Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar:

RAPPORT 1(25) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Malmö stad, SDF Hyllie med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga länsstyrelser i landet i uppdrag att förstärka tillsynen av kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: hur socialtjänsten handlägger och utreder anmälningar eller ansökningar som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld samt om biståndsbeslut fattas i dessa ärenden hur socialtjänsten hanterar sekretessreglerna inom socialtjänsten i samband med handläggningen av dessa ärenden hur socialtjänsten tillgodoser behovet av stöd och hjälp för våldsutsatta kvinnor, bl.a. skyddat boende hur socialtjänsten beaktar förekomsten av våld när den handlägger och utreder ärenden om vårdnad, boende och umgänge i familjer där det förekommit våld samt hur nämnden följer upp det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ärendet avgjorts om socialtjänstens dokumentation uppfyller de krav som kan ställas på sådan och eventuella brister som förekommer hur socialtjänsten arbetar med uppföljning och kvalitetsutveckling av verksamheten. I detta sammanhang är det också viktigt att notera eventuella insatser som kommunen vidtar för män som utövar våld hur socialtjänsten samverkar, dels inom och mellan kommuner, dels med övriga berörda myndigheter och ideella organisationer hur socialtjänsten uppmärksammar den utsatthet som kvinnor med funktionshinder, kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med utländsk bakgrund och äldre kvinnor kan leva i samt hur man hanterar den särskilda problematiken kring hedersrelaterat våld hur socialtjänsten uppmärksammar och arbetar med barn som bevittnar våld samt hur barnperspektivet beaktas i arbetet Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 23 40 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 23 40 5050-3739

RAPPORT 2(25) Syfte Syftet med regeringsuppdraget är att en mer enhetlig och tydlig tillsyn ska ske över socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Tillsynen ska både vara granskande och ha främjande inslag inom området. Bland annat genom den förstärkta tillsynen förväntas kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld förbättras. Metod Tillsynen har genomförts utifrån nationella bedömningskriterier. Bedömningskriterierna är ett bedömningsverktyg för tillsynen som utgår från gällande lagstiftning och normering. Tillsynen har genomförts inom åtta ansvarsområden. De granskade ansvarsområdena är: Uppsökande och förebyggande arbete Kvalitet Samverkan Säkerhet Handläggning och dokumentation Insatser Barnets behov Vårdnad, boende och umgänge Varje ansvarsområde är uppdelat i bedömningskriterier. Länsstyrelsen granskar om bedömningskriterierna är helt, delvis eller inte uppfyllda inom varje ansvarsområde. Tillsynen omfattar de tre verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta som finns inom socialtjänsten. Resultatet av tillsynen i sin helhet och Länsstyrelsens bedömningar presenteras i denna bilaga. Tillsyn i SDF Hyllie Tillsynsbesöket ägde rum den 21 och 22 oktober 2008. Från Länsstyrelsen deltog socialkonsulenterna Eva Wallengren och Ingrid Andersson.

RAPPORT 3(25) Intervjuer har genomförts med: Sektionschefer inom individ- och familjeomsorgen, Verksamhetschefer inom individ- och familjeomsorgen, handläggare inom individ- och familjeomsorgen, socialrådgivare i öppenvården handläggare inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionsnedsatta, LSS, handläggare av familjerättsärenden, verksamhetschef för vård- och omsorg enhetschef myndighetsfunktionen äldre och funktionsnedsatta, biståndshandläggare inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet, utförare inom äldre- och funktionshinderområdet, Länsstyrelsen har tagit del av följande material: skiss över förvaltningens organisation, kommunövergripande handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, interna rutiner för individ- och familjeomsorgen. Ca 40 ärenden som rörde våld i nära relationer, kvinnor som utsatts för våld och barn som bevittnat våld, hade aktualiserats under år 2007. Länsstyrelsen har granskat ett urval av dessa samt inkomna anmälningar under 2007/2008 som inte lett till utredning (kronologisk pärm). I kronpärmen fanns ett antal anmälningar om barn som bevittnat våld som inte hade lett till att utredning inletts. Länsstyrelsen har genom ett besök på Familjerättsbyrån i Malmö i december 2008 granskat aktuella familjerättsärenden från Hyllie. Länsstyrelsen har intervjuat Malmö stads samordnare, polis och representanter för kvinnojourer. Hyllie stadsdel i Malmö Hyllie stadsdel i Malmö har drygt 30000 invånare. För Malmö finns ett gemensamt framtaget handlingsprogram för våld i nära relationer samt verksamheter för våldsutsatta kvinnor, barn och män som utövar våld. I

RAPPORT 4(25) kommunens centrala samverkansgrupp ingår en socialrådgivare från öppenvården i Hyllie. Samverkansgruppen träffas två gånger per halvår. Malmö stad Malmö Stad har ca 290 000 invånare. Enligt 2007 års statistik från BRÅ polisanmäldes 660 för misshandel mot kvinna i Malmö stad. Statistiken är inte uppdelad på respektive stadsdel. I Malmö har våld i nära relationer hög prioritet. Sedan ett kommunalt handlingsprogram infördes 1999 (reviderats 2005) har arbetet för att uppfylla målen utvecklats och ett flertal konkreta åtgärder har genomförts. Kompetensen om kvinnornas utsatta situation har ökat hos myndigheterna och samverkan mellan dessa har kommit igång. Arbetet har resulterat i ett bättre bemötande och förbättrade stöd- och skyddsinsatser. Möjligheten för män att få hjälp att bearbeta den bakomliggande problematiken har införts. Malmö stads kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn består av flera verksamheter, öppen mottagning erbjuder rådgivande samtal och krisbearbetning både enskilt och i grupp för både kvinnor och barn som lever med våld, jourtelefon som är öppen dygnet runt, skyddat boende med 9 familjerum för hotade kvinnor och barn samt ett informations- och kunskapscentrum Sambandet mellan våld mot kvinnor och våld mot barn gav programmet 2002 ett utökat uppdrag att också uppmärksamma barn och ungdomar som är utsatta för våld och ledde till öppnandet av Kriscentrum för barn och ungdomar. Där kan barn och ungdomar som utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp samt deras familjer få hjälp. På kriscentrum för män finns möjlighet för män att på frivillig basis få samtalsstöd, individuellt eller i grupp. En yrkesövergripande handbok för personal som möter våldsutsatta kvinnor, barn som lever med våld och männen bakom våldet blev färdig år 2000 och uppdaterades 2005. Handboken ger en grundläggande kännedom kring problemet och konkret information om olika handlingsmöjligheter och handläggning. För implementeringen av handlingsprogrammet finns en upparbetad organisation. En styrgrupp som tillsatts för uppdraget utgörs av chefsrepresentanter för Individ och familjeomsorgen, Polisområde Malmö, Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus, Kriminalvårdsmyndigheten Malmö Norr och samordnaren för Kvinnofridprogrammet.

RAPPORT 5(25) I en samverkansgrupp finns representanter för de flesta verksamheter som medverkar till genomförandet av handlingsprogrammet. Samtliga 10 stadsdelars socialtjänst deltar liksom representanter från kommunens tre Kriscentrum, Familjerättsbyrån samt det lokala brottsförebyggande rådet och programmet Sexuell hälsa. Företrädare för både grundskolan, gymnasieskolan och Komvux deltar. Sjukvården har representation från flera sjukvårdskliniker, primärvården och ungdomsmottagningen. Rättsväsendet medverkar genom polisområde Malmös Familjevåldsenhet, Åklagarmyndigheten samt Kriminalvården. Brottsoffermyndighetens lokala representant ingår också. I Samverkansgruppen finns även representanter från frivilligorganisationerna Malmö Kvinnojour, Terra Fem och Tjejjouren. Samordnaren har en central roll i genomförandet och utvecklandet av programmet. Från och med årsskiftet 2006 finns en tjänst inrättad på heltid för detta uppdrag. Samordnarens funktion är att gemensamt med olika kommunala verksamheter och förvaltningar samt andra myndigheter och ideella organisationer vidareutveckla innehållet och samordna insatserna.

RAPPORT 6(25) Uppsökande och förebyggande arbete (1) Bedömningskriterier: Socialtjänsten informerar om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor. Information och källhänvisning 5 kap. 11 2 st. SoL, 3 kap.1 3 p. SoL, 3 kap. 4 SoL Socialtjänsten bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning 3 kap.4 SoL Socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning Prop. 1997/98:55. Prop. 2006/07:38, regeringens handlingsplan (skr. 2007/08:39 Socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående. Information och källhänvisningar 3 kap. 4 SoL, 4 kap. 1 SoL, Prop. 2006/07:38. SOSFS 2006: 11 kap. 4 3, 4 kap2, p. 4 Gällande bestämmelser Det är viktigt att kommunens information om socialtjänstens insatser sker med viss kontinuitet samt är tillräckligt bred och träffsäker för att kunna nå fram till våldsutsatta personer. Flera olika kanaler och metoder bör användas. Både mer allmänna, såsom lokalpressen och kommunens hemsida och mer riktad och anpassad information till målgruppen och de samhällsorgan och organisationer den har kontakt med. t.ex. MVC, BVC, vårdcentraler, bibliotek, polisen, intresseföreningar, etc. Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter; individ- och familjeomsorg, verksamheter för funktionshinder och äldreomsorgen. Det är viktigt att socialtjänsten i ärendehandläggningen uppmärksammar våldet och vid behov erbjuder insatser för detta även om personen primärt inte söker om hjälp på grund av våldet.

RAPPORT 7(25) I 3 kap. 4 SoL framgår att socialnämnden i den uppsökande verksamheten ska upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska socialnämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. SDF Hyllie Information De intervjuade cheferna är tveksamma till om det bedrivs något uppsökande arbete. Barn som bevittnat våld erbjuds alltid stödinsatser. Förvaltningen har ett nära samarbete och regelbundna träffar med skola och hälso- och sjukvård. I detta samarbete pratar man bland annat om barn som bevittnat våld. Fältgruppen är inte initialt inriktad på målgruppen våldsutsatta kvinnor. Handläggarna som arbetar med barn och familj har ett gott samarbete med barnkriscentrum. Handläggare av ekonomiskt bistånd anmäler om de misstänker att ett barn far illa. Ibland får handläggarna inte prata med barnen för föräldrarna. Beviljade insatser följs upp var sjätte vecka. Inom vård och omsorg bedrivs ingen uppsökande verksamhet. Det finns heller ingen erfarenhet av våld i nära relationer. Om det blir aktuellt tas kontakt med individ- och familjeomsorgen. Uppsökande arbete Malmö stad har ett aktivt kvinnofridsprogram. Oftast sker kontakten med en våldsutsatt kvinna genom att hon uppsöker socialtjänsten. Personalen förväntas också i det dagliga arbetet kunna upptäcka signaler hos de personer som söker hjälp i olika situationer, t ex i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd.

RAPPORT 8(25) Personer som utövar våld SDF Hyllie har en öppenvård som omfattar 17 välutbildade personer som jobbar utifrån individens behov. Här kan personer med en mängd olika sociala problem söka hjälp. Malmö stad har ett Manskriscentrum samt även tillgång till lägenheter för män som utövat våld mot sin partner. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet om att informera om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor. Socialtjänsten uppfyller inte bedömningskriteriet att socialtjänsten bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående.

RAPPORT 9(25) Kvalitet (2) Bedömningskriterier: Socialtjänsten har kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning 3 kap 3 SoL, SOSFS 3 kap 3, SOSFS 4 kap. 2 1p., SOSFS 4 kap. 1 st AR, SOSFS 4 kap. 2 4 p., SOSFS 4 kap. 6, prop. 2006/07:38 Kommunen säkerställer att personalen har kompetens för att utföra socialtjänstens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Information och källhänvisning 3 kap 3 SoL, SOSFS 2006:11 3 kap. 3, SOSFS 2006:11 4 kap 5, SOSFS 2006:14 (AR), SOU 2006:65 Gällande bestämmelser Enligt 3 kap 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. I SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 3 kap 3 ska nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet skall bland annat säkerställa att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs. Av SOSFS 2006:11, 4 kap. 2 1 p. framgår att ledningssystemet ska innehålla rutiner bl.a. för handläggning och dokumentation av ett ärende. Detta innebär att rutinerna också ska omfatta handläggning av ett ärende rörande en våldsutsatt kvinna. Ledningssystemet ska säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. För att kunna utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten avseende stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare är det viktigt att kommunen regelbundet har en löpande dokumentation och statistikföring av sina insatser.

RAPPORT 10(25) Kvinnor som utsatts för våld av närstående kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter, individ- och familjeomsorg, äldreomsorgen och verksamheter för funktionshindrade. Eftersom personalen, handläggare och utförare, inte kan förväntas ha spetkompetens på området våldsutsatta kvinnor anser Länsstyrelsen att det är viktigt att kommunen avdelar åtminstone en person/funktion med särskild kompetens på området. Utöver den kompetens som normalt behövs för arbetet inom socialtjänsten behöver personalen särskilda kunskaper för att möta våldsutsatta kvinnor. Det handlar bl.a. om skyddade personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man samtalar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder och utländsk bakgrund. Det kan också handla om kunskaper om hedersproblematik och män som utövar våld. SDF Hyllie Kvalitetssystem som omfattar våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Det är oklart om det finns några mål för våldsutsatta kvinnor. Barn som bevittnat våld är däremot en målgrupp som man uppmärksammar och årligen beskriver den aktuella situationen för. Detta görs utan metodiskt underlag men man vet hur många barn som har fått hjälp årligen genom statistik. Varje år räknas även antalet hemlösa, inklusive barn, i Malmö stad. Man för ingen särskild statistik över barn som bevittnat våld men tror att det framgår av anmälningarna. Det finns gruppverksamhet för dessa barn men det kan vara svårt att motivera deras föräldrar att låta barnen delta i verksamheterna. En verksamhet som vänder sig till föräldrar till barn som har deltagit i gruppverksamhet ska påbörjas. Alla beviljade insatser följs upp årligen. Malmö stads handlingsprogram, Handboken pärmen används samt egna lokala rutiner. Dessa följs av all personal. Om det finns barn i en familj där det förekommer våld handläggs ärendet av handläggare från vuxenenheten och barnenheten tillsammans. Enheterna för Vård och omsorg känner inte till om det finns något kvalitetssystem. Kompetens Det finns några handläggare i Hyllie med särskild kompetens inom området. De är psykolog eller socialrådgivare samt har fått särskilda utbildningar inom våld i nära

RAPPORT 11(25) relationer. En socialrådgivare talar arabiska. Övrig personal får kompetens inom området genom god tillgång till konferenser och i extern handledning. Personal som leder gruppverksamheten har CAP-utbildning. Personalen inom vård och omsorg har inte fått någon fortbildning men i november 2008 ordnades en tvådagars utbildning för handläggare inom äldreomsorgen och området för funktionsnedsatta. All personal har dock inte fått veta det och antalet intresserade har därför varit lågt. Medarbetarsamtal hålls och individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas årligen. Dessa innehåller sällan önskemål om fortbildning inom området. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att det finns ett kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten säkerställer att personalen har kompetens att utföra nämndens uppgifter när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld.

RAPPORT 12(25) Samverkan (3) Bedömningskriterier: Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen i kvinnofridsarbetet Information och källhänvisning 6 förvaltningslagen (1986:223), 4 kap. 1. SOSFS 2006:11, 3 kap. 5 SoL Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller kvinnofridsarbetet inom kommunen Information och källhänvisning 3 kap. 3 SoL, 4 kap. 1. SOSFS 2006:11 Gällande bestämmelser Av SOSFS 2006:11, 4 kap 1 framgår att det ska finnas ledningssystem som säkerställer att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för hur samarbetet kring den enskilde ska gå till, internt och externt och dels hur samverkan ska bedrivas på verksamhetsnivå, internt och externt. Det är viktigt att det framgår vilken person hos socialtjänsten som är huvudansvarig för samverkan med andra myndigheter och andra aktörer när det gäller insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Ett tydligt ansvar för samverkan är en förutsättning för att lagstiftarens intentioner att den enskilde får det stöd och den hjälp de behöver kan bli verklighet. En våldsutsatt kvinna kan ha behov av kontakter med olika nämnder och enheter inom kommunen. Det har stor betydelse för den enskilda människan hur dessa förmår att samordna sitt arbete. Detta gäller generellt för alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men är extra viktigt för kvinnor med särskilda behov, t ex våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem, med funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. Det ställs också särskilda krav på samverkan när det gäller personer som lever under hedersrelaterat våld. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara särskilt viktigt med en fungerande samordning inom kommunen, mellan olika enheter inom socialtjänsten och med andra nämnder inom kommunen (t.ex. skolan).

RAPPORT 13(25) SDF Hyllie Extern samverkan Det finns inga antagna rutiner för extern samverkan. I enskilda ärenden samarbetar man ofta med andra myndigheter och frivilliga organisationer. Kvinnofridsnätverket träffas varje kvartal. Sektionschefen har ansvar för att samverkan kommer till stånd. Intern samordning Det finns en övergripande plan för det interna samarbetet i Malmö stad. Sedan 1998 finns interna regler om överflyttning av ärenden. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen i kvinnofridsarbetet. Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller kvinnofridsarbetet inom kommunen. Säkerhet (4) Bedömningskriterier: Socialtjänsten tillgodoser en våldsutsatt kvinnas behov av skydd. Information och källhänvisning SOU 2006:65, SOSFS 2006:5 4 kap. 5 Gällande bestämmelser Hot- och riskbedömningar är en viktig uppgift för socialtjänsten i kontakten med våldsutsatta kvinnor, för att bedöma hur säker situationen är för kvinnan och hennes barn. Kvinnans och barnens säkerhet måste vara första prioritet.

RAPPORT 14(25) En del av de kvinnor som kommer till socialtjänsten på grund av att de utsatts för våld från närstående har skyddade personuppgifter. I Socialstyrelsens Meddelandeblad om skyddade personuppgifter, maj 2005, framgår bland annat att det kan vara viktigt för socialtjänsten att beakta t.ex. att det finns en beredskap hos kommunen för att bemöta personer med skyddade personuppgifter och att det finns tydliga och kända arbetsrutiner som gör att sekretessbelagda uppgifter inte kommer ut. SDF Hyllie Hot och riskbedömningar görs genom att handläggarna ställer frågor till kvinnan enligt en checklista. Samma dag som anmälan kommer in görs en akut bedömning av skyddsbehov. Handläggarna inom individ- och familjeomsorgen känner till bestämmelserna om skyddade personuppgifter. Inom vård- och omsorg saknas denna kunskap. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten tillgodoser en våldsutsatt kvinnas behov av sekretesskydd. Handläggning och dokumentation (5) Bedömningskriterier: Socialtjänstens handläggning av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet Information och källhänvisning 15 FL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1, SOSFS 2006:5 4 kap. 2 3 p., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap 1, SOSFS 2006:5 3 kap. 1, 11 kap 1 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 4 (AR), 7 FL Socialtjänstens beslut tillgodoser den enskildes rättsäkerhet Information och källhänvisning SOSFS 2006:5 5 kap. 4, 11 kap. 5 SoL, 20 FL, SOSFS 2006:5 kap. 1 AR

RAPPORT 15(25) Gällande bestämmelser För att en våldsutsatt kvinna ska få tillgång till de insatser hon behöver och har rätt till enligt 4 kap 1 SoL måste hennes ärende handläggas på ett sådant sätt att rättssäkerheten kan garanteras. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende väcks till dess att det avslutas genom beslut. Genom tydliga bestämmelser i lagstiftningen ska den enskildes rättssäkerhet garanteras genom att ärendet aktualiseras, utreds och beslutas på ett sätt som kan förutses och kontrolleras. Dokumentationen är viktig ur flera aspekter. Den stärker den enskildes skydd mot felaktig eller bristande myndighetsutövning och ger honom eller henne insyn i sitt ärende. Den underlättar uppföljningen av om den enskilde får den insats som hon är berättigad till enligt fattat beslut. Dokumentationen kan också användas som ett planeringsinstrument av socialtjänstens personal tillsammans med klienten och behövs för kontinuiteten i beslutade och överenskomna insatser. Vidare spelar dokumentationen en viktig roll som underlag för den interna kontrollen och huvudmannens uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten. Socialnämnden är enligt 11 kap. 1 SoL skyldig att utan dröjsmål inleda utredning av som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. När det gäller vuxna kvinnor får socialtjänsten inte inleda någon utredning om inte kvinnan själv ansöker om bistånd. Att hänvisa en våldsutsatt kvinna till en ideell kvinnojour utan att först försöka motivera henne till att ta emot stöd och hjälp från nämnden strider dock mot bestämmelserna om socialnämndens utredningsskyldighet enligt 11 kap. 1 SoL. SDF Hyllie I de granskade ärendena framkommer att socialtjänstens handläggning och beslut har tillgodosett den enskildes rättssäkerhet. Ansökan om bistånd har inneburit att en utredning har genomförts, beslut har fattats och handläggningen har skett skyndsamt. Länsstyrelsen har dock funnit brister i handläggningen. En familj beviljades insats i form av boende på Kriscentrum men avbröt insatsen. Insatsen följdes inte upp och någon utredning av barnen genomfördes inte.

RAPPORT 16(25) I en kvinnas akt finns utredningar om hennes barn, trots att barnen har egna akter. Ett barns akt innehåller uppgifter om de andra syskonen. I en akt saknades helt dokumentation om våldets karaktär och omfattning. I Kronpärmen fanns en ansökan om bistånd. Ansökan hade avskrivits med hänvisning till att inte inleda utredning enligt 11 kap 1 SOL. Sökanden beviljades därefter ekonomiskt bistånd. Ansökan borde ha sorterats in i den enskildes akt. Några akter från vård- och omsorgsområdet har inte funnits att granska. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänstens handläggning av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet. Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänstens beslut tillgodoser den enskildes rättssäkerhet.

RAPPORT 17(25) Insatser (6) Bedömningskriterier: Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, SOU 2006:65, 3 kap. 6 SoL, kapitel 5 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med missbruksproblem har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med utländsk bakgrund har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt äldre kvinna har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en person som lever under hedersrelaterat våld och förtryck har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap. 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/07:39) Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt person som lever i en samkönad relation har Information och källhänvisning 2 kap. 2 SoL, 4 kap. 1 SoL, kap. 5 SoL, SOU 2006:65, 3 kap. 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/08:39)

RAPPORT 18(25) Gällande bestämmelser En våldsutsatt kvinna kan ha akuta behov av ekonomiskt bistånd eller hjälp till boende. Länsstyrelsen anser att kommunen bör ha tillräcklig beredskap för att tillgodose de behov som kan uppstå under kvällar, nätter och helger. Ett boende till stöd och skydd bör ha skalskydd, ha tillräcklig bemanning av kvalificerad personal och tillgång till råd och stöd åt den som behöver detta. SDF Hyllie Insatser Det finns ett skyddat boende i Malmö stad. De tar emot kvinnor och barn, för missbrukande kvinnor finns ett särskilt skyddat boende och för kvinnor som utsätts för hedersrelaterat hot och våld har Malmö ett eget boende. Boendet tar inte emot pojkar över 14 års ålder. Kriscentrum för kvinnor, barn och män erbjuder stöd till samtliga personer i en familj. Inom Hyllies öppenvård erbjuds fem samtal utan bistånd som hjälp för att få struktur på sin situation. Handläggarna vet inte om en kvinna med funktionsnedsättning eller en äldre kvinna kan tas emot i det skyddade boendet. Barn kan få sina behov tillgodosedda genom kontakt med Barnkriscentrum, barngruppsverksamhet eller enskilda samtal på Kvinnokriscentrum. I Malmö stad finns en jourverksamhet som är tillgänglig varje dag från 16.00, nätter och helger. Det finns kunskap om de kommunövergripande insatserna inom vård- och omsorgsenheten. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriterierna att socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och hjälp som våldsutsatta kvinnor, kvinnor med missbruksproblem, kvinnor med funktionshinder, kvinnor med utländsk bakgrund, äldre kvinnor, personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck samt personer som lever i samkönade relationer har.

RAPPORT 19(25) Barnets behov (7) Bedömningskriterier: När ett barn bevittnat våld görs det en förhandsbedömning av barnets situation Information och källhänvisning 5 kap. 11 3 st. SoL, 11 kap 1 SoL, SOSFS 2006:12, SOSFS 2006:5 3 kap. 1 Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden alltid ställning till om en polisanmälan ska göras Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 p l, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 En utredning om ett barn som bevittnat våld beskriver hur våldet har påverkat barnet och barnets behov av insatser Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 p l, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 Socialtjänsten har insatser för att möta det behov av stöd och skydd som barn som bevittnar våld har Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap. 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap. 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap. 1 p l, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 Gällande bestämmelser Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp kan behöva insatser från socialtjänsten till stöd och skydd och det är därför viktigt att socialtjänsten gör en förhandsbedömning i det enskilda fallet för att bedöma om en utredning ska inledas. Om socialnämnden bedömer att en förhandsbedömning ska resultera i att en utredning ska öppnas görs den för att belysa barnens behov av stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, (SOSFS 2006:12). När ett barn bevittnat våld är det viktigt att utredningen omfattar våldet i tillräcklig

RAPPORT 20(25) utsträckning, vilka konsekvenser våldet har det har för barnet och vilken bedömning socialtjänsten gör av barnets behov av skydd och stöd pga. våldet och övriga omständigheter i ärendet. I 5 kap. 11 SoL anges att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Av detta följer att det är lämpligt att socialtjänsten i sitt arbete för särskilt lyfta fram barnens behov och möta de behov av stöd och hjälp som de kan ha. Om det finns misstankar att ett barn utsatts för brott bör detta polisanmälas, om det bedöms vara till barnets bästa. Kommunen har ansvar för att det finns tillgång till boende för en våldsutsatt kvinna med barn. Detta gäller även tonåriga barn, flickor och pojkar. SDF Hyllie Det uppges vara självklart att alltid göra en förhandsbedömning när ett barn har bevittnat våld. Den görs enligt särskilda rutiner som gäller för alla förhandsbedömningar. Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden alltid ställning till om en polisanmälan ska göras. Ställningstagandet finns dokumenterat och om anmälan har gjorts är också den dokumenterad. Hyllie har tagit fram en särskild blankett för mottagande av anmälan. Denna saknar våld i nära relationer som orsak till anmälan. Om barnet har behov av stöd eller andra insatser finns en rikt utbyggd öppenvård samt CAP-grupper. Länsstyrelsens granskning av kronpärmen visade att flera anmälningar om våld i familjerna inte leder till att barnets situation utreds. Av motiveringar att inte inleda utredning framgår att vårdnadshavarna menar att barnet varken har sett eller hört något. Socialtjänsten accepterar föräldrarnas/mammans bedömning.

RAPPORT 21(25) Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten, när ett barn har bevittnat våld, gör en förhandsbedömning av barnets situation. Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten alltid tar ställning till om en polisanmälan ska göras om ett barn misstänks vara utsatt för brott. Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten i en utredning beskriver hur våldet har påverkat barnet och barnets behov av insatser när barnet har bevittnat våld. Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten har insatser för att möta behov av stöd och skydd som barn som bevittnat våld har.

RAPPORT 22(25) Vårdnad boende och umgänge (8) Bedömningskriterier: I samarbetssamtal i relationer där det finns uppgifter om våld uppmärksammas våldet Information och källhänvisning SOSFS 2003:14 (AR), 3 kap. 5 2 st. SoL, 6 kap. 2a FB, prop. 2005/06:99, Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge, 5 kap. 11 SoL, 11 kap. 1 SoL I snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det finns uppgifter om våld Information och källhänvisning 6 kap. 20 FB, SOSFS 2003:14, 5 kap. 11 SoL, 11 kap. 1 SoL, prop. 2005/06:99 I utredning om vårdnad, boende och umgänge fäster socialtjänsten särskilt avseende vid uppgifter om våld Information och källhänvisning SOSFS 2003:14 (AR), Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge, 6 kap.2a FB, 6 kap. 19 4 st. FB, 5 kap. 11 SoL, 11 kap. 1 SoL, prop. 2005/06 När det i arbetet med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer uppgifter om att en närstående vuxen varit utsatt för våld eller andra övergrepp informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av barnets behov av stöd och hjälp om detta Information och källhänvisning 11 kap. 1 SoL Gällande bestämmelser Enligt 6 kap 2a föräldrabalken (FB) ska barnets bästa vara avgörande i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I prop. 2005/06:99, Nya vårdnadsregler, konstateras att domstolen och socialnämnden vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. I propositionen framgår också att det är väl belagt att det innebär en risk för barnets psykiska hälsa att tvingas se eller höra våld i hemmet.

RAPPORT 23(25) Samarbetssamtal eller en utredning om vårdnad, boende/umgänge kan i sig utgöra en risk för ökat våld och socialtjänsten har därför anledning att uppmärksamma om det förekommer våld i en relation. Samarbetssamtalen eller utredningssituationen kan påverkas av förekomst av våld och socialtjänsten behöver därför försäkra sig om att dessa situationer är trygga för inblandade parter. Det kan t.ex. handla om att samarbetssamtal genomförs genom att handläggaren träffar parterna separat eller att samtalet genomförs med alternativa samtalsformer för att parterna inte ska behöva konfronteras i ett direkt möte. Förekomst av våld är också en tungt vägande faktor som behöver beaktas när ett avtal ska skrivas, när nämnden ska lämna en snabbupplysning eller avge ett yttrande till domstol i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Hot och våld kan i sig påverka utredningen t.ex. genom att ena parten inte vågar ta upp vissa saker i utredningen. I SOSFS 2003:14 (AR) framgår att vid utredning om vårdnad, boende och umgänge bör utredaren ställa frågor på ett sådant sätt att det kommer fram om det förekommit våld, hot, kontroll eller andra kränkningar mellan föräldrarna. Om något tyder på sådana problem bör utredaren ställa frågor om hur dessa har påverkat barnet, vad det har bevittnat och vad barnet självt eventuellt varit utsatt för. Utredaren bör ta reda på hur svårigheterna påverkar föräldrarnas omsorgsförmåga. SDF Hyllie Samarbetssamtal Familjerätten arbetar med frivilliga samarbetssamtal och samtal som ska genomföras efter remiss från Tingsrätten. Oftast ringer en av föräldrarna till familjerätten. Om någon av föräldrarna berättar att det har förekommit våld informeras de om förutsättningarna för att kunna genomföra ett samtal. Det är inte uteslutet att genomföra samarbetssamtal men det är svårt. Individuell bedömning måste alltid göras. Skriftliga rutiner saknas. När Tingsrätten uppdrar åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal kallas föräldrarna även om det förekommit våld. Det är oklart om alla handläggare tar upp frågan om våld. Det händer att man meddelar Tingsrätten att samtalen inte kan genomföras då en av parterna känner sig hotad.

RAPPORT 24(25) Det saknas skrivna rutiner men alla handläggare talar med barn när det är lämpligt och barnet är tillräckligt gammalt. Om barn har bevittnat våld eller misstänks ha varit utsatt görs en anmälan till socialtjänsten. Det finns olika metoder när man talar med barn, Nallekort eller Tejpingmetoden. Man talar inte med barn som är yngre än fem år och inte med barn i familjen där föräldrarna vill lägga över ansvaret för situationen på barnet, t ex när barnet förväntas bestämma var han eller hon ska bo. Snabbupplysningar Det saknas skriftliga rutiner för vad som ska ingå i ett snabbyttrande. Om våld förekommer beskrivs detta. Om parterna inte själva berättar kan det upplevas som kränkande att ställa frågor om våld. Handläggarna utgår i sitt arbete från Socialstyrelsens handbok och de känner även till Malmö stads egen handbok men vet inte om det finns några rutiner eller riktlinjer om familjerättens arbete i den. Det är oftast ont om tid i dessa ärenden vilket endast ger tid till ett samtal med vardera parten och barnet om det hinns med och bedöms vara lämpligt. Om man inte talar med barnet ska alltid skälet till att så inte sker dokumenteras. Utredning I Socialstyrelsens handbok finns riktlinjer för vad en utredning ska innehålla. Där finns även ett avsnitt om våld i nära relationer. Om familjen är aktuell på socialtjänsten tas referenser där. Man tar polisregister på båda föräldrarna och även om det saknas uppgifter i registren beskrivs föräldrarnas berättelser om våldet. Utredningen är dock inget förhör utan bygger på olika samtal där man ska försöka ta fram en version som kan ligga till grund för en bedömning. Handläggarna träffar alltid barnen i enskilda samtal om barnet är över 5 år. Barnet berättar om familjen och sin situation. Om det förekommer våld uppmuntras barnet att berätta. Ibland vill barn inte berätta, de får ges många möjligheter. Om det finns en hotbild mot ena föräldern och barnet ska ha umgänge med den andre görs det en särskild konsekvensanalys. Det görs riskbedömningar i samband med utredningar men skriftliga rutiner för det saknas.

RAPPORT 25(25) Information/Förhandsbedömning När ett barn har bevittnat våld eller misstänks vara utsatt för våld görs en anmälan till den stadsdel som familjen bor. Individ- och familjeomsorgen informeras samtidigt som det görs en skriftlig anmälan. Familjerättens egen arbetsledning informeras också. Länsstyrelsens bedömning Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten uppmärksammar våldet i samarbetssamtal när det finns uppgifter om våld. Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att det i snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det finns uppgifter om våld. Socialtjänsten uppfyller delvis bedömningskriteriet att socialtjänsten i utredning om vårdnad, boende och umgänge särskilt fäster avseende vid uppgift om våld. Socialtjänsten uppfyller helt bedömningskriteriet att socialtjänsten, när det i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer uppgifter att en närstående vuxen varit utsatt för våld eller andra övergrepp, informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av barnets behov av stöd och hjälp om detta.