Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Relevanta dokument
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Child Parent Psychotherapy, CPP

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Barn och ungdomar med allvarliga sexuella beteendeproblem

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Barn och trauma. BUP Traumaenhets målgrupper. Våga fråga. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober 2016

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Våga prata om sexuella övergrepp

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Barn och ungas utsatthet för våld

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Barn utsatta för våld i Sverige

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Svar på frågor om Stöd och behandling

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Ta snacket! Så pratar du med barn om sexuella övergrepp på nätet

Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Att kunna se, att våga se

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Idrett og kjønn. Cecilia Kjellgren Socionom/doktorand Lunds Universitet

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Barn och unga med sexuell beteendeproblematik

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Förord. Linköping 9 april Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Traumarelaterade tillstånd hos barn. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Biträdande enhetschef BUP Traumaenhet.

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Anmälan När, hur och sen då?

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Människohandel med barn för sexuella ändamål i Sverige

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

KAPITEL 2 Sammanfattning

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

Adolescents selling sex and sex as self injury

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Illustrationer av Hanna Stenman

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Estimate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism (ERASOR): Version 2.0

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Skälen för beslutet BESLUT

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Barnahus i Jönköpings län

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Syfte och målgrupp. Syfte. Målgrupper

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen

Transkript:

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp leg psykoterapeut och BUP Traumaenhet Hanna Thermaenius, leg psykolog och

BUP Traumaenhet - uppdrag Länsövergripande specialenhet inom BUP Stockholm för barn med komplexa traumarelaterade barnpsykiatriska symptom Fördjupade bedömningar Individuella behandlingar Gruppbehandlingar Insatser för barn/unga som agerar sexuellt Konsultation och riskbedömning Övergreppsspecifik behandling Barnahusteamet (Barnahus Stockholm, Barnahus Huddinge/Botkyrka & Barnahus Norrort) - Samverkan och konsultation - Krisstöd Kunskapscentrum för barn & trauma Konsultation och utbildning Metodutveckling Hanna Thermaenius, leg psykolog och

Förekomst studie Linköping och Lunds universitet Representativt urval av närmare 6000 gymnasieelever om erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten (Svedin C G, Priebe G, Wadsby M, Johnson L & Fredlund C 2015). Var femte elev, d v s 21 % har varit utsatta för sexuella övergrepp. En fjärdedel av eleverna, d v s 25 % hade någon gång skickat en nakenbild eller film. 0,9 % har någon gång sålt sexuella tjänster. 2,2 % har någon gång skadad sig själva genom sex. Hanna Thermaenius, leg psykolog

Vad är sexuella övergrepp? Kan man kalla det där ett övergrepp? Hur mycket ska vi bry oss om det? Vad är OK och inte OK? Enligt vem? Olagligt?* Skadligt?* Normer & regler Åsikter * uppgifter vården måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL kap.14 1 Hanna Weyler Müller, leg

BARN OCH UNGA SOM AGERAR SEXUELLT Barn och ungdomar förgriper sig sexuellt av olika anledningar: Sexuell upptagenhet Ångest- och stressreducering Social oförmåga Testa sin sexualitet Bristande empati och förståelse Begynnande sexuell avvikelse

Riskbedömning - ERASOR Risk för framtida sexualbrott för ungdomar med historia av tidigare begångna sexuella övergrepp Semi-strukturerat beslutsstöd 25 olika variabler inom områdena Sexuellt intresse, Sexuella övergrepp, Psykosocialt fungerande, Familj och Behandling. Skattad risk: Låg, Måttlig, Hög (Worling, 2012)

Oroande faktorer för återfallsrisk Utsatt ett barn/avvikande sexuella intressen Attityder/kognitiva förvrängningar som stödjer sexuella övergrepp Flera offer Fortsätter trots konsekvenser/straff Social isolering/saknar nära relationer Avvisad av föräldrar

Övergreppsspecifika kognitiva förvrängningar Jag kommer inte att göra det igen Hon ville att det skulle hända, hon sa inte nej Ingen kommer att veta, han säger inget Det kommer inte att skada henne Jag har ingen annan att göra det med Det är inte så illa som våldtäkt Det skadade inte mig Han hade ju stånd och var också med på det

Varför blir det extra sårbart i syskonrelationer? De flesta barn växer upp med syskon. Tiden som de tillbringar tillsammans under sina första år i livet är ofta större än den tid de tillbringar med sina föräldrar. Deras förhållande varar ofta under en livstid, längre än de flesta äktenskap och föräldra-barn relationer.

Definition och prevalens Varierande definitioner i forskning. Vi inkluderar även psykologiska syskon Unga som begår sexuella övergrepp för första gången, utsätter ofta någon från den egna familjen Ca 30-50% som begår sexuella övergrepp är under 18 år Farligaste åldern 12-14 år Kjellgren C 2009

Syskonövergrepp Stor andel dysfunktionella familjer Större förekomst av omsorgssvikt och våld i familjen Ofta allvarligare övergrepp Båda syskonens behandlingsbehov måste ses över men fysiskt och psykologiskt skydd är initialt i fokus Utsatta barnets behov tenderar förminskas Komplexa behandlingsupplägg och processer som kräver samverkan (Tidefors, Arvidsson, Ingevaldson & Larsson, 2010)

Familjedynamik vid syskonövergrepp Unga som begår syskonövergrepp har ofta fått ta för mycket ansvar för yngre syskon. Unga som begår syskonövergrepp har ofta upplevt emotionell omsorgssvikt och /eller försummelse. En drivkraft bakom övergreppen kan vara att ge och ta emot tröst och välbefinnande (ersättning för sund fysisk närhet).

Insatser vid syskonövergrepp kräver samverkan Socialtjänst Vid avslöjande ta ställning till skyddsbehov Kartläggande samtal med varje familjemedlem separat Remittera till BUP eller annan aktör för riskbedömning av återfall i övergrepp respektive bedömning av traumasymptom hos utsatt syskon Samverkan med aktuella parter runt respektive syskon och föräldrar för kris- och stödinsatser Uppföljning av riskbedömning och insatser Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Vid avslöjande suicidriskbedömning och krisstöd Eventuell bedömning av neuropsykiatrisk problematik - hög förekomst Eventuell bedömning av samspelsproblem och eventuella traumahändelser och traumasymptom - hög förekomst Bedömning av traumahändelser och traumasymptom hos utsatt syskon

Syskonövergrepp - hur prioritera? Vems behov går först? Behandlingsordning 1. Det utsatta barnet 2. Barnet som utsätter 3. Föräldrar, syskon, familjen 1. Skyddplanering (återfallsförebyggandearbete) 2. Individuella behandlingar 3. Öppenhet i familjen 4. Familjens fortlevnad

Det sexuellt utsatta syskonet Kan vara traumatiserat av de sexuella övergreppen och/eller av systemets respons på avslöjandet Kan uppleva både lättnad och jobbiga känslor som skuld och saknad när syskonet som begått övergrepp flyttas från hemmet Kan uppleva påtryckningar att uppvisa mer eller mindre traumasymtom beroende på föräldrarnas och systemets respons Vad de egentligen känner och vad de säger om händelserna och familjesituationen stämmer inte alltid överens

Syskonet som begått sexuella övergrepp Kan neka till / minimera / förvränga övergreppen och / eller känna en enorm skam och skuld Kan uppleva press att förneka / minimera övergreppen för att "hålla ihop familjen Kan uppleva lättnad och förlust/skam om det flyttas från hemmet, beroende på familjedynamiken och systemets respons

Föräldrareaktioner Föräldrars inställning, mående och förmåga att vara ett stöd för sina respektive barn varierar Vanliga reaktioner och bemötande: hypervigilans, distansering, förnekande Parrelationsproblem Familjekollaps Gemensamma teman: Ansvar, Pålitlighet, Skuld, Att triggas, vilket kan leda till abdikerat/ bristande föräldraskap

Föräldrainterventioner vid syskonövergrepp Ge psykoedukation om sexuella övergrepp generellt och syskonövergrepp specifikt Adressera vanliga tankar, känslor och reaktioner hos föräldrar samt barn efter sexuella övergrepp Prata om vägar till sund sexualitet hos ungdomar Jobba med föräldrafärdigheter (framförallt hur stötta sitt barn, reglera nedstämdhet och hantera ilska) Se kontinuerligt över risk och skydd för att förebygga och förhindra framtida övergrepp

Komponenter i övergreppsspecifik behandling vid syskonövergrepp FLÖDESSCHEMA (inspiration BUP Elefanten, SAFE-T 2013, TFCBT) STABILISERING FÖRBEREDELSE ANSVARSTAGANDE NYORIENTERING Vårdplan - Motivation - Mål Psykoedukation om sexuella övergrepp Föräldrafärdigheter Trygghet och säkerhet kroppsregler Avslappning/avspänning Känslor och reglering Relationer Sociala färdigheter Inventering av styrkor Beteenden impulskontroll Om samtycke Sexualkunskap (trygg och otrygg) Traumabearbetning Ok och inte ok sex Tändningsmönster Sexuell övergreppskedja Kognitiva förvrängningar Acceptans Ansvar -konsekvenser - mål Gemensamma brevmöten med förälder och utsatt syskon Framtida sexualitet och tändningsmönster Öka trygghet och framtidsplanering Stopplan -återfallsprevention Kognitiva interventioner Kognitiv bearbetning Skriva brev Utvärdering av mål

Fallbeskrivning Kalle och Pelle Familjen Påfrestningsfaktorer (bakgrund och egna svårigheter) Avslöjande Det utsatta syskonet Syskonet som begått övergrepp

Återföreningsarbete efter syskonövergrepp

Återförening - hjälpsamma faktorer Hopp och tilltro till att någon slags återförening är möjlig Återförening i olika steg Behandling under samma tak ifall det är möjligt Hela familjen stödjande och involverad Samsyn och samverkan mellan socialtjänst och barnpsykiatri KOLLABORATION KOMMUNIKATION KOORDINATION

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp Fysisk och känslomässig säkerhet och trygghet hos det barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp Timing och intensitet särskilt med hänsyn till olika behandlingsprocesser och framgång Den som utsatt får hjälp att ta ansvar för eget beteende Kartlägg krav- och påverkansfaktorer Kartlägg förekomst av familjevåld och/eller övergreppserfarenheter Gradvis syskonkontakt SÄKERHETSPLANERING HELA TIDEN

Gradvis ökad syskonkontakt - förslag på struktur Brev (alternativt inspelning) mellan barnen med terapeutstöd I individuell terapisession ansvar, förlåtelse I induviduell terapisession säkerhetsplanering Gemensamma terapisessioner Utanför hemmet - övervakat besöksumgänge I hemmet - tidsbegränsat besök Besök - sova över? Återvända hem? Varje ärende kräver individuellt anpassad struktur som behöver utvärderas löpande över lång tid.

Vid frågor, hör av er! hanna.thermaenius@sll.se hanna.weyler-muller@sll.se