handlingar. Barnen är med och utformar regler som ska gälla förskolans miljö. Vi uppmuntrar barnen att formulera och argumentera i diskussioner och lyssna till andras respons. Barns styrkor. Barngruppen är en viktig resurs i arbetet med att stärka barns empatiska och sociala förmåga. I samspelet med de andra barnen i gruppen kan de öva upp sin förmåga att förstå andras känslor och ta andras perspektiv. Samarbete med stadsdelens KoS-grupp. Kontinuerlig uppföljning genom reflektion och dokumentation. "Min pärm".

9 SID 9 (21) IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Kontinuerligt uppföljningsarbete sker enligt stadsdelens gemensamma dokument för de barn som har särskilt stöd. Gruppvärdering Brukarundersökning. Självvärdering. Gruppvärdering. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckades med åtagandet Att utveckla arbetet med att verkligen använda resultaten i IKI så att det tas på allvar i förändringsarbetet oavsett vilken ålder man jobbar med. Likabehandlingsplanen skall vara ett välkänt och levande dokument. 2. Barnen utvecklar sina förmågor och utmanas i sin utveckling och sitt lärande ( och Lärande) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal. Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr ( och Lärande) Språk och kommunikation; Använder olika genrer Använder olika sätt att kommunicera Visar intresse för bilder, texter och medier Matematik; Visar intresse för och använder matematiska begrepp Har förmåga att föra och följa matematiska resonemang Använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex. för att lösa problem Naturvetenskap och teknik; Visar förståelse för teknik i vardagen Visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri Har kunnande om växter och djur Visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen Har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material

10 SID 10 (21) Vi skapar möten, miljöer och meningsfulla sammanhang, där vi lyssnar till och tar tillvara alla barns tankar, funderingar och åsikter. Vi uppmuntrar barnen att berätta om sina erfarenheter och upplevelser samt att utveckla sin fantasi. Vi ger nya upplevelser som vidgar barnens vyer. Vi stimulerar och utmanar barns nyfikenhet. Vi ger barnen möjlighet till att fördjupa sina kunskaper och intressen. Tillsammans med barnen dokumenterar och reflekterar vi. Vi ger föräldrar möjlighet att vara aktiva i projektarbeten. Språk: Vi skapar tillfällen för att reflektera med barnen genom ord och bild. Vi arbetar i små grupper för att öka talutrymme och samspel. Vi uppmärksammar och samtalar kring olika symboler. Vi använder oss av olika uttrycksmedel såsom sång och musik, bild, lek, rörelse, dans och drama Vi lånar ut böcker till föräldrar på modersmålet. Vi kartlägger barnens språksituation genom dokumentet språkdomäner. Vi uppmuntrar användandet av det egna språket såväl i förskolan som hemma. Våra egna flerspråkiga pedagoger använder sina språk i arbetet med barn och föräldrar. Svenska språket används på ett sådant sätt att barnen utvecklar ett alltmer komplext och mångsidigt språk. Matematik: Vi har en tillåtande och tillgänglig miljö både inne och ute där barnen kan sortera, konstruera och göra jämförelser. Vi benämner de matematiska begreppen. Vi tar tillvara på matematiken i vardagen. Vi uppmuntrar och benämner barnens matematiska upptäckter. Naturvetenskap och teknik: Vi skapar miljöer med varierat material både inom-och utomhus som leder till ett utforskande kring teknik hos barnen. Vi använder oss särskilt av uterummet som en pedagogisk miljö och fångar upp barnens tankar kring växter, djur och människans samexistens med naturen. De flerspråkiga pedagogerna använder sitt modersmål i mötet med barn och vårdnadshavare som talar samma språk. Den kompetens som många pedagoger besitter utifrån den kompetensutveckling i språk-interkulturellt förhållningssätt de erhållit. Vårdnadshavarna med sina erfarenheter, kunskaper och olika språk bidrar i verksamheten. Miljöns utformning och hur vi väljer material. Pedagogers fördjupade kunskaper/intressen t.ex. Grön Flagg-arbetet. Barnens intressen, lust och nyfikenhet utgör grunden.

11 SID 11 (21) Stadsdelens språkpedagog. Tom Tits i Södertälje och Tekniska museet. Naturen och våra egna förskolegårdar. IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) "Min pärm" Brukarundersökningen Självvärdering Gruppvärdering Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. Implementering av Lpfö Pedagogerna skall få fortbildning inom de områden som läroplanen ställer krav på. Kunskapen om hur man skall dokumentera för att följa barns utveckling och lärande är ett utvecklingsområde. Endel pedagoger kommer att få fortbildning av stadsdelens språkpedagog. Arbetet med barnens modersmål behöver utvecklas. 3. Barnen och ungdomarna är delaktiga och har inflytande (Barns inflytande) Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll (Barns inflytande) Barnen gör egna aktiva val Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga Alla barn ska ha inflytande över innehåll och arbetssätt i förskolan. Barns lärande och utveckling underlättas när vi utgår ifrån och bygger verksamheten på barns egna intentioner. Vi fångar upp intressen, lekar och aktiviteter som initierats av barnen samt utvidgar och berikar dem på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi tar tillvara varje barns nyfikenhet, lust och motivation. Vi uppmuntrar och väntar in barnets eget sätt att lösa problem. De ska få göra saker i sin egen takt. Vi genomför intervjuer kring kamratskap och inflytande med de äldsta barnen. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnad till

12 SID 12 (21) med respekt. Vi betraktar gruppen som en tillgång i arbetet med barns demokratiska kompetens. Barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande vilket bidrar till en ökad förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer t ex att uttrycka egna tankar och åsikter, kunna göra egna val och se sig själv som en viktig del i gruppen. Vi pedagoger arbetar medvetet med att närma oss barns perspektiv genom att vara lyhörda för barnens sätt att reflektera kring sin omvärld och låta deras perspektiv komma till uttryck lägger vi grunden för en genuin känsla av inflytande. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna med att närma sig barns perspektiv. Resultaten från IKI som visar hur barnen upplever sina möjligheter till inflytande. Barngruppen är en väsentlig tillgång i arbetet med barns inflytande eftersom barnen inom ramen för gruppen kan delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Alla barn oavsett ålder är delaktiga med sina åsikter, önskemål och intressen i planeringen av projekt och den övriga pedagogiska verksamheten vilket gör att vi har en verksamhet som barnen är intresserade och roade av. Samtal och intervjuer med barnen varje dag. IKI (Intervju kring kamratskap och inflytande) Brukarundersökning. Självvärderingsindikator. Gruppvärdering. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagandet. Medvetenhet behöver ökas hos alla pedagoger kring hur vi kan ge barn ett utökat inflytande. Vi behöver diskutera: Vad är inflytande för små barn? Vad är inflytande för de äldre barnen? Hur gör vi? Utveckla arbetet med att verkligen använda resultatet i IKI så att det tas på allvar i förändringsarbetet oavsett vilken ålder man arbetar med. 4. Vårdnadshavarna och förskolan samverkar för barnens bästa (Förskola och hem) Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet (Förskola och hem)

13 SID 13 (21) Vårdnadshavarna känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten Vårdnadshavarna vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt Vi möter vårdnadshavarna med respekt och lyhördhet. Vi skapar möten som präglas av ömsesidighet och dialog. Vi möts på olika sätt genom t ex föräldraaktiv inskolning - det innebär att vårdnadshavarna och barnet är på förskolan hela dagar i ca en vecka. Vi möts också vid utvecklingssamtal, möten och intressegrupper. Det leder till ökad förståelse för våra olika roller och ett fördjupat samarbete kring barnet. I våra projekt med barnen skapar vi möjligheter för vårdnadshavarna att vara delaktiga genom att tillvarata deras kunskaper och erfarenheter. Detta berikar barnen i deras vidare utforskande och upptäckande av fenomen i omvärlden, och vårdnadshavarna blir mer delaktiga i sina barns läroprocesser. I den pedagogiska dokumentationen som finns i Min pärm kan varje familj följa sitt barns utveckling och lärande. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna på enheten att aktivt inkludera vårdnadshavarna i förskolans verksamhet. Den föräldraaktiva inskolningen leder till att vi tidigt lägger grunden till ett förtroendefullt samarbete. Oavsett mötesform tar vi tillvara det vårdnadshavarna har att säga, vilket leder till en ständig dialog kring såväl det enskilda barnet som förskolans verksamhet. Vi utvecklar kommunikationssätten med familjerna t.ex. via webbsidan och mail samt pedagogisk dokumentation. Vi arbetar med att kommunicera vår verksamhetsplan med vårdnadshavarna på ett för dem meningsfullt sätt med hjälp av pedagogisk dokumentation och på vår webbsida. Svaren från intervjuer med vårdnadshavarna och brukarundersökningen leder till vidareutveckling av samarbetet. Kontinuerlig uppföljning i vardagen. Brukarundersökningen. ssamtal. Självvärderingsindikator. Ledningen bearbetar resultatet och gör en slutlig bedömning av hur väl vi lyckats med åtagande. Vi ska fortsätta vårt arbete med att utarbeta nya sätt att kommunicera våra mål och åtaganden med barnens vårdnadshavare.

14 SID 14 (21) Arbetet med att få föräldrar delaktiga i våra projekt fortsätter. Föräldrar ska i större utsträckning få ta del av resultatet i IKI. 5. Barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola (Samverkan) Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov (Samverkan) Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem Vårdnadshavare är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden Vi arbetar efter stadsdelens gemensamma handlingsplan. Vi bjuder in förskoleklassens/skolans personal till en träff med föräldrar på förskolan. Vi har överlämnandesamtal i förskolan där barn, föräldrar och pedagoger från förskola och förskoleklass deltar. Min pärm, som visar barnets lärande och utveckling, finns med vid detta samtal. Vi samtalar med barnen om deras förväntningar inför att börja förskoleklass. Tillsammans med barnen besöker vi närliggande skolor. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn som är i behov av särskilt stöd. Vi ska uppmuntra vårdnadshavarna att besöka skolans informationskvällar samt informera om att de är huvudansvariga för barnets inskolning. Vi ska ha avslutningssamtal med vårdnadshavarna där vi tar reda på hur de har upplevt förberedelserna inför skolstart. Ett gott samarbetat mellan vårdnadshavare, förskola och skola bäddar för en smidig övergång till skolan. Vi utvärderar efter varje hösttermins start hur övergången fungerat. Avslutningssamtal. Pedagogerna som ansvarat för övergången gör en utvärdering. Vi behöver utveckla arbetet med när barn börjar i skolor utanför närområdet.

15 SID 15 (21) KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna ska uppleva att de får god service och omsorg 1. Tillgängligheten till nämndens verksamheter är god Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska förankras inom förvaltningens verksamheter. Vi åtar oss att informera om verksamheten på enhetens förskolor Att vårdnadshavarna är nöjda med den information de fått och att de väljer våra förskolor Vår webbplats uppdateras ständigt. Där visar vi upp vår verksamhet. Vi tar emot vårdnadshavare som söker förskoleplats. Vi tar emot studiebesök. Vi föreläser för andra om vår verksamhet. Vi har utarbetat brochyrer där vi beskriver verksamheten. Vår PR-grupp. Vår hemsida. Våra familjer som rekomenderar oss till andra familjer. Vår PR-grupp ansvarar för att webbplatsen och brochyrer uppdateras med aktuell information. Vi frågar nya familjer hur de fått information om Snösätra förskolor. Genomföra utåtriktade aktiviteter i syfte att marknadsföra enheten. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,8 % 4,5 % År

16 SID 16 (21) Förvaltningens verksamheter är attraktiva arbetsplatser Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel medarbetare som har en individuell kompetensutvecklingsplan. 100 % År Andel medarbetare som har haft medarbetarsamtal under året. 100 % År Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal Enheterna ska arbeta för goda resultat i den stadsövergripande medarbetarundersökningen. Nämndens samlade resultat ska minst ligga på stadens snitt. För att höja medvetandet om jämställdhets- och mångfaldsaspekter ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö Snösätra förskolor ska vara en attraktiv arbetsgivare. Sjukfrånvaron på enheten sänks. Att vi har lätt att nyanställa utbildade pedagoger. Att det syns i enkäter att medarbetarna förstår sitt uppdrag, vill bidra, känner delaktighet, upplever att de utvecklas och känner arbetsglädje. Att vi når målet att vara "Sunda arbetslag med teamkvalité" i juni Vi strävar efter att vara en lärande organisation som präglas av öppenhet, en tillåtande atmosfär och ett genuint erfarenhetsutbyte där varje medarbetare känner sig delaktig. Vi skapar möten över gränserna för gemenskap och tillhörighet. Vi är övertygade om att detta är viktiga faktorer för att enheten upplevs attraktiv av medarbetarna. En dialog förs ständigt mellan ledning och medarbetare kring mål och resultat samt personalens upplevelser och tankar

17 SID 17 (21) kring verksamheten, arbetsklimat och sin arbetsmiljö. Vi satsar på att ge ny personal och vikarier en grundling introduktion i vad Snösätra Förskolor står för och vad vi vill förverkliga. Medarbetarsamtal mellan förskolechef och medarbetare en gång/år Alla medarbetare är delaktiga i att reflektera över resultatet av arbetsmiljöenkäten. I LSG går vi igenom resultatet med de fackliga representanterna, där lyfter vi de punkter som är anmärkningsvärda på något sätt. Därefter presenteras resultatet på Apt för vidare diskussioner på varje förskola. Till sist får varje arbetslag fördjupa sig i materialet och diskutera hur deras arbete påverkas av hur de har det på arbetsplatsen och med varandra. Vilka förbättringsområden de kan se när de kopplar resultaten i enkäterna från barn, vårdnadshavare och medarbetare. Vi har kontinuerlig kompetensutveckling för all personal som ligger i linje med mål och åtaganden. Hälsocoacherna på respektive förskola inspirerar och uppmuntrar till personalens ansvarstagande för sin egen hälsa. Alla aktiviteter uppmuntras och vid önskemål tilldelas resurser. Alla ges möjlighet i sitt arbetslag att ta ansvar för att ge varandra förlängd rast om man tar en promenad i samband med denna. Det finns massagestolar på alla förskolorna. Vid behov ges handledning av beteendevetare från "Hälsopuls" Vi gör en medveten satsning på "Sunda arbetslag". Alla medarbetare i organisationen bidrar till att vi är en attraktiv arbetsplats. Utifrån svaren i medarbetarenkäten och arbetsmiljöenkäten vidareutvecklar vi förutsättningarna för att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vid varje Lsg och arbetsplatsträff har vi arbetsmiljö på dagordningen. Vår idéplattform är en resurs för att skapa lust och energi. Företagshälsovården och personalavdelningen kontaktas vid behov. Våra hälsocoacher på varje förskola. av åtagandet sker i en medarbetarenkät och psykosociala arbetsmiljöenkäten. Dessutom följs det upp i medarbetarsamtal och uppföljningssamtal med nyanställda. Stadens statistik för sjukfrånvaro. Varje dag när chef-medarbetare möts i små och stora sammanhang. Vi behöver utveckla vår introduktion av ny personal. Nätverk inom enheten. Vi intensifierar arbetet med sunda arbetslag under våren. Vi har satt ett mål på

18 SID 18 (21) att varje arbetslag ska uppnå teamkvalitét enligt överenskomna kriterier. Utifrån svaren i medarbetarenkäten 2011 tar vi fram utvecklingsområden.

19 SID 19 (21) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans Verksamheterna ryms inom tilldelad budget Snösätra förskolor åtar sig att hålla budget Budget i balans. Förskolans ekonomi ska vara känd av alla anställda inom enheten. Förskolechefen gör en realistisk budget. Medarbetarna får information om ekonomiska läget, och tar ansvar för de inköp som görs. Förskolechef har ett nära samarbete med stadsdelens controller och upprättar kontinuerligt månadsrapporter. Förskolechefen har en tät kommunikation med biträdande chef och representanter i LSG om barngruppernas storlek och personalbemanning. Fortlöpande ekonomisk diskussion och information inom ledningsgruppen. Information och diskussion med all personal om förskolornas ekonomi sker regelbundet på LSG och APT. Vi samarbetar med stadsdelens controller och ekonomiavdelningen. Detta leder till att vi har god kontroll på ekonomin. Vår egen inköpsgrupp och kokerskorna är kostnadsmedvetna. Enhetens resultat följs upp via de verktyg som är gemensamma för stadsdelen. Personalen i sin tur får genom förskolechefen information om hur vårt ekonomiska läge är. av budgeten sker varje månad för avstämning av konton och bedömning av budgethållningen. Tertialrapporter görs med beskrivningar av eventuella planerade åtgärder för att budgeten ska vara i balans. Vi behöver bli mer kostnadseffektiva vad det gäller nyanskaffningar av pedagogiskt material så att det alltid ligger i linje med vår pedagogiska idé.

20 SID 20 (21) Budget 2012 KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar ska vara effektiva Förvaltningens resurser utnyttjas effektivt Snösätra förskolor åtar sig att effektivt och ändamålsenligt utnyttja de resurser som tilldelats. Vi blir mer effektiva och gör medvetna val utifrån våra åtaganden. Våra styrdokument avgör de val vi gör. Inom varje arbetslag är vi konsekventa i vårt agerande och vårt förhållningssätt. Vi har rutiner som vi är överens om. Vi skapar utrymme för planering i arbetslagen. Vi frigör tid för varandra genom att ta hand om varandras barn för planeringstid. Vi följer och dokumenterar barnets utveckling och lärande. Innehållet är angeläget, meningsfullt och kopplat till vårt uppdrag. Vi värnar om att alla får komma till tals. Schemaläggning sker alltid efter att vi först tagit reda på föräldrarnas behov av tid för sitt barn. Vi förbättrar ständigt vår inom- och utomhusmiljö utifrån barnen. Vi använder resurser så effektivt som möjligt i förhållande till de mål och åtaganden vi har satt upp. Vi har regelbundet avsatt tid för olika möten då vi stämmer av detta. Vi följer kontinuerligt upp arbetssätten i våra åtaganden och övriga arbetsprocesser för att säkerställa kvalité. På Lsg, Apt, avdelning och planeringsdagar ser vi över våra resurser. Vi kan bli ännu bättre på att utnyttja de personalresurser med olika kompetenser som finns inom enheten. Nya krav och förväntningar på förskolan i reviderad läroplan och skollag- vi behöver ompröva våra arbetsprocesser, så att de stödjer målen i styrdokumenten. Övriga frågor

21 SID 21 (21) Förskolans läroplan vilar på demokratins grund. I vårt arbete med "Sunda arbetslag" fortsätter vi att diskutera förhållningssätt - hur vi förhåller oss till uppdraget, barn och familjer samt kollegor emellan. Vi är generösa med ledigheter i samband med firande av olika högtider och semestrar vid andra tidpunkter på året. Vi verkar för att arbetstagarna skall kunna förena arbetsliv/familjeliv. Snösätras likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling har reviderats och skall implementeras. Bilagor idéplattform ILS Fack 860 Snösätra Budget förskolan 2012 Kvalitetsgarantier Snösätra 2012 ROV Snösätra 2012 snösätra likabehandlingsplan 2012