Småföretagsbarometern

1

Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 61 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion...14 Småföretagskonjunkturen län för län... 15 Prognos och utfall genom åren... 17 2

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

Blekinges näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 70 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Blekinge län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 12627 13259 42590 varav småföretag (0-49 anst) 12560 13176 28409 Jordbruk 2270 2271 2743 Offentlig verksamhet 55 755 27460 Total 14952 16285 72793 *0-49 anställda Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län Småföretagskonjunkturen i Blekinge har förbättrats starkt sedan i våras, och länet redovisar den största uppgången i indikatorn av samtliga län. Konjunkturen i länet är efter uppgången något starkare än i övriga landet och förväntningarna pekar på en fortsatt uppgång kommande år. Nettotalet för länet ligger på 66 jämfört med rikets 54. Sysselsättningstillväxten i Blekinge ökar relativt kraftigt i höstens mätning efter de senaste två mätningarnas svaga utveckling. Vart fjärde företag i Blekinge har ökat sysselsättningen medan 10 procent dragit ned. Nettotalet 15 är det tredje starkaste i landet. Det är framför allt den positiva utvecklingen i industrisektorn som drar upp länets nettotal. Inför de kommande tolv månaderna räknar båda sektorerna med en fortsatt, om än betydligt svagare, ökning av antalet anställda. Länets företag är därvidlag mer pessimistiska än övriga landet. Orderingången har utvecklats positivt i länet, och i ungefär samma takt som i riket i stort. Nettotalet går från 18 till 30, att jämföra med rikets 27. Tillväxten har varit ungefär lika snabb i båda delsektorerna. Förväntningarna är på en fortsatt uppgång i orderstocken, framför allt drivet av tjänstesektorn medan industrin ser en mer dämpad tillväxt under kommande år. Omsättningstillväxten har förstärkts markant sedan i våras. Nettotalet stiger från -12 till 21, vilket är något starkare än riksgenomsnittet på 15. Det är framför allt industrisektorn där omsättningen ökat snabbt med ett nettotal på 28, medan tjänstesektorn hamnar på nettotal 18. Inför det kommande året spår båda sektorerna en 4

kraftig ökning av omsättningstillväxten. Inom båda delsektorerna ligger förväntningarna högre än riksgenomsnittet. Lönsamheten har förbättrats i takt med den starkare konjunkturen. Utvecklingen i länet är dock även i höstens mätning något svagare än riksgenomsnittet. I båda delsektorerna är det fler företag som anger stigande lönsamhet än sjunkande. Båda delsektorerna spår en avsevärt ökad lönsamhet kommande år. Den bättre konjunkturen avspeglas också i att andelen företag som ser goda expansionsutsikter stiger från 50 procent i våras till 61 procent i höstens mätning Detta är dock något under rikssnittet, där 65 procent av företagen uppger goda expansionsutsikter. De främsta tillväxthindren för småföretagen är svårigheten att hitta arbetskraft, följt av den svaga efterfrågan. 5

Småföretagsbarometern Blekinge län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Blekinge fortsätter att förbättras i höstens mätning, och är nu för första gången på flera mätningar snabbare än i riket i genomsnitt. Vart fjärde småföretag uppger att de ökat sysselsättningen under det senaste året, medan 10 procent har dragit ned på arbetsstyrkan. Det är framfört allt i industrisektorn som nettotalet ökat i höstens mätning (från 1 till 22, det tredje högsta nettotalet i landet), medan tjänstesektorn går från 2 till 12). Inför de kommande tolv månaderna räknar båda sektorerna med en fortsatt, om än svag ökning av antalet anställda (nettotalet 3). Förväntningarna är därmed betydligt mer pessimistiska än riket i övrigt där det förväntade nettotalet ligger på 16. 6

2. Orderingång Orderingången har också förbättrats. I likhet med sysselsättningen har utvecklingen i länet varit snabbare än i landet i stort. Nettotalet i länet går från 18 till 30, att jämföra med rikets 27. Industrisektorn vänder därmed kraftigt uppåt från i våras då nettotalet var -8, till 33 i höstens mätning. I tjänstesektorn dämpas tillväxten i orderingång något, från 38 till 29 i höstens mätning. Utvecklingen i industrin har varit starkare än genomsnittet i landet, medan tjänstesektorn ligger på en genomsnittlig tillväxttakt för landet. Båda delsektorerna förväntar sig en fortsatt tillväxt i orderingången kommande år. Förväntningarna är starkast inom tjänstesektorn, medan industrin räknar med något med dämpad tillväxt jämfört med det senaste året. Företagen i tjänstesektorn är klart mer optimistiska jämfört med övriga landet, medan motsatsen gäller för industrisektorn. Sammantaget väntas länets nettotal stiga från dagens 30 till 35. 7

3. Omsättning Omsättningstillväxten har förbättrats markant sedan i våras, i enlighet med företagens förväntningar. Nettotalet stiger från -12 till 21, vilket är något snabbare än för riket i stort. Nästan fyra av tio företag redovisar högre omsättning, medan 18 procent anger att omsättningen minskat. Uppdelat på sektorer framgår att det är industrin som utvecklats mest positivt. Nettotalet för delsektorn är 28, att jämföra med 18 för tjänsteföretagen. Inför det kommande året spår båda sektorerna en kraftig ökning av omsättningen. Inom båda delsektorerna ligger förväntningarna högre än riksgenomsnittet. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen öka från nuvarande 21 till 54, att jämföra med riksgenomsnittet på 38. Bland tillverkningsföretagen är det netto 44 procent som spår en högre omsättning under det kommande året, jämfört med 57 procent av tjänsteföretagen. 8

Konjunkturindikatorn Konjunkturen i Blekinge har förbättrats starkt sedan i våras. Uppgången i länet är den största i landet, och konjunkturindikatorn är nu för första gången på två år starkare än riksgenomsnittet. Nettotalet för länet ligger nu på 66 jämfört med rikets 54. Bakom uppgången ligger framför allt en kraftig ökning av orderingången, medan omsättningen ökat något mer långsamt, och sysselsättningen ytterligare mer dämpat. Detta är också den vanliga bilden vid en konjunkturförstärkning där stigande order med viss eftersläpning slår igenom i högre omsättning och nyanställningar. Utsikterna för det kommande året pekar på en fortsatt kraftig uppgång. Index beräknas öka till 92 från dagens nivå på 66. Förvätningarna ligger marginellt över snittet i riket (85). Det är framför allt tjänsteföretagen som spår en rejäl förstärkning av konjunkturen, medan industrin ser något svagare tillväxt. Inom industrin spås indikatorn gå från 83 till 60 och bland tjänsteföretagen från 59 till 109. 9

4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. I vårens mätning uppvisade länets småföretag den svagaste lönsamhetsutvecklingen i landet. I takt med att konjunkturen stärkts har dock även lönsamheten utvecklats bättre, om än fortsatt något lägre än landet i stort. Länets samlade nettotal har stigit från -28 till 11, att jämföra med riksgenomsnittet på 15. Utvecklingen har varit snarlik i båda delsektorerna. Den låga lönsamheten bekräftas av att hela 28 procent av länets företag anger att lönsamheten är lägre än normalt, den högsta andelen i Sverige. Lönsamheten förväntas öka kraftigt under den kommande tolvmånadersperioden i takt med att konjunkturen stärks nettotalet väntas stiga från 11 till 34. Framför allt är det tjänsteföretagen som räknar med högre lönsamhet. Företagens prisförväntningar Jämfört med vårens mätning, då endast 17 procent av länets småföretag uppgav att de planerade höja sina försäljningspriser, är det i höstens mätning 28 procent som tror de kommer öka priserna kommande år. Det är dock den lägsta andelen i riket och ett tecken på en fortfarande relativt svår marknadssituation för många företag. En större andel av Blekinges tjänsteföretag än tillverkande företag, anger att de kommer höja priserna ut mot kund. 10

Största konjunkturrisker Det är framför allt den inhemska konjunkturen som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Hela 43 procent av företagen ser detta som den största konjunkturrisken. Andra risker som företagen anger är; nya konkurrenter på marknaden (11 procent), osäkerhet om lönerörelsen/arbetskraftskostnaderna (8 procent av företagen) samt den internationella konjunkturen (6 procent av företagen). Den inhemska konjunkturen är den största konjunkturrisken för företagen i Blekinge. 11

61 procent ser goda expansionsutsikter Den bättre konjunkturen avspeglas i att andelen företag som ser goda expansionsutsikter stigit från 50 procent i vårens mätning till 61 procent nu i höst. Detta är något under rikssnittet, där 65 procent av företagen uppger goda expansionsutsikter. 12

Ökningen beror helt på en kraftig förbättring av expansionsutsikterna för tjänsteföretagen, där andelen företag stigit från 46 till 63 procent. Inom industrin har tvärtemot andelen företag som ser expansionsutsikter minskat från 60 till 56 procent. 13

Hinder för expansion Det största tillväxthindret för Blekinges småföretag är bristen på arbetskraft. 19 procent av företagen upplever detta som det största hindret, vilket är en avsevärd uppgång jämfört med 10 procent i vårens mätning. Näst största tillväxthinder är den svaga efterfrågan, vilket anges av 18 procent av företagen. 14

Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15

16

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17