Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänsten arbete i Hässleholms kommun med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Transkript

1 BILAGA 1(26) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänsten arbete i Hässleholms kommun med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga länsstyrelser i landet i uppdrag att förstärka tillsynen av kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: hur socialtjänsten handlägger och utreder anmälningar eller ansökningar som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld samt om biståndsbeslut fattas i dessa ärenden hur socialtjänsten hanterar sekretessreglerna inom socialtjänsten i samband med handläggningen av dessa ärenden hur socialtjänsten tillgodoser behovet av stöd och hjälp för våldsutsatta kvinnor, bl.a. skyddat boende hur socialtjänsten beaktar förekomsten av våld när den handlägger och utreder ärenden om vårdnad, boende och umgänge i familjer där det förekommit våld samt hur nämnden följer upp det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ärendet avgjorts om socialtjänstens dokumentation uppfyller de krav som kan ställas på sådan och eventuella brister som förekommer hur socialtjänsten arbetar med uppföljning och kvalitetsutveckling av verksamheten. I detta sammanhang är det också viktigt att notera eventuella insatser som kommunen vidtar för män som utövar våld VNR HÄssleholm Bilaga febr Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx lansstyrelsen@m.lst.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 BILAGA 2(26) hur socialtjänsten samverkar, dels inom och mellan kommuner, dels med övriga berörda myndigheter och ideella organisationer hur socialtjänsten uppmärksammar den utsatthet som kvinnor med funktionshinder, kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med utländsk bakgrund och äldre kvinnor kan leva i samt hur man hanterar den särskilda problematiken kring hedersrelaterat våld hur socialtjänsten uppmärksammar och arbetar med barn som bevittnar våld samt hur barnperspektivet beaktas i arbetet Syfte Syftet med regeringsuppdraget är att en mer enhetlig och tydlig tillsyn ska ske över socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Tillsynen ska både vara granskande och ha främjande inslag inom området. Bland annat genom den förstärkta tillsynen förväntas kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld förbättras. Metod Tillsynen har genomförts utifrån nationella bedömningskriterier. Bedömningskriterierna är ett bedömningsverktyg för tillsynen som utgår från gällande lagstiftning och normering. Tillsynen har genomförts inom åtta ansvarsområden. De granskade ansvarsområdena är: Uppsökande och förebyggande arbete Kvalitet Samverkan Säkerhet Handläggning och dokumentation Insatser Barnets behov Vårdnad, boende och umgänge

3 BILAGA 3(26) Varje ansvarsområde är uppdelat i bedömningskriterier. Länsstyrelsen granskar om bedömningskriterierna är helt, delvis eller inte alls uppfyllda inom varje ansvarsområde. Tillsynen omfattar de tre verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade som finns inom socialtjänsten. Resultatet av tillsynen i sin helhet och Länsstyrelsens bedömningar presenteras i en separat resultatredovisning, se bilaga. Hässleholms kommun Hässleholms kommun har invånare. Enligt 2007 års statistik från BRÅ polisanmäldes 160 för misshandel mot kvinna i Hässleholms kommun. I Hässleholm finns en kvinnojour. Socialtjänsten abonnerar på ett rum i kvinnojourens skyddade boende och har möjlighet att hyra ytterligare rum vid behov, även 3 rum för kvinnor med missbruk i egen regi. Hässleholms kommun driver ett särskilt projekt, Familjefridsprojektet med inriktning mot våld i nära relationer. Projektet finansieras delvis med medel från Länsstyrelsens. Målet med familjefridsprojektet är att integrera socialförvaltningens arbete med att motverka våld i nära relationer, öka kunskapen om våld i nära relationer, utöka skydd för utsatta kvinnor genom att förbättra det skyddande boendet, utöka stödet till såväl våldsutsatta som våldsutövande oavsett kön, etnicitet eller sexuellt läggning. I familjefridsprojektet ingår en samordnare, två familjestödjare samt en lekarbetspedagog. Enligt projektplanen skall projektet pågå till den 30 november Utvärdering och kvalitetsuppföljning görs kontinuerligt enligt rutiner som fastställts av socialnämnden på både individuell och organisatorisk nivå. Rutiner, samarbete och flödesschema för handläggning av våldsärenden är framtagna. Socialtjänstens organisation

4 BILAGA 4(26) Individ- och familjeomsorgen i Hässleholm utgörs av Socialförvaltningen. Förvaltningen har ungefär 120 anställda, vilka är indelade i fem enheter; barn- och ungdomsenheten, ekonomiskt bistånd, familjerättsenheten, vuxenenheten. Förvaltningens hela arbete leds av en socialchef och enheterna av en enhetschef och gruppledare. Enheterna är indelad i mindre arbetsgrupper som arbetar med antingen myndighetsutövning eller öppenvård. Inom enheten för vuxna finns bland annat öppenvårdsverksamheterna Novum och Familjefridsprojektet med särskilt stöd för våldsutsatta kvinnor, deras barn samt våldsutövande män. Omsorgsförvaltningens organisation Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg och kommunal psykiatri. Målsättningen för verksamheten är att verka för att personer som av olika anledningar har behov av vård och omsorg, så långt som möjligt kan leva ett självständigt liv, deltaga i samhällslivet, ha en meningsfull sysselsättning och bo i egen bostad. Man utgår från en helhetssyn på människan och dennes behov av trygghet, integritet och valfrihet i alla situationer. Likaså att det är viktigt att ta vara på det friska hos var och en och att varje människa har en vilja att ta ansvar för sitt liv. Ansvaret för förvaltningens verksamhet ligger hos Omsorgsnämnden. Omsorgschefen är ytterst ansvarig tjänsteman. Verksamhetscheferna ansvarar för olika geografiska områden i kommunen. Ytterst ansvarig för sjukvården är medicinskt ansvarig sjuksköterska. Tillsyn i Hässleholms kommun Tillsynsbesök ägde rum den 30 september och den 1 oktober Länsstyrelsen företräddes då av socialkonsulenterna Ingrid Andersson och Heléne Klapp. Intervjuer har genomförts med: Socialchef Omsorgschef Enhetschefer för äldreomsorgen, omsorgerna om funktionshindrade samt Individ- och familjeomsorgerna Handläggare och utförare inom Vård- och omsorg samt Omsorgerna om funktionshindrade

5 BILAGA 5(26) Chefer för handläggare från Barn- och ungdomsenheten, Vuxenenheten, Enhet för ekonomiskt bistånd, Familjerättsenheten Handläggare för Barn- och ungdomsenheten, Vuxenenheten, Enhet för ekonomiskt bistånd, Familjerättsenheten Samordnare och behandlare från kommunens säkerhetsteam SFF Chef och behandlare från kommunens öppenvård Novum Personal från kommunens hemtjänst Polisen i Hässleholm Hälso- och sjukvården i Kristianstad Representant från Kvinnojouren i Hässleholm Intervju med kvinna Länsstyrelsen har tagit del av följande material Kommunens handlingsplan - uppdaterad 2007 Praktisk handbok, antagen av nämnden Kommunens hemsida Kommunens rutiner för upptäckt, handläggning och samordning av ärenden som rör våld i nära relationer, antagen av nämnden Förteckning över vårdnadsutredningar samt avtal om vårdnad, boende och umgänge Organisationsskiss Exempel på våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Exempel på ärenden som avser barn som bevittnat våld, namn och personnummer Exempel på ärenden som har varit aktuella under 2007, avseende våldsutsatta kvinnor samt kvinnor och barn som varit utsatta för hedersrelaterat våld Samtliga inkomna anmälningar/förhandsbedömningar under 2008 som fanns i de kronologiska pärmarna granskades. Länsstyrelsens utgångspunkter I 13 kap 2 socialtjänstlagen framgår Länsstyrelsens tillsyn över länets socialtjänst. I denna tillsyn ingår bl.a. att följa socialnämndens tillämpning av socialtjänstlagen samt se till att socialnämnden fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Länsstyrelsen har även att se till att socialnämnderna följer de

6 BILAGA 6(26) lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som styr socialtjänstverksamheten. De förhållanden som identifieras vid en granskning och som inte överensstämmer lagstiftning och dess förarbeten, förordning, föreskrifter, allmänna råd, rättspraxis och JO:s uttalanden utgör en brist och ska således alltid åtgärdas. REDOVISNING AV TILLSYNEN Uppsökande och förebyggande arbete (1) Bedömningskriterier Socialtjänsten informerar om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta kvinnor Information och källhänvisning 5 kap 11 2 st. SoL, 3 kap 1 3 p. SoL, 3 kap 4 SoL Socialtjänsten bedriver ett uppsökande arbete för våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld. Information och källhänvisning 3 kap 4 SoL Socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld Information och källhänvisning; Prop. 1997/98:55. Prop. 2006/07:38, regeringens handlingsplan (skr. 2007/08:39 Socialtjänsten har insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående

7 BILAGA 7(26) Gällande bestämmelser Det är viktigt att kommunens information om socialtjänstens insatser sker med viss kontinuitet samt är tillräckligt bred och träffsäker för att kunna nå fram till våldsutsatta personer. Fler olika kanaler och metoder bör användas. Både mer allmänna, såsom lokalpressen och kommunens hemsida och mer riktad och anpassad information till målgruppen och de samhällsorgan och organisationer de har kontakt med t.ex. MVC, BVC, vårdcentraler, bibliotek, polisen, intresseföreningar. Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter; individ- och familjeomsorg, verksamheter för funktionshinder och äldreomsorgen. Det är viktigt att socialtjänsten i ärendehandläggningen uppmärksammar våldet och vid behov erbjuder insatser för detta även om personen primärt inte söker om hjälp på grund av våldet. I 3 kap. 4 SoL framgår att socialnämnden i den uppsökande verksamheten ska upplysa socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska socialnämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Hässleholm Socialtjänsten har en broschyr med information till allmänheten om var våldsutsatta kvinnor och deras barn kan få hjälp. Broschyren, som är översatt till sex språk och distribueras till bland annat BVC och MVC har dock ingen särskild inriktning mot målgrupperna våldsutsatta kvinnor med funktionshinder, utländsk härkomst, äldre kvinnor eller kvinnor med missbruksproblematik. Inte heller till personer i samkönade relationer eller personer som lever under hedersrelaterat förtryck. Det finns information i broschyr om var våldutövare kan få hjälp och stöd. Information kring våld i nära relationer finns även att tillgå på kommunens hemsida. Såväl internt som externt bedriver socialtjänsten ett uppsökande arbete för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Internt genom rutinmässigt ställda frågor och gemensamma ärendediskussioner, externt sker det

8 BILAGA 8(26) uppsökande arbetet mestadels genom allmänna kanaler såsom hemsida, polis och kvinnojour. I intervju med familjebehandlare framkommer att de vid misstanke om förekomst av våld i nära relationer ofta tar upp frågan direkt med klienten. Socialtjänsten kan erbjuda insatser för personer som blivit utsatta eller bevittnat våld, även för våldsutövare, både i egen regi och genom avtal med kvinnojour. Äldre- och Handikappomsorgens organisation har ingen uppsökande verksamhet vad gäller våld i nära relationer. Man är dock särskilt uppmärksam vid förekomst av exempelvis blåmärken. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att socialtjänsten informerar om vilket stöd som finns i kommunen för våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är helt uppfyllt, även ett uppsökande arbete. Länsstyrelsen anser att kriteriet avseende att socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta kvinnor, hbt-personer som utsätts för våld och barn som bevittnat våld är delvis uppfyllt av socialnämnden. Länsstyrelsen anser att omsorgsnämnden inte uppfyller kriteriet att arbeta aktivt för att identifiera äldre och funktionsnedsatta kvinnor. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att socialtjänsten har beredskap att erbjuda insatser för personer som utövar våld är helt uppfyllt.

9 BILAGA 9(26) Kvalitet (2) Bedömningskriteriet Länsstyrelsens Kommunen bedömning säkerställer att det finns bemanning och kompetens Länsstyrelsen för att anser utföra att bedömningskriteriet socialtjänstens uppdrag avseende när att det socialtjänsten gäller våldsutsatta informerar om vilket kvinnor stöd som och finns barn i kommunen som bevittnas för våldutsatta våld. kvinnor och barn som bevittnat våld är helt uppfyllt, även ett uppsökande arbete. Information och källhänvisning 3 kap 3 SoL, SOSFS 4 kap 5 Länsstyrelsen anser att kriteriet avseende att socialtjänsten arbetar aktivt för att identifiera våldsutsatta kvinnor, hbt-personer som utsätts för våld och barn som bevittnat Socialttjänsten våld är delvis uppfyllt har kvalitetssystem av socialnämnden. för arbetet Länsstyrelsen med våldsutsatta anser omsorgsnämnden kvinnor inte och uppfyller barn som kriteriet bevittnat att våld. arbeta aktivt för att identifiera äldre och funktionsnedsatta kvinnor. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att socialtjänsten har beredskap att erbjuda insatser för personer som utövar våld är helt uppfyllt. Gällande bestämmelser Enligt 3 kap 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. I SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 3 kap 3 ska nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet skall bland annat säkerställa att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs. Av SOSFS 2006:11, 4 kap. 2 1 p. framgår att ledningssystemet ska innehålla rutiner bl.a. för handläggning och dokumentation av ett ärende. Detta innebär att rutinerna också ska omfatta handläggning av ett ärende rörande en våldsutsatt kvinna.

10 BILAGA 10(26) Ledningssystemet ska säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. För att kunna utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten avseende stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare är det viktigt att kommunen regelbundet har en löpande dokumentation och statistikföring av sina insatser. Kvinnor som utsatts för våld av närstående kan komma i kontakt med socialtjänstens olika verksamheter, individ- och familjeomsorg, äldreomsorgen och verksamheter för funktionshindrade. Eftersom personalen, handläggare och utförare, inte kan förväntas ha spetkompetens på området våldsutsatta kvinnor anser Länsstyrelsen att det är viktigt att kommunen avdelar åtminstone en person/funktion med särskild kompetens på området. Utöver den kompetens som normalt behövs för arbetet inom socialtjänsten behöver personalen särskilda kunskaper för att möta våldsutsatta kvinnor. Det handlar bl.a. om skyddade personuppgifter, brottsoffers rättigheter, hur man samtalar med barn, våldsutsatthet bland kvinnor med missbruksproblem, funktionshinder och utländsk bakgrund. Det kan också handla om kunskaper om hedersproblematik och män som utövar våld. Hässleholm Organisatoriskt är det en person i Hässleholms kommun som har ansvar för den övergripande verksamheten vad gäller våld i nära relationer. I insatsledet arbetar ytterligare 3 personal särskilt med inriktning mot våldsutsatta personer, barn som bevittnat våld samt våldsutövare. Samtliga har mer än baskompetens i frågan. Inom socialtjänstens verksamhet finns särskilda riktlinjer och rutiner för handläggning av våldsärenden. Socialtjänstens övriga handläggare har baskunskap i ämnet och vid Länsstyrelsens intervjuer framkommer att de interna handläggningsrutinerna i våldsärenden är kända av samtliga handläggare. Socialtjänsten har kvalitetssystem som omfattar arbetet med våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld, dock inte med inriktning mot någon särskild målgrupp inom området. Kommunen tar även del av statistik från BRÅ. Inom

11 BILAGA 11(26) ramen för våldsprojektets verksamhet har man gjort en egen kartläggning över våldsärenden i Hässleholm kommun. Man för även årlig statistik över våldsutsatta kvinnor och barn. Det finns väl utarbetade måldokument, handlingsplaner, flödesscheman, rutiner etc. Kompetensen hos handläggarna inom Äldreomsorg samt Omsorgen om funktionshindrade är bristfällig inom området. Vid Länsstyrelsens intervjuer refererar de till våldsprojektets projektledare samt till handläggarna inom individoch familjeomsorgen. Likaså beträffande rutiner och fråga om eget kvalitetssystem. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att kommunen säkerställer att det finns en bemanning och kompetens för att utföra socialtjänstens uppdrag när det gäller våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld är helt uppfyllt inom socialnämnden Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att socialtjänsten har kvalitetssystem för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är helt uppfyllt inom socialnämnden Länsstyrelsen anser att det är viktigt att handläggarna inom äldre- samt omsorgen om funktionsnedsatta får ökad tillgång till baskunskap inom området. Kompetensen hos enskilda handläggare inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade kan vara av avgörande betydelse för att upptäcka och hjälpa våldsutsatta kvinnor eller barn som bevittnat eller är utsatta för våld. Länsstyrelsen anser att bedömningskriterierna om kompetens och kvalitetssystem inte är uppfyllda inom omsorgsnämnden.

12 BILAGA 12(26) Samverkan (3) Bedömningskriterier: Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbetar med aktörer utanför kvinnofridsarbetet Information och källhänvisning 6 förvaltningslagen (1986:223), 4 kap 1 par. SOSFS 2006:11 5 SoL Socialtjänsten har rutiner för samverkan och samarbete när det gäller kvinnofridsarbete inom kommunen Information och källhänvisning 3 kap 3 SoL, 4 kap 1 par. SOSFS 2006:11 Gällande bestämmelser Av SOSFS 2006:11, 4 kap 1 framgår att det ska finnas ledningssystem som säkerställer att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för hur samarbetet kring den enskilde ska gå till, internt och externt och dels hur samverkan ska bedrivas på verksamhetsnivå, internt och externt. Det är viktigt att det framgår vilken person hos socialtjänsten som är huvudansvarig för samverkan med andra myndigheter och andra aktörer när det gäller insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Ett tydligt ansvar för samverkan är en förutsättning för att lagstiftarens intentioner att den enskilde får det stöd och den hjälp de behöver kan bli verklighet. En våldsutsatt kvinna kan ha behov av kontakter med olika nämnder och enheter inom kommunen. Det har stor betydelse för den enskilda människan hur dessa förmår att samordna sitt arbete. Detta gäller generellt för alla våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld men är extra viktigt för kvinnor med särskilda behov, t ex våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund, med missbruksproblem, med

13 BILAGA 13(26) funktionshinder eller äldre våldsutsatta kvinnor. Det ställs också särskilda krav på samverkan när det gäller personer som lever under hedersrelaterat våld. I alla dessa fall kan det på olika sätt vara särskilt viktigt med en fungerande samordning inom kommunen, mellan olika enheter inom socialtjänsten och med andra nämnder inom kommunen (t.ex. skolan). Hässleholm Skriftliga rutiner och riktlinjer för intern upptäckt, handläggning samt samordning av ärenden som rör våld i nära relationer finns inom socialtjänstens IFO verksamhet. Dessa antogs av politisk nämnd i september Vid Länsstyrelsens kontakter med IFO-verksamhetens personal framkommer att sådana riktlinjer och rutiner fungerar bra. Motsvarande rutiner och riktlinjer finns inte inom verksamhetsområde äldreomsorg respektive omsorgen om funktionsnedsatta. En extern samrådsgrupp för ärenden som berör ärenden med våld i nära relationer finns. Representanter för olika yrkesgrupper som medverkar i myndighetsutövningen kring dessa ärenden samlas regelbundet. Gruppen eftersträvar att höja kunskapen inom/utom gruppen och fördjupa samverkan i myndigheternas arbete. Samrådsgruppen omfattar förutom Hässleholms kommun, även Osby och Perstorp. Motsvarande samrådsgrupp för extern samverkan finns inte inom verksamhetsområde äldreomsorg respektive omsorgen om funktionsnedsatta. I intervju med vård-och omsorgschef framkommer dock att riktlinjer för extern samverkan i ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor skall införas inom kort. Hässleholms kommun bedriver sedan december 2007 ett kartläggnings- och samverkans projekt gällande arbetet kring våld i nära relationer. Projektet finansieras med statsbidrag och har en person som är projektanställd tom december 2009 med särskilt ansvar för samordning och kartläggning gällande våld i nära relationer. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att socialtjänsten har fungerande rutiner för extern samverkan när det gäller arbetet med våldsutsatta

14 BILAGA 14(26) kvinnor, våldsutsatta hbt-personer, barn som har bevittnat våld och våldsutövare är helt uppfyllt. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende att socialtjänsten har fungerande rutiner för intern samordning av arbetet med våldsutsatta kvinnor, våldsutsatta hbt-personer, barn som bevittnat våld och våldsutövare är helt uppfyllt. Omsorgsnämnden uppfyller inte kriterierna inom ansvarsområdet samverkan. Säkerhet (4) Bedömningskriterier: Socialtjänsten tillgodoser en våldsutsatt kvinnas behov av skydd Information och källhänvisning SOU 2006:65, SOSFS 2006:5 4 kap 5 Gällande bestämmelser Hot- och riskbedömningar är en viktig uppgift för socialtjänsten i kontakten med våldsutsatta kvinnor, för att bedöma hur säker situationen är för kvinnan och hennes barn. Kvinnans och barnens säkerhet måste vara första prioritet. En del av de kvinnor som kommer till socialtjänsten på grund av att de utsatts för våld från närstående har skyddade personuppgifter. I Socialstyrelsens Meddelandeblad om skyddade personuppgifter, maj 2005, framgår bland annat att det kan vara viktigt för socialtjänsten att beakta t.ex. att det finns en beredskap hos kommunen för att bemöta personer med skyddade personuppgifter och att det finns tydliga och kända arbetsrutiner som gör att sekretessbelagda uppgifter inte kommer ut.

15 BILAGA 15(26) Hässleholm Skriftliga rutiner och flödesscheman beträffande säkerhet finns inom individ- och familjeomsorgens verksamhet. Det görs alltid en hot och riskbedömning i samband med samtal med kvinnan. I samband med oro kring barn vid förekomst av våld i nära relationer görs alltid en förhandsbedömning. En riskbedömning och säkerhetsplanering görs av socialtjänstens SFF- team Säkerhetsprogrammet för familjefrid. Vid behov sammankallas till gemensamt möte med socialtjänstens berörda parter. Om kvinnan har skyddad adress skrivs den aldrig in i datasystemet. Vid intervju med personal från äldreomsorgen och handikappomsorgen framkommer att det saknas skriftliga rutiner om säkerhet inom deras verksamheter. Det finns dock hög medvetenhet kring säkerhet vad gäller dokumentationen. En skyddad adress förs aldrig in i datasystemet. Systemet noterar endast att adressen är hemlig. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet att socialtjänsten tillgodoser en våldsutsatt kvinnas behov av skydd är helt uppfyllt på annat sätt. Länsstyrelsen vill påpeka att mottagandet av kvinnor som är våldsutsatta och ärende som rör hedersrelaterat våld alltid bör präglas av ett säkerhetstänkande. Länsstyrelsen anser att omsorgsnämndens endast delvis uppfyller bedömningskriteriet för säkerhet. Handläggning och dokumentation (5) Bedömningskriterier Socialtjänstens handläggning av en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet Länsstyrelsen granskade utredningar avseende vuxna kvinnor och utredningar som rörde Information barn som och bevittnat källhänvisning våld. Pärmar 15 FL, med SOSFS handlingar 2006:5 i kronologisk 4 kap 1, SOSFS ordning, kronpärmar, 2006:5 motsvarande 4 Kap 2 3 p., ett 11 kvartal kap 1 med SoL, anmälningar 11 kap 5 SoL, gicks SOSFS igenom. 2006:5 Ett 4 antal kap anmälningar 1, SOSFS gällde 2006:5 3 kap 1, 11 kap 1 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap 4 (AR), 7 FL Socialtjänstens beslut tillgodoser den enskildes rättssäkerhet Information och källhänvisning SOSFS 2006:5 5 kap 4, 11 kap 5 SoL, 20 FL SOFSF 2006:5 kap 1 (AR)

16 BILAGA 16(26) Gällande bestämmelser För att en våldsutsatt kvinna ska få tillgång till de insatser hon behöver och har rätt till enligt 4 kap 1 SoL måste hennes ärende handläggas på ett sådant sätt att rättssäkerheten kan garanteras. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende väcks till dess att det avslutas genom beslut. Genom tydliga bestämmelser i lagstiftningen ska den enskildes rättssäkerhet garanteras genom att ärendet aktualiseras, utreds och beslutas på ett sätt som kan förutses och kontrolleras. Dokumentationen är viktig ur flera aspekter. Den stärker den enskildes skydd mot felaktig eller bristande myndighetsutövning och ger honom eller henne insyn i sitt ärende. Den underlättar uppföljningen av om den enskilde får den insats som hon är berättigad till enligt fattat beslut. Dokumentationen kan också användas som ett planeringsinstrument av socialtjänstens personal tillsammans med klienten och behövs för kontinuiteten i beslutade och överenskomna insatser. Vidare spelar dokumentationen en viktig roll som underlag för den interna kontrollen och huvudmannens uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av verksamheten. Socialnämnden är enligt 11 kap. 1 SoL skyldig att utan dröjsmål inleda utredning av som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. När det gäller vuxna kvinnor får socialtjänsten inte inleda någon utredning om inte kvinnan själv ansöker om bistånd. Att hänvisa en våldsutsatt kvinna till en ideell kvinnojour utan att först försöka motivera henne till att ta emot stöd och hjälp från nämnden strider dock mot bestämmelserna om socialnämndens utredningsskyldighet enligt 11 kap. 1 SoL. Hässleholm Länsstyrelsen granskade 4 utredningar avseende vuxna kvinnor och 4 utredningar som rörde barn som bevittnat våld, samt 3 utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge. Pärmar med handlingar i kronologisk ordning, kronpärmar, motsvarande ett kvartal med anmälningar gicks igenom. Vid Länsstyrelsens tillsynsbesök i Hässleholms kommun i samband med det sk. Barnuppdraget uppmärksammandes vid genomgång av kronpärmen ett antal anmälningar gällande förekomst av våld i nära relationer. Vid granskning i

17 BILAGA 17(26) samband med innevarande tillsyn påträffades inga sådana anmälningar i kronpärmen. Av granskningen framgår att hot- och riskbedömningar endast dokumenterats i ett fåtal ärenden. Omfattningen om våldet och hur våldet påverkat barnet var endast dokumenterat i ett ärende. I ett ärende hade en kvinna som varit utsatt för våld beviljats ekonomiskt bistånd, förekomst av våldinslag hade dokumenterats på ett bra sätt i akten. Omsorgsnämnden hade inga dokumenterade ärenden inom området. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet gällande socialtjänstens handläggning av om en ansökan/anmälan tillgodoser den enskildes rättssäkerhet är helt uppfyllt. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet när det gäller om beslut tillgodoser den enskildes rättssäkerhet är helt uppfyllt. Länsstyrelsen anser att utredningarna som genomförts genomgående har varit av relativt god kvalitet. Länsstyrelsen vill dock framhålla att våldets omfattning och konsekvenser för de enskilda ska dokumenteras. Länsstyrelser anser att nämnden alltid ska göra en bedömning av barnets behov av stöd och insatser när det förekommer våld mellan vuxna i barnets närhet. Länsstyrelsen kan inte bedöma om omsorgsnämnden uppfyller kriterierna för ansvarsområde säkerhet då det saknas dokumentation.

18 BILAGA 18(26) Insatser (6) Bedömningskriterier Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinnan har Information och källhänvisning 2 kap 2 SoL, 4 kap 1 SoL, SOU 2006:65, 3 kap 6 SoL, kapitel 5 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med missbruksproblem har Information och källhänvisning 2 kap 2 SoL, 4 kap 1 SoL, Kap 5 SoL, SOU 2006:65 prop.2006/07:38, 3 kap 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning har Information och källhänvisning 2 kap 2 SoL, 4 kap 1 SoL, Kap 5 SoL, prop. 2006/07:38. 3 kap 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt kvinna med utländsk bakgrund har Information och källhänvisning 2 kap 2 SoL, 4 kap 1 SoL, kap 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en våldsutsatt äldre kvinna har Information och källhänvisning 2 kap 2 SoL, 4 kap 1 SoL, Kap 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap 6 SoL Socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som en person som lever under hedersrelaterat våld och förtyck har Information och källhänvisning 2 kap 2 SoL, 4 kap 1 SoL, kap 5 SoL, SOU 2006:65, prop. 2006/07:38, 3 kap 6 SoL, regeringens handlingsplan (skr 2007/07:39)

19 BILAGA 19(26) Gällande bestämmelser En våldsutsatt kvinna kan ha akuta behov av ekonomiskt bistånd eller hjälp till boende. Länsstyrelsen anser att kommunen bör ha tillräcklig beredskap för att tillgodose de behov som kan uppstå under kvällar, nätter och helger. Hässleholm I Hässleholm finns tillgång till skyddat boende, dels i egen regi dels genom avtal med kvinnojouren Frida. Kommunen har även ett särskilt boende för missbrukande kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, kvinnor med utländsk bakgrund, personer som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Personer som lever i en samkönad relation kan också erbjudas skyddat boende. Kommunen kan genom sin öppenvårdsverksamhet SFF-teamet erbjuda rådgivning och stödsamtal, även praktiskt stöd för kvinnor med anledning av förekomst av våld i nära relationer, även genom avtal med kvinnojouren Frida. Kommunens öppenvårdsverksamhet Novum kan erbjuda våldsutövaren rådgivning och stöd för att komma tillrätta med sitt beteende. Det finns en jourverksamhet som kan ta emot en våldsutsatt kvinna på tider utanför kontorstid, även under helgen. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser bedömningskriteriet om socialtjänsten kan tillgodose de behov av stöd och skydd som våldsutsatta kvinnor (med missbruksproblem, med funktionshinder, med utländsk bakgrund, äldre, kvinnor/flickor som lever under hedersförtryck(våld, våldutsatta hbt-personer) är helt uppfyllt. Länsstyrelsen förutsätter att omsorgsnämndens personal ges tillräcklig och fortlöpande information om socialnämndens insatser för målgruppen.

20 BILAGA 20(26) Barnets behov (7) Bedömningskriterier När ett barn bevittnat våld görs det en förhandsbedömning av barnets situation Information och källhänvisning 5 kap 11 3 st. SoL, 11 kap 1 SoL, SOSFS 2006:12, SOSFS 2006:5. 3 kap 1 Om barnet misstänks vara utsatt för brott tar socialnämnden alltid ställning till om en polisanmälan ska göras Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 En utredning om ett barn som bevittnat våld beskriver hur våldet har påverkat barnet och barnets behov av insatser Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR), SOSFS 2006:12 Socialtjänsten har insatser för att möta det behov av stöd och skydd som barn som bevittnar våld har Information och källhänvisning SOU 2006:65, 5 kap 11 SoL, 3 st., 11 kap 1 SoL, 11 kap 5 SoL, SOSFS 2006:5 4 kap 1 pl, SOSFS 2006:5 5 kap 3 (AR) SOSFS 2006:12 Gällande bestämmelser Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp kan behöva insatser från socialtjänsten till stöd och skydd och det är därför viktigt att socialtjänsten gör en förhandsbedömning i det enskilda fallet för att bedöma om en utredning ska inledas. Om socialnämnden bedömer att en förhandsbedömning ska resultera i att

21 BILAGA 21(26) en utredning ska öppnas görs den för att belysa barnens behov av stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga, (SOSFS 2006:12). När ett barn bevittnat våld är det viktigt att utredningen omfattar våldet i tillräcklig utsträckning, vilka konsekvenser våldet har det har för barnet och vilken bedömning socialtjänsten gör av barnets behov av skydd och stöd pga. våldet och övriga omständigheter i ärendet. I 5 kap. 11 SoL anges att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Av detta följer att det är lämpligt att socialtjänsten har ett arbete för särskilt lyfta fram barnens behov och möta de behov av stöd och hjälp som de kan ha. Om det finns misstankar att ett barn utsatts för brott bör detta polisanmälas, om det bedöms vara till barnets bästa. Kommunen har ansvar för att det finns tillgång till boende för en våldsutsatt kvinna med barn. Detta gäller även tonåriga barn, flickor och pojkar. Hässleholm Förhandsbedömning När en anmälan inkommer finns en särskild checklista som stöd för bedömningar. Vid indikation på våld träffar man aldrig kvinnan och mannen gemensamt, en riskbedömning görs alltid och om riskbedömningen påvisar hög risk inleds alltid en utredning. Socialtjänstens säkerhetsteam kan bjudas in vid förhandsbedömning om det finns indikationer på våld. Familjestödjarna ställer då frågor utifrån ett säkerhetsprogram. Polisanmälan om barnet misstänks vara utsatt för brott Socialtjänsten har inte i de granskade handlingarna dokumenterat om ett övervägande av polisanmälan har gjorts, men uppger i intervjuer att så sker. Av kommunens skriftliga rutiner framgår inte om och när en polisanmälan ska göras.

22 BILAGA 22(26) Insatser Hässleholms kommun kan erbjuda stödinsatser för barn som bevittnat våld, t.ex. lekarbetsterapeut, stödsamtal och familjebehandling. Det finns inga barngrupper för dessa barn. Det finns även rum för kvinnor med barn i kvinnojourens Kvinnohus. För tonårspojkar kan kommunen erbjuda skyddat boende i form av jourfamiljehem och placering på kommunalt ungdomsboende. Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet gällande när ett barn bevittnat våld görs en förhandsbedömning av barnets situation är helt uppfyllt. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet om barnet misstänks vara utsatt för brott övervägs alltid polisanmälan är helt uppfyllt på annat sätt. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet att en utredning om ett barn bevittnat våld beskriver hur våldet har påverkat barnet är delvis uppfyllt. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet avseende om socialtjänsten har insatser för att möta de behov av stöd och skydd som barn har är helt uppfyllt.

23 BILAGA 23(26) Vårdnad boende och umgänge (8) Bedömningskriterier I samarbetssamtal i relationer där det finns uppgifter om våld uppmärksammas våldet Information och källhänvisning SOSFS 2003:!4 (AR), 3 kap 5 2 st. SoL, 6 kap 2a FB Prop. 2005/06:99, Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge, 5 kap 11 SoL, 11 kap 1 SoL I snabbupplysningar till rätten angående vårdnad, boende och umgänge framgår om det finns uppgifter om våld Information och källhänvisning 6 kap 20 FB, SOSFS 2003:14, 5 kap 11 SoL, 11 kap 1 SoL, prop. 2005/06:99 I utredning om vårdnad, boende och umgänge fäster socialtjänsten särskilt avseende vid uppgifter om våld Information och källhänvisning SOSFS 2003:14 (AR) Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge, 6 kap 2a FB, 6 kap 19 4 st. FB, 5 kap 11 SoL, 11 kap 1 SoL, prop. 2005/06 Gällande bestämmelser Enligt 6 kap 2a föräldrabalken (FB) ska barnets bästa vara avgörande i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. I prop. 2005/06:99, Nya vårdnadsregler, konstateras att domstolen och socialnämnden vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. I propositionen framgår också att det är väl belagt att det innebär en risk för barnets psykiska hälsa att tvingas se eller höra våld i hemmet. Samarbetssamtal eller en utredning om vårdnad, boende/umgänge kan i sig utgöra en risk för ökat våld och socialtjänsten har därför anledning att uppmärksamma

24 BILAGA 24(26) om det förekommer våld i en relation. Samarbetssamtalen eller utredningssituationen kan påverkas av förekomst av våld och socialtjänsten behöver därför försäkra sig om att dessa situationer är trygga för inblandade parter. Det kan t.ex. handla om att samarbetssamtal genomförs genom att handläggaren träffar parterna separat eller att samtalet genomförs med alternativa samtalsformer för att parterna inte ska behöva konfronteras i ett direkt möte. Förekomst av våld är också en tungt vägande faktor som behöver beaktas när avtal ska skrivas, när nämnden ska lämna en snabbupplysning eller avge ett yttrande till domstol i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Hot och våld kan i sig påverka utredningen t.ex. genom att ena parten inte vågar ta upp vissa saker i utredningen. I SOSFS 2003:14 (AR) framgår att vid utredning om vårdnad, boende och umgänge bör utredaren ställa frågor på ett sådant sätt att det kommer fram om det förekommit våld, hot, kontroll eller andra kränkningar mellan föräldrarna. Om något tyder på sådana problem bör utredaren ställa frågor om hur dessa har påverkat barnet, vad det har bevittnat och vad barnet självt eventuellt varit utsatt för. Utredaren bör ta reda på hur svårigheterna påverkar föräldrarnas omsorgsförmåga. Hässleholm Familjerätt är en egen enhet inom socialtjänsten. Skriftliga rutiner och flödesschema kring samverkan i ärenden där det förekommer våld finns. Samarbetssamtal Vid förekomst av våld gör socialtjänstens säkerhetsteam en riskbedömning om förutsättningarna för samarbetssamtal. Om bedömning görs att det föreligger hög risk erbjuds enskilda samtal. Handläggaren talar alltid med barn och om det förekommit våld har detta tagits upp i samtalen. Det finns dock inga rutiner för samtalsledaren att ta upp frågan om vilka konsekvenser våldet har haft för barnet.

25 BILAGA 25(26) Snabbupplysningar Det finns rutiner för att i snabbupplysningar ange om det finns uppgifter om våld, även att beskriva föräldrarnas uppfattningar om vilka konsekvenser våldet haft för barnet. Om det bedöms lämpligt att tala med barnet återges barnets inställning till sin situation i snabbupplysningen. Utredning om vårdnad, boende och umgänge I utredning om vårdnad, boende och umgänge framgår om det förekommer/förekommit våld. Det finns rutiner för att tala med barnen i samband med utredningen, även att återge barnets egen inställning till sin situation. Rutiner för att det ska göras en säkerhetsbedömning i samband med utredningen om det finns uppgifter om våld finns. Information/Förhandsbedömning Det finns rutiner för överföring av uppgifter om ett barn har bevittnat våld för att en förhandsbedömning ska kunna göras. Handläggare på familjerätten informerar ansvarig enhet. I samband med aktgranskning fann Länsstyrelsen vissa brister i dokumentationen gällande beskrivning av våldet och dess konsekvenser för barnet. Länsstyrelsen fann inga dokumenterade riskbedömningar i de granskade ärendena. Länsstyrelsens bedömning Bedömningskriteriet att i samarbetssamtal i relationer där det finns uppgifter om våld, uppmärksammas våldet är delvis uppfyllt. Länsstyrelsen konstaterar att det saknas skriftliga rutiner. Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet att det i snabbupplysningar till rätten där det finns uppgifter om våld uppmärksammar våldet är helt uppfyllt. Länsstyrelsen anser att kriteriet gällande att socialtjänsten i utredning om vårdnad, boende och umgänge fäster särskilt avseende vid uppgifter om våld är delvis uppfyllt. Länsstyrelsen konstaterar att riskbedömning och ställningstagande i utredning av vårdnad, boende och umgänge ska dokumenteras.

26 BILAGA 26(26) Länsstyrelsen anser att bedömningskriteriet att det i arbetet med frågor rörande vårdnad, boende och umgänge med barn framkommer uppgifter om att en närstående vuxen varit utsatt för våld eller andra övergrepp informeras den enhet/handläggare som har ansvar för att göra en förhandsbedömning av barnets behov av stöd och hjälp om detta är helt uppfyllt.