O m s l agsbild Omslagsbilden visar Christer Fuglesang, den förste svensken i rymden, under en av sina tre rymdpromenader utanför den internationella

å r s r e d ov i s n i n g 2006

O m s l agsbild Omslagsbilden visar Christer Fuglesang, den förste svensken i rymden, under en av sina tre rymdpromenader utanför den internationella rymdstationen ISS. Tillsammans med kollegan Robert Curbeam utförde han tekniskt arbete på stationens utsida. Bland annat kopplade man om systemet för stationens kraftförsörjning. Fuglesangs rymdfärd med den amerikanska rymdfärjan Discovery, Celsius Mission, varade 13 dygn. Avfärden skedde från Kennedy Space Center i Florida, USA. Första försöket hejdades. Men andra gången kom han iväg: klockan 02.47.35 den 10 december lyfte rymdfärjan Discovery från Florida med sju personer ombord. Christer Fuglesang har en examen från Teknisk fysik på KTH och är även affilierad KTH-professor.

Innehåll OM KTH 2 KTH I SIFFROR 2006 2 ORGANISATION 3 REKTOR HAR ORDET; Teknisk utbildning och forskning för en bättre värld 4 NOTISER FRÅN VERKSAMHETEN 2006 6 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 8 KTHs verksamhetsmål 8 Antagning 8 Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar 8 Antagna till KTHs utbildningar 10 Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 10 Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen 11 Reell kompetens och alternativt urval 11 Rekrytering av studenter till KTH 11 Mål för rekrytering 11 Breddad rekrytering 11 Genomförda aktiviteter 13 Samarbete med grundskola och gymnasium 13 Utbildningsresultat 14 Examina 14 Prestationer 16 Överbryggande kurs i matematik 16 Teknisk basutbildning 16 Vidareutbildning 16 Kurser inom Sveriges nätuniversitet 17 Grundutbildningens ekonomi 18 Uppdragsutbildning 19 Ny utbildnings- och examensstruktur 19 Pedagogisk utveckling 20 Högskolepedagogisk utveckling 20 Högskolepedagogisk utbildning 20 Studentinflytande på KTH 21 Samarbete med andra högskolor 21 Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm 21 Samarbete på Södertörn 21 Övrigt samarbete i stockholmsregionen 22 Samarbete utanför stockholmsområdet 22 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 23 Forskning 23 Regeringens uppdrag 23 Mål för forskningen 23 Starka forskningsmiljöer vid KTH 23 Professurer 25 Forskningssamverkan 26 Innovationsverksamhet 26 Forskningen i samhället 26 Karriärservice och alumniverksamhet 26 Forskningssamarbete inom EU 26 Forskarutbildning 26 Regeringens uppdrag 26 Mål för forskarutbildning 27 Antagning 27 Rekrytering 27 Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning 29 Studiefinansiering 29 Forskarskolor 29 Forskarskola i telekommunikation 29 Examina 31 Andelen kvinnor av examinerade 32 Medel till forskning och forskarutbildning 32 KVALITETSARBETE 34 KTHs kvalitetsplan 34 Kvalitetsdialoger 34 Kvalitetsarbete inom grundutbildning 34 Utvärdering av förlängda civilingenjörsprograms innehåll 34 Uppföljning av master- och magisterprogram 34 Utvärdering av magisterstudenters vistelse vid KTH 34 Mellanårsenkät 34 Grundutbildningsstudenters etablering på arbetsmarknaden 35 Kvalitetsarbete inom forskarutbildning 35 KTHs självvärdering av den teknikvetenskapliga forskarutbildningen 35 Doktorandspegeln 35 Kvalitetsarbete inom forskning 36 Självvärdering av arkitekturforskningen vid KTH 36 Den entreprenöriella fakulteten 36 Rankingsystem med indikatorer, Evidenceprojektet 36 Utvärdering av samverkansuppgiften 36 Utvärdering av befordringsreformens effekter vid KTH 36 INTERNATIONALISERING 37 Mål för internationaliseringsarbetet 37 Samarbete med utländska universitet 37 Nätverk 37 Samarbete med Kina 37 Samarbete med Pakistan 38 Samarbete med National University of Singapore (NUS) 38 Internationella program och projekt 38 Internationell mobilitet 39 Studerandeutbyte 39 Dubbeldiplomavtal 39 Athens 39 Utvärdering och uppföljning av utbytesstudier 39 Internationellt utbyte av forskarstuderande 39 Personalutbyte 39 Internationalisering på hemmaplan 40 Internationella inslag som en del av utbildningen 40 Internationaliseringsarbete för personal 40 Regionalt samarbete 40 Magisterprogram på engelska 40 Utvärdering och uppföljning av engelskspråkiga magisterprogram 40 Rekrytering av internationella studenter 40 PERSONAL 41 Långsiktig kompetensförsörjning 41 Rekryteringsmål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier 42 Personalstruktur 43 Lärare och forskare 43 Professorer 44 Lektorer, forskarassistenter, biträdande lektorer, adjunkter 44 Doktorander 44 Teknisk och administrativ personal 44 Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och hälsa 44 LOKALER 45 KTH i stockholmsregionen 45 EKONOMISK ÖVERSIKT 46 Ekonomiskt resultat och kapitalförändring 46 Förskott och fordringar 46 Intäkter 46 Kostnader 47 Stiftelseförvaltning 49 Ändamålsförvaltningen 49 Kapitalförvaltningen 49 Finansiell redovisning 50 Redovisnings- och värderingsprinciper 50 Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Anslagsredovisning 53 Noter 54 Noter till resultaträkningen 54 Noter till balansräkningen 55 VÄSENTLIGA UPPGIFTER 57 KTHs STYRELSE 2006 58 LICENTIATUPPSATSER 60 DOKTORSAVHANDLINGAR 64

o m k t h Om KTH KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid KTHs skolor finns ett stort antal såväl nationella som lokala kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, kandidat, magister, licentiat eller doktor. Här ges också teknisk basutbildning och vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt 12 000 helårsstuderande på grund- och avancerad nivå, över 1 400 aktiva forskarstuderande samt 3 100 anställda. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm. Verksamhet är också förlagd till Roslagstull, där KTH tillsammans med Stockholms universitet bedriver utbildning och forskning inom bioteknologi och fysik vid AlbaNova. KTH har vidare verksamhet förlagd vid campus i Kista, Skolan för informations- och kommunikationsteknik och i Stockholms södra region, Skolan för teknik och hälsa, med verksamhet förlagd i Haninge, Flemingsberg och Södertälje. I Kista samarbetar KTH med Stockholms universitet, forskningsinstitut och industri inom ramen för IT-universitetet, Sveriges största resurs inom informationsteknologi. KTH har omfattande internationella forsknings- och utbildningsutbyten med universitet och högskolor, främst i Europa, USA, Australien men också i ökande grad med länder i Asien. KTH medverkar även aktivt i EUs olika forskningsprogram. Samarbete bedrivs också med svenska och internationella biståndsorgan. K TH I SIFFRO R 2 0 0 6 Grundutbildning Arkitektutbildning och 14 civilingenjörsutbildningar Civilingenjör och lärarutbildning med tre inriktningar 9 högskoleingenjörsutbildningar 30 magisterutbildningar med engelska som undervisningsspråk 13 magisterutbildningar med svenska som undervisningsspråk Yrkesteknisk högskoleutbildning, kandidatutbildning, tvååriga högskoleutbildningar, vidareutbildning, teknisk basutbildning Nybörjare 2 876 nybörjare på civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningarna samt teknisk basutbildning, varav 26 procent kvinnor 1 201 nybörjare på magisterutbildningar, varav 26 procent kvinnor Helårsstudenter och helårsprestationer 12 093 helårsstudenter 10 165 helårsprestationer Examination 1 252 examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 30 procent kvinnor 345 examinerade högskoleingenjörer, varav 25 procent kvinnor 491 teknologie magisterexamina, varav 25 procent av kvinnor Forskning och forskarutbildning 1 444 aktiva forskarstuderande (minst 50 procent aktivitet), varav 30 procent kvinnor Examination 180 licentiatexamina, varav 33 procent av kvinnor 216 doktorsexamina, varav 28 procent av kvinnor Nationella forskningsprogram Ansvar för Sex av Vinnovas Vinnexellence Centra Två Linné-centra Två strategiska SSF-centra Två STEM-centra Ekonomi 2 830 mnkr i total omsättning (inklusive transfereringar), varav: Högskoleanslag 879 mnkr grundutbildning 673 mnkr forskning/forskarutbildning Extern finansiering 201 mnkr Vetenskapsrådet 103 mnkr Vinnova 133 mnkr EU 358 mnkr övriga statliga myndigheter 76 mnkr Stiftelsen för Strategisk Forskning 375 mnkr övrig extern finansiering inklusive privata medel Personal 3 146 anställda, motsvarande 2 802 heltidsekvivalenter, varav: 1 862 män 940 kvinnor 248 professorer varav 17 kvinnor (inklusive 24 gästprofessorer) 6 adjungerade professorer (23 personer) 215 lektorer varav 28 kvinnor (inklusive 5 biträdande professorer) Lokalarea 240 350 m 2

o rg a n isat i o n Organisation K THs LEDNING KTHs verksamhet är organiserad i skolor. Under dessa sorterar KTHs institutioner, avdelningar, centrumbildningar och grundutbildningsprogram. Dessutom finns en med skola jämställd särskild enhet. Skolorna är direkt underställda rektor och leds av en skolchef, benämnd dekan, och en ställföreträdande skolchef, benämnd prodekan. För skolans verksamhet ansvarar en styrelse samt en ledningsgrupp. Vid varje skola ska finnas ett lärarkollegium. Rektor leder verksamheten under universitetsstyrelsen. Förutom rektor finns två prorektorer med olika ansvarsområden, av vilka en är rektors ställföreträdare. Rektor och prorektorer bildar, tillsammans med fakultetens dekanus och prodekanus, dekanerna för de olika skolorna, överbibliotekarien, studeranderepresentanter samt förvaltningschefen, KTHs ledningsgrupp. Fakultetsnämnden har det akademiska ansvaret för KTHs utbildning och forskning. Kvalitetsarbetet, vad avser uppföljning, utvärdering och rekommendationer, har en framskjuten plats i fakultetsnämndens arbete. Som forum för information, diskussion och förankring av övergripande frågor samt som rådgivande organ i forskningsoch utbildningsfrågor finns ett centralt fakultetskollegium. Universitetsstyrelsen har inseende över KTHs alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. Styrelsen består av totalt 15 ledamöter; 8 externa ledamöter, rektor, 3 lärare och 3 studeranderepresentanter. Universitetsstyrelsen Rektor Rektors ledningsgrupp Skolstyrelsen Skolchef/dekan Ledningsgrupp Fakultetsnämnden Dekanus KTHs SKOLOR MED TILLHÖRANDE VERKSAMHETSOMRÅDEN Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) - arkitektur - byggvetenskap - fastigheter och byggande - filosofi och teknikhistoria - mark- och vattenteknik - samhällsplanering och miljö - transporter och samhällsekonomi Skolan för bioteknologi (BIO) - medicinsk bioteknik - industriell bioteknik - protein atlas - teoretisk bioteknik Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) - beräkningsvetenskap - datalogi - medieteknik - människa-datorinteraktion - talteknologi - musikakustik och språk Skolan för elektro- och systemteknik (EES) - Electrical Power Engineering - Networked Systems - Fusion and Space Plasma Physics - Systems Biology/Bio-MEMS - Telecommunications Skolan för industriell teknik och management (ITM) - materials egenskaper - industriell produktframtagning - industriell produktion - energiomvandling - industrial management Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) - optik/fotonik - halvledarkomponenter - materialfysik - inbyggda elektronik- och datorsystem - kommunikationssystem - informations- och programvarusystem Skolan för kemivetenskap (CHE) - bioaktiva föreningar - funktionella material och ytor - energi och miljö Skolan för teknikvetenskap (SCI) - fysik - tillämpad fysik - teoretisk fysik - farkostteknik - hållfasthetslära - matematisk statistik - optimeringslära och systemteori - matematik - strömningsmekanik - mekanik spec biomekanik Skolan för teknik och hälsa (STH) - medicinsk teknik - hälsa - logistik Enheten för vetenskaplig information och lärande (LIB) - biblioteket (KTHB) - Learning Lab

rektor har ordet Teknisk utbildning och forskning för en bättre värld Och den ljusnande framtid är vår. Så sjunger gymnasisterna varje år när de går ut gymnasieskolan och innan de direkt, eller efter något år som backpackers runt om i världen, börjar livet som högskolestudent eller yrkesverksam. Kan man då säga att framtiden är ljus? Nära 80 000 hågade personer konkurrerar idag om de attraktivaste utbildningarna vid universitet och högskolor. Vill de unga bli naturvetare eller ingenjör så finns 18 000 lediga platser för 8 000 behöriga från gymnasiet, så för dem kan man med fog säga att framtiden är ljus. Den första sträckan på väg mot ett arbete för förnyelse av den globala infrastrukturen, eller skapandet av framtidens produkter, är till och med spikrak. Givetvis finns där en mängd tuffa utmaningar, krävande studier inte minst. Men kamratskapet är gott och studierna ger inblick i för mänskligheten viktiga framtidsfrågor som energi, miljö, boende och kommunikation. Med den kunskapen i bagaget blir dessa tekniker och ingenjörer efterfrågade, inte bara i Sverige och i Europa utan också i resten av världen. Med tanke på det sjunkande intresse för tekniska och naturvetenskapliga studier, som dagens unga visar, så kommer de som väljer en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning att kunna välja bland en mängd attraktiva arbeten under sin yrkeskarriär. De tillhör den första riktigt globala generationen, till vilken examinerade vid KTH de senaste åren också hör. Totalt under 2006 har KTH examinerat 1 252 arkitekter och civilingenjörer, 344 högskoleingenjörer, 65 teknologie kandidater och 568 teknologie magistrar. Under samma period har KTH examinerat 216 teknologie doktorer och 180 teknologie licentiater. KTHs forskarutbildning har alltid varit mycket eftersökt och examinationen av teknologie doktorer har alltid legat högst i landet. Alltfler forskarutbildade väljer numera en yrkeskarriär utanför akademin. Det förstärker kunskapssamhället i stort och är i linje med såväl KTHs som samhällets mål. För Sverige som nation är det minskande intresset för ingenjörsutbildning dock ett hot som bör tas på allvar. Politiker och ledande personer inom forskning och utveckling uttalar sig gärna om behovet av satsning på forskning, framförallt forskning som leder till innovationer och nya produkter och därmed till ekonomisk tillväxt. De hot som framförallt uppmärksammas är bristen på forskningsresurser till redan verksamma forskare. Det är emellertid nödvändigt att

rektor har ordet låta också yngre forskare få pröva sina vingar. KTH har under flera år hävdat att de egna resurserna för forskning måste öka, vilket bland annat skulle användas för att rekrytera fler yngre framgångsrika och begåvade forskare, vår framtid. Den internationella dimensionen i KTHs grundutbildning och forskning växer oavbrutet. KTH är ett attraktivt alternativ för europeiska studenter inom Erasmus och under året bedrev 1 500 utländska utbytesstudenter studier här. Vårt samarbete inom EU är omfattande. Under året har 52 nya kontrakt tecknats inom EUs sjätte ramprogram till ett totalt belopp om 12 M. Därmed har KTH vid årets utgång sammanlagt 190 projektkontrakt svarande mot en kontraktsumma på 58 M, motsvarande över en halv miljard kronor. Så den ljusnande framtid är vår! Dock inte om vi ska tro media, som alltför ofta målar upp katastrofscenarier istället för att se till alla de möjligheter som vetenskapliga landvinningar kan ge oss och vilka positiva samhällsutvecklingar som faktiskt skett. Mer än en miljard människor i Sydostasien, Sydamerika och Afrika är på väg ur fattigdom. I Bangladesh har fredspristagaren Yunus och Grameen bank gett kvinnor möjligheten till eget företagande. Genom krediter, som mer baseras på förtroende än på finansiell säkerhet, ges kvinnorna möjlighet att starta affärsrörelser och därigenom få egna inkomster. KTHs teknologer och lärare arbetar ideellt genom ingenjörer utan gränser och visar hur tekniskt kunnande kan användas. KTHs lärare, forskare och studenter tror på att teknisk utveckling har förmågan att bidra till en bättre värld. Historien har visat att den forskning och utbildning de tekniska universiteten står för kan lösa många av världens stora problem idag. Om vi ges förtroende och resurser. Ingenjören är samhällsutvecklingens motor, då, nu och i framtiden. Energi, klimat, ekonomisk tillväxt och en mer upplyst värld hör till de viktiga framtida frågor vi kommer att lösa. Till dem som snart slutar gymnasiet för att börja på KTH vill jag säga: Den ljusnande framtid är din. När jag för över fyrtio år sedan själv sjöng om studentens lyckliga dar, så var den ljusnande framtiden lokal och svensk, nu är den global och svensk. Ingenjörens roll är dock densamma, att med hjälp av sitt tekniska kunnande leda utvecklingen framåt. Anders Flodström

notiser från verksamheten 2006 Notiser från verksamheten 2006 Christer Fuglesang to g m e d K T H u t i rym d e n I december 2006 blev astronauten Christer Fuglesang efter 14 års förberedelser den första svensken i rymden. Fuglesang åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS, för att i första hand föra upp och montera nya byggelement. Fuglesangs uppdrag innebar även tre så kallade rymdpromenader utanför rymdstationen. Christer Fuglesang tog civilingenjörsexamen i teknisk fysik vid KTH 1981 och är nu affilierad professor vid KTH. M a rg a r e ta N o r e l l B e rg e n da h l fick IVAs guldmedal j En av IVAs guldmedaljer gick 2006 till Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling på KTH. Margareta Norell Bergendahl uppmärksammas för sina nydanande insatser inom området industriell produktutveckling och har också på ett föredömligt sätt visat prov på gott eget ledarskap. Själv tycker hon att utmärkelsen är ett stort erkännande och en bekräftelse på att ämnesområdet är viktigt. Forskningen inom integrerad produktutveckling handlar om att finna arbetsformer och metoder för framgångsrik industriell utveckling. Vinnova storsatsar på KTH Det blev stora framgångar för KTH i Vinnovas nya satsning på excellenta forskningsmiljöer. I stor konkurrens erhöll KTH fem av femton utlysta Vinn Excellence Centres. Nära samverkan mellan universitet och näringsliv, och tillämpningar med fokus på ett uthålligt samhälle, är ett par gemensamma drag för de nya centra. Intelligenta förpackningar, nya material från skogsindustrin och nya sätt att designa industriella konstruktionsmaterial finns bland de fem forskningsområden som får stöd.

notiser från verksamheten 2006 OSTINDIEFAR AREN Under Ostindiefararens besök i Shanghai i Kina under oktober, samlades ett åttiotal KTH-alumner, både kineser och svenskar. Syftet var att alumnerna skulle få återse och nätverka med varandra, att de skulle få information om vad som händer på KTH, men också att de skulle få möjlighet att starta en alumniförening. Intresset för en sådan förening var stort. Föreningen är nu bildad och är öppen för alla KTH-alumner som bor och arbetar i Kina. Föreningen planerar att genomföra återträffar och andra aktiviteter för att främja nätverkande bland alumnerna i Kina. K T H s Sto r a Pris till Mathias Uhlén Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi på KTH fick KTHs Stora Pris 2006. Han fick priset för att i sitt arbete ha visat kraften av ett entreprenörskap baserat på teknisk forskning. Mathias Uhlén är en av nyckelpersonerna inom bioteknikområdet i dag i Sverige. Han har ett sjuttiotal patent inom området och har varit med om att grunda flera nya bioteknikföretag; Biotage AB, Affibody och Atlas Antibodies AB. Mathias Uhlén leder för närvarande ett av Sveriges största vetenskapliga projekt, det uppmärksammade HPR-projektet (Human Proteome Resource), som kartlägger människans proteiner.

Grundläggande högskoleutbildning Grundläggande högskoleutbildning K THs V E RKSA M H E T SM Å L Regeringen styr universitet och högskolor genom att ge utbildningsuppdrag. För fyraårsperioden 2005 2008 ska minst 5 000 civilingenjörs- och arkitektexamina avläggas vid KTH. ANTAGNING Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna var 3 507 i den centrala antagningen inför höstterminen 2006, vilket är ungefär 350 färre än 2005. Antalet planerade nybörjarplatser på dessa programutbildningar var 2 080, vilket är en ökning jämfört med 2005 (2 040). Ökningen av antalet platser är inom civilingenjörs- och arkitektutbildningarna. De mest eftersökta utbildningarna var, liksom tidigare, arkitektutbildningen (7,4 förstahandssökande per plats) och civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi (3,1). De relativt nya programmen i samhällsbyggnad samt i design och produktframtagning, som nu gått in i sitt fjärde läsår, noterade också fortsatt många sökande per plats. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik i Kista samt högskoleingenjörsprogrammen i byggteknik och design respektive medieteknik hade också fler förstahandssökande än tillgängliga platser. Även för KTHs magisterutbildningar var intresset stort. Omkring 4 000 sökande anmälde sig till KTHs magisterprogram, där de flesta ges med undervisning på engelska. Antalet planerade platser på dessa utbildningar var 1 000. Under 2006 startade KTHs första kandidatutbildning, i fastighet och finans. Programmet var mycket eftersökt med över 200 förstahandssökande till 50 platser. Vårterminen 2006 startade också en tvåårig högskoleutbildning i byggteknik och fastighetsförmedling som hade 4,4 förstahandssökande per plats. 8

Grundläggande högskoleutbildning Figur 1 Totalt antal nybör jare och andel kvinnor av nybör jare PÅ UTBILDNINGSPROGR AM 2003 2006 2006 2005 2004 2003 Civilingenjörs- och arkitekt- varav varav varav varav utbildningar 180 p Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektur 112 54% 85 67% 67 61% 114 59% Bioteknik 63 65% 69 43% 71 48% 75 55% Datateknik 147 3% 132 5% 146 8% 169 8% Design och produktframtagning 104 37% 106 44% 103 39% 106 39% Elektroteknik 76 11% 86 10% 92 3% 142 13% Farkostteknik 105 13% 106 12% 102 4% 128 8% Industriell ekonomi 150 23% 143 31% 142 28% 143 21% Informationsteknik 70 9% 66 2% 74 8% 91 10% Kemi och kemiteknik 89 48% 100 49% 96 47% 99 42% Maskinteknik 135 12% 135 13% 135 16% 145 19% Materialdesign 34 24% 41 27% 34 12% 34 24% Medieteknik 66 23% 69 22% 73 23% 65 26% Mikroelektronik 40 8% 49 6% 53 8% 58 3% Samhällsbyggnad 145 42% 139 42% 134 49% 139 42% Teknisk fysik 109 17% 112 14% 124 13% 138 14 % Öppen ingång 114 25% 109 15% 114 21% 114 23% Delsumma 1 559 26% 1 547 26% 1 560 24% 1 760 24% Civilingenjör och lärare 200 p 56 43% 78 31% 57 32% 68 46% Delsumma 180 p, 200 p 1 615 26% 1 625 26% 1 617 24% 1 828 25% Högskoleingenjörsutbildningar 120 p Byggteknik och design 146 26% 103 24% 102 16% 96 24% Datateknik 71 4% 91 13% 87 7% 85 9% Datateknik och elektronik 124 33% 134 25% 180 19% 194 15% Elektronik och kommunikation 12 0% 32 13% 19 0% 24 13% ICT-ingenjör 5 0% Informationssystem 17 12% IT-affärssystem 12 25% 40 20% 36 25% IT-ingenjör 18 0% 8 13% 18 11% Kemiteknik 25 56% 40 55% 44 36% 23 48% Maskinteknik 92 28% 114 24% 119 31% 102 27% Medieteknik 46 17% 58 28% 54 24% 52 25% Mekatronik och industriell IT 16 13% 22 5% 27 4% Teknik och ekonomi, öppen ingång 46 24% 54 30% 46 30% 63 25% Teknik och hälsa, öppen ingång 28 39% Delsumma 612 25% 672 24% 721 20% 720 20% Magisterutbildningar 80 p 338 17% Magisterutbildningar 60 p 718 28% 1 029 24% 905 26% 719 24% Magisterutbildningar 40 p 121 37% 76 37% 93 30% 45 24% Delsumma 1 177 26% 1 105 25% 998 26% 764 24% Kandidatutbildning 120 p 51 59% Tekniskt basår, teknisk bastermin 649 26% 680 25% 657 27% 574 27% Högskoleutbildning 80 p, YTH-utbildning 65 57% 85 39% 76 38% 32 0% Totalt 4 169 27% 4 167 25% 4 069 25% 3 918 24% 9

Grundläggande högskoleutbildning Hederspris till Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi vid KTH har fått ett hedersomnämnande i tävlingen Årets teknikutbildning som arrangerades av Teknikföretagen. I motiveringen står bland annat: Ett stort antal sökande visar att den dubbla kompetens i teknik och ekonomi som programmet ger är attraktiv för studenter och arbetsgivare. För oss är det en bekräftelse på att vi har ett starkt program och att idén att sätta in ingenjörsutbildningen i ett sammanhang fungerar. Den här typen av add-ons är framtidens modell. Jag tror att nyckeln till att rekrytera studenter framöver är att de får en tydlig bild av vad kunskaperna leder till, säger Matti Kaulio, lektor i industriell ekonomi på KTH. Inför 2007 kvarstår dimensioneringen av nybörjarplatser i stort sett på oförändrad nivå. En omfördelning görs dock så att det blir något färre platser inom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna samt teknisk basutbildning medan antalet platser inom utbildning på avancerad nivå, dvs. master- och magisterutbildningar, i likhet med 2006, kommer att öka med 200. Detta är i enlighet med KTHs målsättning att prioritera de forskningsnära delarna av grundutbildningen, framförallt de nya masterutbildningarna. KTH kommer även att starta tre nya kandidatutbildningar, vilka delvis ersätter tidigare högskoleingenjörsutbildningar. Antagna till KTHs utbildningar VHS sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till kandidatutbildning och teknisk basutbildning. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till de senare delarna av programutbildningarna. Lokal antagning sker också till magisterprogrammen och yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) samt till KTHs vidareutbildningskurser. Dessutom tillsätts en del av platserna på civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna med studerande som genomgått KTHs tekniska basutbildning. Under 2006 påbörjade totalt 2 227 (2 297 under 2005) nybörjare i årskurs 1 studier på KTHs traditionella utbildningsprogram, varav 1 615 (1 625) på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna och 612 (672) på högskoleingenjörsutbildningarna. Därutöver tillkom 649 (680) nybörjare på teknisk basutbildning. Till vissa utbildningar, där alla platser inte blev tillsatta i den ordinarie antagningen, genomförde KTH lokal antagning. Denna antagning berörde högskoleingenjörsutbildningarna, teknisk basutbildning, civilingenjörsutbildningarna i Kista, civilingenjörsutbildningen i elektroteknik samt utbildningen till civilingenjör och lärare. Totalt påbörjade 388 studerande utbildning efter antagning i den lokala efterantagningen 49 på civilingenjörsutbildning, 197 på högskoleingenjörsutbildning och 142 på teknisk basutbildning vilket är 84 fler än 2005. Utöver antagningen av nybörjare i årskurs 1 påbörjade 170 nya studerande de senare delarna av KTHs civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningar under 2006. Dessutom påbörjade 16 studerande, som tidigare studerat vid ett högskoleingenjörsprogram på KTH, studier i de senare delarna av civilingenjörsutbildningen. Antalet nybörjare inom magisterutbildningarna var 1 177 (1 105). Ökningen förklaras av att ytterligare magisterprogram startat under 2006. KTHs nystartade kandidatutbildning i fastighet och finans hade 51 nybörjare och den tvååriga högskoleutbildningen i byggteknik och fastighetsförmedling hade 65 nybörjare. Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna, i likhet med förra året, 26 procent. Inom högskoleingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 25 procent, vilket är en ökning jämfört med 2005. På arkitektutbildningen samt civilingenjörsprogrammet i bioteknik och högskoleingenjörsutbildningen i kemiteknik, är kvinnorna i majoritet bland nybörjarna. Även bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammen i kemi och kemiteknik, samhällsbyggnad samt utbildningen till civilingenjör och lärare är andelen kvinnor hög, över 40 procent. Det finns å andra sidan flera utbildningar där andelen kvinnor är under tio procent. Dessa är civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna inom datateknik, informationsteknik, elektronik och mikroelektronik. Andelen kvinnor av nybörjarna på magisterprogram var 26 procent. På kandidatutbildningen och den tvååriga högskoleutbildningen var andelen kvinnor över 50 procent. Det är glädjande att andelen kvinnor av nybörjarna totalt sett ökar även 2006 efter att ha varit låg under flera år. Även i absoluta tal har de kvinnliga nybörjarna ökat. 10

Grundläggande högskoleutbildning 35 30 25 20 15 10 5 0 Figur 2 A n d e l k v i n n o r av n y b ö r ja r e 1 9 97 2 0 0 6 i procent 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Arkitekt/civilingenjör Högskoleingenjör Medianåldern för nybörjare inom grundutbildningen Medianåldern för nybörjare på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna 2006 är, liksom de senaste åren, 21 år och på högskoleingenjörsutbildningarna 22 år. För nybörjare på teknisk basutbildning är medianåldern 21 år. Medianåldern för dem som påbörjar ett magisterprogram på KTH är 25 år. Reell kompetens och alternativt urval Alla universitet och högskolor ska från och med 2003 bedöma både grundläggande och särskild behörighet för den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig en sökt högskoleutbildning. Tillgodoräknande av reell kompetens är nu en väl integrerad del av KTHs arbete med antagning och studievägledning. Det är också en viktig del i mångfaldsarbetet på KTH och medför en snabbare väg till utbildning för de berörda. KTH har en policy för bedömning och tillgodoräknande av reell kompetens vid antagning till grundutbildning. Under 2006 fick KTH 207 ansökningar om tillgodoräknande av reell kompetens. Av dessa beviljades 16. Det totala antalet ansökningar var i år fler än 2005 medan antalet beviljade ansökningar var färre. KTH har tagit fram diagnostiska prov i svenska och engelska. Proven, som har använts i fyra år, används dels som ett led i bedömningen av reell kompetens, dels i övrig bedömning av behörigheten. Under året genomfördes 32 prov i svenska (20 godkända) och 18 prov i engelska (13 godkända). KTH tillämpade för första gången alternativt urval till en utbildning 2006. På den tvååriga utbildningen i byggteknik och fastighetsförmedling ska tio procent av platserna tillsättas med sökande med praktisk erfarenhet från bygg- och/eller fastighetsförvaltningsbranscherna. För att bli antagen i det alternativa urvalet krävs minst två års yrkesverksamhet på heltid. Högst tre års yrkesverksamhet på heltid får tillgodoräknas. För övrigt gäller att en tredjedel av platserna tillsätts på grundval av betyg och resterande platser på grundval av högskoleprov. I det alternativa urvalet konkurrerade 36 sökande varav sju antogs. Totalt påbörjade 65 studerande utbildningen. REKRY TERING AV STUDENTER TILL K TH Mål för rekrytering Det övergripande målet för rekryteringsarbetet är att intressera ungdomar för KTHs utbildningar. Arbetet inriktas också på att öka andelen kvinnor på KTH samt att bredda rekryteringen. KTH har en handlingsplan för att främja och bredda rekryteringen av studenter till KTH. I handlingsplanen tar KTH upp de aktiviteter och åtgärder som planerats eller påbörjats för att åstadkomma en jämnare könsfördelning, minska social snedrekrytering och stimulera mångfalden avseende etnisk tillhörighet. KTHs webbplats är, tillsammans med utbildningskatalogen, personliga möten, öppet hus, utbildningsmässor och annonsering, de viktigaste kanalerna för att nå KTHs målgrupper. KTH har under sex år genomfört en enkätundersökning bland de nyantagna för att ta reda på deras bakgrund, hur de fått information om utbildningen och varför de valde KTH. I årets enkät svarar de flesta att de bestämde sig för KTH efter gymnasiet. En majoritet av nybörjarna har valt KTH eftersom KTH har ett gott rykte, de har ett stort intresse för naturvetenskap och teknik och/eller för att utbildningen ger stora karriärmöjligheter. Vidare svarade de att de har fått information om utbildningen från KTHs webbplats eller utbildningskatalogen. Breddad rekrytering Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen för vidare studier. Högskolan har fått en allt större roll i samhällsutvecklingen, vilket innebär att den därför också bör spegla den mångfald som finns i dagens samhälle. KTH har de senaste åren aktivt strävat efter att bredda rekryteringen och arbetat för att nå nya studentgrupper, det vill säga grupper som av tradition inte sökt sig till universitet eller högskolor eller till studier inom teknik och naturvetenskap. KTH prioriterar därför gymnasiebesök i områden där eleverna kommer från studieovana miljöer. KTH har sedan några år en bostadsförmedling som hjälper till att ordna bostad till de studenter som behöver sådan. Detta underlättar framför allt vid rekrytering av studenter som inte kommer från stockholmsområdet. 11

Grundläggande högskoleutbildning Agilis Eco Car. Denna bil är ett samarbetsprojekt mellan olika utbildningsprogram på KTH. Prototypbilen var färdigställd i maj 2006 för tävlingen Shell Eco Marathon där lag från högskolor och universitet i hela världen tävlade om vem som kunde bygga den mest bränsleeffektiva bilen. 12

Grundläggande högskoleutbildning K T H - e x j o b b o m Sto ckhol m s f ö r s ö k e t Marie Habbor, tidigare student på civilingenjörsprogrammet Lantmäteri, har gjort ett examensarbete om Stockholmsförsöket. I uppsatsen Analys av direktbussars framkomlighet i Stockholm under Stockholmsförsöket undersöks hur framkomligheten och antal passagerare för sex av SLs fjorton nya direktbusslinjer påverkades av införandet av trängselskatten. Examensarbetet gjordes vid avdelningen för Trafik och Logistik på KTH och fick i januari 2007 pris för bästa examensarbete om kollektivtrafik vid årets Transportforum. Kurator på KTH har ansvaret för att funktionshindrade studenter får det stöd de behöver. Enligt KTHs policy för funktionshinder och studier vid KTH är ett övergripande mål att så långt som möjligt erbjuda funktionshindrade studenter sådana stödåtgärder att studier kan bedrivas på samma villkor som för ickehandikappade. Genomförda aktiviteter I rekryteringsarbetet prioriteras det personliga mötet mellan företrädare för KTH och presumtiva studenter. KTH har ett intensivt samarbete med gymnasieskolor. Detta arbete sker främst med så kallade studentambassadörer. Dessa besöker varje år gymnasieskolor, komvux, regementen och i viss mån även grundskolor i hela Sverige. Varje år genomför KTHs 40 50 studentambassadörer cirka 100 skolbesök. Studentambassadörerna deltar även vid mässor och andra aktiviteter. Vid studiebesök från grund- och gymnasieskolor är det studentambassadörer som visar dessa grupper runt och informerar om KTH. Studentambassadörerna representerar de flesta av KTHs utbildningar samt KTHs olika campus och valet av dem sker med stor omsorg. De ska dessutom spegla mångfalden på KTH. Alla studentambassadörer genomgår en utbildning som också omfattar utbildning i presentationsteknik, mångfald, m.m. Som vanligt hölls Öppet hus som 2006 hade omkring 800 besökare. Sista minuten är en liten minimässa som hålls i KTHs kårhus strax före sista ansökningsdagen för högskolestudier. Syftet är att informera dem som ännu inte valt utbildning. Gymnasieelever har också haft möjlighet att följa en student på KTH under en vanlig studiedag. Under februari månad besökte 350 elever från gymnasieskolans årskurs 3, KTH. KTH deltar i ett antal utbildningsmässor runt om i landet och i Norden. Under 2006 medverkade KTH vid mässor i Stockholm, Göteborg, Piteå, Sundsvall, Örebro, Varberg, Karlstad samt i Helsingfors. Samarbete med grundskola och gymnasium För att få fler barn och ungdomar intresserade av teknik, genomför KTH i samverkan med ett antal grund- och gymnasieskolor en rad aktiviteter. En sådan är de samarbeten som KTH inlett med ett antal gymnasieskolor i stockholmsområdet. Idag har KTH samarbeten med 27 gymnasieskolor runt om i Stockholm. Gymnasieelever och deras lärare får på olika sätt tillgång till KTHs kompetens och utrustning, till exempel genom föreläsningar, kurser, temaarbeten eller laborationer. Via KTHs webbplats erbjuds gymnasieelever projektarbeten inom områden där KTH kan ge kunskap och stöd. Härigenom ges gymnasieeleverna möjlighet till ämnesfördjupning och närmare kontakt med högre utbildning. KTH har även aktiviteter för elever i grundskolan för att väcka intresset för naturvetenskap och teknik. I samarbete med Studiefrämjandet har KTH under flera år arrangerat teknikkurser för barn i åldrarna 10 14 år tillsammans med deras föräldrar. KTH har sedan hösten 2004 två samarbeten med IBM. Det ena omfattar flickor i årskurs nio i Rinkebyskolan, som av KTH-studenter samt personal från IBM får undervisning kring naturvetenskap och teknik. Flickorna får också prova ett utvecklingsverktyg och tillsammans med KTH-studenterna lära sig göra interaktiv 3D-grafik. Det andra projektet bedrivs i Fittjaskolan. Det omfattar bland annat föreläsningar, där KTH-studenter berättar om sin bakgrund, varför de valde att studera på högskola, hur det är att studera på ett universitet, 13

Grundläggande högskoleutbildning Figur 3 E x a m i n a i g ru n d u t b i l d n i n g e n 2 0 03 2 0 0 6 2006 2005 2004 2003 varav varav varav varav Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Arkitektexamen 180 p 68 59% 58 57% 91 55% 80 58% Civilingenjörsexamen 180 p 1 184 29% 1 163 31% 1 255 31% 1 110 28% Bioteknik 49 71% 34 59% 21 52% 4 50% Datateknik 95 19% 90 14% 99 25% 88 19% Elektroteknik 145 13% 165 19% 192 19% 180 16% Farkostteknik 75 19% 65 26% 75 15% 83 22% Industriell ekonomi 107 34% 89 20% 72 31% 67 34% Informationsteknik 60 12% 26 15% 7 14% Kemi och kemiteknik 70 59% 89 60% 116 58% 103 52% Lantmäteri 83 63% 102 55% 92 51% 78 47% Maskinteknik 204 23% 203 29% 237 23% 227 22% Materialteknik 40 23% 68 28% 75 36% 58 43% Medieteknik 46 43% 27 63% 19 53% 1 0% Mikroelektronik 4 0% Teknisk fysik 121 20% 112 27% 136 27% 110 24% Väg- och vattenbyggnadsteknik 85 21% 93 30% 114 38% 111 33% Högskoleingenjörsexamen 120 p 344 25% 317 24% 434 30% 466 23% Högskoleingenjörsexamen 80 p 1 0% 1 0% 7 57% 10 0% Teknologie kandidatexamen 120 p 65 52% 59 58% 24 58% 4 25% Teknologie magisterexamen 491 25% 351 29% 237 32% 175 31% Magisterexamen 77 35% 54 17% 9 44% 19 26% Yrkesteknisk examen 60 p 27 4% 18 0% 3 0% 29 0% Högskoleexamen 80 p 22 50% 11 27% och om exempelvis matematiken samt hur studentlivet kan vara. Ett studiebesök på KTH ingår också. Teknikåttan är en nationell tävling för elever i klass åtta, där KTH medverkar som arrangör. Tävlingen har pågått i drygt tio års tid och 2006 deltog drygt 6 500 elever i stockholmsområdet och drygt 40 000 elever sammanlagt i hela landet. Sedan 2003 har KTH medverkat i en daglägerverksamhet under två veckor i juli på Björnöreservatet på Ingarö, i Värmdö kommun. Projektet riktar sig till de stadsdelar i Stockholm som är invandrartäta. Ansvariga för projektet är Skärgårdsstiftelsen och Skeppsholmens folkhögskola. Skärgårdsdagarna på Björnö vill ge möjligheter för ungdomar som normalt kanske inte hittar ut till sådana områden och aktiviteter, att vara ute i naturen och främst i skärgården. KTH visar experiment med sol, vind och vatten och försöker intressera ungdomarna för vidare studier inom naturvetenskap och teknik. UTBILDNINGSRESU LTAT Examina Under 2006 examinerades totalt 1 252 arkitekter och civilingenjörer jämfört med 1 221 under 2005. I regeringens mål anges att KTH under 2005 2008 ska utexaminera minst 5 000 civilingenjörer och arkitekter. KTH har nu utfärdat 49 procent av antalet examina som ingår i uppdraget. KTH räknar med att uppnå regeringens mål för perioden. Den ökade satsningen på framför allt master- och magisterutbildningar kan dock innebära att antalet civilingenjörsexamina minskar något till förmån för dessa. Under 2006 har KTH examinerat 344 (317) högskoleingenjörer 120 poäng, 1 (1) högskoleingenjör 80 poäng och 65 (59) teknologie kandidater 120 poäng. Dessutom har 491 (351) teknologie magistrar och 77 (54) magistrar med ämnesbredd examinerats. Antalet utfärdade högskoleexamina var 22 (11). Yrkesteknisk examen har erhållits av 27 (18) personer. 14

Grundläggande högskoleutbildning Figur 4 Hel årsstudenter och prestationsgr ad 2003 2006 2006 2005 2004 2003 Civilingenjörs- och arkitektutbildningar 180 poäng HST pr grad HST pr grad HST pr grad HST pr grad Arkitekt 437 89% 446 91% 474 87% 558 84% Bioteknik 283 90% 287 78% 262 83% 235 79% Datateknik 554 83% 614 84% 685 80% 695 79% Design och produktframtagning 298 89% 239 77% 153 76% 55 72% Elektroteknik 397 92% 527 91% 675 84% 823 83% Farkostteknik 443 91% 443 92% 454 85% 462 87% Industriell ekonomi 569 90% 561 82% 532 83% 535 81% Informationsteknik 272 85% 325 88% 378 74% 374 73% Kemi och kemiteknik 341 91% 357 87% 367 90% 439 83% Lantmäteri 90 106% 196 102% 306 92% 389 94% Maskinteknik 674 104% 843 94% 972 90% 1 095 86% Materialdesign 108 86% 78 75% 46 62% 19 65% Materialteknik 46 130% 87 118% 149 111% 212 95% Medieteknik 277 87% 296 84% 287 86% 254 83% Mikroelektronik 114 78% 98 70% 90 62% 61 57% Samhällsbyggnad 484 90% 332 87% 181 86% 69 56% Teknisk fysik 521 84% 550 86% 615 83% 664 83% Väg- och vattenbyggnadsteknik 106 115% 216 94% 323 96% 406 97% Öppen ingång 108 81% 112 84% 99 74% 88 72% Delsumma 6 122 91% 6 607 88% 7 048 85% 7 433 84% Civilingenjör och lärare 200 p 142 70% 111 73% 89 66% 37 71% Delsumma 180, 200 p 6 264 90% 6 718 88% 7 137 85% 7 470 84% Högskoleingenjörsutbildningar 120 poäng Byggteknik och design 260 87% 251 83% 232 76% 143 81% Byggteknik, äldre utbildningar 3 190% 6 123% 29 125% 85 101% Datateknik 237 76% 255 93% 352 81% 523 90% Datateknik och elektronik 290 88% 395 84% 426 79% 316 70% Elektronik och kommunikation 57 90% 68 82% 65 75% 45 74% Elektroteknik, äldre utbildningar 15 111% 26 146% 101 138% 310 104% ICT-ingenjör 3 68% Informationssystem 11 49% IT-Affärssystem 61 98% 88 96% 119 86% 156 91% IT-ingenjör 9 84% 11 79% 12 78% 24 86% Kemiteknik 80 84% 83 81% 83 92% 83 89% Maskinteknik 280 85% 307 88% 294 93% 291 99% Medicinsk teknik 57 60% Medieteknik 129 77% 137 81% 136 84% 124 91% Mekatronik och industriell IT 51 96% 74 83% 74 86% 55 57% Teknik och ekonomi, öppen ingång 25 72% 23 58% Teknik och hälsa, öppen ingång 18 84% Delsumma 1 586 84% 1 724 87% 1 923 86% 2 155 89% Magisterutbildningar 1 483 84% 1 319 80% 1 095 75% 727 72% Kandidatutbildning 26 74% Tekniskt basår, teknisk bastermin 542 59% 550 63% 577 62% 480 68% Högskoleutbildning 80 p, YTH-utbildning 136 90% 136 91% 92 90% 52 87% Inkommande utbytesstudenter 862 86% 752 81% 674 83% 567 81% Fort- och vidareutbildning 810 59% 809 57% 819 54% För andra högskolor 186 77% 165 82% 151 82% Sommarkurser 198 63% 517 13% 174 10% Övrigt* 804 55% Totalt 12 093 84% 12 690 80% 12 642 80% 12 255 81% Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning 15

Grundläggande högskoleutbildning Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och civilingenjörer under året uppgick till 30 (33) procent. Bland examinerade magistrar var andelen kvinnor 27 (27) procent. Av de examinerade högskoleingenjörerna var andelen kvinnor 25 (24) procent. Prestationer Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen 2006 uppgår totalt till 12 093 (varav 319 inom Nätuniversitetet) respektive 10 165 (varav 106 inom Nätuniversitetet). Av det totala antalet helårsstudenter hänför sig 89 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. Prestationsgraden för KTHs grundutbildning är högre än de tre föregående åren, 84 procent. Prestationsgraden för civilingenjörs- och arkitektutbildningen har ökat från 88 till 90 procent. Prestationsgraden för magisterutbildningarna har ökat och är nu 84 procent. KTH räknar även de närmaste åren med en stigande prestationsgrad för magister- och masterutbildningarna. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Figur 5 H e l å r sstudenter o ch h e l å r s prestat i o n e r 1 9 93 /9 4 2 0 0 6 93/94 94/95 HST HPR 95/96 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Med helårsstudenter (HST) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng, dividerat med 40. Med helårsprestationer (HPR) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs, dividerat med 40. Överbryggande kurs i matematik KTH har också för 2006 erbjudit sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar nätbaserade överbryggningskurser mellan gymnasieskolan och högskolan i matematik. En förberedande kurs samt en påbyggnadskurs har erbjudits. Kurserna ska stödja nybörjarna i högskolan och underlätta övergången från gymnasiet till högskolan. Den förberedande kursen har haft 1 725 deltagare. Antalet helårsstudenter på överbryggningskurserna var 158. KTH har påbörjat en uppföljning av hur de som fullföljt överbryggningskursen sedan lyckas i sina studier vid KTH. Teknisk basutbildning Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Det är från 2004 även möjligt att söka till endast den andra terminen av basåret. Detta lämpar sig speciellt för dem som följt gymnasieskolans teknikprogram. Sedan hösten 2002 ger KTH även en teknisk bastermin i kombination med högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot medicinsk teknik respektive högskoleingenjörsutbildning i kombination med ekonomi eller hälsa. Godkänt resultat på basår eller bastermin garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av dem som började på basutbildningen höstterminen 2005 eller vårterminen 2006, har 26 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning och 20 procent på en högskoleingenjörsutbildning under 2006, vilket sammanlagt är en något högre övergångsfrekvens än 2005. Under 2006 skrevs 649 studerande in på de tekniska basutbildningarna jämfört med 680 året före. Av nybörjarna 2006 var 26 (25) procent kvinnor. Utfallet för 2006 är 542 helårsstudenter och 318 helårsprestationer. Högskoleintroducerande utbildning ges inte av KTH. Vidareutbildning KTH erbjuder vidareutbildningskurser inom en rad olika områden som syftar till att ge en breddad eller fördjupad kompetens. Kurserna riktar sig främst till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter, men vänder sig även till andra intresserade med relevanta förkunskaper. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Vidareutbildningskurserna marknadsförs på KTHs webbplats, i en översiktlig folder samt på Högskoleverkets webbplats studera.nu. Kurserna är tänkta att kunna kombineras med yrkesverksamhet. En del av dem ges på distans, vilket gör det möjligt även för personer bosatta i andra delar av landet att följa kurserna. Uppläggningen av distanskurserna varierar, men gemensamt för dem alla är att man vid något eller några tillfällen samlas på KTH eller annan plats. Under 2006 har 390 vidareutbildningskurser erbjudits. Kurserna har rönt ett stort intresse från såväl yrkesverksamma inom olika områden som från studerande vid andra universitet 16

Grundläggande högskoleutbildning Figur 6 H e l å r sstudenter O CH A N D E L k v i n n o r 2 0 03 2 0 0 6 2006 2005 2004 2003 varav varav varav varav HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor HST kvinnor Arkitekt, civilingenjör 180 p och 200 p 6 264 28% 6 718 28% 7 137 28% 7 470 29% Högskoleingenjör 1 586 21% 1 724 21% 1 923 22% 2 155 23% Magisterutbildningar 1 483 25% 1 319 25% 1 095 25% 727 25% Kandidatutbildning 26 58% Tekniskt basår, teknisk bastermin 542 25% 550 24% 577 26% 480 27% Högskoleutbildning 80 p, YTH-utbildning 136 50% 136 41% 92 29% 52 0% Inkommande utbytesstudenter 862 27% 752 28% 674 29% 567 32% Fort- och vidareutbildning 810 30% 809 32% 819 31% För andra högskolor 186 45% 165 46% 151 58% Sommarkurser 198 63% 517 31% 174 23% Övrigt* 804 34% Totalt 12 093 27% 12 690 27% 12 642 27% 12 255 28% varav nätuniversitetskurser 319 22% 305 29% 345 28% 289 28% * Fortbildning, vidareutbildning och påbyggnadsutbildning Figur 7 H e l å r sstudenter o ch h e l å r s prestat i o n e r per u t b i l d n i n gsomr å d e 2 0 03 2 0 0 6 2006 2005 2004 2003 Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPR HST HPR Humanistiskt 467 393 468 373 415 346 350 285 Juridiskt 164 145 144 116 129 92 73 55 Naturvetenskapligt 2 483 2 048 2 926 2 061 2 743 2 100 2 621 2 055 Samhällsvetenskapligt 641 555 540 442 441 376 375 318 Tekniskt 8 338 7 024 8 612 7 181 8 914 7 204 8 836 7 243 Totalt 12 093 10 165 12 690 10 173 12 642 10 118 12 255 9 956 varav nätuniversitetskurser 319 106 305 125 345 142 289 96 och högskolor i landet. Kurser med många sökande finns i allmänhet inom data- och IT-området. Kurser inom fastighetsområdet är eftersökta av blivande fastighetsmäklare. Under 2006 har också antalet sökande till kurser inom byggteknik ökat jämfört med tidigare år. Cirka 4 500 personer har under 2006 anmält sig till vidareutbildningskurserna, en minskning med omkring 500 sökande jämfört med 2005. Antalet helårsstudenter uppgick till 810 (809). Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 474 (457). Av de 810 helårsstudenterna hänförs 600 till de särskilda vidareutbildningskurser som KTH utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 210 helårsstudenter har utförts i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. Kurser inom Sveriges nätuniversitet KTH strävar efter ett omfattande och brett utbud av kurser som tillgängliggörs via Sveriges nätuniversitet. Majoriteten av kurserna är inom data- och IT-området. Övriga kurser finns inom områdena samhällsbyggnad, kemiteknik/miljöteknik, matematik och mekanik/maskinteknik. Under 2006 har drygt 60 kurser med sammanlagt 90 kurstillfällen varit registrerade inom Sveriges nätuniversitet, vilket är ungefär lika många som under 2005. En del av kurserna har genomförts vid flera tillfällen under året. KTH erbjuder inga utbildningsprogram inom ramen för Nätuniversitetet. Distanskurserna har marknadsförts på KTHs webbplats för vidareutbildning, genom annonsering samt via nätuniversitetets portal netuniversity.se och Högskoleverkets webbplats studera.nu. Till kurserna på distans har drygt 2 600 sökande anmält sig under året, vilket är cirka 600 fler än under 2005. Framför allt är det kurser inom data- och IT-områdena som är eftersökta. Antalet helårsstudenter inom nätuniversitetskurserna 2006 uppgick till 319 och antalet helårsprestationer till 106. Kompetensutveckling av KTHs lärare avseende metoder, verktyg och pedagogik för distanskurser har skett inom ramen 17

Grundläggande högskoleutbildning Figur 8 I N TÄ K T E R O CH KO STNADER F Ö R G RU N D L ÄG G A N D E H Ö GSKO L E U T B I L D N I N G Grundutbildning och uppdragsutbildning (tkr) Intäkter 2006 2005 2004 2003 Anslag *) 878 542 883 043 877 174 848 830 Externa *) 148 343 113 922 119 020 128 844 Finansiella 853 880 478 285 SUMMA 1 027 738 997 845 996 672 977 959 Därav uppdragsutbildning 23 687 19 266 21 246 30 932 Kostnader Personal *) 547 471 539 286 552 847 537 793 Lokaler 255 520 240 623 216 938 200 636 Övrig drift *) 182 782 181 029 179 590 191 162 Finansiella 2 904 2 690 3 440 5 154 Avskrivningar 34 364 34 731 43 280 47 360 SUMMA 1 023 041 998 359 996 095 982 105 Årets kapitalförändring 4 697-514 577-4 146 * Inklusive transfereringar = erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartners samt stipendier etc. Lämnade bidrag 2006 var 23 857 tkr. för KTH Learning Labs uppdrag. Som stöd för kursutvecklingen finns en gemensam kursplattform tillgänglig för alla studenter och lärare. Plattformen finns tillgänglig för såväl nätkurserna som den ordinarie utbildningen. Grundutbildningens ekonomi KTHs ersättning till grundutbildningen har hittills, i likhet med statsmakternas resursfördelningssystem, varit direkt prestationsbaserat; helårsstudent och helårsprestation. KTHs interna prislapp har varit en sammanvägd prislapp, oavsett utbildningsområde, och ersättningarna beräknats per kurs, där varje kurs har haft en kursfaktor som ska spegla de pedagogiskt betingade skillnaderna i kostnad för genomförandet. Kurserna inom ett program ska tillsammans inte överskrida en för programmet beräknad programfaktor, densamma för alla program med undantag för kemiområdet och arkitektutbildningen, som har en högre programfaktor. Arkitektutbildningen har därutöver, genom sin särart, fått ytterligare särskilda resurser. KTH noterar med stor tillfredsställelse att KTHs fleråriga begäran att få avräkna delar av arkitektutbildningen mot designprislapp kommer att kunna ske från 2007. Antalet helårsstudenter i grundutbildningen har minskat med 595 och uppgår totalt till 12 093 (12 690). Inte sedan 2002 har antalet helårsstudenter varit så lågt. Antalet helårsprestationer är dock i princip oförändrat 10 165 (10 173) och presta tionsgraden (helårsprestation/helårsstudent) uppgår åter till 84 procent. Minskningen av antalet helårsstudenter hänförs nästan helt till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna, vilket följer KTHs långsiktiga plan för dessa utbildningar. Magisterutbildningarna har ännu inte sådan volym att de kompenserar bortfallet i helårsstudenter på ingenjörsutbildningarna, trots att de även under 2006 ökat i omfattning. Med den omstrukturering som pågår av KTHs utbildningsutbud kommer den forskningsnära utbildningen det vill säga master- och magisterutbildningar, liksom de senare delarna av civilingenjörsutbildningen, på sikt att öka. Utbildningsområden med lägre ersättning från staten humaniora, juridik och samhällsvetenskap utgör nu 11 procent av antalet helårsstudenter vid KTH, en fördubbling sedan statens nuvarande resursfördelningssystem infördes. Den således allt större andelen helårsstudenter inom dessa utbildningsområden, samt det minskande antalet helårsstudenter, är förklaringen till att de ekonomiska prognoserna för grundutbildningen inte uppnåtts och därmed inte heller takbeloppet. Den forskningsnära delen av utbildningen har högre kostnader, vilket hittills inte kunnat beaktas i det interna resurstilldelningssystemet. Denna utbildning bygger delvis på resurser som tillhör forskning och forskarutbildning. I KTHs budgetunderlag motiveras behovet av ytterligare resurser till den forskningsnära utbildningen. KTHs begäran från tidigare år upprepas även i årets budgetunderlag, där KTH hemställer att få disponera inte förbrukade medel inom takbeloppet för detta ändamål och motiverar också behovet av ytterligare medel för detta under anslaget till forskning/forskarutbildning. KTH har inför 2007 infört en ny modell för styrning och fördelning av medel. Den nya modellen utgår från verksamhetsuppdrag mellan rektor och skolorna. I detta regleras dels de prestationer av olika slag, som skolan förväntas producera under kommande år, dels tilldelningen av resurser för att uppnå dessa prestationer. Ett syfte med den nya modellen har varit att ge större möjligheter till strategisk och ekonomisk styrning av verksamheten samt att stärka programsynen och prioritera avläggandet av examina inom KTHs alla utbildningar. Den nya fördelningsmodellen är knuten till tydliga utbildningsuppdrag med förväntat antal helårsstudenter och examina. Dessa prognoser ger en bastilldelning, medan helårsprestationer avräknas direkt med de externa prislapparna för olika utbildningsområden. KTHs samarbete med andra universitet och högskolor syns bara delvis i prestationsredovisningen. Detta gäller inte minst för de två enheter som är gemensamma med Stockholms universitet samt för de gemensamma utbildningarna med exempelvis Karolinska Institutet och Lärarhögskolan. Respektive universitet eller högskola redovisar här sina egna helårsstudenter och helårsprestationer. 18

Grundläggande högskoleutbildning Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningen under 2006 omslöt 13,4 mnkr, vilket är en ökning jämfört med 2005, då motsvarande belopp var 10,3 mnkr. Uppdragsutbildning initieras vanligen genom kontakter mellan lärare och forskare och personer i företag och organisationer. Flera utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. En annan kanal för att initiera uppdragsutbildning är via KTHs alumner. Inom ramen för uppdragsutbildning har KTH under 2006 givit varianter av de överbryggande nätbaserade kurserna i matematik. Kurserna har genomförts som en försöksverksamhet för att på det sättet utveckla en engelskspråkig version. Deltagare har varit studerande vid universitetet i Colombo i Sri Lanka och har omfattat 132 helårsstudenter. Den beställda utbildningen under 2006 omslöt 10,2 (9) mnkr. Huvuddelen av den beställda utbildningen avser Lärarhögskolan (LHS). Den poänggivande uppdragsutbildningen inklusive beställd utbildning 2006 omfattade totalt 266 helårsstudenter. Ny utbildnings- och examensstruktur Under 2006 har KTH bedrivit ett intensivt arbete inför införandet av den nya utbildnings- och examensstrukturen 2007. Arbetet med införandet av den nya strukturen i enlighet med intentionerna i Bolognaprocessen har på bred front påverkat arbetet på KTH under 2006. Redogörelser för detta arbete återfinns därför på fler platser i denna årsredovisning. Civilingenjörs- och arkitektutbildningarna kommer att från och med 2007 omfatta fem år och förlängs därmed med ett halvt år. Detta, i kombination med nya examensbeskrivningar i den nationella examensordningen, har medfört att ett stort arbete gjorts både med att bygga upp de femåriga utbildningarna med de nya examensmålen som grund och att formulera lärandemål för samtliga utbildningar och kurser. Inom ramen för de femåriga utbildningarna kommer möjlighet att finnas för studenter som så önskar att ta ut en kandidatexamen efter tre års studier. Arbetet är ännu inte slutfört utan kommer att pågå intensivt även under 2007. Med anledning av införandet av de nya examina master och magister, har KTH också genomfört ett omfattande arbete för att införa utbildningar på avancerad nivå. Magisterutbildningarna på KTH har tidigare i regel omfattat 1,5 år. Tyngdpunkten för de nya utbildningarna ligger på tvååriga masterprogram och av 52 inrättade program är 44 tvååriga. Inför inrättandet av de nya programmen gjordes en utvärdering av de nuvarande magisterutbildningarna och en enkät till studerande och före detta studerande genomfördes. KTH har under 2006 utrett och därefter fattat beslut om införande av en sjugradig målrelaterad betygskala för kurser K T H rusta r f ö r B o l o g n a - a n pa ss n i n g När förändringarna enligt Bolognaprocessen träder i kraft hösten 2007 kommer KTH att vara mycket väl förberedd. Det säger Anders Eriksson, prorektor med ansvar för samordning av utbildnings- och forskningsfrågor. Våren 2006 tog riksdagen beslut om en ny utbildnings- och examensstruktur för högskolan i Sverige. Förändringarna är ett led i det europeiska samarbetet, Bolognaprocessen som vill främja en rörlighet mellan länderna och Europas konkurrenskraft som utbildningskontinent. Målsättningen är att KTH ska vara en stor spelare på både den nationella och internationella utbildningsmarknaden och Bolognaprocessen ger oss bättre förutsättningar. Vi kommer att fortsätta med våra traditionella civilingenjörs- och arkitektutbildningar, och samtidigt erbjuda internationella studenter ett stort utbud av masterutbildningar, säger Anders Eriksson. I högskolepropositionen, det första förslag som presenterades för riksdagen, skulle civilingenjörs- och arkitekturutbildningarna även fortsättningsvis vara 4,5 år långa. Men efter ett gemensamt lobbyarbete från landets stora tekniska högskolor förlängdes utbildningarna till fem år. Anders Eriksson var en av dem som försökte övertyga politikerna om att även dessa yrkesexamina bör vara jämförbara med internationella masterexamina. Han är mycket nöjd med resultatet. Vi vill gärna se förlängningen som ett bevis på att man från politiskt håll tycker att de här utbildningarna är väldigt viktiga för samhällsutvecklingen, säger han. Förändringarna enligt Bolognaprocessen har krävt en total genomarbetning av hela KTHs utbildningsutbud. Under 2006 har nya regelverk för både traditionella och nytillkommande examina tagits fram och man har kommit långt i arbetet med förlängningen av civilingenjörsoch arkitektprogrammen. KTH kommer även att införa en ny betygskala höstterminen 2007, en KTH-variant av den europeiska betygskalan ECTS. Det är viktigt för oss eftersom vi har en så stor andel internationella studenter, säger Anders Eriksson. 19

Grundläggande högskoleutbildning fått stöd i arbetet med implementeringen av den nya högskoleförordningen och intentionerna i Bolognaprocessen. Vid sammanlagt 27 tillfällen har KTH Learning Lab genomfört workshops, omfattande 2 timmar eller en halvdag, om utveckling av kursplaner och formulering av kursmål. I utvecklingsarbetet har metodiken och erfarenheterna från CDIO-projektet (Conceiving, Designing, Implementing and Operating technical systems) använts. CDIO-metodiken har utvecklats i samarbete mellan Massachusetts Institute of Technology (MIT), KTH, Chalmers och Linköpings tekniska högskola. Ett omfattande arbete har också gjorts med anledning av beslutet (se ovan) att införa en sjugradig betygskala från 1 juli 2007. KTHs PROGRAMMERARE VINNER IGEN För femte året i rad vann ett KTH-lag när Nordiska mästerskapen i programmering avgjordes i september 2006. En seger i de svenska mästerskapen, som är en del av nordiska mästerskapen, innebar att KTH tog ledningen i SMs maratontabell. KTH arrangerade under året VM-kvalet, där lag från KTH placerade sig på första och tredje plats, och 6th International 24-hour Programming Contest, även kalllat 24-timmars-VM, i samarbete med Budapest University of Technology and Economics. I april 2009 står KTH som arrangör för VM i programmering. på grundnivå och avancerad nivå från och med 1 juli 2007. En stor förändring vid införandet av den nya betygskalan är att även examensarbeten kommer att betygsättas med graderade betyg. För att säkerställa kvaliteten i betygsättningen för framförallt examensarbeten, kommer KTH att ordna utbildning i handledning och examination under 2007. Införandet av den nya målrelaterade betygskalan ska ses som en utveckling av dagens betygsystem och som en internationell anpassning och samordning med övriga lärosäten i Europa. PEDAGOGISK UT VECKLING Högskolepedagogisk utveckling KTHs Learning Lab har i uppdrag att utveckla den pedagogiska verksamheten vid KTH. Learning Labs verksamhet ska ge stöd i form av ledning, pedagogiskt metod- och utvärderingsstöd, tekniksupport samt bidra till resultatspridning. Under 2006 har KTH Learning Lab varit engagerad i högskolans arbete med att anpassa utbildningsprogram och kurser inför höstterminen 2007, då den nya högskoleförordningen träder i kraft. Bland annat har KTHs skolor och institutioner Högskolepedagogisk utbildning Under 2006 har följande utbildning givits: Grundläggande kommunikation och undervisning, 2 poäng. 43 doktorander och lärare (varav 18 kvinnor) har genomfört kursen under 2006. Inledande kurs för doktorander och nya lärare. Kursdeltagarna tillägnar sig grundläggande teorier och metoder om presentationsteknik, arbetsformer, examination, kursvärdering, genus- och jämställdhetsaspekter samt får träna sin förmåga att på egen hand kontinuerligt utveckla denna kunskap. Lärande och undervisning 1, 5 poäng. 59 lärare (varav 22 kvinnor) har genomfört kursen under 2006. Fokus ligger på att undersöka och förbättra studenternas lärande. Deltagarna får vidareutveckla en egen kurs för att kunna göra medvetna designval och motivera dem ur ett lärandeperspektiv. Deltagarna får också påbörja arbetet med sin pedagogiska meritportfölj. Kursen ges två gånger per år på svenska och en gång på engelska. Lärande och undervisning 2, 5 poäng. 18 lärare (varav fyra kvinnor) har genomfört kursen under 2006. Deltagarna får diskutera teoretiska, metodologiska och empiriska aspekter av teknologens lärande, utveckling och socialisation för att därefter praktiskt omsätta detta i den egna undervisningssituationen. Som avslutning genomför deltagarna ett pedagogiskt projekt, förankrat på den egna institutionen. Kunskapsbildning i lärarens praktik, 5 poäng. Tolv lärare, varav sju kvinnor, har genomfört kursen under 2006. Dialogseminariet vänder sig i första hand till seniora lärare med mångårig erfarenhet som vill reflektera över och utveckla det gemensamma kunnandet i lärande och undervisning. Dialogseminariet utgör ett forum för att utveckla den situationsbundna kunskapen. Handledarutbildning, omfattning 3 eller 4 heldagar. Handledarkursen vänder sig till professorer, docenter och lektorer som kan komma i fråga som handledare för forskarstuderande. Kursen ger grundläggande kunskaper och insikter i bland annat handledarens roll och ansvar, handledning 20

Grundläggande högskoleutbildning som undervisningsform, inverkan av genus och etnicitet, konflikthantering och den individuella studieplanens roll. Antalet deltagare under 2006 var 29, varav åtta kvinnor. I samtliga lärar- och handledarkurser behandlas jämställdhet och genusperspektiv. Learning Lab har också anordnat ett antal workshops under året. De flesta har handlat om utveckling av kursplaner och formulering av kursmål, se ovan. I samarbete med Karolinska Institutet och Uppsala universitet har fem workshops anordnats på temat Närvaro på distans. De behandlade stöd för lärare som är intresserade av att använda e-mötesverktyg i sin lärarroll. En workshop om plagiat har också hållits. STUDENTINFLY TANDE PÅ K TH KTHs studerande är representerade inom alla beslutande organ och i så gott som alla beredande grupper och arbetsgrupper. Här kan till exempel nämnas universitetsstyrelse, fakultetsnämnd, KTHs ledningsgrupp, grundutbildningsoch forskarutbildningsutskotten, disciplinnämnd, skolstyrelser och tjänsteförslagsnämnder samt arbetsgrupper för olika utredningar. De studeranderepresentanter som ingår i skolstyrelserna har dessutom särskilt ansvar för var sitt utbildningsprogram. Tekniska Högskolans Studentkår, THS, utser representanterna i dessa olika organ och grupper. KTHs erfarenhet är att THS väljer studerande som representerar olika delar av KTH samt även i möjligaste mån utser såväl kvinnliga som manliga studeranderepresentanter. KTH och THS arbetar tillsammans för att kontinuerligt utveckla den årligen återkommande mottagningen av nya studenter. Mottagningen organiseras av äldre studenter och ansvarig personal inom de olika utbildningsprogrammen. Mottagningsaktiviteterna sker i samverkan med de studerande inom studentkårens sektioner. SA M A RBETE M E D A N D R A H Ö GSKO LOR Samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm KTH och Lärarhögskolan i Stockholm (LHS), har arbetat vidare inom regeringens uppdrag att utveckla lärarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning. Hösten 2002 startade en kombinerad civilingenjörs- och lärarutbildning som omfattar 200 poäng och har tre inriktningar; matematik-fysik, matematik-kemi och matematik-it/data. KTH svarar för 140 poäng och LHS för 60 poäng. De studerande kommer att erhålla examen både som civilingenjör och som lärare med kompetens att undervisa inom inriktningens ämneskombinationer i gymnasiet. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 20 poäng som är gemensamt för de båda examina. Höstterminen 2006 påbörjade 56 (78) studerande utbildningen, fördelade på 23 (25) inom inriktningen matematik-it/ data, 19 (30) inom matematik-fysik och 14 (23) inom matematikkemi. Andelen kvinnor bland nybörjarna på programmet är totalt 43 (31) procent. I regeringsuppdraget ingår även att utveckla samarbetsformer mellan de båda lärosätena och det omgivande samhället. Samarbetet utåt har hittills inriktats på utveckling av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. KTHs samarbete med 27 gymnasieskolor i storstockholm har varit avgörande för att samtliga studerande har kunnat erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Under 2007 kommer en utvärdering av samarbetet mellan LHS och KTH att göras. KTH, tillsammans med LHS, Gymnastik- och idrottshögskolan och Kungliga Musikhögskolan ska under 2006 2012 gemensamt föra samman de fyra lärosätenas kompetenser för att få in informations- och kommunikationsteknik (IKT) som en naturlig del i högskolornas lärarutbildningar och, i förlängningen, också i skolundervisningen på alla nivåer. KK-stiftelsen har tilldelat medel för ett projekt, LIKA (processerna i Lärande, Information, Kommunikation och Administration), med mål att utveckla metoder för att på detta sätt höja den digitala kompetensen i ungdomsskolan. Samarbetet utgår från respektive lärosätes lärarutbildning och som modell för projektet används principer och erfarenheter från CDIO-projektet, se ovan. KTH Learning Lab är sammanhållande i LIKA-projektet. KTHs och LHS gemensamma utbildning civilingenjör och lärare och speciellt inriktningen matematik IT/data kommer att utgöra såväl en grund som en experimentell plattform för projektet. Se vidare http://www. likadigital.se Samarbete på Södertörn KTH har, framför allt genom Skolan för teknik och hälsa, ett växande samarbete med Södertörns högskola (SH) och Karolinska Institutet (KI). Ett övergripande samarbetsavtal mellan KTH, KI och SH gällande både utbildning och forskning i Flemingsberg finns sedan 2002. SH och KTH samarbetar i fyra utbildningar som leder till kandidat- eller magisterexamen. KTH, campus Telge, ger 45 respektive 10 poäng i utbildningarna Logistik och ekonomi samt Ekonomi, teknik och design och KTH, campus Haninge, ger på motsvarande sätt 60 respektive 20 poäng i Management och IT samt IT, medier och design. Dessutom ger KTH vissa delar i SHs lärarutbildning. Södertörns högskola har huvudansvaret för utbildningarna. I utbildningen teknik och hälsa kombineras en högskoleingenjörsutbildning med hälsorelaterade kurser som utformas i samarbete med KI. Även högskoleingenjörsutbildningen i medicinsk teknik genomförs i samarbete med KI. En magisterutbildning i medicinsk teknik har startat vårterminen 2006. Inom dessa utbildningar ger KI kurser inom 21

Grundläggande högskoleutbildning Övrigt samarbete i stockholmsregionen Stockholms universitet (SU) och KTH samarbetar sedan länge i Kista, främst inom data- och systemvetenskap, samt inom numerisk analys och datalogi vid campus Valhallavägen. Samarbete sker också vid AlbaNova, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik. I anslutning till Alba Nova finns även Vetenskapens hus, ett modernt laboratorium bemannat av doktorander, studenter och forskare, där KTH och SU erbjuder demonstrationer och laborationer inom naturvetenskap och teknik för gymnasie- och grundskoleelever. I Kista samarbetar KTH med KI i ett magisterprogram i medicinsk informatik. KI har huvudansvaret för programmet. Ungefär hälften av kurserna ges av KTH. Detta program kommer från 2007 att ersättas av ett kandidatprogram där skolan för teknik och hälsa inom KTH samarbetar med KI (se ovan). Samarbete med KI sker dessutom i en kompetensinriktning i biomedicinsk teknik och inom optikerutbildningen. Inom en inriktning på civilingenjörsprogrammet i medieteknik ges kurser i journalistik av SU. Tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm ges kompetensinriktningen affärsutveckling och medieteknik, som kan läsas av studerande från båda högskolorna. Handelshögskolan, KI, Konstfack och KTH samarbetar dessutom i Stockholm School of Entrepreneurship, som erbjuder kurser som kan läsas av studerande vid samtliga högskolor. L a sta b i l e n l ät ta r e m e d l ö s n i n g fr å n K T H Ett smart stöldskydd för cyklar, ett motorfäste som gör hanteringen av utombordsmotorer på segelbåtar enklare och en lösning som gör det enklare att få in tunga lådor i bilen. Det är några av produktutvecklingsprojekten på KTHs utbildning Design och Produktframtagning (DoP). I december visade studenterna från programmets tre första årskurser upp resultaten av sina senaste produktutvecklingsprojekt på utställningen DoPExpo06. Besökarna kunde se drygt hundra spännande modeller, skisser och idéer. grundläggande medicin och inom medicinsk teknik. En kandidatutbildning i medicinsk informatik har inrättats och ska starta höstterminen 2007. Inom denna utbildning ges hälften av kurserna av KI. KI kommer i sin tur att starta utbildning på avancerad nivå inom medicinsk informatik, som ska vara en påbyggnad till kandidatprogrammet. Även i dessa utbildningar samarbetar KTH och KI. Ett mervärde ligger också i närheten till huddingedelen av Karolinska Universitetssjukhuset med preklinisk och klinisk forskning inom medicinsk teknik och hälsoområdet. Samarbete utanför stockholmsområdet Med Högskolan Dalarna finns ett samarbete inom civilingenjörsprogrammet i materialdesign. Lärare från KTH deltar regelbundet i undervisning och examination vid Högskolan Dalarna. De studerande kan, inom vissa inriktningar, genomföra hela utbildningen vid Högskolan Dalarna eller välja att avsluta utbildningen på KTH. På detta sätt utnyttjas den samlade kompetensen som finns vid de båda högskolorna. Examen utfärdas i samtliga fall av KTH. Med Högskolan i Gävle har ett samarbete inletts som innebär att studenter från högskoleingenjörsutbildningar i Gävle har möjlighet att avsluta sin utbildning inom vissa inriktningar av KTHs civilingenjörs- eller magisterutbildning. Även med Mälardalens högskola har samarbete initierats för ömsesidigt utbyte för att erbjuda studenter relevanta magisteravslutningar som bygger på grundläggande studier inom civilingenjörsutbildningen eller på högskoleingenjörsutbildningar. 22

Grundläggande forskning och högskoleutbildning forskarutbildning Forskning och forskarutbildning FORSKNING Regeringens uppdrag Regeringens verksamhetsmål är att universitet och högskolor ska bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning. Minst 15 procent av de professorer som anställs under perioden ska vara kvinnor. Mål för forskningen Utgångspunkten i KTHs visionsdokument för 2004 2007 är disciplinär balans och gränsöverskridande forskning. KTH bör även, i begränsad omfattning, bygga upp forskning inom andra områden än de teknikvetenskapliga. De ska dock komplettera och ha en tydlig anknytning till KTHs teknikvetenskapliga forskning och utbildning. KTH tillgodoser idag en stor del av Sveriges behov av forskning och forskarutbildning inom de grundläggande tekniska och matematiska/naturvetenskapliga ämnena, inom samhällsbyggande och arkitektur och inom det industriella företagandets vetenskaper. KTHs forskningsprofil karaktäriseras av bredd och spetsar i sina ämneskompetenser. Ett viktigt inslag i profilen är styrkan och omfattningen av verksamhet inom grundläggande generiska ämnen. Denna styrka är en förutsättning för mycket av verksamheten inom utbildningen och forskningen inom de teknik-, ingenjörs- och samhällsvetenskapliga områdena. Starka forskningsmiljöer vid KTH Profilering av starka forskningsmiljöer har varit ett tema för de flesta finansiärer och universitet det senaste året och märks tydligt också på KTH. När det gäller att attrahera forskningsresurser från externa finansiärer är KTH framgångsrik. Samtidigt har finansiärernas krav på medfinansiering ökat kraftigt, speciellt för större och långsiktiga satsningar i form av centra av olika slag, vilket intensifierat kraftsamlingen mot 23

Grundläggande forskning och forskarutbildning högskoleutbildning utvalda områden. En negativ konsekvens i detta sammanhang är dock att KTHs eget anslag för forskning och forskarutbildning (fakultetsanslaget) därigenom blivit alltmer urholkat och möjligheterna till egna satsningar starkt begränsade. KTH behandlar detta mer utförligt i sitt budgetunderlag, där en hemställan görs om kraftigt ökade resurser för forskning och forskarutbildning. KTH bedömer att trenden mot ökad fokusering av forskningen kommer att fortsätta, vilket innebär att KTH medvetet kommer att bygga vidare på befintliga styrkeområden. Under 2006 har flera stora nationella forskningsprogram startat, bland annat Vetenskapsrådets Linné och Berzelius Centra och Vinnovas Vinnexcellence Centra. Satsningarna uppgår vardera till omkring 100 mnkr över en tioårsperiod. KTH har hållit sig väl framme och lyckats hämta hem två Linné och sex Vinnexcellence Centra. Därutöver har verksamheten inom ytterligare två SSF-finansierade strategiska forskningscentra kommit igång under året. Ett par stora projektanslag från Wallenbergstiftelsen kompletterar bilden av ett KTH på väg mot en forskningsprofil med tydlig kraftsamling inom ett antal styrkeområden. Linnécentret ACCESS Autonomic Complex Communication networks, Signals and Systems adresserar fundamentala frågor inom ICT-området. KTHs forskare har här en världsledande position som byggts upp i nära samarbete med svensk industri. Målet för ACCESS är att förstå hur man bäst ska tillhandahålla olika typer av tjänster i tillförlitliga, skalbara, heterogena och kostnadseffektiva nätverk. Centret förenar grundläggande forskning med innovativa tillämpningar av stor betydelse för svenskt näringsliv. Centrum för Hållbar Kommunikation fokuserar på frågan om hur den närmast obegränsade tillgången till digital kommunikation kan bidra till ett uthålligare och miljövänligare samhälle genom att ersätta en del av våra fysiska kommunikationer i form av resor eller distribution av tidningar, reklam och trycksaker. Inom detta center förenas samhällsvetenskap och beteendevetenskap med teknik i ett sant tvärvetenskapligt samarbete med starkt stöd av många näringslivspartners. En förutsättning för att lyckas med intentionerna i ovanstående är en god kännedom om de möjligheter som morgondagens hårdvara kommer att erbjuda. Blir elektroniskt papper en realitet? Om man ska tro forskarna och företagen inom centret Ubiquitous Intelligence in Paper and Packaging, I-pack, kommer gränsen mellan elektroniska och pappersbaserade media att suddas ut. Kartonger och förpackningar kommer att ha integrerad, intelligent elektronik och elektroniken att bli flexibel som papper. Nya kopplingar mellan medieindustrin och skogsindustrin kommer att etableras. Biotekniken utgör ett av KTHs mest expansiva områden med ett flertal stora nya eller förlängda forskningsprogram, D esign a n d m a n ag e m e n t of manufacturing systems DMMS Att bedriva lönsam tillverkning av avancerat maskingods i Sverige är strategiskt viktigt och kräver kompetens av världsklass. DMMS är ett utbildnings- och forskningscenter med syftet att säkerställa denna kompetens. DMMS inrättades 2005 på initiativ av KTH, Scania och Sandvik. På senare tid har Haldex, Volvo Construction Equipment och IVF anslutits som medlemmar i centret. DMMS bedriver forskning, utbildning, industriuppdrag och teknikspridning avseende tillverkningsprocesser, tillverkningssystem och metodik och digitalt stöd för produktionsutveckling och drift. För att säkerställa resurser för utbildning och forskning och utöka samarbetet mellan företag, högskolor, universitet och industriforskningsinstitut är DMMS en samlad kontaktyta för aktiviteter inom avancerad maskinbearbetning som både initierar projekt efter behov och samordnar forskning. Alla projekt på KTH inom VINNOVAs MERA-program (Manufacturing Engineering Research Area) riktad mot fordonsindustrin och övrig verkstadsindustri ligger under DMMS. Under 2006 inleddes samarbete med MCR (Metal cutting research and development centre) på Chalmers. DMMS och MCR verksamheter kompletterar varandra. Tillsammans bildar de bägge centren en stark utbildnings- och forskningsresurs för svensk verkstadsindustri. DMMS omsatte cirka 21 mnkr under 2006. För aktuell information: http://dmms.iip.kth.se/ bland annat Human Proteom Atlas ett unikt kartläggningsprojekt av alla mänskliga proteiner; AlbaNova Centrum för Proteinteknologi inriktat mot nya analysmetoder genom att kombinera bioautomation, microfluidik och bioinformatik; och Strategiskt forskningscentrum för Biomimetiska material, där växternas biokemi utnyttjas som inspiration för tillverkning av nya material. BioFibre materials research Center BiMaC har gått vidare i en ny fas, nu som BiMaC Innovation. Fiberteknik och modern 24

Grundläggande forskning och högskoleutbildning forskarutbildning bioteknik med anknytning till BioMime-centrets verksamhet samlas här med hållfasthetslära och polymerteknik till tvärvetenskapliga studier inriktade på förpackningsteknik i nära samverkan med skogsindustribranschen. I Centre of Molecular Devices har forskningen också naturen som inspirationskälla men här med inriktning mot konstgjord fotosyntes och tillämpningar inom solcellsteknik. Fysikalisk och organisk kemi är utgångspunkten för detta tvärvetenskapliga centrum, där man med nanoteknikens ingenjörskonst bygger makroskopiska system med industriell potential. Nanovetenskap har blivit en huvudingrediens i modern materialvetenskap. Genom att överbrygga gapet mellan kvantmekanik, termodynamisk modellering och metallurgi vill forskarna inom det nya Centret för Hierarkisk design av industriella material lyfta förmågan att i detalj förutsäga egenskaperna hos hårda konstruktionsmaterial som metaller till en ny nivå. Strategiskt Centrum i Industriell och Tillämpad Matematik har startat under året och innebär en kraftfull förstärkning av KTHs forskning inom matematikområdet. Linnécentret Framtidens strömningsmekanik knyter ihop grundläggande teoretisk och experimentell strömningsmekanik med såväl generell beräkningsmetodik och Parallelldatorcentrum, som med ett flertal tillämpningsområden inom bland annat flygteknik, fiberteknologi och förbränningsteknik. De bildar ett världsunikt kluster av olika kompetenscentra, där steget från utpräglad grundforskning till industriell tillämpning aldrig är långt. Kompetenscentret CICERO Centre for Internal Combustion Engine Research Opus syftar till att vidareutveckla förbränningsmotorn för att minska koldioxidutsläppen från personbilar och tunga fordon. Forskningen fokuseras på gashantering, där optimering av turboöverladdning är centralt för övergång till koldioxidneutrala bränslen. CICERO samarbetar med svensk fordonsindustri och utnyttjar KTHs kompetens inom förbränningsmotorteknik, strömningsfysik och akustik. Professurer Under året har totalt 24 professorer anställts på KTH. Sex av dessa är rekryterade efter utlysning medan 18 har anställts som professor efter ansökan om befordran från lektor till professor. Samtidigt har nio gästprofessorer och fem adjungerade professorer anställts. KTHs möjligheter att initiera och förnya det teknikvetenskapliga forskningsområdet ligger främst i den externa rekryteringen av professorer. För en mer långsiktig förnyelse och uppbyggnad av nya forskningsområden krävs dock även en satsning på anställning av yngre forskare som forskarassistenter eller biträdande lektorer. Figur 9 Professorer 2006 Nyanställda professorer (externt utlysta) Datalogi med inriktning mot datorseende Infrastrukturens nationalekonomi Medieteknik Medieelektronik Tillförlitliga konstruktioner Vattendragsteknik Befordrade till professor Bioteknologi, bioprocessteknik Data- och systemvetenskap Energiteknik Fasta tillståndets elektronik Fasta tillståndets elektronik, halvledarprocessteknologi Fysik Fysikalisk kemi (2) Kemi Kemi- och energiteknik Matematik Materialvetenskap Polymera material Polymerteknologi Signalbehandling Teknisk akustik Teoretisk kärnfysik Tribologi Nyanställda gästprofessorer (externt rekryterade) Betongbyggnad Fackspråk Kemiteknik Lättkonstruktioner Multimedia Signaler och system Tillämpad ekologi Trafikteknik och trafiksimulering Växters glykobiologi Nyanställda adjungerade professorer Fogningsteknik Oorganisk kemi, läkemedels strukturkemi Regional planering Träkemi och massateknologi Tunnelteknik Professorer som har slutat eller pensionerats Datalogi Gummiteknologi, inkl elastomerer Hållfasthetslära Industriell arbetsvetenskap Installationsteknik Konstruktionslära Matematik Metallernas gjutning Miljövård/miljövårdsteknik Numerisk analys Projekteringsmetodik Teoretisk elementarpartikelfysik Transport- och trafikplanering 25

Grundläggande forskning och forskarutbildning högskoleutbildning FORSKNINGSSA MVERK AN Innovationsverksamhet KTH har idag utmärka förutsättningar för framgångsrik samverkan och forskningskommersialisering, som kan skapa stora värden för både Stockholm-Mälarregionen och för Sverige. På en enkät om kommersialisering av forskningsresultat vid KTH 2006 svarade 800 personer, varav 300 professorer och disputerade forskare. Fyra av fem i dessa grupper hade erfarenhet av forskningskommersialisering eller såg potential för detta i aktuell forskning. Sammanfattningsvis indikerade studien att det årligen ingås runt tio avtal om kommersialisering baserade på patent ägda av KTH-forskare. Patentstocken är runt 200, fördelad över 40 50 personer, varav cirka tio svarar för runt 80 procent av stocken. KTHs samarbetar också med kollegor vid andra universitet i innovationsstrategiska frågor. KTHs innovationsverksamhet erbjuder rådgivning och support, exempelvis rådgivning inom finansieringsfrågor, affärsplan, patent, avtal, marknadsbearbetning med mera. Forskningen i samhället Att föra ut resultaten av KTHs forskning på bred front i samhället är en viktig uppgift för KTH. Det finns idag både ett behov och stort intresse av förstahandsinformation om forskningens senaste landvinningar och för diskussion om naturvetenskapens och teknikens roll för samhällsutvecklingen. Förutom att informera via medier, seminarier och trycksaker medverkar KTH i en rad samhällsfunktioner med expertis av skiftande slag, till exempel som sakkunniga i offentliga utredningar. Sedan 1999 har KTH en kundtjänst för företag. De första åren uppsöktes företag aktivt. Under senare år behandlas endast frågeställningar från företag, som på eget initiativ kontaktat KTH. Frågeställningarna fördelar sig ungefär lika på rekrytering, studentprojekt, teknisk frågeställning för forskare och utbildningsönskemål, främst från mindre företag. Antalet förfrågningar har under 2006 varit 230. Under året har närmare 360 förslag lagts in i den nationella exjobb-poolen via KTH. Förslagen är relativt jämnt fördelade över KTHs olika verksamhetsområden, förutom IT-området, som har betydligt fler förslag än övriga områden. Exjobbpoolen, som ursprungligen utvecklats av KTH, förvaltas numera av Verket för högskoleservice. Karriärservice och alumniverksamhet KTHs karriärcenter syftar till att ge teknologerna verktyg att hantera arbetsmarknaden och att ge dem möjligheter till kontakt med arbetsgivare. Avdelningen har bland annat hållit karriärkurser, med inriktning på jobbsökningsprocessen, flera gånger per termin, och även på engelska. Under året har cirka 525 teknologer fått återkoppling på sina egna CV och ansökningsbrev. På webben annonserades cirka 400 jobbannonser. En kurs kallad Aktiv karriärstart genomfördes under året i samarbete med civilingenjörsprogrammet i farkostteknik. Målsättningen är att på sikt öka inslaget av karriärplanering i undervisningen och engagera rekryteringsansvariga och yrkesverksamma alumner. Hela verksamheten ska fokusera på KTH-studenternas arbetsmarknad och tidiga karriär. KTHs alumniverksamhet kommer framöver att prioritera KTHs yngre alumner. Under året har tre aktiviteter med tema karriärutveckling hållits för dessa. Under 2006 startades Alumninytt, ett elektroniskt nyhetsbrev. Under hösten arrangerades den första internationella alumniträffen i Shanghai, Kina. Arbetet med att värva fler medlemmar till KTHs Alumninätverk fortsätter. Hittills har cirka 6 700 alumner registrerat sig i den webbaserade nätverket/databasen. Mentorprogrammen drivs med huvudsakligen KTHalumner som mentorer. Mentorprogrammen syftar till att adepterna ska få kontakt med arbetslivet och få ökad kunskap om detta. Tredje omgången av Technologia, ett mentorprogram för kvinnliga doktorander, startades under 2006. Tre andra program, som startades under 2005, avslutades under året och ytterligare tre nya påbörjades. Varje program omfattar cirka 20 mentoradeptpar. Forskningssamarbete inom EU Under året har KTH tecknat 52 nya kontrakt inom EUs sjätte ramprogram till ett totalt belopp om 12 M. Därmed har KTH vid årets utgång sammanlagt 190 projektkontrakt svarande mot en kontraktsumma på 58 M. Kontrakten fördelar sig på ramprogrammets olika forskningsområden och tyngdpunkten för KTH ligger liksom tidigare inom IT- och materialområdena. KTHs kontrakt finns till mer än 50 procent inom IT-programmet. Det skall jämföras med att IT-programmet är cirka 28 procent av hela ramprogrammet. KTH koordinerar vid utgången av året 13 projekt med en omsättning av mer än 1 M. Intäkterna från EUs ramprogram har under året varit 127 mnkr, det vill säga cirka 13 M. Denna intäkt motsvarar hälften av den totala kostnaden för att genomföra projekten. FORSK ARUTBILDNING Regeringens uppdrag Forskarutbildning av hög kvalitet ska erbjudas och utbildningen ska förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan. För fyraårsperioden 2005 2008 gäller som lägsta mål att 830 examina ska ha avlagts i forskarutbildningen. 26

Grundläggande forskning och högskoleutbildning forskarutbildning NYA PROFESSURER STÖDJER SATSNING PÅ INNOVATION Carl Bennet och Bicky Chakraborty stödjer KTHs satsning inom innovationsområdet. Två nya professurer, inom Produktinnovationsteknik och Produkt- och tjänstedesign, och en rad insatser inom forskning, utveckling och grundutbildning i innovation gör KTH till centrum för en nationell satsning på innovativ produkt- och affärsutveckling inom PIEp (Product Innovation Engineering program). Flera aktörer deltar i PIEp, initiala partners är Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping och Designhögskolan vid Umeå universitet. VINNOVA stödjer satsningen, KTH leder och håller samman programmet. Mål för forskarutbildningen Forskarutbildningen vid KTH ska leda till både en akademisk och en industriell karriär. Forskarutbildningen vid KTH ska förse industri och samhälle, liksom universitet och högskolor, med välutbildade medarbetare. KTH strävar efter att förändra strukturen inom forskarutbildningen genom att skapa breda forskarutbildningsämnen och att inrätta forskarskolor. Antagning Forskarutbildningen vid KTH är mycket attraktiv och förser universitet och högskolor i hela Sverige, och i allt större utsträckning industri och samhälle, med välutbildade medarbetare. Långt fler sökande än vad KTH har resurser att ta emot söker till KTHs forskarutbildning. Under 2006 antogs något fler till forskarutbildningen än 2005, vilket är glädjande efter att tre år i rad på grund av brist på resurser haft sjunkande antagning. Under 2006 antogs 294 forskarstuderande jämfört med 246 under 2005. Av de nyantagna är 42 procent antagna med mål att avlägga licentiatexamen. För dem som inte kunnat antas är brist på medel för studiefinansiering eller handledarresurser orsaken i nästan samtliga fall. Av årets nyantagna har 45 forskarstuderande sin huvudsakliga verksamhet i näringslivet, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Rekrytering Under året har 103 anställningar som doktorand utannonserats. Det är ungefär dubbelt så många som 2005. Cirka 970 sökande, varav 11 procent kvinnor, anmälde intresse för dessa anställningar. Dessutom har tio tbildningsbidrag utannonserats med 34 sökande, varav 18 procent kvinnor. Rekrytering till forskarutbildningen sker ofta genom informella kontakter mellan forskare och studerande i de sista årskurserna av civilingenjörsutbildningen eller i samband med examensarbetet. Det blir också allt vanligare att rekrytera forskarstuderande från magisterutbildningarna. Många intresserade kontaktar också KTH direkt via e-post, telefon eller brev. 27

Grundläggande forskning och forskarutbildning högskoleutbildning Figur 10 N ya n tag n a o ch r eg i strer a d e f o r s k a r studer a n d e 2 0 03 2 0 0 6 2006 2005 2004 2003 varav varav varav varav Nyantagna per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 15 13% 8 13% 14 21% 18 11% Fysik 4 50% Kemi 13 38% 17 29% 14 57% 14 36% Informationsteknik 32 0% 31 23% 37 27% 47 19% Teknisk fysik 18 17% 20 35% 23 30% 22 32% Elektroteknik, elektronik och fotonik 43 19% 27 11% 19 21% 21 14% Kemiteknik 24 54% 24 42% 29 38% 30 50% Bioteknik 22 50% 23 30% 28 43% 15 53% Teknisk mekanik 34 15% 29 31% 30 17% 39 10% Teknisk materialvetenskap 19 26% 27 15% 34 29% 23 52% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 8 38% 10 40% 27 19% 24 21% Industriell teknik och ekonomi 41 44% 19 47% 32 41% 39 36% Teknik och social förändring 10 60% 2 50% 3 33% 13 46% Övrig teknikvetenskap 11 36% 9 22% 4 25% 5 60% Totalt antal nyantagna 294 29% 246 28% 294 31% 310 30% Totalt antal registrerade 1 730 29% 1 841 28% 1 935 27% 1 946 27% 2006 2005 2004 2003 Varav nyantagna till licentiatexamen Antagna varav Antagna varav Antagna varav Antagna varav per forskarämnesområde till lic kvinnor till lic kvinnor till lic kvinnor till lic kvinnor Matematik 2 50% 2 50% 3 33% Fysik 4 50% Kemi 3 0% 5 40% 5 60% 10 30% Informationsteknik 7 0% 11 18% 21 33% 24 25% Teknisk fysik 12 17% 8 25% 12 25% 10 30% Elektroteknik, elektronik och fotonik 13 15% 15 20% 13 31% 10 0% Kemiteknik 14 57% 13 46% 14 50% 16 44% Bioteknik 14 43% 21 33% 22 41% 6 50% Teknisk mekanik 16 25% 15 47% 24 17% 22 9% Teknisk materialvetenskap 9 11% 15 20% 21 38% 15 60% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 4 50% 6 33% 16 19% 17 18% Industriell teknik och ekonomi 19 47% 10 40% 11 45% 14 29% Teknik och social förändring 1 0% 9 44% Övrig teknikvetenskap 8 38% 6 33% 3 0% 5 60% Antal nyantagna till lic 124 31% 127 32% 164 33% 161 30% De flesta utländska sökande tar kontakt via e-post. Rekrytering sker även genom annonsering i svensk och internationell dags- och fackpress samt på hemsidor. Eftersom den övervägande delen av KTHs forskarstuderande är män uppmanas, vid annonsering, särskilt kvinnor att söka utlysta doktorandanställningar. Andra rekryteringsåtgärder är kontakter med industrin, information riktad till särskilda grupper samt deltagande vid Tekniska Högskolans Studentkårs arbetsmarknadsdagar, ARMADA. KTH vidtar idag en rad insatser för att bredda rekryteringen till samtliga grundutbildningar. När det gäller rekrytering till forskarutbildning är KTHs ambition att ha öppna nationella och internationella utlysningar för att säkerställa att de allra mest lämpade rekryteras. Insatser görs också för att fler kvinnor ska intresseras av forskarutbildning (se nedan). Som exempel på en breddning i rekryteringen till forskarutbildningen kan nämnas det tvärvetenskapliga ämnet teknik och hälsa som funnits vid KTH sedan 2003. De forskarstuderande kan antas med såväl teknisk som medicinsk grundexamen som bas. Utbildningen bedrivs i huvudsak vid skolan för teknik och hälsa i södra storstockholm och i och med det är forskarutbildning nu även etablerad inom denna skola. Där finns nu 27 aktiva forskarstuderande, varav 41 procent är kvinnor. Under 2006 har de första doktors- och licentiatexamina avlagts. 28

Grundläggande forskning och högskoleutbildning forskarutbildning Antagning och rekrytering av kvinnor till forskarutbildning Under 2006 uppgick såväl andelen kvinnor av det totala antalet forskarstuderande som andelen kvinnor av totala antalet nyantagna till 29 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2005. Eftersom det totala antalet forskarstuderande på KTH minskat sedan förra året med drygt 100 innebär det dock att antalet kvinnliga forskarstuderande minskat. För att rekrytera fler kvinnor till forskarutbildningen och få en jämn könsfördelning har KTHs skolor gjort lokala satsningar, bland annat i form av riktade erbjudanden till kvinnliga teknologer. De informella kontakter som skapas mellan kvinnliga forskare/lärare och kvinnliga teknologer under grundutbildningen anses vara ett av de mest effektiva sätten att rekrytera kvinnor till forskarutbildningen. Ett ökat antal kvinnor bland KTHs lärare och forskare har således en avgörande inverkan på rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Inom en del områden, till exempel kemi, kemiteknik och bioteknik, där andelen kvinnliga studerande inom grundutbildningen är hög, är också andelen kvinnor inom forskarutbildningen hög. Det visar sig vidare att kvinnliga forskarstuderande, som deltar i grundutbildningen, skapar ökat intresse bland kvinnliga studenter för forskarutbildning. Inom andra ämnesområden och forskargrupper är dock andelen kvinnor alltjämt mycket låg. Studiefinansiering Av samtliga 1 730 registrerade i KTHs forskarutbildning under 2006 har 1 444 forskarstuderande haft en aktivitetsgrad på minst 50 procent och 1 700 en aktivitetsgrad på minst 10 procent. Under 2006 var doktorandanställning fortsatt den dominerande formen av studiefinansiering. Räknat i heltidsekvivalenter hade vid årets slut cirka 755, eller 50 (51) procent av KTHs forskarstuderande denna form av finansiering. Under 2006 har, omräknat till heltidsekvivalenter, cirka 215 kvinnliga forskarstuderande innehaft anställning som doktorand. 28 procent av doktorandanställningarna innehas nu av kvinnor. Andelen kvinnor med doktorandanställning är alltså ungefär densamma som andelen kvinnor totalt inom forskarutbildningen. Utbildningsbidrag är en annan typ av studiefinansiering för forskarutbildning. Det används endast i begränsad omfattning vid KTH. Vid utgången av 2006 hade tre procent av de forskarstuderande, 49 heltidsekvivalenter, varav 13 kvinnor, denna finansiering. Övriga forskarstuderande vid KTH har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning som doktorand eller utbildningsbidrag. Av de forskarstuderande försörjer sig 18 procent genom förvärvsarbete med anknytning till forskarutbildningen, 6 procent genom annan tjänst inom högskolan och 11 procent genom stipendier. Resterande 12 procent finansierar sina studier på annat sätt. Forskarskolor KTH har för närvarande sex officiella forskarskolor, varav fem sker i samarbete med andra lärosäten och/eller med industrin. Dessutom har KTH en omfattande forskarutbildning i forskarskoleliknande former. Forskarutbildning inom ramen för forskarskolor har många fördelar och bör utvecklas vidare på KTH. Forskarskolor ger en samlad utbildning och ett naturligt samarbete med andra doktorander. De ger också förutsättningar för ökad tillgång på handledare, ett större kontaktnät och en bredare vetenskaplig diskussion. Omkring 80 forskarstuderande på KTH har deltagit i de forskarutbildningskurser som ges inom ramen för forskarskolorna. Utöver dessa har ytterligare cirka 120 forskarstuderande från andra universitet deltagit i kurserna. Forskarskola i telekommunikation KTH är värduniversitet för en forskarskola i telekommunikation med Blekinge Tekniska Högskola, Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle som partnerhögskolor. Målsättningen med forskarskolan är att öka antalet doktorer och licentiater och samtidigt förbättra kvaliteten på examinerade doktorer och licentiater inom telekommunikationsområdet. 29

Grundläggande forskning och forskarutbildning högskoleutbildning För att åstadkomma detta fokuserar forskarskolan på att skapa en attraktiv utbildning med en kreativ forskarmiljö samt att attrahera de främsta kandidaterna. Forskarskolan har ett programråd med representanter från alla partnerhögskolor. Ett gemensamt forskarutbildningsämne i telekommunikation har inrättats vid medverkande högskolor. Ämnet ligger inom teknisk fakultet vid KTH. Vid Mittuniversitetet ligger ämnet inom naturvetenskaplig fakultet, eftersom teknisk fakultet saknas. Hittills har 65 doktorander, varav sex kvinnor, antagits till forskarskolan; 51 vid KTH, tre vid Mittuniversitetet, fyra vid Högskolan i Gävle samt sju vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Åtta doktorsexamina och 19 licentiatexamina har utfärdats av KTH inom forskarskolan. En licentiatexamen har utfärdats av BTH. Två ansökningsomgångar genomförs varje år för att det kontinuerligt ska finnas cirka 45 aktiva doktorander inom forskarskolan. Forskarskolan har utvecklat ett program av forskarutbildningskurser som ges regelbundet. Det finns 16 forskarutbildningskurser i programmet som genomförs varje eller vartannat år och som erbjuder ett vitt spektrum av kurser inom telekommunikation. Kurserna, som erbjuds alla studerande inom forskarskolan, utgör stommen i samarbetet mellan de olika partnerhögskolorna. Detta ger de studerande möjlighet att skaffa relevant kompetens samtidigt som de kan välja unika ämneskombinationer. Studenterna uppmuntras att läsa kurser vid de olika samarbetshögskolorna. En viktig del i samarbetet mellan partnerhögskolorna är sommarskolan. I år hölls den under en intensiv vecka i slutet av juni. Temat var Ledarskap. Högskolor, som inte är partnerhögskolor, hade uppmuntrats att även de skicka deltagare till sommarskolan. Antalet deltagare i sommarskolan var 36. För ytterligare information hänvisas till http://www.s3.kth. se/gradedu/gst/ Examina Under 2006 examinerades 216 (224) doktorer och 180 (177) licentiater. I regeringens uppdrag anges KTHs forskarutbildningsuppdrag för perioden 2005 2008 till 830 examina. Antalet examina är beräknat på så sätt att summa examina för en person aldrig överstiger 1,0. En doktorsexamen räknas därvid som 1,0, en licentiatexamen som 0,5 och en doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen som 0,5. För 2006 uppgick antalet examina till 244,5 (257). Det innebär att 60 procent av uppdraget är uppfyllt. Antalet examina kommer sannolikt att sjunka något de närmaste åren till följd av färre antagna till forskarutbildningen men KTH räknar dock med att uppfylla regeringens uppdrag för fyraårsperioden. Figur 11 R e d ov i s n i n g av o m r ä k n a d e L i centiat- o ch d o k to r s e x a m i n a 2 0 03 2 0 0 6 Tekniskt vetenskapsområde 2006 2005 2004 2003 Antal doktorsexamina som inte föregåtts av lic 1) 93 113 109 113 Antal doktorsexamina som föregåtts av lic 1) 123 111 115 110 Antal licentiatexamina 1) 180 177 195 163 Antal examina i forskarutbildningen, omräknade 2) 244,5 (830) 3) 257 264 249,5 1) Antal examina, utan omräkning 2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen 3) Inom parentes anges prognos för antal examina för perioden 2005 2008 250 200 150 100 50 0 Figur 12 l i centiat- o ch D o k to r s e x a m i n a 1 9 9 4 /9 5 2 0 0 6 94/95 95/96 Doktorsexamen Licentiatexamen 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Att avlägga en licentiatexamen som en etapp i forskarutbildningen, och därigenom få en naturlig avstämning av genomförda studier, är vanligt vid KTH. Att avlägga en licentiatexamen är ett adekvat första steg för en doktorand, men en teknisk licentiatexamen har också hög relevans för anställningar inom industrin. Av de examinerade doktorerna under 2006 har 57 procent en tidigare avlagd licentiatexamen, vilket är en större andel än under tidigare år. Beräkningar av medianstudietiden för dem som avlägger en forskarexamen visar att denna blivit kortare sedan förra året. De doktorer som också avlägger en licentiatexamen som en etapp under utbildningen 30

Grundläggande forskning och högskoleutbildning forskarutbildning Figur 13 L i centiat- o ch d o k to r s e x a m i n a 2 0 03 2 0 0 6 2006 2005 2004 2003 varav varav varav varav Licentiatexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 6 33% 2 0% 7 29% 4 0% Kemi 5 40% 7 43% 6 67% 13 38% Informationsteknik 25 32% 31 10% 20 10% 25 16% Teknisk fysik 14 36% 14 21% 20 20% 5 20% Elektroteknik, elektronik och fotonik 4 0% 12 8% 24 17% 20 25% Kemiteknik 22 50% 16 50% 21 43% 12 67% Bioteknik 8 25% 10 50% 8 38% 6 17% Teknisk mekanik 34 21% 35 9% 32 13% 33 12% Teknisk materialvetenskap 11 36% 18 50% 10 0% 13 38% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 14 21% 8 13% 17 47% 19 26% Industriell teknik och ekonomi 27 41% 17 29% 24 29% 12 50% Teknik och social förändring 2 0% 1 100% Övrig teknikvetenskap 8 63% 6 83% 6 33% 1 100% Totalt 180 33% 177 27% 195 25% 163 28% 2006 2005 2004 2003 varav varav varav varav Doktorsexamina per forskarämnesområde Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Totalt kvinnor Matematik 5 0% 15 0% 6 17% 14 29% Kemi 14 43% 15 27% 15 33% 10 50% Informationsteknik 24 17% 33 15% 19 21% 19 5% Teknisk fysik 30 23% 15 27% 26 27% 25 20% Elektroteknik, elektronik och fotonik 22 9% 27 11% 24 8% 26 8% Kemiteknik 16 50% 20 55% 26 23% 22 27% Bioteknik 16 50% 13 54% 17 35% 16 50% Teknisk mekanik 38 16% 31 13% 33 9% 27 11% Teknisk materialvetenskap 12 25% 19 21% 17 35% 10 0% Samhällsbyggnadsteknik och arkitektur 13 46% 13 31% 13 8% 23 30% Industriell teknik och ekonomi 23 35% 15 54% 22 27% 25 32% Teknik och social förändring 1 100% Övrig teknikvetenskap 2 50% 8 63% 6 50% 6 50% Totalt 216 28% 224 25% 224 22% 223 23% har en något längre studietid, 5,4 år, jämfört med dem som endast avlägger doktorsexamen, 5,3 år. Medianstudietiden för dem som avlägger en licentiatexamen är 3,0 år. Motsvarande medianstudietider för 2005 var 5,7 år för doktorer som även avlägger en licentiatexamen, 5,4 år för dem som enbart avlägger doktorsexamen och 3,1 år för dem som avlägger licentiatexamen. Andelen kvinnor av examinerade Av de examinerade doktorerna 2006 är 28 procent kvinnor och av dem som avlagt licentiatexamen är 33 procent kvinnor. Detta är en ökning sedan föregående år (25 respektive 27 procent) som avspeglar den ökning av andelen kvinnor bland de antagna som skedde för mellan fem och tre år sedan. Forskarämnesområdena kemi, kemiteknik och bioteknik har dock väsentligt högre andel kvinnor av de examinerade än genomsnittet. Medel till forskning och forskarutbildning Forskningsverksamheten finansieras genom anslaget till forskning och forskarutbildning (fakultetsanslaget) och externa medel. Ungefär en tredjedel av KTHs verksamhet är finansierad med anslag och resten med externa medel som söks i konkurrens. Verksamhetens totala intäkter har ökat under 2006 med 15,2 mnkr, där intäkter från anslag och bidrag ökat medan avgiftsintäkterna minskat. De externa medlen går efter bedömning av beviljande finansiär direkt till berörd enhet. Fakultetsanslaget har hittills 31

Grundläggande forskning och forskarutbildning högskoleutbildning fördelats direkt till enheterna. En mindre del av anslaget har fördelats som riktat stöd till olika verksamheter. Högskolegemensamma, stödjande verksamheter finansieras i huvudsak genom en högskoleavgift som universitetsstyrelsen fastställer. Den interna resursfördelningen har utretts under 2006 och en ny modell för styrning och fördelning av medel tillämpas från 2007. Denna utgår från verksamhetsuppdrag mellan rektor och skolorna. Ett syfte med den nya modellen är att ge större möjligheter till strategisk och ekonomisk styrning av verksamheten. Detta gäller inte minst forskningen där krav på medfinansiering från externa finansiärer ökat kraftigt. Fördelning av fakultetsanslaget har därmed fått ökad betydelse. Figur 14 Figur 15 Svenska företag och org. 14,6 % (16,5 %) Strategiska stiftelser 6 % (6,9 %) forskningens finansiering 2006 (2005) Totalt 1 802 (1 794) mnkr inklusive bidrag för finansiering av transfereringar Övriga utländska 1,8 % (1,5 %) EU 7 % (5,2 %) Forsknings- och forskarutbildningsanslag 36,9 % (36,7 %) I N TÄ K T E R O CH KO STNADER F Ö R F O R S K N I N G OCH FORSK ARUTBILDNING Anslags- och bidragsfinansierad forskning och forskarutbildning samt uppdragsforskning (tkr) Intäkter 2006 2005 2004 2003 Övriga statliga 15,2 % (15 %) Vinnova 5,7 % (6,5 %) Forskningsråd 12,8 % (11,7 %) Anslag *) 673 224 655 665 652 226 654 612 Externa *) 1 120 013 1 131 629 1 224 261 1 218 156 Finansiella 8 592 6 823 5 713 7 898 SUMMA 1 801 829 1 794 117 1 882 200 1 880 666 Därav uppdragsforskning 104 869 99 098 99 647 91 953 Kostnader Personal *) 1 072 202 1 062 107 1 082 829 1 092 553 Lokaler 287 585 288 775 313 982 303 151 Övrig drift *) 324 303 335 932 370 218 357 243 Finansiella 6 249 5 790 7 727 10 679 Avskrivningar 103 151 108 416 113 522 123 572 SUMMA 1 793 490 1 801 020 1 888 278 1 887 198 Årets kapitalförändring 8 339-6 903-6 078-6 532 * Inklusive transfereringar = erhållna medel som förmedlas till andra samarbetspartners samt stipendier etc. Lämnade bidrag 2006 var 83 309 tkr. Figur 16 FORSKNING 2003 2006 Forskarutbyte 2006 2005 2004 2003 KTH-forskare, minst 1 mån utomlands* 147 86 90 79 Konferensbidrag Nationellt 435 479 476 312 Internationellt 1 746 1 802 1 778 1 351 Uppdrag Sakkunning Nationellt 402 320 308 330 Internationellt 231 267 224 213 Opponent Nationellt 78 88 92 65 Internationellt 81 104 69 68 Referee Nationellt 139 144 102 151 Internationellt 2 857 2 306 1 966 2 044 Patent Sökta 35 43 21 23 Beviljade 23 12 10 10 * Före 2006 minst 3 mån utomlands 32

Grundläggande forskning och högskoleutbildning forskarutbildning Mackmyr a maltwhisky fr amtidens recept för lok al företagsutveckling Vid en fjällresa för åtta år sedan beslöt sig åtta civilingenjörer från KTH för att satsa på svensktillverkad maltwhisky. De åkte till Skottland för att lära sig hur man gör. Något hemligt Coca Cola-recept hittade de inte däremot framtidens recept för företagsutveckling. Mackmyra Svensk Whisky från Gävle tycks ha mutat in en tidigare grå fläck på den svenska spritkartan. När de första 4 000 flaskorna från Preludium släpptes på Systembolaget i mars 2006, såldes hela sändningen slut på en halvtimme. Likadant var det när ytterligare 4 000 flaskor släpptes i augusti samma år, och de 9 000 flaskor som levererades till julhandeln i december, hade en strykande åtgång. Framgångsreceptet ligger framför allt i en kombination av upplevelser och industriprodukt det är vad företagets vd Magnus Dandanell kallar framtidens recept för lokal företagsutveckling. Ett besök hos det skotska destilleriet Cragganmore inspirerade de svenska whiskyentreprenörerna att skapa en verksamhet där kunderna kan komma och besöka tillverkningen på plats, precis som man gör i Skottland. Att man kan känna dofterna och värmen från pannorna och att man använder det för att bygga märket, det tog vi med oss hem, säger Magnus Dandanell. Mackmyra är en före detta järnhytta och den svenska bruksmiljön är perfekt i det här sammanhanget, menar han. Här finns känslan och traditionen och miljön är fin. När de åtta whiskyentusiasterna frågade runt i sina respektive nätverk vad de tyckte om idén tyckte alla att det verkade kul och ville köpa aktier. I stället erbjöds de att för 1000 kronor bli medlemmar i partnerföreningen Mackmyra Partner, komma och besöka Mackmyra två gånger per år och hjälpa till att skapa svensk whiskyhistoria. Men för att utveckla konceptet vidare har det naturligtvis krävts helt andra resurser. Cirka 25 miljoner kronor har tagits in via emissioner och bland delägarna återfinns LRF och Svenska Lantmännen. Mackmyra Svensk Whisky har i dag 20 anställda och räknar med att nå break even 2008. 33

Grundläggande K VA L I T E T S A R B E T E högskoleutbildning Kvalitetsarbete K THs K VA LITETSPL A N En kvalitetsplan för KTH har tagits fram under 2006, som utgår från huvudområdena utbildning, forskning, samverkan och kompetensförsörjning. Utgångspunkten för kvalitetsplanen är att den ska ge en struktur för KTHs kvalitetsarbete. Syftet är därmed inte detaljstyrning utan att ett regelbundet praktiskt arbete i enlighet med de processer som planen initierar ska leda till en förbättrad kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet ska anpassas till den befintliga verksamhetscykeln som årsredovisning med mera, men även till ansökningstillfällen till forskningsråd och stiftelser samt kompetensförsörjning i form av befordring och rekrytering. Kvalitetsdialoger Fakultetsnämnden arbetar aktivt med det övergripande och långsiktiga kvalitetsarbetet på KTH. I detta arbete har ett behov identifierats av att tillsammans med KTHs skolor genomföra en verksamhetsinventering med inriktning mot kvalitetsfrågor. Denna inventering sker i form av kvalitetsdialoger med respektive skola. Kvalitetsdialogerna genomfördes för första gången år 2006 och utgår ifrån de fyra områdena enligt ovan. K VALITETSARBETE INOM GRUNDUTBILDNING Utvärdering av förlängda civilingenjörsprograms innehåll Förslag till förlängda och omarbetade arkitekt- och civilingenjörsprogram med start höstterminen 2007 har under hösten 2006 kvalitetsgranskats av fakultetsnämnden och dess grundutbildningsutskott inför universitetsstyrelsens beslut om inrättande. Granskningen fokuserades på bland annat: uppfyllande av den nya nationella examensordningen och ny lokal examensordning formulering av programmål, nivåklassificering av kurser och innehåll av matematik-naturvetenskap och teknik perspektivet miljö och hållbar utveckling Uppföljning av master- och magisterprogram Förslag till förlängda och omarbetade master- och magisterprogram med start höstterminen 2007 har under våren och sommaren 2006 kvalitetsgranskats av fakultetsnämnden och dess grundutbildningsutskott. Granskningens centrala syfte var att komma fram till vilka program av strategisk betydelse för KTHs utbildning på avancerad nivå som skulle inrättas. Efter universitetsstyrelsens beslut har urvalsregler fastslagits och skolorna fattat beslut om utbildnings- och kursplaner. Fakultetens kvalitetsseminarier 2006 I linje med sin nya roll som pådrivande i KTHs kvalitetsarbete har fakultetsnämden startat kvalitetsseminarier. Syftet är, enligt fakultetens dekanus Folke Snickars, att stimulera till samtal i aktuella frågor om kvalitet i KTHs verksamheter. Under 2006 har sju seminarier genomförts. De har handlat om trender, aspekter, metoder och problem i olika sätt att bedöma kvalitet i forskning och utbildning. Särskilt bör nämnas ett seminarium om Learning outcomes and quality assurance in higher education med professor Anthonie Meijers från Delft University of Technology, vars tema har betydelse för det pågående arbetet med anpassningen av KTHs utbildningar till Bologna-modellen. Seminarierna fortsätter under 2007. Utvärdering av magisterstudenters vistelse vid KTH Som underlag till fakultetsnämndens kvalitetsgranskning av KTHs master- och magisterprogram, genomfördes under våren 2006 en enkätstudie bland studenterna på de engelskspråkiga magisterprogrammen. Den webbaserade enkäten skickades ut till cirka 1 200 magisterstudenter som påbörjat studier på KTH från 1996 och framåt. Enkäten behandlade tre områden: rekrytering varför studenten valde KTH för sina studier; studieprogram studentens uppfattning om kvaliteten på programmet och lärarnas kompetens; information och sociala aktiviteter frågor kring hur studenterna upplevt sin studietid på KTH. Till varje fråga fanns möjlighet att kommentera i fritext. Mellanårsenkät En mellanårsenkät skickas ut till KTHs studenter och sammanställs av SCB på uppdrag av KTH. Enkäten går ut till studerande på civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogrammen i termin 6 respektive 4. Syftet med enkäten är att ta reda på hur studenterna upplever sin studiesituation. Enkäten innehåller frågeställningar om hur de studerande uppfattar utbildningens svårighetsgrad och upplägg, lärarnas ämneskunskaper och pedagogiska insatser, hur studenterna fördelar sin tid en typisk studievecka samt jämställdhet. Data går att få fram på olika nivåer och utifrån olika variabler. 34

Grundläggande högskoleutbildning K VA L I T E T S A R B E T E Grundutbildningsstudenters etablering på arbetsmarknaden Under 2006 beslutade KTH att en enkät ska göras för att följa upp hur de studerande etablerar sig på arbetsmarknaden efter slutförd utbildning. Målgruppen för undersökningen är samtliga som tagit examen från civil- och högskoleingenjörsprogrammen samt arkitekturprogrammet under åren 2004 och 2005. Syftet med enkäten är att följa upp etableringen på arbetsmarknaden samt få underlag för kvalitetsförbättringar i utbildningen. Frågorna behandlar huvudsakligen sysselsättning, bransch, arbetsuppgifter, inkomst, koppling till näringslivet i undervisningen, kontakter med arbetsmarknaden under utbildningen och om utbildningen når upp till kompetenskraven i arbetet med mera. möjligheter och hot i forskarutbildningen utifrån såväl interna som externa frågor. Analysen har använts i den strategiska planeringen av kvalitetsarbetet. Ytterligare ett egeninitierat inslag var fördjupningsstudier av teknikvetenskapliga forskarutbildningsmiljöer. KTH valde här att genomföra fler fördjupningsstudier än vad HSV efterfrågade. Detta för att få en fördjupad bild av forskarutbildningen i praktiken inom ämnen med olika förutsättningar. Såväl nya ämnen som mer traditionella teknikämnen ingick i dessa studier. För varje miljö för forskarutbildning som valts ut beskrivs dels hur verksamheten praktiskt bedrivs, dels hur man utifrån verksamheten ser de viktigaste utmaningarna för framtiden. K VALITETSARBETE INOM FORSK ARUTBILDNING KTHs självvärdering av den teknikvetenskapliga forskarutbildningen KTH genomförde 2005 på uppdrag av Högskoleverket (HSV) en självvärdering av den teknikvetenskapliga forskarutbildningen. Självvärderingen genererade flera egeninitierade inslag. Ett av dessa var en så kallad SWOT-analys av forskarutbildningen. Analysen visade på KTHs styrkor, svagheter, Doktorandspegeln På eget initiativ genomför KTH en uppföljning av HSVs enkätundersökning Doktorandspegeln som genomfördes 2003. Syftet är att granska KTHs forskarutbildning ur ett studerandeperspektiv med frågor som berör såväl handledning som forskarutbildningens innehåll och form. Flera av enkätfrågorna är formulerade på samma sätt som i HSVs Doktorandspegel. 35

Grundläggande K VA L I T E T S A R B E T E högskoleutbildning En utgångspunkt är att kunna jämföra resultaten från denna undersökning med HSVs Doktorandspegel. Enkäten fokuserar särskilt på områden där HSVs enkät visade att KTH hade potential till förbättring. Enkäten distribueras till samtliga i KTHs forskarutbildning som har en aktivitetsgrad om minst 10 procent. Resultaten från enkäten kommer att användas i kvalitetsarbetet kring forskarutbildningen. En målsättning är att enkäten fortsättningsvis ska återkomma vart fjärde år. Projektet initierades år 2006 och genomförs år 2007. K VALITETSARBETE INOM FORSKNING Självvärdering av arkitekturforskningen vid KTH Under 2005 genomfördes en självvärdering av arkitekturforskningen. Projektet initierades av forskningsrådet Formas, men den detaljerade strukturen fastlades av KTH. Framförallt genomfördes två olika projekt inom ramen för självvärderingen. Det ena hade sin utgångspunkt i arkitekturskolans forskningsområden och det andra inom forskningsområdet infrastruktur. En egeninitierad fördjupning gjordes av arkitekturskolans framtida ämnesstruktur, vilken bildade utgångspunkt och underlag för struktureringen av självvärderingen. Den entreprenöriella fakulteten KTH har under åren 2004 2006 genomfört de första etapperna i projektet Den entreprenöriella fakulteten. Syftet med projektet har varit att främja kunskapsöverföring och samverkan med näringslivet och utveckla förståelse för hur detta kan göras som en integrerad del av undervisning och forskning. Projektet, som inspirerats av professor Burton Clarkes vision av det entreprenöriella universitetet, har genomförts i nära samverkan med Vinnova och Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) och finansierats bland annat med bidrag från Innovationsbron Stockholm och Vinnova. analyserat förutsättningarna för en bibliometrisk jämförelse mellan KTH och de tio brittiska universiteten. Därefter har Evidence genomfört en bibliometrisk studie av KTHs forskningspublicering under fem år som redovisats tillsammans med motsvarande studie av de tio universiteten. Utvärdering av samverkansuppgiften Under 2006 har KTH med stöd av en expertgrupp och med finansiering från Vinnova och Innovationsbron Stockholm gjort en utvärdering av samverkan med näringsliv och samhälle. Syftet har varit att få svar på nyckelfrågor som vilken professionalitet som behövs för samverkansuppgiften, hur den byggs upp, förankras och utvecklas. Utvärdering av befordringsreformens effekter vid KTH Under höstterminen 2006 har en studie gjorts rörande effekterna av befordringsreformen vid KTH. Arbetet har utförts av SISTER i samråd med en referensgrupp vid KTH. Syftet med studien har varit dels att utvärdera befordringsreformens effekter, dels att presentera ett underlag för fortsatt arbete med att utveckla befattningsstruktur, rekryteringsstrategier och karriärmöjligheter. Studien har gjorts i samverkan med den pågående nationella befattningsutredningen. Hittills har ungefär 150 personer befordrats vid KTH. Studien har inriktats mot utfallet av reformen för dessa personer och för organisationen genom en enkätundersökning och intervjuer. Vidare har undersökts hur befordran sker vid andra tekniska lärosäten. Rankingsystem med indikatorer, Evidenceprojektet Fakultetsnämndens arbete med KTH som den entreprenöriella fakulteten har genererat andra projekt även under 2006. Bland annat har KTH utvecklat sina metoder i utvärdering av forskningsproduktion och kvalitet. KTH har uppdragit åt Evidence Ltd i Storbritannien att jämföra KTH med tio utvalda brittiska universitet. Jämförelsen utgår från KTHs forskarämnen och avser forskningens finansiering, forskningens bemanning, forskarutbildningens finansiering och omfattning samt forskningspublicering. Jämförelsen görs med hjälp av den accepterade och standardiserade metod för Research Assessment (RAE) som används i Storbritannien och där Evidence Ltd har i uppdrag att producera en årlig nationell rapport. KTHs bibliotek KTHB har tillsammans med Evidence 36

Grundläggande I Nhögskoleutbildning T ER N AT I O N A L ISER I N G Internationalisering M ÅL FÖR INTERNATIONALISERINGSARBETET Enligt KTHs utvecklingsplan är en av de viktigaste uppgifterna att utveckla KTH till ett av de ledande tekniska universiteten i Europa. Vid utvecklings- och utvärderingsarbete ska KTH jämföra sig med internationellt framstående universitet. Målen för internationaliseringsarbetet är att: aktivt stimulera deltagande i EUs forsknings- och utbildningsprogram utveckla samarbeten med partneruniversitet underlätta och fördjupa studerande- och lärarutbytet och delta i internationella nätverk utveckla internationaliseringen på hemmaplan, integrera språkutbildning och internationella inslag i utbildningen erbjuda ett balanserat utbildningsutbud som vänder sig till svenska, europeiska och övriga internationella studenter utveckla det regionala samarbetet till stöd för utländska studenter/lärare SA M A RBETE M E D UTL Ä N DSK A U N I V E R SITET Fokus för KTH under de senaste åren har legat på att utveckla utbytesavtal med utvalda universitet inom de nya tillväxtmarknaderna, framförallt i Asien. Ett annat prioriterat område har varit att utveckla dubbeldiplomavtal, framför allt inom nätverket T.I.M.E. Top Industrial Managers for Europe. Nätverk En stor del av KTHs internationaliseringsarbete utförs inom olika nätverk. Cirka 60 procent av såväl inresande som utresande utbytesstudenter kommer från eller reser till något av de 90 universitet som ingår i de tio olika nätverk som KTH är med i. De viktigaste europeiska nätverken är T.I.M.E. Top Industrial Managers for Europe och Cluster. Cluster består av tolv framstående tekniska och naturvetenskapliga universitet i Europa. Under 2006 valdes KTHs rektor, för en tvåårsperiod, till ordförande i detta nätverk. Den viktigaste övergripande uppgiften under ordförandeskapet blir att skapa en gemensam plattform för de tekniska universitetens utveckling i Europa samt att etablera Cluster i Bryssel. Länder utanför Europa finns representerade i exempelvis nätverken Magelhaes och GE4. Magelhaes främjar studentutbyte mellan europeiska och sydamerikanska universitet. KTH var i augusti 2006 värd för nätverkets årsmöte. KTH har med stöd av Vinnova bildat ett svenskt universitetsnätverk, INSTEC, för att utveckla samarbete med Indien inom naturvetenskap och teknik. Nätverkets representanter besökte Indien sommaren 2006. En svensk-indisk workshop kring miljöteknik och uthållig hushållning organiserades med stöd av SIDA och det indiska ministeriet för vetenskap och teknik. KTH har också träffat avtal med ett indiskt stålkonsortium kring gemensam forskning och är involverad i ett flertal andra samarbetsprojekt. Samarbete med Kina KTH har idag ett omfattande samarbete med kinesiska universitet inom utbildning såväl som forskning. Utbytesavtal finns med fem av de mest framstående kinesiska universiteten och ytterligare två är under utveckling. Samarbetet inkluderar även fem Joint Research Centres. I samarbete med Chalmers och Karolinska Institutet (KI) har KTH lokala kontor, Sino-Swedish centres, vid två av Kinas ledande universitet, Peking University i Beijing och Fudan University i Shanghai. Under 2006 anlände de första stipendiaterna till KTH inom ramen för ett avtal med den statliga kinesiska organisationen China Scholarship Council, CSC. N Y T T CENTRUM F Ö R SOLENERGI I KINA KTH har etablerat ännu ett gemensamt forskningscentrum med Kina, Joint Education and Research Center on Molecular Devices. Det är ett samarbete med Dalian University of Technology (DUT) inom molekylär elektronik, ett forskningsfält där båda universiteten redan bedriver framgångsrik forskning. Med det nya centret kommer forskning och utveckling inom i första hand två områden att stärkas ytterligare; molekylära solceller samt material för att omvandla solenergi till kemisk energi, till exempel i form av vätgas. 37

Grundläggande I N T ER N AT I O N A L ISER högskoleutbildning I N G Avtalet innebär att ett stort antal kinesiska studenter och forskare tilldelas stipendium för att studera/forska på KTH. Samarbete med Pakistan KTH har av pakistanska regeringen ombetts ansvara för att ett tekniskt universitet utvecklas i Sialkot, Pakistan. Universitetet ska hålla samma höga kvalitet som KTH och i huvudsak utbilda civilingenjörer inom fyra olika utbildningsprogram. KTH ska ansvara för den akademiska ledningen av det nya universitetet. Projektet omsluter cirka 4,5 miljarder kronor och finansieras helt av Pakistan. KTHs del uppskattas till 750 miljoner kronor. Figur 17 Studer andeutbyte 2003 2006 Antal studenter som påbörjat utbytesstudier respektive år 1 000 900 800 700 600 500 Samarbete med National University of Singapore (NUS) Under 2005 etablerade NUS sitt första europeiska Overseas College vid KTH. Samarbetet fokuserar på entreprenörskap och innebär att studenterna från NUS kombinerar praktik på ett svenskt tillväxtföretag med kurser inom Stockholm School of Entrepreneurship (SSES). Under 2006 har 17 studenter från Singapore deltagit i projektet. Sju KTH-studenter har under året studerat vid NUS. I oktober arrangerade de tillsammans med studenter från KI en Sweden Day med syfte att marknadsföra studier vid KTH och KI. 400 300 200 100 0 2003 2004 2005 2006 Utresande KTH-studenter Inresande utbytesstudenter I NTERNATIONELL A PRO G R A M O CH PROJEK T KTH deltar aktivt i ett flertal stora EU-finansierade program som omfattar såväl studerande som lärare och annan personal. Erasmus Mundus-programmet stödjer gemensamma magisterutbildningar, så kallade Joint Masters Courses. Under 2006 startade fyra Erasmus Mundus-program med KTH som deltagare och ytterligare ett beviljades under 2006, med start höstterminen 2007. EU-programmet Leonardo da Vinci bidrar till finansiering av kompetensutveckling, praktik och examensarbete och vänder sig till både studenter och personal. Tempus är ett EU-finansierat samarbetsprogram vars huvudsyfte är utveckling av nya utbildningsprogram och modernisering av administrationen vid universitet och högskolor. Aktuella länder är före detta sovjetrepublikerna utom de baltiska länderna, länderna på Balkan och södra medelhavsområdet. KTH är kontraktor för mer än 35 projekt, varav 14 startade under 2006. Syftet med programmet Asia Link är att främja utvecklingsprojekt mellan lärosäten i EU och Sydasien, Sydostasien och Kina. KTH deltog under 2006 i nio Asia Link projekt. Minor Field Studies, MFS, ger möjlighet till stipendium för två månaders fältstudier i ett utvecklingsland. Fältstudierna redovisas i en rapport som vanligen utgör studentens examensarbete. Linnaeus-Palme är ett Sida-finansierat utbytesprogram för 200 150 100 50 0 Figur 18 Studer andeutbyte vanligaste l änderna 2006 Antal studenter som påbörjat utbytesstudier under året: de vanligaste länderna för utresa respektive inresa Tyskland Frankrike Spanien Italien Schweiz Singapore Utresande KTH-studenter Inresande utbytesstudenter Österrike Finland Storbritannien USA Japan 38

Grundläggande I Nhögskoleutbildning T ER N AT I O N A L ISER I N G samarbete med universitet i Afrika, Asien och Latinamerika. Medel kan sökas för ömsesidiga planeringsresor samt studentoch lärarutbyte. Under 2006 beviljades nio fortsatta samarbeten med olika universitet och en ny ansökan. INTERNATIONELL MOBILITET Studerandeutbyte Antalet utländska utbytesstuderande som påbörjade studier på KTH under 2006 var 973(922). Det totala antalet utländska utbytesstuderande på KTH under 2006 var 1 488 (1 365). De senaste åren har antalet inresande utbytesstuderande ökat stadigt. Studenterna anger ofta att det är positiva omdömen från deras hemuniversitet och tidigare utbytesstudenter som lockat dem till KTH. Under året påbörjade 359(368) KTH-studerande studier utomlands, vilket är en minskning jämfört med 2005. Totalt bedrev 530(565) studenter studier utomlands under 2006. Av de examinerade civilingenjörerna och arkitekterna 2006 hade 29(29) procent studerat utomlands minst en termin under studietiden. Tendensen för antalet utresande utbytesstuderande har varit svagt nedåtgående de senaste åren. Ett sätt att öka intresset för utlandsstudier har varit att introducera alternativa sätt att skaffa sig internationell erfarenhet, exempelvis i form av kortare intensivkurser utomlands (se Athens nedan), fler stipendier för examensarbete utomlands samt olika former av internationalisering på hemmaplan (se nedan). Informationsaktiviteter genomförs årligen för att inspirera KTH-studenter till studier utomlands. Även webb- och broschyrmaterial har förnyats. Dubbeldiplomavtal De senaste åren har KTH prioriterat utvecklingen av utbyten som leder till dubbla examina. Samarbetet möjliggör för KTHs studenter att förutom en svensk civilingenjörsexamen erhålla en examen från ett europeiskt universitet. Majoriteten av dubbeldiplomutbytena sker inom nätverket T.I.M.E. Athens KTH gick under året med i nätverket Athens (Advanced Technology Higher Education Network/SOCRATES). Medlemskapet innebär att KTH-studenter får möjlighet att delta i en veckas intensivkurser vid något av de omkring 20 europeiska medlemsuniversiteten. Nätverket är ett komplement för de studenter som inte tycker sig ha möjlighet att tillbringa en längre period utomlands. Under hösten deltog de första KTHstudenterna i Athens-kurser. Våren 2007 ska KTH för första gången arrangera intensivkurser inom nätverket. Utvärdering och uppföljning av utbytesstudier Efter avslutade utbytesstudier gör både in- och utresande utbytesstudenter en utvärdering. Utresande studenter skriver även reserapporter som publiceras på skolornas hemsidor eller på annat sätt finns tillgängliga. Utvärderingarna är positiva. Den personliga utvecklingen, möjligheten att lära känna en ny kultur och få vänner från hela världen är vad som uppskattats allra mest. De inresande studenterna är särskilt positiva till kvaliteten på kurserna, studiemiljön vid KTH och det sociala livet. Många önskar dock att de haft mer kontakt med svenska studenter. På KTH har man försökt minska integrationsproblemet med en omfattande mottagnings- och fadderverksamhet, organiserad av studentkårens organisation International Student Service (ISS). Dessa aktiviteter får gott betyg i utvärderingen. Även kurserna i svenska språket som erbjuds av språkavdelningen vid KTH är ett sätt att öka integrationen, liksom Tandem Language Learning project (se nedan). Internationellt utbyte av forskarstuderande Av de under året examinerade forskarstuderande hade 23 (19) procent av doktorerna och 5 (13) procent av licentiaterna tillbringat minst tre månader utomlands. Betydligt fler har dock deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid någon internationell konferens. Det gäller för 80 procent av de examinerade doktorerna och 65 procent av de examinerade licentiaterna. Utbyten sker inom formella avtal såsom Marie Curie-programmet eller Linneus-Palme och svenska program såsom STINT. På motsvarande sätt kommer utländska forskarstuderande till KTH. Sommarskolor arrangeras också vid många utländska universitet och även vid KTH. KTH har under den senaste tioårsperioden tagit emot betydligt fler forskarstuderande från utlandet än KTH har sänt ut. Av de uppgifter som inkommit från KTHs skolor framgår att KTH under 2006 tog emot 133 utländska forskarstuderande som stannade minst en månad medan 89 KTH-doktorander tillbringade minst en månad utomlands. Personalutbyte Många av KTHs lärare deltar i internationella utbyten med andra universitet över hela världen såväl inom forskningen som inom utbildningen. Utbytena sker i vissa fall inom ramen för projekt som finansieras av bland andra Sida och Svenska institutet. Lärarutbyten sker också inom ramen för utbytesprogrammen Sokrates och Linnaeus-Palme. Under 2006 deltog cirka 25 lärare i sådana utbyten. Egeninitierade utbyten är dock den vanligaste formen och omfattar ett betydligt större antal lärare och forskare. Under 2006 har omkring 50 disputerade yngre forskare tillbringat en tid som post-doc vid KTH. Under 2006, liksom tidigare år, var merparten av KTHs skolor engagerade i anordnandet av konferenser med deltagare från hela världen. Sammanlagt deltog över 6 000 personer i drygt 100 konferenser 39

Grundläggande I N T ER N AT I O N A L ISER högskoleutbildning I N G på KTH. Uppskattningsvis var nästan hälften av deltagarna från utlandet. Satsningar har även gjorts för teknisk/administrativ personal. Exempelvis har tre Leonardo da Vinci-projekt möjliggjort studiebesök vid utländska partneruniversitet. Sammanlagt har ett femtiotal anställda deltagit i dessa projekt under de senaste fem åren. INTERNATIONALISERING PÅ HEMM APL AN Internationella inslag som en del av utbildningen Under 2006 startade internationella inriktningar inom civilingenjörsprogrammen i informationsteknik respektive mikroelektronik, som omfattar en termins språkstudier och två terminers vistelse i det valda språkområdet. Sedan tidigare finns en internationell inriktning inom civilingenjörsprogrammet kemi och kemiteknik. Under de sista två åren i arkitekt- och civilingenjörsutbildningen ges också många kurser på engelska. Ytterligare exempel på internationella inslag är gemensamma distanskurser liksom att studenter från KTH och ett annat lärosäte läser tillsammans en termin på vardera högskolan. Arkitektutbildningen innehåller ett flertal kurser där studieresor utomlands ingår. På KTH finns goda möjligheter att läsa språk. Vidare erbjuds teknikkomplementära kurser med fokus på exempelvis u-landskunskap, centraleuropa och mellanöstern. Tandem Language Learning Project sammanför studenter med intresse för att lära varandras språk och kultur och ökar därmed förutsättningarna för integration mellan svenska och utländska studenter. Internationaliseringsarbete för personal KTH arrangerar kontinuerligt seminarier på olika internationella teman. I samband med ovan nämnda Leonardo da Vinci-projekt har deltagarna utbildats i internationella frågor. Ett uppskattat inslag är kulturseminarierna, där en inbjuden talare berättar om ett lands samhällsstruktur och kultur. Under 2006 hölls även fyra seminarier på temat Internationalisering på hemmaplan, där frågor som internationalisering och språk, det internationella klassrummet samt arbetsmarknadens behov av internationell kompetens behandlades. Regionalt samarbete Samarbete mellan universitet, högskolor och myndigheter i Stockholmsregionen är betydelsefullt även i ett internationellt perspektiv och sker exempelvis inom Study in Stockholm, en intresseorganisation inom Stockholms Akademiska Forum. M AG I STERPRO G R A M PÅ E N G E L SK A Antalet engelskspråkiga magisterprogram som bygger på avlagd Bachelor s Degree eller motsvarande har ökat avsevärt de senaste åren. Under 2000-talet har antalet program tredubblats och antal studenter femdubblats. Det ökade utbudet av engelskspråkiga magisterprogram ligger i linje med KTHs strategi att utöka den forskningsnära delen av grundutbildningen samt att delta i ett globalt utbildningssammanhang. Under 2006 erbjöds 30 program med engelska som undervisningsspråk och fyra program inom samarbetet Erasmus Mundus. Studenter från hela världen deltar i dessa utbildningar, dock främst från länder i Asien, Europa och Afrika. Inför antagningen höstterminen 2006 inkom cirka 11 000 (8 000) webbansökningar. Cirka 4 400 (3 000) skickade in kompletta ansökningshandlingar och 955 (842) studerande påbörjade studierna. Under året har 2 394 (1 908) studerande varit inskrivna på dessa program. Dessutom har 42 studerande varit inskrivna på magisterprogrammen inom Erasmus Mundus. För att ge studenterna en bra start på utbildningen arrangerades i samarbete med studentkåren särskilda Arrival Days med påföljande introduktionsprogram med praktisk information om studier på KTH och livet i Sverige. Utvärdering och uppföljning av engelskspråkiga magisterprogram Under våren genomfördes en omfattande kvalitetsutvärdering av samtliga magisterprogram inför övergången till masterutbildningar på avancerad nivå. En del av utvärderingsarbetet bestod av en enkät till studenter som läste på en magisterutbildning eller nyligen hade avslutat sina studier. Generellt gav studenterna goda omdömen om utbildningens innehåll och lärarnas kompetens. De inkomna svaren om studenternas behov av information inför val av utbildning har även varit värdefulla för KTHs satsning på informationskanaler. Framförallt saknas viss information på engelska. Under våren 2007 kommer därför en omfattande översyn och omstrukturering av de engelska webbsidorna att göras. Rekrytering av internationella studenter KTHs främsta rekryteringsverktyg är webbsidorna. KTH har under året också varit representerad på ett flertal europeiska universitetsmässor som våra partneruniversitet har arrangerat. Utanför Europa deltog KTH på mässor i Kina, Indien och Taiwan. En särskild satsning på universitetsbesök genomfördes i Kina. 40

P er s o n a l Personal L ÅNGSIK TIG KOMPETENSFÖRSÖR JNING För att vara ett av Europas ledande tekniska universitet behövs en fortsatt utveckling av den akademiska miljön med avsikten att attrahera de bästa forskarna och lärarna. Inom femårsperioden 2007 2011 kommer cirka 30 procent av KTHs professorer att pensioneras, vilket kommer att utnyttjas till förnyelse inom strategiska områden. Nyckeln till framgång ligger i att inom KTHs prioriterade verksamhetsområden söka skapa sammansättningar av de mest lämpade och kompetenta lärarna och forskarna, vilket i sin tur ökar attraktionskraften till KTHs grund- och forskarutbildningar hos både kvinnor och män. I arbetet med förnyelsen av KTHs fakultet är det angeläget att definiera de verksamhetsområden som är strategiskt viktiga för KTH i framtiden, att skapa förutsättningar för att dessa områden representeras av de bästa företrädarna, och att dessa består av både kvinnor och män. På KTH, liksom vid andra tekniska universitet, är idag andelen kvinnliga lärare orimligt låg. Speciellt gäller detta andelen kvinnliga professorer. Future Faculty har tagits som namn för en rad aktiviteter med syfte att långsiktigt stärka KTHs attraktionskraft som arbets- och studieplats. Projektet kan beskrivas som ett strukturellt program med starkt fokus på att attrahera fler kvinnor för en akademisk karriär. Arbetet leds av en av universitetsstyrelsen utsedd prorektor och bedrivs inom tre olika fält: Akademisk karriär och anställningar, Utbildning och utveckling samt Arbetsvillkor, kultur och infrastruktur. KTH har inom Future Faculty valt att särskilt lyfta fram behovet av kvinnliga forskare och lärare på mellannivå, i övertygelsen om att en större andel kvinnliga lärare och forskare kommer att medverka till att utbildningarna utvecklas så att de blir mer attraktiva för kvinnliga studenter. Effekten blir då på sikt också en väsentligt jämnare könsfördelning bland KTHs dekaner, prefekter och studierektorer. Sedan starten av Future Faculty har 21 nya anställningar på mellannivå (biträdande lektorer och forskarassistenter) inrättats vid KTH. Befattningarna har skapats inom för KTH strategiska ämnesområden med det specifika syftet att ge förstärkning och förnyelse på mellannivån samt en tydligt ökad andel kvinnliga lärare. KTH tillämpar i dessa fall inte positiv särbehandling, men ställer som krav att det finns både kvinnor och män representerade bland de sökande. Skillnaden mot KTHs gängse rekrytering har i dessa fall varit att valet av områdesprofiler har skett i samverkan med extern sakkunskap. Det har lett till att nya områden uppmärksammats samtidigt som KTH fått bekräftelse på sina egna förslag i ett vidare perspektiv. Alla anställningar har utannonserats med största möjliga offentlighet. Inom fältet Utbildning och utveckling har en rad aktiviteter initierats. Exempel på aktiviteter är nya kurser i grundutbildningen, ny handledarutbildning, ERFA-seminarier för utveckling och erfarenhetsutbyte speciellt för unga forskare i början av karriären samt öppna Future Faculty-seminarier två gånger om året. Vidare har två viktiga forskningsprojekt Figur 19 Forsk ar assistenter och bitr ädande lektorer 2003 2006 2006 2005 2004 2003 Forskar- Biträdande Forskar- Biträdande Forskar- Biträdande Forskar- Biträdande assistenter lektorer assistenter lektorer assistenter lektorer assistenter lektorer Antal heltidsekvivalenter 47 18 38 16 41 9 49 4 Antal nyanställda 8 8 8 7 6 4 8 2 varav kvinnor 1 6 2 4 0 2 3 1 Figur 20 A n stä l l da l ä r a r e Lärare fördelade på ålderskategorier Ålderskategori 29 30 39 40 49 50 59 60 64 65 Totalt Professor, inkl gästprofessor och adjungerad professor 5 80 88 66 15 254 Bitr professor 3 2 5 Lektor 39 76 53 35 7 210 Forskarassistent 1 39 7 47 Bitr lektor 12 5 1 18 Adjunkt 6 35 55 54 46 6 202 Totalt antal lärare 7 130 223 199 149 28 736 41

P er s o n a l Figur 21 Dek aner Fördelade på ålderskategorier vid utgången av 2006 Åderskategori 30 39 40 49 50 59 60 Totalt Kvinnor 1 1 Män 5 2 3 10 Totalt 5 2 4 11 startats. Ett, Kvinnor som maktresurs, som drivs av forskargruppen Fosfor, i samarbete med Vattenfall och Volvo, och ett som drivs inom KTH för att utröna den informella kulturens inverkan på karriärmöjligheter för kvinnor och män. Frågor som behandlas inom fältet Arbetsvillkor, kultur och infrastruktur rör framförallt åtgärder som ska förbättra möjligheterna att kombinera en framgångsrik forskarkarriär med ett fungerande privatliv. Ett konkret exempel är planer på ett korttidsdagis på campus för att möjliggöra korta möten även under föräldraledigheten för dem som så önskar. Arbetet med Future Faculty har under de första två åren, 2005 2006, väsentligen drivits från centrala KTH, med stöd av referensgrupper från verksamheten. Situationen vid de olika skolorna inom KTH ser delvis olika ut, så även behoven av insatser. Inför 2007 tillsätts en Future Faculty-ansvarig vid var och en av KTHs skolor, med uppdraget att arbeta med de mest aktuella frågorna. De ansvariga ska under 2007 tillsammans formulera en utvecklingsplan, inklusive konkreta mål, och effektvärderingar för hela arbetet gällande för KTH samt nedbrutet på skolnivå. Rekryteringsmål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier KTHs mål är att på sikt uppnå en så jämn könsfördelning bland sina lärarkategorier, 40 till 60 procent av vardera könet, att specifika mål inte ska behövas. Varje beredande och beslutande organ vid rekrytering och befordran av lärare beaktar i sitt arbete jämställdhetslag och jämställdhetspolicy. Finns kvinnliga sökande till en anställning ska, om inte synnerliga skäl föreligger, alltid en kvinna finnas representerad bland de sakkunniga. I varje tjänsteförslagsnämnd ska likaså, ifall kvinnliga sökande finns, minst en kvinna finnas bland de fasta lärarrepresentanterna i nämnden. Enligt regeringens uppdrag till KTH för perioden 2005 2008 är målet att 15 procent av dem som anställs som professorer ska vara kvinnor. Regeringen har i regleringsbrevet preciserat hur andelen kvinnor av de nyanställda professorerna ska beräknas. Enligt regleringsbrevet ingår befordrade professorer och gästprofessorer i målet. Alltjämt är andelen kvinnor bland professorerna låg och har inte förändrats under den senaste femårsperioden. Lina fr amtidens lektor Flera stora elavbrott de senaste åren har gett Lina Bertlings forskningsområde riskmetoder för elkraftsystem hög aktualitet. Nyligen fick hon en tjänst som biträdande lektor i elektrotekniska system, ett område där kvinnor är i tydlig minoritet. Lina Bertling fick sin lektorstjänst genom en specialsatsning inom projektet Future Faculty på KTH. Det var precis vad jag önskat mig: en möjlighet att fortsätta forska och undervisa på KTH. Om jag inte fått tjänsten hade jag kanske slutat här och i stället gått till industrin. Mitt forskningsområde är mycket aktuellt och nära tillämpbart och det är väl just därför som KTH valt detta som ett viktigt strategiskt område att satsa inom, säger hon. Lina Bertlings huvudsakliga forskningsområde är underhållsstyrning: metoder för att optimera och styra underhållet av elkraftsystemet. Ett område som fått ett uppsving de senaste åren, bland annat mot bakgrund av de stora elavbrotten och avregleringen av elmarknaden. Under hela sin forskarkarriär inom elektroteknikområdet har hon ofta varit ensam kvinna bland sina kollegor. Elektroteknik är ett väldigt mansdominerat område. Och liksom inom många andra branscher är det framförallt 40-talister som sitter på kunskapen. Mina studenter har nästan uteslutande varit män, men plötsligt har det dykt upp flera kvinnor, vilket är kul. I dag är jag biträdande handledare för sex doktorander, varav två är kvinnor. Som forskare sitter jag med i flera expertgrupper, nationellt och internationellt. Där är jag allt som oftast yngst och enda kvinna. Syns det spår i din forskning att du som ung kvinna tillför ett nytt synsätt? Att man som en minoritet tillför ett nytt synsätt i en grupp tror jag på. Däremot tror jag inte att man forskningsmässigt kan dra slutsatser på det viset. För min del har jag en bakgrund från systemteknik och tillämpad matematik till skillnad från elektroteknik. Där kan jag känna att jag tillför ett nytt synsätt, eftersom jag gärna vill systematisera och arbeta över ämnesgränser. 42

P er s o n a l Figur 22 Medel antal anställda (heltidsekvivalenter*) Personalkategorier enligt månadsvisa mätningar under 2006 Professor Gästprofessor Adj professor** Bitr professor Lektor Forskarassistent Bitr. lektor Adjunkt Doktorand Underv o forsk pers Teknisk pers Administrativ pers Bibliotekspers Män Kvinnor 22+2=24 6** 4+1=5 40+7=47 7+11=18 11+28=39 209+15=224 183+27=210 157+45=202 171+45=216 343+109=452 201+426 =627 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 * vid omvandling till heltidsekvivalenter kan avrundningseffekter förekomma ** totalt 23 personer med 20 40 procent tjänstgöring vid KTH 508 +224=732 Under 2005 anställde KTH 28 professorer i dessa kategorier. En av dem var kvinna. Under 2006 anställdes 33 professorer varav en kvinna. Andelen nyanställda kvinnliga professorer på KTH uppgår därmed till 3 procent för 2005 och 2006. Under perioden 2001 2004 var andelen kvinnor av nyanställda professorer 8 procent. När det gäller nyrekryterade kvinnliga lektorer är KTHs mål att andelen kvinnor ska vara minst 25 procent. Under 2005 anställdes 14 lektorer, varav två kvinnor (14 procent). Under 2006 uppnåddes målet för andelen kvinnor av de nyanställda lektorerna. Av elva nyanställda lektorer var tre kvinnor (27 procent). KTH noterar med tillfredsställelse att satsningarna inom projektet Future Faculty redan givit resultat med en hög andel kvinnor med anställning som biträdande lektor. KTHs mål är att andelen kvinnor av nyanställda biträdande lektorer ska uppgå till 50 procent. Andelen kvinnor av de nyanställda biträdande lektorerna var över 50 procent både 2005 och 2006 (57 respektive 75 procent). Om KTH på sikt lyckas höja andelen kvinnor bland lektorerna kommer andelen befordrade kvinnliga professorer också att öka. För att detta ska ske krävs dock enträgna insatser. Målet för andelen kvinnor av nyanställda forskarassistenter är 35 procent. Andelen nyanställda kvinnor av forskarassistenterna var 25 procent 2005 och 12 procent 2006. För adjunkter har KTH inget fastställt rekryteringsmål eftersom KTH i första hand anställer andra kategorier av lärare. Figur 23 Medel antal anställda (heltidsekvivalenter*) Ålderskategorier enligt månadsvisa mätningar under 2006 65 60 64 55 59 50 54 40 49 30 39 29 36+13=49 146+81=227 213+111=324 194+118=312 388+196=585 341+158=499 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 Män Totalt antal män 1 862 Kvinnor Totalt antal kvinnor 940 Totalt antal anställda 2 802 543+263=806 * vid omvandling till heltidsekvivalenter kan avrundningseffekter förekomma PERSONALSTRU K TUR Antalet anställda redovisas som medeltalet anställda från mätningar varje månad under 2006. Antalet anställda totalt har minskat från 3 307 personer 2005 till 3 146 personer 2006. Vid omvandling till helårsarbeten (heltidsekvivalenter) blir antalet 2 802 mot 2 881 föregående år, vilket motsvarar en minskning med 2,7 procent. Minskningen av personal har främst skett under andra halvåret 2006 och föranleds huvudsakligen av att tidsbegränsade anställningar inom skilda forskningsprojekt inte förnyats. Antalet anställda var vid utgången av året 2 772 personer. Andelen kvinnor är oförändrat 33 procent sedan föregående år. (Om inte annat anges nedan, motsvaras antal av heltidsekvivalenter.) Lärare och forskare Antalet lärare (professorer, gästprofessorer, lektorer, forskarassistenter och biträdande lektorer samt adjunkter) har ökat något sedan föregående år, från 731 till 736. Andelen kvinnor har också ökat något, från 14 till 15 procent. Antalet forskare och forskningsingenjörer, det vill säga personal som främst arbetar med forskning och forskningsstödjande verksamhet, har under 2006 minskat från 464 (varav 114 kvinnor) till 452 (varav 109 kvinnor). 43

P er s o n a l Professorer Under 2006 har antalet professorer ökat med tio, från 244 till 254 (varav oförändrat 17 kvinnor). Under 2006 har 24 professorer anställts som professor. Av dessa har sex rekryterats efter utlysning (ingen kvinna bland de sökande) och 18 lektorer, varav en kvinna, har befordrats. Under året har även nio gästprofessorer (ingen kvinna) och fem adjungerade professorer (ingen kvinna) anställts. Antalet adjungerade professorer, det vill säga personer med huvudsaklig verksamhet förlagd utanför högskolan och med 20 40 procents tjänstgöring vid KTH, har under året minskat från 26 till 23 personer (ingen kvinna). Lektorer, forskarassistenter, biträdande lektorer, adjunkter Antalet lektorer har under året minskat från 241 (varav 43 kvinnor) till 210 (varav 27 kvinnor). Andelen kvinnor ligger oförändrat på 17 procent. Den totala minskningen hänförs till de befordringar som redovisats ovan samt till pensionsavgångar. Under året har elva lektorer nyrekryterats, varav tre kvinnor. Vid KTH finns fem lektorer, varav en kvinna, som av KTH erhållit titeln biträdande professor. Antalet forskar-assistenter har ökat från 38 till 47 (varav oförändrat sju kvinnor). Andelen kvinnor i denna kategori har därmed minskat från 18 procent till 15 procent. Glädjande är dock att kvinnorna har ökat både sin andel och antal bland biträdande lektorer. Bland 18 biträdande lektorer finns elva kvinnor, en ökning från 50 procent föregående år (16 biträdande lektorer, varav åtta kvinnor) till 61 procent. KTH noterar med tillfredsställelse att befattningar inom dessa två kategorier totalt ökat från 54 till 65 och andelen kvinnor utgör 28 procent. Antalet adjunkter har under året ökat från 185 (varav 39 kvinnor) till 202 (varav 45 kvinnor). Andelen kvinnor har ökat från 21 procent till 22 procent. Doktorander Antalet forskarstuderande med doktorandanställning har sedan föregående år minskat från 783 (varav 245 kvinnor) till 732 (varav 224 kvinnor), en förändring med 7 procent. Andelen kvinnor är oförändrat 31 procent. Antalet doktorander har sedan 2004 minskat med 14 procent, främst beroende på resursbrist. Teknisk och administrativ personal Den tekniska och administrativa personalen, inklusive bibliotekspersonalen, har minskat från 899 (varav 496 kvinnor) till 882 (varav 499 kvinnor). SJUKFR ÅNVARO, ARBETSMIL JÖ OCH HÄLSA Den totala sjukfrånvaron, som anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, har, jämfört med 2005, ökat från 2,2 procent till 2,6 procent. Figur 24 Sjukfr ånvaro 2003 2006 beräknad enligt ESVs riktlinjer 2006 2005 2004 2003 Totalt 2,6% 2,2% 2,7% 2,6% Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) 64,6% 79,5% 65,6% 58,6% Kvinnor 4,8% 4,3% 5,4% 4,9% Män 1,4% 1,2% 1,4% 1,6% Anställda 29 år 1,0% 1,1% 0,7% 0,9% Anställda 30 49 år 1,9% 1,6% 1,9% 2,0% Anställda 50 år 4,2% 3,6% 5,1% 4,4% Administr atörskongress i Stockholm Den sjunde administratörskongressen arrangerades av KTH och Stockholms universitet den 30 maj 1 juni och lockade drygt 1 000 administratörer från universitet och högskolor i hela landet. Administratörskongressen, som startade 1988, arrangeras av olika lärosäten i Sverige vart tredje år. Kongressen har tidigare hållits i Umeå, Göteborg, Linköping, Lund, Uppsala och Karlstad. Programmet hade till syfte att inspirera och konkretisera olika frågeställningar. Även antalet långtidssjuka, mätt i heltidsekvivalenter, har ökat, från 27 till 46 under 2006. Trots detta har andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrånvaron jämfört med 2005 minskat, från 79,5 procent till 64,6 procent. För anställda med behov av arbetsinriktad rehabilitering genomförs tillsammans med KTHs arbetsgivarföreträdare insatser i samverkan med företagshälsovården. Ofta medverkar även Försäkringskassan. Samarbetsformerna utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Under 2006 har 167 anställda vid KTH genomgått Hälsa-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning genom företagshälsovården och fått sina frisk- respektive riskfaktorer belysta. Resultaten har sammanställts och analyserats av företagshälsovården och avrapporterats såväl muntligt som skriftligt att användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetet med hälsobokslut har fortsatt under 2006 och utvecklats till att bli ett mer användbart instrument i arbetet för att främja en god hälsa bland KTHs anställda. Genom arbetet med hälsobokslutet uppmärksammas frågor rörande arbetsmiljö, hälsa, personalplanering, personalekonomi och kompetensförsörjning. 44

lo k a l er Lokaler K TH i Stockhol msregionen KTH har sin verksamhet lokaliserad till flera orter i stockholmsregionen, från Södertälje och Haninge i söder till Kista i norr. Tyngdpunkten är KTH campus vid Valhallavägen, ett område som började bebyggas för snart hundra år sedan. De första husen, huvudbyggnaden och den samtidigt uppförda laboratoriebyggnaden, som idag rymmer KTHs bibliotek, var tillsammans cirka 40 000 m 2. Nu finns KTH på campus Valhallavägen i ett sammanhang tillsammans med ett tjugotal andra verksamheter och bebyggelsen har växt till 280 000 m 2, varav KTH hyr 160 000 m 2 i 25 olika byggnader. Parallellt med att verksamhet etablerats i södra storstockholm och i Kista har en kraftig omstrukturering av lokalbeståndet genomförts på campus Valhallavägen. Under 2000- talet har lokalytan här minskat med cirka 40 000 m 2 medan andra delar har utökats med cirka 20 000 m 2. KTHs hela lokalbestånd uppgår nu till 240 350 m 2. Uppsägningar har skett av mindre funktionella och för stora lokaler som ersätts av nya eller renoverade. Minskad lokalyta parallellt med ökade kostnader per kvadratmeter och en marknadsanpassning till hyresnivåerna i övriga Stockholm ger en i princip oförändrad totalkostnad. Anpassningen till stockholmnivåerna innebär att KTHs hyror ligger betydligt över riksgenomsnittet för landets övriga högskolor. KTHs campus på Valhallavägen har således genomgått en avsevärd förvandling under 2000-talet. Det som tidigare var ett område för i huvudsak KTH och tekniska forskningsinstitut är nu ett levande campus med många spännande verksamheter; Operahögskolan i före detta Elkraftcentrum, Danshögskolan i maskinkvarteret sedan hösten 2006, IVL Svenska Miljöinstitutet i gamla universitetsbiblioteket, Försvarshögskolan med Utrikespolitiska Institutet och Röda Korsets högskola samt studentbostäder på Drottning Kristinas väg. Arkitekturskolans lokalisering, frågan om kvarboende eller utflyttning, har varit föremål för diskussion under lång tid. I juni 2006 fattade universitetsstyrelsen beslut om Arkitekturskolans lokalisering till KTH campus och förordade ett läge vid entrén till campus. I KTHs utvecklingsplan för byggnader och mark (UBM 2004) framhålls behovet av att förtydliga såväl yttre som inre entréer, identitet och orienterbarhet. Landskaps- och trafikplanering tillsammans med konstnärlig utsmyckning och vägvisning är medel med vilka KTH ska göras synligt på campus och campus ska göras synligt i staden. Det blir då viktigt att anlägga en entréplats som känns välkomnande. Platsen, tillsammans med en ny inre entré med ett informations- och utställningstorg, som öppnar sig mot Valhallavägen och tunnelbanan, ska leda besökare vidare in på campusområdet. Frågan om trafik, orienterbarhet och landskapsbild hanterar KTH i samverkan med Akademiska Hus och Stockholms stad och i ett campusråd där alla verksamheter på KTH campus är representerade. Entréplatsen och en ombyggnad av Drottning Kristinas väg är prioriterade områden. Arkitekturskolans nuvarande byggnad vid Östermalmsgatan. Byggnadsår 1969. 45

ekonomisk översikt Ekonomisk översikt E ko n omisk t resu ltat o ch k a pita lför ä n d ring För första gången på tio år har KTH ett ekonomiskt positivt resultat. Årets ekonomiska resultat, +13 miljoner kronor (mnkr) är helt i linje med prognosen för 2006, 12,6 mnkr. Resultatet under tidigare år på 2000-talet har varit följande: -7,4 mnkr för 2005, -5,5 mnkr för 2004, -10,7 mnkr för 2003, -43,8 mnkr för 2002, -15,5 mnkr för 2001 och -15,0 mnkr för 2000. Det positiva ekonomiska resultatet är glädjande även om det främst är en konsekvens av att kostnadsökningarna varit blygsamma. Myndighetskapitalet uppgår nu till knappt 32,9 mnkr (19,4 mnkr för 2005). Årets förbättrade resultat beror på att intäkterna ökat snabbare än kostnaderna under 2006. Den ökade kostnadskontrollen har fått genomslag. Samtliga verksamhetsgrenar har uppnått ett positivt resultat under 2006 och samtliga verksamhetsgrenar har därmed också ett positivt myndighetskapital. Vid ingången till 1999 var myndighetskapitalet 145 mnkr, en nivå som motsvarar KTHs ekonomiska mål ett myndighetskapital som uppgår till fem procent av intäkterna. KTH är ännu långt från detta mål. KTH är och har varit framgångsrik när det gäller att attrahera forskningsresurser från externa finansiärer. KTH ser detta som ett gott erkännande för sin verksamhet. Samtidigt är det en del av KTHs ekonomisk problem, obalansen mellan egna och externa medel. Finansiärernas krav på medfinansiering har fortsatt att öka, vilket innebär att obalansen förstärkts. KTH bedömer att för att nå ett effektivare resursutnyttjande av den offentligt finansierade forskningen måste anslaget för forskning och forskarutbildning, fundamentet för ett universitets forskning, uppgå till cirka hälften av de totala resurserna för forskning. Idag uppgår det endast till drygt en tredjedel. Syftet med ett ekonomiskt mål enligt ovan är att kunna ta långsiktigt ansvar och genomföra för verksamheten strategiska och önskvärda insatser. För att nå detta krävs en bättre balans mellan egna och externa medel. KTH belyser detta i budgetunderlaget. Förskot t och fordringar Förskott, medel som är inbetalda men inte upparbetade, är en indikator på framtida extern finansiering. Förskotten fortsätter att öka och uppgår till 482 mnkr (415 mnkr för 2005, 405 mnkr för 2004 och 371 mnkr för 2003) och motsvarar 17 procent av årets intäkter. Det största förskotten kommer liksom tidigare från Vetenskapsrådet, drygt 87 mnkr (71 mnkr för 2005), en fortsatt ökning i förhållande till de senaste åren. Förskotten från Verket för Innovationssystem (Vinnova) kvarstår oförändrade på samma nivå som 2005, drygt 43 mnkr. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har fortsatt att öka förskotten, till drygt 55 mnkr (drygt 41 mnkr för 2005). Förskotten från EU har också fortsatt att öka, med 31 mnkr till nästan 67 mnkr. Wallenbergstiftelserna liksom även Stiftelsen Strategisk forskning (SSF) ligger kvar på nästan samma nivå som de senaste åren, 46 mnkr respektive 22 mnkr. Fordringar på externa finansiärer (upparbetade kontrakt där betalning ännu inte skett, i balansräkningen benämnd Upplupna bidragsintäkter) uppgår till nästan 155 mnkr, en ökning med 13 mnkr i förhållande till 2005. De största fordringarna, drygt 52 mnkr, finns i likhet med tidigare på EUs institutioner. Fordringarna på SSF och Vinnova har minskat marginellt, till drygt 21 mnkr respektive drygt 11 mnkr. Fordringarna på Wallenbergstiftelserna har ökat med 8 mnkr, till drygt 13 mnkr, medan fordringarna på Statens energimyndighet (STEM) har ökat med 2 mnkr och uppgår nu till drygt 12 mnkr. Utöver dessa fordringar tillkommer kundfordringar på cirka 33 mnkr, vilket är cirka 9 mnkr lägre än de senaste tre åren. Tillgodohavandet i Riksgäldskontoret uppgår till 538 mnkr (491 mnkr för 2005). Den ökade behållningen beror främst på den likvidmässiga effekten av icke uppnått takbelopp, eftersom hela anslaget erhålls men intäktförs bara delvis. Intäk ter KTHs omsättning, beräknad som verksamhetens intäkter, tillsammans med bidrag för finansiering av transfereringar, uppgick under 2006 till nästan 2 830 mnkr, att jämföra med knappt 2 792 mnkr för 2005, en ökning med 38 mnkr. Verksamhetens intäkter uppgick till drygt 2 722 mnkr mot nästan 2 682 mnkr för 2005, dvs. en ökning med 40 mnkr. Transfereringarna minskade marginellt och uppgår totalt till drygt 107 mnkr (drygt 110 mnkr för 2005). Förskjutningen mellan KTHs verksamhetsgrenar fortsätter. Jämfört med föregående år har verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning fortsatt att öka, till drygt, 1 028 mnkr (997 mnkr för 2005), samtidigt som verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning endast har ökat med drygt 7 mnkr, till drygt 1 802 mnkr (1 794 mnkr för 2005). Uppdragsverksamheten (uppdragsutbildning, beställd utbildning och uppdragsforskning) har ökat något i omfattning sedan föregående år. Uppdragsforskningens intäkter uppgår till närmare 105 mnkr (99 mnkr för 2005), medan motsvarande belopp för uppdragsutbildningen är nästan 24 mnkr (19 mnkr för 2005). Intäkterna från grundutbildningsanslaget uppgår till knappt 879 mnkr (883 mnkr för 2005), vilket är samma nivå som för år 2004. De minskade intäkterna beror på att antalet helårsstudenter minskat med 597 i jämförelse med föregående år. Intäkter från anslaget till forskning och forskarutbildning uppgick sammanlagt till drygt 673 mnkr (655 mnkr för 2005). De externa bidragsintäkterna till forskning och forskarutbildning har ökat med närmare 10 mnkr och uppgår till 46

ekonomisk översikt Figur 25 kths verksamheter 2006 (2005) Intäkter totalt 2 830 (2 792) mnkr Figur 26 verksamhetens finansiering 2006 (2005) Totalt 2 830 (2 792) mnkr Uppdragsforskning 3,7 % (3,5 %) Grundutbildning 35,4 % (35,1 %) Övrigt/Privata 13,2 % (14,1 %) EU 4,7 % (3,5 %) Grundutbildningsanslag 30,8 % (31,6 %) Strategiska stiftelser 3,8 % ( 4,5 %) Forskning och forskarutbildning 60,0 % (60,7 %) Beställd utbildning och uppdragsutbildning 0,9 % (0,7 %) Övriga statliga myndigheter 15,8 % (15,3 %) Forskningsråd 8,2 % (7,5%) Forsknings- och forskarutbildningsanslag 23,5 % (23,5 %) knappt 880 mnkr (870 mnkr för 2005). Om transfereringarna inräknas blir beloppet nästan detsamma som föregående år, 955 mnkr. Intäkterna från avgifter och andra ersättningar har minskat med nästan 13 mnkr, och uppgår till närmare 165 mnkr (177 mnkr för 2005). Intäkter från privata företag uppgår till 165 mnkr, helt i nivå med 2005 (167 mnkr). Bidragsgivare med mer än 10 mnkr är till exempel Svensk Kärnbränslehantering, som ökat med 3 mnkr, till 23 mnkr. Elforsk AB har minskat sitt bidrag, vilket nu uppgår till knappt 14 mnkr. ACREOs bidrag är i likhet med föregående år 10 mnkr. Vetenskapsrådet har, förutom att öka förskotten, även ökat sitt bidrag med 19 mnkr, till drygt 195 mnkr. Intäkterna från Vinnova har samtidigt fortsatt att minska, med 24 mnkr, och uppgår nu till drygt 91 mnkr. STEM är den bidragsgivare som tidigare minskat allra mest, men under det senaste året endast med 4 mnkr, till totalt 46 mnkr. SSFs bidrag uppgår till drygt 66 mnkr (94 mnkr för 2005). KTH bedömer att dessa tidigare stora bidragsgivare om några år åter kommer att ge större bidrag, eftersom stora forskningsprogram håller på att starta med dessa som finansiärer. Intäkterna från EU har aldrig varit så stora som under 2006, närmare 127 mnkr. Wallenbergstiftelsernas bidrag har minskat med 8 mnkr, till cirka 71 mnkr. Bidragen från Sida har minskat med 22 mnkr och uppgår till cirka 36 mnkr, varav en stor del avser transferering till utländska studenter i grundutbildning. Vetenskapsrådet har således stärkt sin ställning som KTHs största externa enskilda finansiär. Figur 27 v e r k sa m h e t e n s ko stnader 2 0 0 6 (2 0 0 5) Kostnader totalt 2 817 (2 799) mnkr inklusive transfereringar Finansiella kostnader 0,3 % (0,3 %) Övriga driftkostnader 18,0 % (18,5 %) Lokalkostnader 19,3 % (18,9 %) Avskrivningar 4,9 % (5,1 %) Personalkostnader 57,5 % (57,2 %) Kostnader Verksamhetens kostnader uppgår till drygt 2 709 mnkr mot knappt 2 689 mnkr för 2005, exklusive transfereringar, vilket är en ökning med drygt 20 mnkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen berör personalkostnaderna och lokalkostnaderna. Antalet anställda, mätt som heltidsekvivalenter, har fortsatt att minska, med närmare 3 procent, till 2 802 mnkr (2 881 mnkr för 2005). Kostnaderna för personal har dock ökat med cirka 1 procent beroende på centrala avtal och 47

ekonomisk översikt Figur 28 Extern finansiering 2004 2006 tkr Statliga bolag FORMAS Övriga utländska EUs institutioner STEM Vinnova Andra högskolor Stiftelsen för Strategisk Forskning Övriga statliga myndigheter Vetenskapsrådet Privata företag 25 000 50 000 75 000 100 000 125 000 150 000 175 000 200 000 2004 2005 2006 Transfereringar FORMAS=Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande STEM=Statens energimyndighet Vinnova = Verket för innovationssystem pensionskostnader. Personalkostnaderna uppgår nu till drygt 1 619 mnkr (1 601 mnkr för 2005) och dess andel ligger fortsatt på nästan 60 procent av de totala kostnaderna. Konsekvenser av personalminskningen samt vad KTH vill åstadkomma beskrivs under avsnittet personal. Lokalkostnadernas fortsatta ökning beror på flera olika orsaker. Antalet utländska utbytesstudenter med hyresavtal för bostad via KTH har ökat och denna kostnad uppgår till 31 mnkr men motsvaras av en lika stor avgiftsintäkt. De främsta anledningarna till lokalkostnadsökningen är dock att indexuppräkning av hyreskontrakten slagit igenom och att kostnader avseende el, värme och vatten har ökat. Kostnadskontrollen har varit särskilt effektiv vad gäller driftkostnaderna. Således har dessa minskat med dryga 6 mnkr. Den enda väsentliga kostnadsminskningen i övrigt, närmare 6 mnkr, är att hänföra till avskrivningarna. Att avskrivningarna minskar beror främst på att investeringarna under en följd av år har minskat och skjutits på framtiden. 48

s t i f t el sef ö rva lt n i n g Stiftelseförvaltning KTH förvaltar för närvarande 112 privaträttsliga stiftelser med så kallad anknuten förvaltning till KTH. Dessa stiftelser har bildats genom olika donationer till KTH under årens lopp. Stiftelsernas kapital varierar stort. Formellt utgör universitetsstyrelsen styrelse för varje enskild stiftelse men har för detta ändamål inrättat en särskild förvaltningsstyrelse. Förvaltningsstyrelsen ansvarar för att stiftelsernas tillgångar används som stiftarna föreskrivit och för att KTHs placeringspolicy efterlevs. Under förvaltningsstyrelsen har inrättats ett placeringsråd, med uppgift att förvalta donationskapitalet, och ett stipendieråd, med uppgift att fördela bidrag och stipendier ur kapitalets disponibla avkastning. ÄNDA M ÅLSFÖRVALTNINGEN Varje stiftelses ändamål är angivet i dess donationshandling. Den största gruppen av KTHs anknutna stiftelser, cirka 50 stiftelser, har till ändamål att ge stipendier till studerande inom grundutbildningen. Från de stiftelser som är avsedda för studerande inom grundutbildningen beslutades under 2006 att dela ut cirka 340 stipendier om sammanlagt 4,1 mnkr. Av dessa utgör 1,52 mnkr medel från den största av de stiftelser som KTH förvaltar, Henrik Göranssons Sandviken Stipendiefond, med ett kapital på 119 mnkr. Denna stiftelses kapital ska huvudsakligen vara placerat i till Sandvik AB relaterade värdepapper. Ett 20-tal stiftelser ger resebidrag till lärare, forskare och forskarstuderande oberoende av ämnesområde. Övriga stiftelser bidrar till forskningsverksamhet inom en viss gren av KTHs forskning. Under 2006 beslöts att utdela bidrag om totalt cirka 8,3 mnkr till sådan verksamhet vid KTH. Den näst största stiftelsen som KTH förvaltar, med ett kapital på över 30 mnkr, är 1944 års donationsstiftelse, som årligen delar ut KTHs Stora Pris. Priset var 2006 på 850 tkr. Donator, som önskat förbli anonym, föreskrev att priset skulle gå till svensk medborgare som bland annat genom epokgörande upptäckter, sinnrika tillämpningar eller konstnärlig insats haft stor betydelse för Sverige. 2006 års Stora Pris tilldelades professor Mathias Uhlén vid KTH. Under året har KTH mottagit en donation på drygt 20 mnkr. Konstnären Gudrun Holm testamenterade större delen av sin kvarlåtenskap för att inrätta en stiftelse till minne av sin far, fysikern fil.dr Ragnar Holm. Ragnar Holm är av många ansedd som vetenskaplig fader till forskningen kring elektriska kontakter. Stiftelsen ska stödja och belöna vetenskaplig forskning inom ett brett område, främst innefattande teknisk fysik och närstående vetenskaper, även teknikhistoria, med företräde så långt som möjligt för arbeten som ligger nära Ragnar Holms verksamhet och livsgärning. Figur 29 Stift e l s e k a pita l Totalt 571 mnkr per 2006-12-31 Stiftelser upp till 1 mnkr Stiftelser 15 119 mnkr Stiftelser 1 5 mnkr K APITALFÖRVALTNINGEN Förvaltare Placeringsrådet har till sin hjälp vid placering av donationskapitalet anlitat Öhman Kapitalförvaltning och SE-banken Kapitalförvaltning. Kapitalet förvaltas diskretionärt, vilket innebär att dessa har rätt att genomföra omplaceringar i portföljen inom de ramar som anges i placeringspolicyn för KTHs anknutna stiftelser. En viss del av kapitalet förvaltas dock av placeringsrådet direkt. Stiftelser 5 15 mnkr Stiftelsernas förmögenhet Den totala stiftelseförmögenheten uppgick vid 2006 års utgång till 571 mnkr. Av den totala förmögenheten är cirka 2/3 placerat i aktier och resten i räntebärande papper. STIFT E L S E R N A S O M FAT T N I N G 2 0 0 6 värden per 2006-12-31 Antal Kapital, mnkr Stiftelser upp till 1 mnkr 41 21 Stiftelser över 1 till 5 mnkr 44 98 Stiftelser över 5 till 15 mnkr 19 172 Stiftelser över 15 till 119 mnkr 8 280 SUMMA 112 571 49

FINANSIELL REDOVISNING Finansiell redovisning REDOVISNINGS - OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Allmänt Redovisningen för KTH är upprättad utifrån de föreskrifter och regler som gäller för statliga universitet och högskolor. Dessa är främst: Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring Anslagsförordningen (1996:1189) Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag KTH använder Baskontoplan 1999 för statliga myndigheter (BAS-S 99) som utvecklats av Ekonomistyrningsverket. Den bygger på samma grundprinciper som baskontoplanen för företag, EU BAS 97. Brytdag för den löpande redovisningen avseende räkenskapsåret har varit 2007-01-10. Om inget annat anges nedan redovisas beloppen i tusental kronor (tkr). Ekonomimodell och redovisningens uppläggning I samband med införandet av nytt ekonomisystem 1999, införde KTH en ny ekonomimodell med förändrade interna redovisningsprinciper. Utgångspunkten är att tillgodose såväl de interna enheternas, myndighetens som statsmakternas behov av information. KTHs redovisning är uppbyggd enligt principen att varje organisatorisk enhet ansvarar för sitt eget bokslut och sammanställer en fullständig balans- och resultaträkning. För KTH som helhet är interna transaktioner eliminerade. Se vidare: http://www.kth.se/internt/adminsystem Verksamhetsgrenar KTHs verksamhet redovisas under följande verksamhetsgrenar: Grundläggande högskoleutbildning: Grundutbildning Beställd utbildning Uppdragsutbildning Forskning och forskarutbildning: Forskning och forskarutbildning (inklusive donationsmedel och kapitalandelsförändringar i KTH Holding AB) Uppdragsforskning Transfereringar KTH särredovisar transfereringar, det vill säga medel som är avsedda att användas för finansiering av bidrag till externa samarbetspartner samt till stipendier med mera, eftersom dessa inte representerar någon egentlig resursförbrukning inom KTH. Från och med 2005 redovisas utbildningsbidrag till forskarstuderande som verksamhetskostnad. Exempel på transfereringar är när KTH är koordinator och förmedlar medel från EU vidare till andra samarbetspartner. Från och med 2000 redovisas även transfereringar till den del dessa finansieras av de direkta myndighetsanslagen. Immateriella tillgångar Förvärvade immateriella tillgångar upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. För dessa ska tillämpas en avskrivningstid på minst tre år. Huvudregeln är fem års avskrivning. Avskrivningar räknas från den kalendermånad då tillgången tas i bruk. Balanserade utgifter för utveckling gäller framförallt utveckling av administrativa datasystem, som beräknas ha en livslängd av fem år. Detta innebär att kostnaderna avräknas resultatet successivt under datasystemets hela livslängd och inte direkt vid leveransgodkännandet. Materiella anläggningstillgångar Inventarier, utrustning med mera med minst tre års ekonomisk livslängd och ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr bokförs som materiella anläggningstillgångar. De redovisas till sitt anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Med anskaffningsvärdet avses kostnaderna för förvärv eller tillverkning inklusive de åtgärder som krävts för att göra tillgången brukbar för det ändamål den anskaffats. För anläggningstillgångar anskaffade i utländsk valuta omräknas anskaffningskostnaden till den vid leveranstidpunkten gällande valutakursen. För datorer tillämpas avskrivningstider på normalt tre år. Dock bör noteras att för persondatorer börjar successivt en modell med direktavskrivning tillämpas med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen. För övriga inventarier, maskiner och utrustning är avskrivningstiden som huvudregel fem år. För vissa större investeringar tillämpas avskrivningstider på upp till tio år. Avskrivningar räknas från den kalendermånad då tillgången tas i bruk. Reparation och ombyggnad av annans fastighet aktiveras när beloppet överstiger 100 tkr om den ekonomiska livslängden beräknas vara mer än tre år. Övriga fordringar och skulder Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta samt skulder till det värde de hade vid tillfället då de uppstod. 50

finansiell redovisning Resultaträkning För att ge en helhetsbild som motsvarar karaktären på KTHs verksamhet redovisas resultaträkningen inte bara för verksamhetsåret och året dessförinnan utan för en femårsperiod. Verksamhetens intäkter Not 2006 2005 2004 2003 2002 Intäkter av anslag 1) 1 537 312 1 525 869 1 512 019 1 486 261 1 416 701 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2) 267 300 256 481 239 593 256 432 245 473 Intäkter av bidrag 908 344 891 608 975 154 981 445 983 336 Finansiella intäkter 3) 9 445 7 703 6 191 8 193 12 770 Summa verksamhetens intäkter 2 722 401 2 681 661 2 732 957 2 732 321 2 658 280 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4) 1 619 673 1 601 393 1 635 676 1 630 346 1 540 773 Kostnader för lokaler 543 105 529 398 530 920 503 787 509 997 Övriga driftkostnader 399 932 406 528 403 358 420 509 457 779 Finansiella kostnader 3) 9 153 8 480 11 166 15 833 19 384 Avskrivningar och nedskrivningar 137 515 143 147 156 802 170 932 174 304 Summa verksamhetens kostnader 2 709 378 2 688 946 2 737 922 2 741 407 2 702 238 Verksamhetsutfall 13 023-7 285-4 965-9 086-43 959 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Resultat 14-132 -535-1 599 154 Summa resultat 14-132 -535-1 599 154 Transfereringar Erhållna medel för finansiering av bidrag 107 166 110 301 145 916 126 297 114 275 Lämnade bidrag 107 166 110 301 145 916 126 297 114 275 Summa transfereringar 0 0 0 0 0 ÅRETS K APITALFÖR ÄNDRING 5) 13 037-7 417-5 501-10 685-43 805 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSGREN Totalt Grundläggande högskoleutbildning Forskning/forskarutbildning Verksamhetens intäkter Grund- Beställd Uppdrags- Forskn och Uppdragsutbildning utbildning utbildning forskarutb forskning Intäkter av anslag 1 537 312 872 041 0 0 665 271 0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 267 300 78 869 10 234 13 436 60 130 104 631 Intäkter av bidrag 908 344 28 448 0 0 879 896 0 Finansiella intäkter 9 445 836 7 10 8 354 238 Summa verksamhetens intäkter 2 722 401 980 194 10 241 13 446 1 613 651 104 869 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 1 619 673 532 893 6 765 7 813 1 010 958 61 244 Kostnader för lokaler 543 105 251 936 1 784 1 800 265 427 22 158 Övriga driftkostnader 399 932 155 159 1 544 2 222 224 121 16 886 Finansiella kostnader 9 153 2 895 2 7 6 130 119 Avskrivningar och nedskrivningar 137 515 33 957 123 284 99 621 3 530 Summa verksamhetens kostnader 2 709 378 976 840 10 218 12 126 1 606 257 103 937 Verksamhetsutfall 13 023 3 354 23 1 320 7 394 932 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag 14 0 0 0 14 0 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 14 454 6 501 0 0 7 953 0 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 57 514 11 433 0 0 46 081 0 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 35 198 5 923 0 0 29 275 0 Lämnade bidrag 107 166 23 857 0 0 83 309 0 Summa transfereringar 0 0 0 0 0 0 Å R E T S K A PITA L F Ö R Ä N D R I N G 13 037 3 3 5 4 23 1 3 2 0 7 4 0 8 93 2 51

FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning TILLGÅNGAR Not 2006-12-31 2005-12-31 I. Immateriella anläggningstillgångar 1) 13 522 10 014 Balanserade utgifter för utveckling 7 118 9 525 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 6 404 489 II. Materiella anläggningstillgångar 2) 423 858 470 598 Förbättringsutgifter på annans fastighet 245 102 260 927 varav: Pågående 8 271 9 240 Maskiner, inventarier, installationer m m 176 649 195 443 Pågående nyanläggningar 2 097 14 228 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 10 0 III. Finansiella anläggningstillgångar 3) 5 268 4 855 Andelar i dotterföretag och intresseföretag 4 970 4 557 Andra långfristiga värdepappersinnehav 298 298 VI. Fordringar 4) 81 204 97 554 Kundfordringar 33 112 41 928 Fordringar hos andra myndigheter 44 686 52 162 Övriga fordringar 3 406 3 464 VII. Periodavgränsningsposter 5) 271 139 270 552 Förutbetalda kostnader 106 732 111 941 Upplupna bidragsintäkter 154 727 141 923 Övriga upplupna intäkter 9 680 16 688 VIII. Avräkning med statsverket 6) -159 534-100 183 Avräkning med statsverket -159 534-100 183 X. Kassa och bank 7) 590 062 562 061 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 538 061 491 184 Kassa, postgiro och bank 52 001 70 877 Summa tillgångar 1 225 519 1 315 451 KAPITAL OCH SKULDER I. Myndighetskapital 8) 32 857 19 420 Statskapital 6 850 6 850 Donationskapital 0 15 635 Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -1 893-2 161 Balanserad kapitalförändring 14 863 6 513 Kapitalförändring enligt resultaträkning 13 037-7 417 III. Avsättningar 9) 20 577 24 414 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 20 577 24 414 IV. Skulder m m 612 918 769 546 Lån i Riksgäldskontoret 10) 357 857 377 741 Skulder till andra myndigheter 54 610 57 939 Leverantörsskulder 11) 59 905 171 057 Övriga skulder 12) 122 915 142 282 Depositioner 1 894 Förskott från uppdragsgivare och kunder 15 737 20 527 V. Periodavgränsningsposter 13) 559 167 502 071 Upplupna kostnader 73 363 83 088 Oförbrukade bidrag 482 177 415 369 Övriga förutbetalda intäkter 3 627 3 614 Summa kapital och skulder 1 225 519 1 315 451 Ansvarsförbindelser Statliga garantier för lån och krediter inga Övriga ansvarsförbindelser inga 52

finansiell redovisning Anslagsredovisning Litt Anslag Ingående Årets Indraget Totalt Utgifter som Utgående Not (tkr) överförings- tilldelning anslags- disponibelt avräknats överförings- nr belopp enligt belopp belopp mot belopp regleringsbrev anslagen 16 25:35 KTH: Grundutbildning (ramanslag) 96 225 941 851-6 929 1 031 147 878 542 152 605 16 25:35:1 Takbelopp (ram) 96 225 941 851-6 929 1 031 147 878 542 152 605 1 16 25:36 KTH:Forskning och forskarutbildn (ramanslag) 3 958 673 224-3 958 673 224 673 224 0 16 25:36:1 Tekniskt (ram) 3 958 436 229-3 958 436 229 436 229 0 2 16 25:36:2 Ers för lokalhyror m m (ram) 236 995 236 995 236 995 0 SUMMA 100 183 1 615 075-10 887 1 704 371 1 551 766 152 605 Not 1) Indraget anslagsbelopp har återbetalats till Riksgäldskontoret 2007-02-08. Not 2) Enligt regeringsbeslut 2005-12-20 nr I:18 dnr U2005/9498/UH - indragna medel -3958 tkr. Medlen har återbetalats till Riksgäldskontoret 2006-06-28. KTH har inget att redovisa mot inkomsttitel 2394. Specifikation av ersättningar till grundutbildning Helårsstudenter helårsstudenter Helårsprestationer Helårsprestationer Teknik-natur Övrigt Teknik-natur Övrigt 16 25:35:1 Grundutbildning 10 820,67 1 272,67 9 071,54 1 093,27 Summa antal 10 820,67 1 272,67 9 071,54 1 093,27 Prislapp 44 842 kr 17 776 kr 38 637 kr 17 509 kr Anslagskonsekvenser (tkr) Anslag som Utnyttjade Avräknade Takbelopp prestationerna sparade helårs- anslag (Grundutbildning) motsvarar prestationer anslag 16 25:35:1 Grundutbildning 877 483 877 483 941 851 Summa 877 483 877 483 941 851 53

finansiell redovisning Noter Noter till resultaträkningen Not 1: Intäkter från anslag Bilaga 1 till regeringsbeslut 2006-11-23, nr I:12 Belastning på anslaget för grundutbildning (tkr) delsummor Totalsummeringar Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande högskoleutbildning 1a. Under 2006 genomförda HST och HPR inom 2006 års takbelopp enligt bilaga 2 877 483 1b. Eventuella decemberprestationer från 2005 som ryms inom takbeloppet 1 059 2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 0 2b. eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer. 0 Summa takbelopp 878 542 Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden 0 Summa anslagsbelastning grundutbildning 1) 878 542 Ersättning för helårsprestationer för december 2005 som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 0 tkr 1) Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen Bilaga 2 till regeringsbeslut 2006-11-23, nr I:12 Redovisning av antal helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) samt redovisning av intäkter (tkr) på grundutbildningsanslaget. Utfall avseende perioden 2006-01-01 2006-12-31 A B C D E F G H I J Beräknat Beräknat HST HPR Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Nätuniv. Beräknad Takbeloppet utfall utfall Ersättn. Ersättn. Utfall Utfall HST HPR total enl RB Utb. omr. HST 1) och 2) HPR 1) (tkr) (tkr) HST HPR Ersättn.3) Ersättn.3) ersättn. (tkr) (tkr) (tkr) C+D+G+H Humaniora 466 392 8 288 6 862 1 1 14 14 15 178 Juridik 164 146 2 921 2 548 0 0 3 3 5 475 Samhällsvetenskap 639 554 11 365 9 697 2 1 31 19 21 113 Naturvetenskap 2 469 2 043 110 708 78 937 14 5 635 181 190 461 Teknik 8 036 6 924 360 346 267 537 302 99 13 532 3 842 645 256 Summa 11 775 10 059 493 629 365 581 319 106 14 214 4 058 877 483 941 851 Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande 89 295 500 kr (Ingående överföringsbelopp 96 224 547 kr Indragning 6 929 047 kr) Lärosätet har tidigare sparade helårsprestationer motsvarande 0 kr Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med 0 kr Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med 63 309 000 kr (-64 368 000 kr + 1 059 000 kr från december 2005) Kommentarer till tabellen 1) Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning, särskild utbildning för lärare i yrkesexamen, övriga särskilda lärarutbildningar, projekt för invandrade akademiker och kurser inom nätuniversitetet. 2) Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrevet för 2006. Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Utfall. 3) Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsbelopp för respektive utbildningsområde. För att helårsstudenter och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet skall kursen vara registrerad av lärosätet hos Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Bilaga 3 till regeringsbeslut 2006-11-23, nr I:12 Redovisning av grundutbildningen A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp (tkr) 941 851 + Ev. ingående anslagssparande (tkr) 96 225 Summa (A) 1 038 076 B. Utfall totalt för grundutbildningen Ersättning för HPR från december föregående budgetår 1 059 Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) 877 483 + Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) 0 Summa (B) 1) 878 542 - Ingående anslagssparande under 2005 som inte återbetalats (tkr) 2) 6 929 Summa (A-B) 3) 152 605 1) Summan skall avse den totala ersättning som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms eller ej inom tilldelade medel (A). 2) Ingående anslagssparande har inte återbetalats under budgetåret 2006 då KTH inte har erhållit något regeringsbeslut om indragningen. Indragningen av anslagssparandet har betalats in till Riksgäldskontoret 2007-02-08. 3) Om summan blir positiv, skall det föras in i tabell över anslagssparandet nedan. Blir summan i stället negativ, skall beloppet föras till tabell över sparade helårsprestationer nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) 152 605 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 4). 58 420 Summa 94 185 4). Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. Tabell. Sparade helårsprestationer Ingående värde av sparande HPR (tkr) 5) - Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under 2006 0 + Ev. sparade HPR under 2006 (tkr) 0 Summa 0 - Ev. belopp överstigande 10 % av takbeloppet 2006 (tkr) 0 Utgående värde av sparade HPR (tkr) 6) 0 5) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2005. 6) Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2006. 54

finansiell redovisning Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och andra ersättningar avser beställd utbildning, uppdragsutbildning och uppdragsforskning (med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte samt högskoleutbildning enligt avtal med annan statlig finansiär) samt därutöver andra avgiftsintäkter såsom rapport- och kompendieförsäljning etc. enligt avgiftsförordningens 4. De senare uppgår sammanlagt till 138 999 tkr. Not 3. Finansiella intäkter och kostnader 2006 2005 Finansiella intäkter Ränta på räntekontot hos Riksgäldskontoret 8 360 6 232 därav ränta på räntekontot 8 360 6 232 Övriga finansiella intäkter 1 085 1 471 Summa 9 445 7 703 Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 8 296 7 194 Övriga finansiella kostnader 857 1 286 Summa 9 153 8 480 Not 5. Årets kapitalförändring Se även not 8 i balansräkningen Verksamhetsgren balanserad Årets Summa kapital- kapital- (A+B) förändring (A) förändring (B) Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev -2 316 3 355 1 038 Uppdragsverksamhet 4 676 1 343 6 018 Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskning och forskarutbildning 11 205 7 408 18 614 Uppdragsforskning 5 855 932 6 786 Summa 19 420 13 037 32 457 Not 4. Kostnader för personal Löner, arvoden, kostnadsersättningar etc. exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgick under året till 1 058 410 tkr. Noter till balansräkningen Not 1. Immateriella tillgångar Posten innehåller dels balanserade Utgifter för utvecklingsarbetet (huvudsakligen administrativt utvecklingsarbete), dels Immateriella rättigheter (huvudsakligen datorprogram). Ingående restvärde Tillkommande och Årets värdeminskning Utgående restvärde avgående tillgångar Utgifter för utveckling 9 525 4 2 411 7 118 Utgifter för immateriella rättigheter 489 6 345 430 6 404 Summa 10 014 6 349 2 841 13 522 Not 2. Materiella tillgångar Posten Pågående nyanläggningar, som i sin helhet är att hänföra till annans fastighet redovisas, i enlighet med de statliga redovisningsreglerna, under posten Förbättringsutgifter på annans fastighet. Förbättringsutgifter Maskiner, Datorer Övriga Remburser och Summa på annans fastighet utrustning inventarier förskott till leverantörer Tillgångarnas anskaffningsvärde 454 049 586 821 409 414 218 733 0 1 669 017 Tillkommande och avgående tillgångar -7 459-18 200-44 024-29 466 10-99 138 Årets avskrivningar 40 288 38 431 35 647 20 308 0 134 674 Ackumulerade avskrivningar 201 489 487 455 317 154 139 923 0 1 146 021 Utgående restvärde 245 102 81 166 48 236 49 344 10 423 858 Not 3. Finansiella tillgångar Under denna post redovisas aktier och andelar i dotterföretag och intresseföretag. Andel i dotterföretag: Från 1998-01-01 företräder KTH staten som ägare i KTH Holding AB med samtliga aktier (100 st) till ett anskaffningsvärde av 6 849 tkr (med ett nominellt värde á 1000 kr/st). Värdet av KTH Holding AB har beräknats enligt kapitalandelsmetoden. Andra långfristiga värdepappersinnehav: HÖRS AB (Högskolerestauranger i Stockholm AB) med ett innehav av 350 aktier till ett anskaffningsvärde av 298 tkr (med ett nominellt värde på 100 kr/st) och ett röstetal på 5 procent. Not 4. Fordringar I posten fordringar på andra myndigheter ingår även fordran på mervärdeskatt (32 836 tkr) samt i posten Övriga fordringar, fordran på personal (2 064 tkr). 2006 2005 Kundfordringar 33 112 41 928 Fordringar hos andra myndigheter 44 686 52 162 Övriga fordringar 3 406 3 464 Summa 81 204 97 554 55

finansiell redovisning Not 5. Periodavgränsningsposter på tillgångssidan Denna post innehåller Förutbetalda kostnader såsom hyreskostnader (94 mnkr), räntor etc. samt Upplupna bidragsintäkter från externa finansiärer samt Övriga upplupna intäkter. 2006 2005 Förutbetalda kostnader 106 732 111 941 Upplupna bidragsintäkter statliga 45 801 42 786 Upplupna bidragsintäkter ej statliga 108 926 99 137 Övriga upplupna intäkter 9 680 16 688 Summa 271 139 270 552 Not 6. Avräkning med statsverket 2006 2005 Ingående balans -100 183-86 312 Avräknat mot statsbudgeten: Anslag 1 551 766 1 538 708 Avräknat mot statsverkets checkräkning: Anslagsmedel som tillförts räntekontot. -1 611 117-1 552 579 Utgående balans -159 534-100 183 Not 7. Kassa, bank, m m 2006 2005 Behållning räntekonto Riksgäldskontoret 538 061 491 184 Svenska Handelsbanken 140 5 101 SE-banken 51 703 65 585 Kontantkassa 158 191 Summa 590 062 562 061 Den ökade behållningen beror främst på den likvidmässiga effekten av icke uppnått takbelopp, ökade förskott och minskade fordringar. Dessa har tillsammans mer än kompenserat den minskade leverantörsskulden som huvudsakligen sammanhänger med förskottsbetalda hyror 2005. De faktorer som mest påverkat den kortsiktiga likviditeten (30 dagar) har varit och kommer att vara de månatliga personalkostnaderna (ca 138 000 tkr) samt kvartalsbetalningarna för hyrorna (93 000 tkr). Härtill kommer att KTH fungerar som värdinstitution för AlbaNova (tidigare SCFAB) och har att en gång per år (november) likvidmässigt betala hela hyran (ca 69 700 tkr). Någon uppdelning av behållningen på gruppen Anslagsmedel, Avgifter, Bidrag från annan statlig myndighet, Donationer, Övriga icke statliga bidrag samt Övriga medel låter sig icke göras för den typ av verksamhet som ett universitet utgör. KTH har enligt regleringsbrevet en räntekontokredit på 159 599 tkr. Not 8. Specifikation av myndighetskapitalet Verksamhetsgren Ingående Årets kapital- Summa myndigbalans förändring hetskapital Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev -2 316 3 354 1 038 Uppdragsverksamhet 4 675 1 343 6 018 Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskning och forskarutbildning 11 206 7 808 19 014 Uppdragsforskning 5 855 932 6 787 TOTALT 19 420 13 437 1) 32 857 *) varav KTH Holding AB 4 557 414 2) 4 971 1) Årets positiva kapitalförändring är främst ett resultat av ökad kostnadskontroll. 2) Något resultat för helåret 2006 föreligger inte före mars månad 2007. Beloppet avser resultat för 2005 samt justering för koncernbidrag mellan moderbolag och dotterbolag (400 tkr). Redovisningen ovan avser hela verksamheten där Uppdragsutbildning och Uppdragsforskning tillhör den avgiftsfinansierade verksamheten. Tabellen nedan gäller för den anslags- och bidragsfinansierade verksamheten. Redovisning av myndighetskapital m m Belopp A. Ackumulerat över- eller underskott 32 857 (årets och balanserad kapitalförändring) - del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten -12 805 - del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -4 971 - del som avser donationsmedel 0 Summa A efter justeringar 15 081 B. Årets totala kostnader 2 816 558 - del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten -126 281 - del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag -14 - del som avser donationsmedel 0 Summa B efter justeringar 2 690 263 A i procent av B. 0,56% Not 9. Avsättningar till pensioner 2006 2005 Ingående avsättning 24 414 28 013 Årets pensionskostnad 7 585 10 978 Årets pensionsutbetalningar -11 422-14 577 Utgående avsättning 20 577 24 414 Under denna post redovisas reserveringar för framtida åtaganden som myndigheten gjort i samband med att medarbetare avgått med pension före ordinarie pensionsålder. Not 10. Låneskuld i riksgälden KTH disponerar en låneram på 480 000 tkr i Riksgäldskontoret enligt regleringsbrev. 2006 2005 Ingående balans 377 741 429 790 Nyupptagna lån 36 156 67 911 Årets amorteringar -56 040-119 960 Summa 357 857 377 741 Not 11. Leverantörsskulder Minskningen av leverantörsskulder (111 mnkr) sammanhänger huvudsakligen med förskottsbetalda hyror 2005 som likvidförts först 2006. Not 12. Övriga skulder Under denna post redovisas bland annat personalens källskatt (36 mnkr), Koordinatorsmedel (50 mnkr) samt Fysikhuset-Albanova (26 mnkr), Not 13. Periodavgränsningsposter på skuldsidan Under denna post redovisas bland annat upplupna löner, upplupen semesterlöneskuld och andra upplupna kostnader samt oförbrukade bidrag och övriga förutbetalda intäkter. 2006 2005 Upplupna löner 1 763 7 978 Semesterlöneskuld 43 745 42 857 Övriga upplupna kostnader 27 855 32 253 Oförbrukade bidrag statliga 275 696 234 724 varav för transfereringar 5 340 8 244 Oförbrukade bidrag ej statliga 206 481 180 645 varav för transfereringar 2 757 1 198 Övriga förutbetalda intäkter 3 627 3 614 Summa 559 167 502 071 56

Väsentliga uppgifter Väsentliga uppgifter Enligt bilaga 43 till regeringsbeslut 2005-12-20, nr l:18 2006 2005 2004 2003 2002 Grundutbildning Antal HST inkl. uppdragsutbildning 12 359 12 890 12 852 12 436 11 664 - andel kvinnor 27% 27% 27% 28% 28% - andel män 73% 73% 73% 72% 72% Antal HPR inkl. uppdragsutbildning 10 294 10 278 10 212 10 049 9 889 Forskarutbildning Antal nyantagna doktorander 294 246 294 310 335 - andel kvinnor 29% 28% 31% 30% 33% - andel män 71% 72% 69% 70% 67% Antal doktorander totalt 10% aktvitet 1 700 1 817 1 910 1 916 1 850 - andel kvinnor 29% 29% 27% 27% 26% - andel män 71% 71% 73% 73% 74% Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 732 783 852 897 839 Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 49 59 60 33 25 Antal doktorsexamina 216 224 224 223 175 Antal licentiatexamina 180 177 195 163 156 Personal; lärare (1.) Antal lärare totalt (årsarb.) 736 731 722 722 732 - andel kvinnor 15% 15% 13% 13% 14% - andel män 85% 85% 87% 87% 86% Antal disputerade lärare totalt (årsarb.) 534 546 530 521 524 - andel kvinnor 12% 12% 10% 10% 11% - andel män 88% 88% 90% 90% 89% Antal professorer (årsarb.) 254 244 238 232 219 - andel kvinnor 7% 7% 7% 6% 7% - andel män 93% 93% 93% 94% 93% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 2 830 2 792 2 879 2 859 2 773 Grundutbildning 1 010 998 985 978 911 - andel anslag 87% 89% 89% 87% 87% - andel externa intäkter 13% 11% 11% 13% 13% Forskning och forskarutbildning 1 819 1 794 1 894 1 881 1 861 - andel anslag 37% 37% 34% 35% 34% - andel externa intäkter 63% 63% 66% 65% 66% Kostnader totalt (mnkr) 2 817 2 799 2 884 2 868 2 817 Andel personal 58% 57% 57% 57% 55% andel lokaler totalt 19% 19% 18% 18% 18% andel lokalkostnader exkl AlbaNova m m 17% 17% 17% 16% 17% Lokalkostnader (2.) per kvm (kr) 2 260 2 197 2 120 2 013 2 026 Lokalkostnader per kvm exkl. AlbaNova m m 1 948 1 918 1 868 1 775 1 813 Balansomslutning (mnkr), varav 1 226 1 315 1 211 1 142 1 183 - oförbrukade bidrag 482 415 405 371 402 - årets kapitalförändring 13-7 -6-11 -44 - myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 33 19 27 32 43 (1.) Definition enligt högskoleförordningen (2.) Enligt resultaträkningen 57

kths styrelse 2006 KTHs styrelse 2006 Ordför ande Cecilia Schelin Seidegård, f 1954 Filosofie doktor, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset Ledamot sedan 2004 Ledamot i: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle Karolinska Development AB Stockholm Care AB Södertörns utvecklingscentrum AB R e k to r Anders Flodström, f 1944 TeknD, professor i materialfysik Rektor fr o m 1998-11-01 Ledamot sedan 1998-11-01 Ledamot i: Arbetsgivarverket Räddningsverket Risö National Laboratory, Danmark STFI-Packforsk AB KTH Executive AB KTH Holding AB KTH International Education and Training AB Tom Tits Experiment AB Users Award AB Göran Gustafssons stiftelse Göran Collerts stiftelse Lars Erik Lundbergs Stiftelse för forskning och utbildning SIMI, Scandinavian International Management Institute SSES, Stockholm School of Entrepreneurship Stiftelsen Blanceflor Boncompagni-Ludovisi Stiftelsen Vetenskapsstaden Sverige Amerikastiftelsen Sweden Japan Foundation Stockholm 2009 Vadstena Akademien F ö r e t r ä da r e f ö r a l l m ä n n a i n t r ess e n Eivor Bucht, f 1943 Professor i landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet Ledamot sedan 2001 Ledamot i: Formas Ulf Dinkelspiel, f 1939 DHS, ambassadör, E. Öhman J:or AB Ledamot sedan 1995 Ordförande i: Föreningen Svenskar i Världen Stiftelsen Sverige i Europa Landshypotek AB Springtime AB Ledamot i: E. Öhman J:or AB Nordnet AB Premiefinans AB ICC Sweden Bockholmen AB Ångpanneföreningen Christer Erlandsson, f 1946 Ombudsman Ledamot sedan 1982 med uppehåll hösten 1994 och våren 1995 Carin Götblad, f 1956 Länspolismästare Stockholms län Ledamot sedan 2006 Ledamot i: Ungdomsstyrelsen (t.o.m. 060630) Utvecklingsrådet RPS Lars Pettersson, f 1954 Verkställande direktör och koncernchef Sandvik AB Ledamot sedan 2005 Ledamot i: Sandvik AB Skanska AB Teknikföretagen Thomas Sandell, f 1959 Arkitekt SAR, SIR Sandell Sandberg Arkitekter AB Ledamot sedan 2005 Ledamot i: Sandell Sandberg Arkitekter AB Anna Holtblad AB Grow Partner AB Grow AB Jan Uddenfeldt, f 1950 TeknD, direktör Telefonaktiebolaget LM Ericsson Ledamot sedan 2001 Ledamot i: Stiftelsen för Strategisk forskning (SSF) Electrum Foundation Företr ädare för verksamheten Lars Kloo, f 1961 Professor i kemi Ledamot sedan 2004 Bengt Lindberg, f 1954 Professor i produktionssystem Ledamot sedan 2004 Ordförande i: IVAs industriforskargrupp Vice ordförande IVA avd I Ledamot i: Swedish Machine tool and cutting tool Manufacturers Association Stiftelsen Arbors Minnesfond SSES, Stockholm School of Entrepreneurship Stockholm Innovation and Growth AB, STING Lena Mårtensson, f 1944 Professor i industriell arbetsvetenskap Ledamot sedan 2004 Ledamot i: Statens Kärnkraftsinspektions forskningsnämnd Stiftelsen för Strategisk Forskning, ProViking Vinnova, Komplexa sammansatta produkter LM Konsult AB Företr ädare för studenterna: Rickard Frithiof, f 1980 Kårordförande 2006-07-01 2007-06-30 Ledamot 2006-07-01 2007-06-30 Odd Runevall, f 1981 Kårordförande 2004-07-01 2005-06-30 Ledamot 2004-07-01 2006-06-30 Ledamot i: Nymot AB Olof Somell, f 1979 Kårordförande 2005-07 01 2006-06-30 Ledamot 2005-07-01 2007-06-30 Daniel Westlén, f 1976 Ledamot 2005-07-01 2007-06-30 F ö r e t r ä da r e f ö r d e fackliga o rg a n i sat i o n e r n a (m e d n ä rva ro - o ch y t t r a n d e r ät t ) Ann Fylkner, f 1946 Forskningsingenjör (SACO) Inger Bergman, f 1946 Handläggare (ST-KTH) Jan Johansson, f 1942 Ingenjör (SEKO) 58

kths styrelse 2006 A rvo d e n m e d m e r a till h ö gsko l a n s l e d n i n g Enligt 7 kap. 2 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten i årsredovisningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en av ledamöterna i myndighetens styrelse, de ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen, och de ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen. För dessa personer ska myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Samtliga nedan angivna ersättningar avser kalenderåret 2006 och redovisas exklusive sociala avgifter. Med undantag för forskarstuderande med doktorandanställning utgår inte styrelsearvode till personal anställd vid KTH. Studeranderepresentanterna inom den grundläggande högskoleutbildningen har beslutat avstå från sina styrelsearvoden och låtit ersättningarna oavkortat gå till Tekniska Högskolans Studentkår (THS). Ordför ande Cecilia Schelin Seidegård, styrelsearvode 66 000 R e k to r Anders Flodström, lön och kostnadsersättning 1 204 686 A l l m ä n r e presenta n t e r Eivor Bucht, styrelsearvode 28 000 Ulf Dinkelspiel, styrelsearvode 28 000 Christer Erlandsson, styrelsearvode 28 000 Carin Götblad, styrelsearvode 28 000 Lars Pettersson, styrelsearvode 28 000 Thomas Sandell, styrelsearvode 28 000 Jan Uddenfeldt, styrelsearvode 28 000 L är arrepresentanter Lars Kloo, lön och kostnadsersättning 686 065 Bengt Lindberg, lön och kostnadsersättning 863 188 Lena Mårtensson, lön och kostnadsersättning 648 030 Studer anderepresentanter Daniel Westlén, styrelsearvode, lön och kostnadsersättning 369 647 Odd Runevall, lön och kostnadsersättning 49 291 Universitetsst yrelsen avger härmed årsredovisning för 2006 Stockholm den 19 februari 2007 Cecilia Schelin Seidegård, ordförande Carin Götblad Rolf Sandström Anders Flodström, rektor Lars Pettersson Lena Mårtensson Eivor Bucht Jan Uddenfeldt Rickard Frithiof Ulf Dinkelspiel Thomas Sandell Olof Somell Christer Erlandsson Henrik Alfredsson Daniel Westlén 59

l i cen t i at U P P S AT SER Licentiatuppsatser Licentiatexamen utfärdad under 2006 M at e m at i k Numerisk analys Karlsson, Jesper Pontryagin Approximations for Optimal Design Kupiainen, Marco LES for Compressible Turbulent and Reactive Flows Loubenets, Alexi A New Finite Element Method for Elliptic Interface Problems Motamed, Mohammad Phase Space Methods for Computing Creeping Rays Olsson, Elin Mass Conserving Simulations of Two Phase Flow Optimeringslära och systemteori Albinsson, Christelle Modelling the Moisture Content of Multi-Ply Paperboard in the Paper Machine Drying Section K e m i Kemi Aldaeus, Fredrik New Concepts for Dielectrophoretic Separations and Dielectric Measurements of Bioparticles Hossain, Mohammad Mohsin Effects of HCO3- and Ionic Strength on the Oxidation and Dissolution of UO2 Larsson, Rikard Reversible Sulfur Reactions in Pre-Equilibrated and Catalytic Self-Screening Dynamic Combinatorial Chemistry Protocols Roth, Olivia Physical and Chemical Aspects of Radiation Induced Oxidative Dissolution of UO2 Sandin, Karin Calcium Phosphate Precipitation in Blood Serum Model Solutions I n f o r m at i o n steknik Data- och systemvetenskap Boström, Gustav Simplifying Development of Secure Software Aspects and Agile Methods Juell-Skielse, Gustaf ERP Adoption in Small and Medium Sized Enterprises Datalogi Aktug, Irem State Space Representation for Verification of Open Systems Hjorth, Johannes Information Processing in the Striatum A Computational Study Palbom, Anna On Approximating Asymmetric TSP and Related Problems Svantesson, Anna Mathematical Modelling and Analysis of the Pyrosequencing Reaction System Reglerteknik Barenthin, Märta On Input Design in System Identification for Control Strandemar, Katrin On Objective Measures for Ride Comfort Evaluation Sundvall, Paul Mobile Robot Fault Detection Using Multiple Localization Modules Teleinformatik Eklöf, Martin Fault-Tolerance in HLA-Based Distributed Simulations Ulriksson, Jenny Consistency Management in Collaborative Modeling and Simulation Telekommunikation Andersson, Tomas On Error Robust Source Coding with Image Coding Applications Bao, Lei Source-Channel Coding for Closed-Loop Control Johansson, Björn Distributed Resource Allocation in Networked Systems using Decomposition Techniques Johansson, Klas Cost Efficient Provisioning of Wireless Access Kim, Thanh Tung Quantized Feedback for Slow Fading Channels Li, Wei Towards a Person-Centric Context Aware System Mowlér, Marc On Reconfigurable MEMS Antennas and Coupling Matrix Estimation Resch, Barbara On Prosodic Modification of Speech Vernersson, Niklas Source-Channel Coding for Wireless Networks Byggandets informationsteknologi Löfgren, Alexander Mobile Computing and Project Communication Mixing Oil and Water? Medieteknik och grafisk produktion Bjurstedt, Anders The European Publication Printing Industry. An Industry in Profound Changes Mejtoft, Thomas Strategies in the Digital Printing Value System Människa-datorinteraktion Winberg, Fredrik Auditory Direct Manipulation for Blind Computer Users Radiosystemteknik Bria, Aurelian Hybrid Cellular-Broadcasting Infrastructure Systems Teknisk fysik Fysik Adamsson, Carl Measurements on Film Flow Rate in Heated Tubes with Various Axial Power Distributions Chilo Hurtado, Jose Filtering and Extracting Features from Infrasound Data Hadinia, Baharak In-beam Study of 106Te and 107Te Using the Recoil Decay Tagging Technique Hellström, Jonas Novel Materials for Yb and Er-Yb Doped Microship Lasers Hofverberg, Petter Imaging the High Energy Cosmic Ray Sky Karlsson, Niklas Parametric Model for Astrophysical Proton-Proton Interactions Lagerstedt, Christina Simulation of Radiation Damage in Fe and FeCr Menmuir, Sheena Visible Spectroscopy as a Sensitive Diagnostic Tool for Fusion Plasmas Valastyán, Iván Applications of Tomographic Imaging in Nuclear Medicine Vall llosera, Gemma Fluorescence Properties of Trendy Molecules Studied with Synchrotron Radiation Westlén, Daniel Transmutation of Nuclear Waste in Gas-Cooled Sub- Critical Reactors Wildner, Elena H M Controlling Accelerator Beams for Physics Experiments Österdahl, Fabian Ionization of Molecules at the CRYRING Facility Teoretisk fysik Hallnäs, Martin Exactly Solved Quantum Many-Body Systems in one Dimension 60

l i cen t i at U P P S AT SER E l e k t roteknik, e l e k t ro n i k o ch f oto n i k Elektroniksystemkonstruktion Nilsson, Erland Exploring Trade-offs between Latency and Throughput in the Nostrum Network on Chip Elektrotekniska system Meier, Stephan Novel Voltage Source Converter based HVDC Transmission System for Offshore Wind Farms Fasta tillståndets elektronik Lee, Hyung-Seok High Power Bipolar Junction Transistors in Silicon Carbide Palmgren, Pål Initial Stages of Metal- and Organic-Semiconductor Interface Formation K e m i t e k n i k Industriellt miljöskydd Forsberg, Anna Environmental Assessment of the Urban Environment Development and First Application of the Environmental Load Profile for Hammarby Sjöstad Pappers- och massateknologi Anderson Åvitsland, Grete Edgewise Liquid Penetration in Paper Influence of Surface Chemistry and Paper Structure Danielsson, Sverker Xylan Reactions in Kraft Cooking and their Influence on Paper Sheet Properties Enarsson, Lars-Erik Polyelectrolyte Adsorption on Oppositely Charged Surfaces Conformation and Adsorption Kinetics Lingström, Rikard Formation and Properties of Polyelectrolyte Multilayers on Wood Fibres: Influence on Paper Strength and Fibre Wettability Majtnerová, Andrea On the Structure of Residual Lignin in Kraft Pulping Tufvesson, Helena The Mechanisms of Edge Wicking in Retortable Paperboard Pappersteknik Steffner, Olle Strukturförändringar hos papper några effekter av kalandrering och bestrykning Polymerteknologi Hartman, Jonas Hemicellulose as Barrier Material Johansson, Katarina Fatty Acid Methyl Esters as Reactive Diluents in Solvent- Borne Thermally Cured Coil-Coatings Källrot, Martina Covalent Surface Modification of Degradable Polymers for Increased Biocompatibility Nordqvist, David Biodegradable Nanocomposite Films Based on Amylopectin and Chitosan Odelius, Karin Design of Polyester Architectures and Porous Scaffolds Plikk, Peter Porous Degradable Polyester Scaffolds Srivastava, Rajiv Novel Methods to Synthesize Aliphatic Polyesters of Vivid Architectures Kemiteknik Garcia, Indiana Removal of Natural Organic Matter by Enhanced Coagulation in Nicaragua Lindmark, Susanne The Role of Absorption Cooling for Reaching Sustainable Energy Systems Nassos, Stylianos Nanomaterials for Membranes and Catalysts Nordgreen, Thomas Metallic Iron: Potential to Function as Tar Breakdown Catalyst in Waste Gasification Nylén, Linda Critical Potential and Oxygen Evolution of the Chlorate Anode Randström, Sara Characterisation of Materials for Use in the Molten Carbonate Fuel Cell Vernersson, Thomas Mass Transport in Proton Conducting Membranes for the Direct Methanol Fuel Cell B i oteknik Bioteknologi Bondesson, Laban Microscopic Views of Drug Solubility Kula, Mathias Elastic and Inelastic Electron Tunneling in Molecular Devices Mbwele, Lydia Ambakisye Microbial Phosphorus Removal in Waste Stabilisation Pond Wastewater Treatment Systems Oprea, Corneliu Ioan Theoretical Calculations of Heavy Atom Effects in Magnetic Resonance Spectroscopy Rajangam, Alex Selvanayagam Functional Genomics of Wood Degradation and Biosynthesis Råvik, Mattias Influence of Escherichia Coli Feedstock Properties on the Performance of Primary Protein Purification Su, Wenyong First Pinciples Study of Molecular Electronic Devices Velichkova, Polina Yordanova Modeling of Methyl Transfer Reactions in S-Adenosyl- L-Methionine Dependent Enzymes Teknisk mek anik Strömningsmekanik Ahlman, Daniel A Study of Turbulence and Scalar Mixing in a Wall-Jet Using Direct Numerical Simulation Lin, Yuan Numerical Modeling of Dielectrophoresis Marstorp, Linus Subgrid-Scale Modelling for Large-Eddy Simulation Including Scalar Mixing in Rotating Turbulent Shear Flows Örlü, Ramis Experimental Study of Passive Scalar Mixing in Swirling Jet Flows Maskinkonstruktion Sjöstedt, Carl-Johan On the Modular Modelling for Dynamical Simulation with Application to Fluid Systems Söderberg, Anders On Interface Modeling with Emphasis on Friction Flygteknik Crippa, Simone Accurate Physical and Numerical Modeling of Complex Vortex Phenomena over Delta Wings Jacobsen, Marianne Real Time Drag Minimization Pettersson, Kalle Scaling Techniques Using CFD and Wind Tunnel Measurements for use in Aircraft Design Fordonsteknik Juhlin, Magnus A Study on Crosswind Sensitivity of Buses Byggnadsstatik Andrén, Peter Development and Results of the Swedish Road Deflection Tester Gårdstam, Johannes Simulation of Mechanical Joining for Automotive Applications Heintz, Sofia Muscular Forces from Static Optimization Ljubimova, Daria Numerical Modelling of the Human Eye Accommodation 61

l i cen t i at U P P S AT SER Energiteknik Chen, Yang Novel Cycles Using Carbon Dioxide as Working Fluid New Ways to Utilise Energy from Low-Grade Heat Sources Hägg, Cecilia Ice Slurry as Secondary Fluid in Refrigeration Systems Fundamentals and Applications in Supermarkets Phdungsilp, Aumnad Energy Analysis for Sustainable Mega-Cities Hållfasthetslära Barsoum, Imad Ductile Failure and Rupture Mechanisms in Combined Tension and Shear Dahlberg, Johan A Numerical and Experimental Investigation on Surface and Sub-Surface Initiation of Contact Fatigue Cracks at Cylindrical Contacts Jelagin, Denis On Hertzian Contact and Fracture at Finite Friction Norberg, Sven Prediction of the Fatigue Limit Accuracy of Post- Processing Methods Wredenberg, Fredrik Experimental and Numerical Analysis of Scratching of Homogeneous Materials Lättkonstruktioner Barsoum, Zuheir Residual Stress Analysis and Fatigue of Welded Structures Ljungdahl, Jonas Structure and Properties of Vasa Oak Modén, Carl Transverse Anisotropy in Softwoods Modelling and Experiments Mekanik Eliasson, Veronica On Focusing of Strong Shock Waves Inagaki, Kenta Mechanical Models for Electrical Cables Teknisk akustik Ducret, Fabrice Studies of Sound Generation and Propagation in Flow Ducts Fraggstedt, Martin Power Dissipation in Car Tyres Guastavino, Remi Elastic and Acoustic Characterisation of Porous Layered System Henriksson, Mats Analysis of Dynamic Transmission Error and Noise from a Two-Stage Gearbox José Garcia, Maria Engineering Rubber Bushing Stiffness Formulas Including Dynamic Amplitude Dependence Poznic, Milan Interaction between Ultrasonic Waves and Nonlinear Cracks and Interfaces Rämmal, Hans Method for Modelling and Characterization of In-duct Sources Teknisk materialvetensk ap Korrosionslära Midander, Klara Metal Release from Powder Particles in Synthetic Biological Media Sandberg, Jan Corrosion - Induced Release of Zinc and Copper in Marine Environments Materialkemi Li, Shanghua Engineering Nanomaterials for Enhanced Functionality Materialvetenskap Jedenmalm, Anneli Assessment of Acetabular Cup Wear with Computed Tomography and Influence of Surface Roughness on Wear of Materials for Hip Prostheses Kjellqvist, Lina Studies of Steel/Slag Equilibria using Computational Thermodynamics Lissel, Linda Modeling the Microstructural Evolution during Hot Working of C-Mn and of Nb microalloyed Steels using a Physically Based Model Olupot, Peter Wilberforce Assessment of Ceramic Raw Materials in Uganda for Electrical Porcelain Riljak, Stanislav Numerical Simulation of Shape Rolling Metallurgisk processvetenskap Björklund, Johan A Study of Slag-Steel- Inclusion Interaction During Ladle Treatment Hansén, Thorbjörn LSHR, The Liquid Sampling Hot Rolling Method for Macro Inclusion Assessment Wikström, Patrik A Study of Surface Temperature and Heat Flux Estimations in Heating Processes by Solving an Inverse Heat Conduction Problem Sa m h ä l l s byggnadsteknik o ch a r k i t e k t u r Jord- och bergmekanik Johansson, Fredrik Stability Analyses of Large Structures Founded on Rock An Introductory Study Lucian, Charles Geotechnical Aspects of Buildings on Expansive Soils in Kibaha, Tanzania: Preliminary Study Tidlund, Mats Management of Geotechnical Risks in Infrastructure Projects: An Introductory Study With, Christoffer Validation of Two Models for Prediction of Train Induced Ground Vibrations Brobyggnad Enckell, Merit Structural Health Monitoring using Modern Sensor Technology Long-Term Monitoring of the New Årsta Railway Bridge Johansson, Anders Impregnation of Concrete Structures Transportation and Fixation of Moisture in Water Repellent Treated Concrete Mattsson, Hans-Åke Funktionsentreprenad brounderhåll. En pilotstudie i Uppsala län Wiberg, Johan Bridge Monitoring to Allow for Reliable Dynamic FE Modelling A Case Study of the New Årsta Railway Bridge Grundvattenkemi Haile, Estifanos Groundwater Chemistry and Recharge Rate in Crystalline Rocks: Case Study from the Eritrean Highland Geodesi Andersson, Johan Vium Undifferenced GPS for Deformation Monitoring Reshetyuk, Yuriy Investigation and Calibration of Pulsed Time-of-flight Terrestrial Laser Scanners Arkitektur Andersson, Jonas Rum för äldre om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom Bergström, Charlotta Safety and Sustainability in the Community Planning Process Odlinge, Anna Form i marginalen. Hybridisering av autonomi och kontext 62

l i cen t i at U P P S AT SER Industriell teknik och ekonomi Industriell arbetsvetenskap Hemphälä, Jens Exploring Sustainable Work Systems: An Interactional Perspective on Learning and Organizing Industriell produktion Holmström, Patrik Modelling Manufacturing Systems Capability Larsson, Mattias Manufacturing System Data Management and Development towards a STEP Compliant Reference Model for Manufacturing Tilert, Dan Development of Techniques for Measurements of Shock Wave Response and Moisture Content in Granite Tjärnberg, Niklas Congruence between Product Strategy and Manufacturing Strategy A Framework for Collaborative Development Zhang, Zhongkai Enhancing Damping Capacity of Large Aluminium Plates in Milling by Dynamic Vibration Absorber Yrkeskunnande och teknologi Hoberg, Christer Komplexitetsmax Filosofi Clausen Mork, Jonas Is It Safe? Safety Factor Reasoning in Policy-Making under Uncertainty Edvardsson, Karin How To Set Rational Environmental Goals: Theory and Applications Wikman Svahn, Per Ethical Aspects of Radiation Protection Infrastruktur Lundberg, Sofia Godskunders värderingar av faktorer som har betydelse på transportmarknaden Moberg, Åsa Environmental Systems Analysis Tools for Decisionmaking Sundberg, Marcus Spatial Computable General Equilibrium Modeling Static and Dynamic Approaches Weingaertner Kohlscheen, Carina Analysing Synergies between Urbanization and Sustainable Development Developing a Draft Theory Through Historical Pilot Studies Fastighetsekonomi Blomé Svensson, Gunnar Kundnära organisation och serviceutveckling i bostadsföretag Lindqvist, Sylwia Transaktionsprocess och transaktionskostnader för småhusfastigheter: En internationell jämförelse Lindqvist, Ted Marknad kontra hierarki: En kvasiexperimentell utvärdering av modeller för fastighetshantering i offentlig sektor Företagsekonomi Mankert, Charlotta The Black-Litterman Model Mathematical and Behavioral Finance Approaches Towards its Use in Practice Skeppström, Kirlna Radon in Groundwater Influencing Factors and Prediction Methodology for a Swedish Environment Mark- och vattenteknik Gut, Luiza Assessment of a Partial Nitritation/Anammox System For Nitrogen Removal Hallberg, Magnus Suspended Solids and Metals in Highway Runoff Implications for Treatment Systems Koyama, Tomofumi Numerical Modelling of Fluid Flow and Particle Transport in Rock Fractures during Shear Teknikhistoria Sjunnesson, Helene Papper av lump. Studier av kontinuitet och förändring i nordisk pappersindustri från 1600-tal till 1900-tal Grill, Kalle Anti-paternalism Hayenhjelm, Madeleine Trust, Risk, and Vulnerability: Towards a Philosophy of Risk Communication Hedfors, Eva The reading of Ludwik Fleck Sources and Context Hermansson-Järvenpää, Hélène Ethical Aspects of Risk Management Teknik och social för ändring Teknik och Hälsa Eriksson, Magnus Haptic and Visual Simulation of a Material Cutting Process, A Study Focused on Bone Surgery and the Use of Simulators for Education and Training Stenberg, Mattias Concept Design and In Vitro Evaluation of a Novel Dynamic Displacement Ventricular Assist Device Levin, Rikard Uncertainty in Risk Assessment Möller, Niklas Safety and Decision-making Nihlén Fahlquist, Jessica Moral Responsibility in Traffic Safety and Public Health Palm, Elin Ethical Aspects of Workplace Surveillance Rosencrantz, Holger Goal-setting and Goal-achieving in Transport policy Övriga teknikvetensk aper Mark- och vattenresurslära Nilsson, Susanna The Role and Use of Information in Transboundary Water Management Olsson, Susanna Environmental Assessment of Municipal Solid Waste Incinerator Bottom Ash in Road Constructions Persson, Kjell Integrated Geophysical Geochemical Methods for Archaeological Prospecting 63

d o k to r s av h a n d l i n g a r Doktorsavhandlingar Doktorsexamen utfärdad under 2006 M at e m at i k Matematik Bergström, Jonas Point Counts and the Cohomology of Moduli Spaces of Curves Sandberg, Mattias Approximation of Optimally Controlled Ordinary and Partial Differential Equations Numerisk analys Appelö, Daniel Absorbing Layers and Non-Reflecting Boundary Conditions for Wave Propagation Problems Sefi, Sandy Computational Electromagnetics: Software Development and High Frequency Modelling of Surface Currents on Perfect Conductors Optimeringslära och systemteori Bortolin, Gianantonio Modelling and Grey-Box Identification of Curl and Twist in Paperboard Manufacturing K e m i Organisk kemi Langlet, Abraham Nitration of Oxo-Pyrimidines and Oxo-Imidazoles Kemi Ekeroth, Ella Radiation Induced Oxidative Dissolution of UO2 Eriksson, Carina Isolation, Synthesis and Structure-Activity Relationships of Antifeedants against the Pine Weevil, Hylobius Abietis Halthur, Tobias Multilayer Structures for Biomaterial Applications Biomacromolecule-based Coatings Iouchmanov, Pavel NMR Studies of Colloidal Systems in and out of Equilibrium Isaksson, Dan Lipase-catalysed Reactions of Terpenoids Formation of Hemiacetal Esters Resolution of Cryptone and its Transformation to Cadinenes Nordstierna, Lars Molecular Association Studied by NMR Spectroscopy Redeby, Theres Improved Techniques for Protein analysis focusing on Membrane Proteins and Hydrophobic Peptides Rentzhog, Maria Water-Based Flexographic Printing on Polymer-Coated Board Stiernstedt, Johanna Interactions of Cellulose and Model Surfaces Strand, Daniel Methods for Asymmetric Olefination Reactions; Development and Application to Natural Product Synthesis Theander, Katarina Studies of Surfactant Behaviour and Model Surfaces Relevant to Flotation Deinking Voltaire, Joakim Ink Film Splitting Acoustics in Offset Printing Zalubovskis, Raivis Flexibility - A Tool for Chirality Control in Asymmetric Catalysis I n f o r m at i o n steknik Data- och systemvetenskap Svensson, Harald Developing Support for Agile and Plan-Driven Methods Wrigstad, Tobias Ownership-Based Alias Management Zdravkovic, Jelena Process Integration for the Extended Enterprise Datalogi Fahlcrantz, Carl-Magnus On the Evaluation of Print Mottle Folkesson, John Simultaneous Localization and Mapping with Robots Johansson, Christopher An Attractor Memory Model of Neocortex Johansson, Ronnie Large-Scale Information Acquisition for Data and Information Fusion Rehn, Martin Aspects of Memory and Representation in Cortical Computation Sjöbergh, Jonas Language Technology for the Lazy Avoiding Work by Using Statistics and Machine Learning Wallenius, Klas Generic Support for Decision-Making in Effects-Based Management of Operations Wikström, Douglas On the Security of Mix-Nets and Hierarchical Group Signatures Reglerteknik Mosskull, Henrik Robust Control of an Induction Motor Drive Speranzon, Alberto Coordination, Consensus and Communication in Multi- Robot Control Systems Telekommunikation Dán, György Internet Video Transmission Grancharov, Volodya Human Perception in Speech Processing Hidell, Markus Decentralized Modular Router Architectures Signalbehandling Fahlberg Lundin, Henrik Characterization and Correction of Analog-to-Digital Converters Nygren, Ingemar Terrain Navigation for Underwater Vehicles Medieteknik och grafisk produktion Andersson, Mats Allestädes närvarande kunskap. Om webbplatser som informativt stöd Cepaité, Asta Medieproducenter och mediekonsumenter i otakt? Människa-datorinteraktion Moen, Jin KinAesthetic Movement Interaction Designing for the Pleasure of Motion Normark, Maria Work and Technology Use in Centers of Coordination Reflections on the Relationship between Situated Practice and Artifact Design Radiosystemteknik Al-Askary, Omar Coding and Iterative Decoding of Concatenated Multilevel Codes for the Rayleigh Fading Channel Queseth, Olav Coexistence and Competition in Unlicensed Spectrum Teknisk fysik Akustisk signalbehandling Nilsson, Mattias Entropy and Speech Fysik Bergenius Gavler, Sara Counting Calories - Studies of Energy Loss in a Segmented Calorimeter Bjurshagen, Stefan Diode-Pumped Rare-Earth-Doped Quasi-Three-Level Lasers Bornefalk, Hans Computer Aided Detection and Novel Mammography Imaging Techniques Corlevi, Silvia Quantum Effects in Nanoscale Josephson Junction Circuits Ersmark, Tore Geant4 Monte Carlo Simulations of the International Space Station Radiation Environment 64

d o k to r s av h a n d l i n g a r Fragemann, Anna Optical Parametric Amplification with Periodically Poled KTiOPO4 Grilli, Simonetta Ferroelectric Domain Engineering and Characterization for Photonic Applications Hirohashi, Junji Characterization of Domain Switching and Optical Damage Properties in Ferroelectrics Holmberg, Anders Nanofabrication of Zone Plate Optics for Compact Soft X-Ray Microscopy Karlgren, Daniel Nuclear Structure Aspects of Proton and Alpha Particle Decay Larson, Jonas Extended Jaynes-Cummings Models in Cavity QED Lundqvist, Johan The Anticoincidence Systems of the PAMELA Satellite Experiment Design of the Data Acquisition System and Performance Studies Melero Garcia, Emilio Synchrotron Radiation Spectroscopy of Molecular Dynamics Beyond the Valence Shell Otendal, Mikael A Compact High-Brightness Liquid-Metal-Jet X-Ray Source Rundqvist, Jonas Nanometer Scale Protein Templates for Bionanotechnology Applications Seltborg, Per Source Efficiency and High-Energy Neutronics in Accelerator-Driven Systems Siegert, Jörg Carrier Dynamics in Semiconductor Quantum Dots Stollberg, Heide Compact Soft X-Ray Microscopy: Image Processing and Instrumentation Talamo, Alberto Advanced in-core Fuel Cycles for the Gas Turbine- Modular Helium Reactor Tiihonen, Mikael Spectral Management in Quasi-Phase-Matched Parametric Devices Urech, Mattias Spin-Dependant Transport in Lateral Nano-Devices Based on Magnetic Tunnel Junctions Walter, Jochen Pulse and Hold Switching Current Readout of Superconducting Quantum Circuits Fysikalisk elektroteknik Collier, Andrew VLF and ULF Waves Associated with Magnetospheric Substorms Shafiq, Mohammad Test Charge Response of a Dusty Plasma with Grain Size Distribution and Charging Dynamics Yadykin, Dmitriy Resistive Wall Mode Stability and Control in the Reversed Field Pinch Tal- och musikkommunikation Dahl, Sofia On the Beat: Human Movement and Timing in Production and Perception of Music Jande, Per-Anders Modelling Phone-Level Pronunciation in Discourse Context Salvi, Giampiero Mining Speech Sounds Machine Learning Methods for Automatic Speech Recognition and Analysis Öster, Anne-Marie Computer-Based Speech Therapy Using Visual Feedback with Focus on Children with Profound Hearing Impairments E l e k t roteknik, e l e k t ro n i k o ch f oto n i k Elektroniksystemkonstruktion Michielsen, Wim VCOs for Future Generations of Wireless Radio Transceivers Shen, Meigen Concurrent Chip and Package Design for Radio and Mixed-Signal Systems Sun, Yiran Generalized Bandpass Sampling Receivers for Software Defined Radio Teoretisk elektroteknik Cai, Yangjian Propagation of Some Coherent and Partially Coherent Laser Beams Uduwawala, Disala A Comprehensive Study of Resistor-Loaded Planar Dipole Antennas for Ground Penetrating Radar Applications Fotonik Liu, Liu Design, Fabrication, and Characterization of Nano- Photonic Components Based on Silicon and Plasmonic Material. Ljunggren, Daniel Entanglement in Quantum Communication Elektriska maskiner och drivsystem Chatelet, Sylvain Dynamic Analysis of a Novel Electromagnetic Transducer for Hybrid Vehicle and Experimental Verification Elektrotekniska system Mugala, Gavita High Frequency Characteristics of Medium Voltage XLPE Power Cables Persson, Jonas Bandwidth-reduced Linear Models of Non-continuous Power System Components Samaranayake, Lilantha Distributed Control of Electric Drive Systems via Ethernet Wass, Torbjörn Studies of High-Temperature Superconducting Tapes and their Application in Power Apparatus Ållebrand, Björn On SiCJFET Converters: Components, Gate-Drives and Main-Circuit Considerations Fasta tillståndets elektronik Dejanovic, Slavko Manufacture and Characterization of Elastic Interconnection Microstructures in Silicone Elastomer. Juhasz, Robert Silicon Nanowires, Nanopillars and Quantum Dots: Fabrication and Characterization Von Haartman, Martin Low-Frequency Noise Characterization, Evaluation and Modeling of Advanced Si- and SiGe-Based CMOS Transistors Industriella informations- och styrsystem Eriksson, Mikael Procurement of Complex Technical Systems Strategies for Successful Projects Johansson, Erik Assessment of Enterprise Information Security How to Make it Credible and Efficient Lilliesköld, Joakim Managing Complex Industrial Projects A Comparision Between Holistic Models Lindström, Åsa Using Architectural Principles to Make the IT-Strategy Come True Nordström, Lars Use of the CIM Framework for Data Management in Maintenance of Electricity Distrubution Networks Wärja, Mathias Maintenance Management of Complex Industrial Systems K e m i t e k n i k Industriellt miljöskydd Assefa, Getachew On Sustainability Assessment of Technical Systems Experience from Systems Analysis with the ORWARE and EcoEffect Tools 65

d o k to r s av h a n d l i n g a r Pappers- och massateknik Sjödahl, Ragnar Some Aspects on the Effects of Dissolved Wood Components in Kraft Pulping Christiernin, Maria Composition of Lignin in Outer Cell-Wall Layers Eriksson, Malin The Influence of Molecular Adhesion on Paper Strength Sevastyanova, Olena On the Importance of Oxidizable Structures in Bleached Kraft Pulps Polymerteknologi Andronova, Natalia Bioresorbable Copolymers with Tailored Properties: Innovative Materials for Soft Tissue Engineering Azhdar, Bruska Novel Technique to Improve High-Velocity Cold Compaction Processing of Polymer Powders and Polymer-Based Nanocomposite High Performance Components Nuñez Calzado, Eugenia Crystallization in Molecularly Constrained Polymer Structures Approaching the Unsolved Problems in Polymer Crystallization Nyström, Andreas Dendrimers and Dendronized Polymers Synthesis and Characterization Strandberg, Clara Long-Term Properties of Polyethylene Films Efficiency of a Natural Antioxidant Ståhlberg, Daniel Thermoset Polymers and Coatings Subjected to High Compressive Loads Kemiteknik Birgersson, Henrik Development and Assessment of Regeneration Methods for Commercial Automotive Three-Way Catalysts Nylén, Ulf Ring-opening Catalysts for Cetane Improvement of Diesel Fuels Sparr, Mari Modelling and Experimental Investigation of the Porous Nickel Anode in the Molten Carbonate Fuel Cell Ståhl, Marie Process Modeling of Semibatch Reaction Crystallization Zuleta Cueto, Marcelo Electrochemical and Ion Transport Characterisation of a Nanoporous Carbon Derived from SiC B i oteknik Bioteknik Hammarström, Martin Protein Production and Purification in Structural Genomics Hedhammar, My Strategies for Facilitated Protein Recovery after Recombinant Production in Escherichia Coli Hedin, Eva Lipase-Lipid Interactions Studied by Site-Directed Labeling and Biological Spectroscopy Kallas, Åsa Heterologous Expression, Characterization and Applications of Carbohydrate Active Enzymes and Binding Modules Larsdotter, Karin Microalgae for Phosphorus Removal from Wastewater in a Nordic Climate Lendel, Christofer Molecular Principles of Protein Stability and Protein- Protein Interactions Lindskog, Eva Physiology and Productivity of Serum-Free Spodoptera Frugiperda Sf9 Insect Cell Cultures Lindskog, Mats Computational Analyses of Biological Sequences Applications to Antibody-based Proteomics and Gene Family Characterization Renberg, Björn Fluorescence-based Ligand Assays for Protein Detection Using Affibody Affinity Proteins Svensson, Marie The Temperature-Limited Fed-Batch Technique for Control of Escherichia Coli Cultures Bioteknologi Fernandes Guimaraes, Freddy X-Ray Spectroscopy of Molecules Driven by Strong Infrared Fields Kimberg, Victor Pulse Propagation in Nonlinear Media and Photonic Crystals Käller, Max Arrayed Identification of DNA Signatures Minkov, Ivaylo Nuclear Dynamics in X-ray Absorption and Raman Scattering Spens, Erika Development of a Protein-free Fed-batch Process for NSo Cells: Studies on Regulation of Proliferation Teljatnik, Lyudmila Density Functional Studies of EPR and NMR Parameters of Paramagnetic Systems Teknisk mek anik Strömningsmekanik Danielsson, Carl-Ola Electropermutation Assisted by Ion-Exchange Textile Removal of Nitrate from Drinking Water Facciolo, Luca A Study on Axially Rotating Pipe and Swirling Jet Flows Grundestam, Olof Modelling and Simulation of Turbulence Subject to System Rotation Herbst, Astrid Numerical Studies of Turbulent and Separated Flows Hoepffner, Jerôme Stability and Control of Shear Flows Subject to Stochastic Excitations Hällqvist, Thomas Large Eddy Simulation of Impinging Jets with Heat Transfer Ipek, Nulifer Mathematical Modelling and Experimental Studies of the Electrolytic Pickling of Stainless Steel Levin, Ori Numerical Studies of Transition in Wall-Bounded Flows Medici, Davide Experimental Studies of Wind Turbine Wakes Power Optimisation and Meandering Mårtensson, Gustaf Analysis of Laminar and Turbulent Flows with Turbomachinery, Biotechnology and Biomechanical Applications Törnblom, Olle Experimental and Computational Studies of Turbulent Separating Internal Flows Maskinkonstruktion El-Khoury, Jad A Model Management and Integration Platform for Mechatronics Product Development Grimheden, Martin Mechatronics Engineering Education Ingvast, Johan Quadruped Robot Control and Variable Leg Transmissions Larses, Ola Architecting and Modeling Automotive Embedded Systems Risberg, Per Describing the Auto-Ignition Quality of Fuels in HCCI Engines Ölundh Sandström, Gunilla Modernising Ecodesign Ecodesign for Innovative Solutions Flygteknik Eller, David On an Efficient Method for Time-Domain Computational Aeroelasticity Jirasek, Adam Vortex Generator Modeling and its Application to Optimal Control of Airflow in Inlet 66

d o k to r s av h a n d l i n g a r Melin, Tomas Multidisciplinary Design in Aeronautics, Enhanced by Simulation-Experiment Synergy Järnvägsteknik Sundström, Jerker Difficulties to Read and Write Under Lateral Vibration Exposure Contextual Studies of Train Passengers Ride Comfort Betongbyggnad Billberg, Peter Form Pressure Generated by Self-Compacting Concrete Influence of Thixotropy and Structural Behaviour at Rest Masanja, Daniel Foam Concrete as a Structural Material Energiteknik Bohdanowicz, Paulina Responsible Resource Management in Hotels - Attitudes, Indicators, Tools and Strategies Green, Jeffrey Controlling Forced Response of a High Pressure Turbine Blade Pridasawas, Wimolsiri Solar-Driven Refrigeration Systems with Focus on the Ejector Cycle Rubensdörffer, Frank Numerical and Experimental Investigations of Design Parameters Defining Gas Turbine Nozzle Guide Vane Endwall Heat Transfer Zanki Alujevic, Vlasta Energy Use and Environmental Impact from Hotels on the Adriatic Coast in Croatia - Current Status and Future Possibilities for HVAC Systems Hållfasthetslära Dahlin, Peter Growth of Fatigue Cracks Subjected to Non-Proportional Mode I and II Kulachenko, Artem Mechanics of Paper Webs in Printing Press Applications Neagu, Cristian Hygroelastic Behaviour of Wood-Fibre Based Materials on the Composite, Fibre and Ultrastructural Level Olasz, Lorant Residual Stresses and Strains in Cross-Linked Polyethylene Power Cable Insulation Petersson, Kaj The Inclined Double Notch Shear Test for Determination of Interlaminar Shear Properties of Composite Laminates Lättkonstruktioner Edgren, Fredrik Physically Based Engineering Models for NCF Composites Teknisk akustik Backström, Daniel Vibration of Sandwich Beams Blom, Peter Magneto-Sensitive Rubber in the Audible Frequency Range Liu, Bilong Acoustical Characteristics of Aircraft Panels Torra Fernandez, Eric The Influence of Tyre Air Cavities on Vehicle Acoustics Teknisk materialvetensk ap Korrosionslära Anghel, Clara Modified Oxygen and Hydrogen Transport in Zr-based Oxides Materialens processteknologi Eliasson, Anders Liquid Phase Sintering of W-Ni-Fe Composites Initial Melt Penetration, Agglomerate Separation and Particle Interaction Magnusson, Lena On the Nucleation and Inoculation of Metals Åberg, Jonas On the Experimental Determination of Damping of Metals and Calculation of Thermal Stresses in Solidifying Shells Materialkemi Uheida, Abdusalam Selective Separation of Metal Ions by Solvent Extraction, Liquid Membranes and Magnetic Nanoparticles Materialvetenskap Bratberg, Johan Phase Equilibria and Thermodynamic Properties of High Alloy Tool Steels Theoretical and Experimental Approach Jerlerud Pérez, Rosa E Thermodynamic Database for Zirconium Alloys Metallurgisk processvetenskap Abdul Abas, Riad Experimental Studies of the Thermal Diffusivities Concerning Some Industrially Important Systems Gustavsson, Joel Reactions in the Lower Part of the Blast Furnace with Focus on Silicon Rafidi, Nabil Thermodynamic Aspects and Heat Transfer Characteristics of HiTAC Furnaces with Regenerators Zhang, Zuotai Synthesis and Characterization of MgAION - BN Refractories Tillämpad materialteknologi Sieurin, Henrik Fracture Toughness Properties of Duplex Stainless Steels Sa m h ä l l s byggnadsteknik o ch a r k i t e k t u r Teknisk geologi Al Ajmi, Adel Wellbore Stability Analysis Based on a New True-Triaxial Failure Criterion Inomhusklimat Cehlin, Mathias Visualization of Air Flow, Temperature and Concentration Indoors Whole-Field Measuring Methods and CFD Wigö, Hans Technique and Human Perception of Intermittent Air Velocity Variation Vattenvårdsteknik Cheng, Hua Hydrodynamic Control of Retention in Heterogeneous Aquifers and Fractured Rock Lindgren, Georg Physical Process Effects on Catchment-Scale Pollutant Transport-Attenuation, Coastal Loading and Abatement Efficiency Fotogrammetri och geoinformatik Demsar, Urska Data Mining of Geospatial Data: Combining Visual and Automatic Methods Geodesi Kiamehr, Ramin Precise Gravimetric Geoid Model for Iran Based on GRACE and SRTM Data and the Least-Squares Modification of Stokes Formula with Some Geodynamic Interpretations Arkitektur Berg, Samuel History of Reinforced Concrete to 1950; the Development of the Composite in Properties, Computation Models and Safety Botta, Marina Towards Sustainable Renovation Three Research Projects Zimm, Malin Losing the Plot - Architecture and Narrativity in Fin-de- Siécle Media Cultures Arkitekturhistoria Günther, Stefan Kallicismens interiörer. Inredningskonst och arkitekturprofiler från Vitruvius till Tessin Lyckman, Kerstin Historiska oljefärger i arkitektur och restaurering Byggvetenskap Edwards, Ylva Influence of Waxes on Bitumen and Asphalt Concrete Mixture Performance 67

d o k to r s av h a n d l i n g a r Industriell teknik och ekonomi Industriell arbetsvetenskap Fatollahzadeh, Kianoush A Laboratory Vehicle Mock-Up Research Work on Truck Driver s Selected Seat Position and Posture. A Mathematical Model Approach with Respect to Anthropometry, Body Landmark Locations and Discomfort Åteg, Mattias Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete Utvecklingsprocesser inom verkstadsindustrin Industriell produktion Clausson, Leif C Business Innovation by utilizing Engineering Design Theory and Methodology Kenger, Patrik Module Property Verification A Method to Plan and Perform Verifications in Modular Architectures Mårtensson, Pär Design decisions and Co-Operative Development of Manufacturing Systems Rashid, Amir On Passive and Active Control of Machining System Dynamics Analysis and Implementation Tesfamariam Semere, Daniel Configuration Design of a High Performance and Responsive Manufacturing System Modeling and Evaluation Yrkeskunnande och teknologi Backlund, Göran Om ungefärligheten i ingenjörsarbete Hellgren Havemose, Karin Konsten att uppfinna hjulet två gånger Om uppfinnandets teknik och estetik Ratkic, Adrian Dialogseminariets forskningsmiljö Industriell ekonomi och organisation Karrbom Gustavsson, Tina Det tillfälligas praktik -om möten och småprat som organiserande mekanismer i anläggningsprojekt Mouwitz, Lars Matematik och bildning berättelse, gräns, tystnad Filosofi Persson, Anders Workplace Ethics Some Practical and Foundational Problems Gren, Ana Isabel Exploring Typologies, Densities, and Spatial Qualities. The Case of Low-Income Housing in South Africa Jonsson, Daniel Situations of Opportunity for Infrasystems Understanding and Pursuing Change Towards Environmental Sustainability Infrastruktur och samhällsplanering Bushra, Elghazali Burhan Eltayeb Urban Intensification in Metropolitan Khartoum: Influential Factors, Benefits and Applicability Elfors, Susanna Environmental Research as a Tool for Change Umaru, Bagampadde Investigations on Moisture Damage-Related Behaviour of Bituminous Materials Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation Unger, Carina Industrialised House Building a Fundamental Change or Business as Usual? Fastighetsekonomi Kayuza, Hidaya Real Property Taxation in Tanzania An Investigation on Implementation and Taxpayer Perceptions Fastighetsteknik Bucht, Martin Markanknutna gemensamma nyttigheter. En analysmodell för byggande, underhåll, användning och finansiering Teknik och social för ändring Teknik och Hälsa Rylander, Anna Making Sense of Knowledge Work Övriga teknikvetensk aper Mark- och vattenresurslära Jansson, Christer Urban Microclimate and Surface Hydrometeorological Processes Teknikhistoria Lundström, Brita Grundat 1876: Historia och företagsidentitet inom Ericsson Infrastruktur Börjesson, Maria Issues in Urban Travel Demand Modelling: ICT Implications and Trip Timing Choice Eliufoo, Harriet Knowledge Creation and Transfer in Construction Organisations in Tanzania 68

Produktion: Universitetsförvaltningen, KTH. Layout och original: B Adolfsson Design / Agnes Stenqvist. Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna, mars 2007. Foto: Cypak AB, European Space Agency, Håkan Lindgren, Jann Lepka, Jens Lasthein, Johnér Bildbyrå, Jörgen Brennicke, Linda Andersson, Scania, Svenska Ostindiska Companiet AB ISBN-nr: 978-91-7178-591-6

KTH, SE-100 44 Stockholm. Tel 08-790 60 00. Fax 08-790 65 00. www.kth.se