Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom IM till största delen består av elever i åldern 16 till 20 som har ett annat modersmål än svenska sågs en möjlighet att på skolan utveckla en särskild kompetens kring denna grupps behov. Sedan tidigare finns Din Bror på skolan, en verksamhet som riktar sig till pojkar i syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Genom Fri:JA projektet kunde Din Brors verksamhet kompletteras med en särskild verksamhet för flickor parallellt med en kompetenshöjning för skolans personal. Det övergripande syftet med projektet har varit att öka kunskapen om hur skolan kan arbeta utifrån ett mångkulturellt perspektiv som samtidigt skyddar flickor från såväl tvångsgifte som hedersrelaterat våld och förtryck. Skolan är en av de viktigaste arenorna för det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vår erfarenhet av de gruppverksamheter som bedrivs i Fri:JA projektet är att många elever lever med starka begränsningar men att enbart ett fåtal aktivt söker stöd. Under projekttiden har hittills 13 elever (12 flickor och en kille) sökt stöd hos skolans elevhälsa pga. problematik som kan sättas i samband med så kallat hedersrelaterat våld och förtryck. Ytterligare ca 40 flickor har deltagit i olika gruppverksamheter. Erfarenheter från projektets första år visar att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste rikta sig mot en bred målgrupp och matcha strategier till målgruppens varierande behov. Utifrån detta kan vi i nuläget se att det finns flera genomförda insatser som vi vill fortsätta med för att så småningom kunna utvärdera dem och implementera dem i ordinarie verksamhet. Det finns också inom projektet påbörjade insatser som behöver vidareutvecklas och samarbeten behöver byggas upp. Samarbeten som kan leda till att framgångsrika metoder sprids till fler skolor. Det finns en risk att riktade insatser till vissa grupper leder till stigmatisering. Forskning 1 pekar på att skolans arbete för att förebygga hedersrelaterat våld har en tendens att peka ut invandrarflickor som presumtiva våldsoffer och att deras fäder och bröder ses som presumtiva våldsutövare. Stödåtgärder som utvecklas inom skolan kan då leda till att det individuella och 1 Sabine Gruber, 2011 1
specifika får stå tillbaka genom att uppmärksamheten riktas mot att förstå och hantera det generella hedersrelaterade våldet. De erfarenheter som växt fram under projektets första år, där vi sett att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste ske parallellt och på flera plan, återspeglas i projektmålen för år två. Ambitionen i projektet är att matcha metod utifrån behov. Insatserna i projektet ska möjliggöra möten och dialog, bygga broar mellan människor samt medvetandegöra de värderingar som behöver ligga till grund för att ungdomar som växer upp i Kristianstads kommun ska ha möjlighet att själva kunna skapa sina egna handlingsutrymmen. Syfte Projektet skall leda till ökad kunskap om hur yrkesverksamma inom skola och socialtjänst i Kristianstad kommun kan arbeta utifrån ett mångkulturellt perspektiv som samtidigt skyddar ungdomar från såväl tvångsgifte som hedersrelaterat våld. Mål 1. Att vidareutveckla och genomföra minst två av de insatser som redan påbörjats inom projektet (tjejgrupp, fikagrupp, generationsgrupp, teatergrupp) 2. Att höja handlingskompetensen hos socialtjänstpersonal/elevhälsa genom kombinerad temautbildning och handledning 3. Att höja kunskapen om mångkultur genom en till två kunskapsdagar för lärare/socialtjänst och genom två till tre workshops för de lärare som är direkt knutna till IM-programmen 4. Att utvidga arbetet med socialtjänstens myndighetsgrupp med ambitionen att arbeta fram riktlinjer för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skola och socialtjänst 5. Att hitta former för kunskapsspridning av erfarenheter från projektet 6. Att via såväl nationellt som internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte testa olika insatser och utbildningskoncept (ex från Norge- Flexid, Tyskland- FABI och Sverige- Skruvmodellen) Målgrupp Den direkta målgruppen är elever, deras föräldrar och personal på IM programmen på Österänggymnasiet i Kristianstad, samt myndighetsgruppen inom socialtjänsten. Indirekt målgrupp är ungdomar i Kristianstads kommun som riskerar växa upp med begränsade handlingsutrymmen pga. värderingar som strider mot de mänskliga rättigheterna. Metod Med utgångspunkt från fokusgrupper, föreläsningar, studiebesök och gruppverksamhet under projektets första år har en röd tråd och en modell för Fri:JA:s fortsatta arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck växt fram. Denna modell innehåller insatser inom två olika områden; alliansskapande insatser och konfliktstrategier samt en övergripande strategi som innebär att se mångkultur som en resurs.(se modell bilaga 1) 2
Juno Blom 1 menar att den största gruppen av ungdomar som lever under hedersrelaterat våld och förtryck inte utgörs av de som aktivt söker hjälp. Det förebyggande arbetet behöver därför riktas till de ungdomar som lever med begränsningar så att dessa görs uppmärksamma på sina fri- och rättigheter. Detta arbete bör involvera såväl ungdomen som i den mån möjligt även föräldrarna. Inom ramen för alliansskapande insatser handlar det bland annat om att arbeta utifrån värderingar, dialoger och kunskapshöjande utbildningar. Det finns dock situationer då det är nödvändigt att istället arbeta med konfliktstrategier och skydda individer i risksituationer och akuta situationer. Såväl alliansskapande insatser som konfliktstrategier kan bli aktuella för den grupp ungdomar som ogillar de begränsningar de lever med, men inte vet vad de ska göra. För att garantera att metoderna anpassas utifrån målgruppens skilda behov måste ett långsiktigt strukturellt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck länkas samman utifrån ställningstagandet att se mångkultur som resurs. Alliansskapande insatser som påbörjats under nuvarande år och som projektet avser att vidareutveckla: Kulturguide: Dennes uppgift är att vara en brobryggare mellan elever från olika nationaliteter och mellan elever och lärare. Som exempel på arbetsuppgifter kan nämnas att följa med elever till Kriscentrum, hjälpa lärare i kontakten med föräldrar, uppmärksamma elever som behöver stöd och slussa dem vidare samt arbeta med gruppverksamhet och integrationshöjande insatser. Tjejgrupper: Gruppverksamhet riktad till tjejer på IM programmen ska möjliggöra reflektion och dialog runt värderingar kopplade till kvinnokonventionen och barnkonventionen. Gruppverksamheten är ett komplement till din Bror. Innehållet i gruppträffarna anpassas till deltagande flickors behov och önskemål. Ambitionen är att kunna sammanställa en metodbok utifrån de skilda tjejgruppernas innehåll. Teater som arbetsmetod: I denna grupp skriver gruppledarna manus tillsammans med tjejerna. Därigenom åskådliggörs svårigheter och möjligheter som finns med att växa upp med två kulturer. Deltagarna får själva möjlighet att bidra med egna erfarenheter men även att reflektera över andras. Ambitionen med denna arbetsmetod är att kunna involvera utomstående i gruppverksamheten. Som exempel kan nämnas att gruppen kommer bjuda in sina mammor till uppvisningen av aktuell pjäs och att det därigenom blir ett forum till dialog om mänskliga rättigheter. Generationsgrupper: Föräldrar på SFI får information om skolans värdegrund och olika teman diskuteras. I samband med diskussionerna har föräldrarna möjlighet att 1 Utvecklingssamordnare på Länsstyrelsen i Östergötland som sen år 2003 har haft uppdrag från regeringen att förebygga hedersrelaterat våld 3
ställa skriftliga frågor till en parallell tjejgrupp. Flickorna kan utifrån sina diskussioner ställa anonyma skriftliga frågor till föräldrarna. Tanken med generationsgrupperna är dels att bidra till dialoger mellan olika generationer samt hitta nya former för dialog mellan skolan och föräldrar. Konfliktstrategier som projektet avser att vidareutveckla och implementera: Kompetensteam: Inom projektet har vi skapat en myndighetsgrupp, där möten och kontaktytor mellan skola och socialtjänst har etablerats. Gruppen ger en bekräftelse av behovet och vikten av ständig samverkan mellan skola och socialtjänst. Vår ambition är att vidareutveckla denna myndighetsgrupp där personal från socialtjänsten arbetar med intern kunskapsutveckling parallellt med skolan. Förhoppningen är att detta arbete ska leda till bildandet av ett kompetensteam och mynna ut i en handlingsplan som kan ge konkret vägledning och tips, såväl till personal inom socialtjänst som till elevhälsan i kommunen. Utbildningshandledning: I syfte att utveckla socialtjänsten och elevhälsans handlingskompetens kommer vi att pröva en ny form av kunskapsutveckling som innebär att vi kombinerar utbildning kring olika teman med möjlighet till handledning i individuella ärenden. Varje handledningstillfälle inleds med ett särskilt tema där deltagarna har kommit med förslag på olika problemställningar som de vill ta upp. Denna temasittning ska rikta sig till ca 20 personer dvs. personer som behöver få en särskild kompetenshöjning. Den sista timmen ska vara möjlig för individuell handledning kring ett särskilt ärende och då kan det bli så att någon ur den särskilda kompetensgruppen tar med sig en kollega som själv har ärendet/problematiken. Mångkultur som resurs är Fri:JAs röda tråd. Samverkan mellan förvaltningar och att redan från början ha med tankar kring projektets implementering är nödvändigt. Styrgruppen kommer därför att fortsätta med representanter från socialtjänsten och BUF. För att motverka risken att projektet blir något som ligger vid sidan om skolans ordinarie verksamhet är det skolans rektor för IM-programmet som har huvudansvaret för projektet och skolans kurator kommer att vara projektansvarig samt handleda gruppledarna. Arbete och välfärdsförvaltningens kvinnofridssamordnare ansvarar för samordning av projektet. Österängsgymnasiets likabehandlingsplan ska ses över för att tydligare lyfta upp frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. En lärare som har lång erfarenhet av att arbeta med värdegrundsarbete ska knytas till projektet. Fri:JA har kontakt med Skruv och förhoppningen är att vi kan hjälpa varandra i detta strukturella arbete samt sprida goda exempel. Vi har för avsikt att bygga upp ett metodbibliotek på skolan med temat mångkultur i undervisningen och knyta workshops till denna verkstad. Idén med Lehrerlernwerkstatt Migration kommer från Tyskland. Tanken är att en lärare ska ansvara för denna men att det ska ske i samverkan med projektet. Ambitionen är att lärare som vill anpassa sin undervisning till en mångkulturell elevgrupp genom metodbiblioteket och diverse workshops ska kunna få inspiration samt kunna dela med sig av sina erfarenheter och gemensamt söka nya arbetssätt. 4
Projektet utvecklas genom erfarenheter från grupper och i samverkan med andra aktörer. Metoddelen kan därför utvecklas till att innehålla fler insatser än de ovan nämnda pga. en medvetenhet om att strategierna behöver anpassas efter målgruppens skilda behov. Uppföljning och utvärdering Metoden i projektet bygger på att utveckla insatser så att de matchar de behov som finns och det kräver en kontinuerlig behovsanalys och utvärdering. De mål som finns i projektet kommer att mätas dels genom enkäter och dels genom noggrann dokumentation av gruppverksamhet och övriga insatser. 5