Eksjö kommun 2014-06-11 Kommunstyrelsens styrkort BUS Handläggare: Katarina Norén Utvecklingsledare Barn- och ungdomssektorn Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 För att tydliggöra de olika nivåernas ansvar så har framgångsfaktorer delats upp mellan huvudmannen/barn- och ungdomschef, rektor, förskolechef och pedagogen. En framgångsfaktor för hög måluppfyllelse som framkommit i forskning är att det finns en tydlig uppdrags och rollfördelning i de olika ledningsnivåerna nämnd, förvaltningsledning och förskolechef/rektorer. I detta exempel har huvudmannens och sektorsledningens ansvar satts ihop eftersom det endast är huvudmannen som har ett uttalat ansvar i skollagen men i praktiken delegeras verkställigheten till sektorschef. Framgångsfaktorerna kan göras om till mål (utvecklingsområde) i chefskontrakten. Framgångsfaktorerna är bla framtagna med stöd av Skolverkets allmänna råd och Skolinspektionens bedömningsgrunder. Förklaringar på resultat ok, bra resultat på rätt väg, ej i mål negativ utveckling Man kan använda talen till delmål Vissa frågor mäts via enkäter med 4 svarsalternativ: Stämmer helt och stämmer ganska bra(positiva, når målet) Stämmer ganska dåligt. Stämmer inte alls (negativa, når ej målet). Förskolans resultat tas från föräldraenkäten. Grundskolans resultat tas från kunskapsuppföljning och skolenkäten. Från styrkort till chefskontrakt: Ett förslag är att varje nivå analyserar med vilken kvalitet man arbetat med de olika framgångsfaktorerna och identifierar sedan enhetens utvecklingsområden. Dessa formuleras till mål och handlingsplan i chefskontrakten för nästkommande läsår. Förslag till beslut: Att Barn- och ungdomsutskottet föreslår kommunstyrelsen att fastställa Styrkortsmålen för Barn och ungdomssektorn. och framgångsfaktorerna för huvudman och sektorsledning.
Processperspektiv Perspektiv Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 Barn- och ungdomssektorns verksamhetsidé: Alla barn och ungdomar känner lust att lära, är medskapande i sitt lärande och upplever lärandet meningsfullt. Utfall Mätning Mål Resultat Framgångsfaktorer 2014 Redovisas i utskottet med analys och handlingsplan/ Chefskontrakt Okt och april Alla enheter har ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till att verksamhetens kvalitet utvecklas så att de nationella målen uppfylls. Full behovstäckning inom barnomsorgen. Huvudmannen och sektorsledningen ansvarar för att: Skapa strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. Avvakta KS beslut Förskolechefen/ rektor ansvarar för att: Skapa strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. Ser till att utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling ligger till grund för utveckling av utbildningen. Avvakta KS beslut Pedagogen ansvarar för att: Analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Identifiera utvecklingsområden i den egna undervisningen. Utvärdera i vilken mån de bedömningsformer som används är ändamålsenliga
Brukarperspektiv Fsk 97% 96% 86,1% Förskolans och skolans enkät i april Stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra Antal anmälnings -ärenden till barn och elevombud et, BEO Alla barn och elever känner sig trygga i förskolan/familjedaghemmen och skolan. fsk 99 96-98 95 99 96-98 95 99 96-98 95 anm BEO 0 1 2 Ha nolltolerans mot kränkningar och arbeta systematiskt främjande, förebyggande och åtgärdande för att skapa en trygg arbetsmiljö. Följa upp barnens och elevernas upplevelser av trygghet. Rutiner finns för att följa upp anmälda kränkningar. Se till att åtgärder sätts in vid behov. Ha nolltolerans mot kränkningar och arbeta systematiskt främjande, förebyggande och åtgärdande för att skapa en trygg arbetsmiljö. Se till att likabehandlingsplanen är levande och används i det dagliga arbetet. Skapa en positiv atmosfär Bemöta eleverna med respekt och få dem att känna att de blir sedda, hörda och betrodda. Ha nolltolerans mot kränkningar och arbeta systematiskt främjande, förebyggande och åtgärdande för att skapa en trygg arbetsmiljö. Skapa och upprätthålla goda relationer till elever och mellan elever. Skapa en positiv atmosfär Bemöta eleverna med respekt och få dem att känna att de blir sedda, hörda och betrodda. Delvis Kvalitetsredovisning Förskolan/familjedaghemmen ger barnen förutsättningar för utveckling och lärande genom att pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i den dagliga verksamheten. Helt Delvis Inte alls Det finns en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de olika förskoleenheterna, såsom - Upptagningsområdernas socioekonomiska karaktär - Barnens ålder - Personalens kompetens - Lokalernas och utemiljöns utformning - Barn med annat modersmål än svenska - Barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling - Barngruppernas sammansättning och storlek Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till ständig förbättring och utveckling av verksamheten. Ge barnen förutsättningar till lek, utveckling och lärande. Utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen och behov. Uppmuntra barnen att ta egna initiativ och eget ansvar. Förskolans/familjedaghemme ns miljö, både inomhus och utomhus, ska vara utmanande för lek och lärande.
72% 29 % Skolenkät Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. 85 73-84 72 55 42-54 41 Se till att det finns likvärdiga förutsättningar i form av: Lokaler Teknikutrustning Läromedel Kompetensutveckling personalresurser Se till att undervisningen innehåll och genomförande är meningsfull, relevant och intresseskapande för eleverna. Stimulera och leda det kollegiala lärandet så att lärarna kan dela goda exempel mellan sig. Undervisningen ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar- Vad? Var? Med vem? Hur? När? Varför? Hur länge? Sedan? Engagemang- Visa intresse för både ämnet och eleven Skapa utrymme för kreativitet och spontanitet. Anpassa undervisning till eleverna i gruppen Fsk 80% 75% Åk 9 41 % Alla barn och elever har inflytande över arbetssätt i utbildningen. Fsk 90 82-89 81 85 76-84 75 55 42-54 41 Skapa forum där barn- och elever ges möjlighet att ha inflytande över utbildningen. Skapa rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i såväl planeringen som utvärderingen av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt och att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Variera undervisningen Utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att barnen och eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen. Låta barn och elever komma till tals. Genuint intresserad och nyfiken vad barn och elever har att säga
81 % Åk 9 59 % Skolenkät Alla elever upplever studiero på lektionerna 90 86-89 85 70 64-69 63 Genomföra kompetensutveckling för att stödja ledarskapet i klassrummet. Erbjuda handledning från elevhälsan. Kontinuerligt följa upp arbetsron på samtliga skolor. Sätta in åtgärder. Verka för ett gemensamt förhållningssätt- Skolans personal uppträder enigt när det gäller att upprätthålla skolans ordningsregler. Följa upp studieron och sätta in åtgärder. Upprätthålla studiero. Alla lektioner har en tydlig struktur som ger svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? Rapportera till rektor om studieron är bristande.
2013 Åk 6 Åk 9 72,8 % Åk 6 209 Åk 9 204,9 89,1% Alla elever i åk 6 och åk 9 ska uppnå minst betyget E i alla ämnen. Meritvärdet ska vara 215 åk 6 och åk 9 hos både pojkar och flickor Alla eleverna på gymnasiet ska erhålla gymnasieexamen efter tre år. Åk 6 90 74-89 73 åk 9 90 74-89 73 åk 6 och åk 9 215 206-214 205 Gy 94 91-93 90 Resursfördelningssystem har som mål att: Skolorna i Eksjö kommun är likvärdiga med samma goda förutsättningar för att eleverna ska nå målen. Följa upp att alla elever får det stöd de behöver oavsett skola den går på. Avlasta rektorerna på arbetsuppgifter som inte hör till det pedagogiska ledarskapet Ge lärare förutsättningar att planera och utveckla undervisningen. 23 elever per klass riktmärke Inrätta karriärtjänster. Organisera så att goda exempel sprids mellan skolorna. Skapa förutsättningar för kontinuitet i personalgruppen; Öka den ordinarie personalen på förskolan, flexibel planering, genomtänkt tjänstledighetspolicy. Tillhandahålla attraktiva program på gymnasiet. Har god kunskap om det dagliga arbetet i skolan. Arbeta för att främja elevernas kunskapsutveckling Följa upp resultat för att kunna ge rätt stöd till elever och pedagoger. Se till att arbetssätt förändras om eleverna inte uppnår kunskapskraven. Utveckla den digitala lärmiljön. Se till att personal får kompetensutveckling i digitala verktyg. Organisera för tidiga insatser Skapa rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Skapa förutsättningar för kollegialt lärande med fokus på elevens lärande och utveckling. Organisera för största möjliga lärarkontinuitet. All tjänstledighet planeras och beviljas av förskolechef/rektor Ha en trygg stödjande och uppmuntrande lärmiljö Individanpassa, variera och utmana i undervisningen Se till att elever med behov av stöd under lektionen får sådant. Använda visuellt stöd för att ge information Vara tydlig i mål, innehåll och struktur i undervisningen Ha höga förväntningar på eleverna. Följa upp, återkoppla och reflektera över lärandet Alla pedagoger är språkutvecklare. Använda digitala verktyg och Edwise/ It s learning i planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. En central organisation som möter upp nyanlända ver.
Brukarperspektiv DLS genomförs i februari Uppföljning i juni för elever med Stanine 1-3 Alla elever ska kunna läsa när de slutar Åk 2 Stanine 7-9 4-6 3 Prioritera tidiga insatser i internbudgeten. Kommunen har en gemensam plan för läsoch skrivutveckling. Arbeta för att införa en läskultur från förskolan och uppåt. Följa upp läsutvecklingen genom DLS. Sprida goda exempel mellan skolorna. Organisera för att läs- och skrivundervisningen genomförs av lärare som har kompetens inom området. Tidiga insatser, vid behov 2 pedagoger i klassrummet. Ha ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan och skolan som leder till god läsförmåga och läsförståelse. Arbetar formativt med läsutveckling. Utvecklar elevernas läsförståelse, med hjälp av lässtrategier Alla skolor har tillgång till ett skolbibliotek som stödjer och stimulerar elevernas lärande. 2013 Åk 2 88% Åk 6 95% Kunskapsuppföljning Alla barn ska kunna* simma åk 3 *Balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Alla barn ska kunna* simma i Åk 6 *Simma 200 m varav 50 m i ryggläge åk 3 och åk 6 100 96-99 95 Samarbete med folkbiblioteket med syftet att främja språkutveckling och inspirera till läsning. Obligatorisk simundervisning för alla elever i åk 2. Regelbunden simträning för alla elever. Erbjuda extrasim för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven Samarbeta med simhallens personal för att eleverna ska få den simundervisning de har rätt till.
Ekonomi perspektiv Medarbetar perspektiv processperspektiv Kvalitetsredovisning Fritidshemmens pedagogiska uppdrag är synliggjort i verksamheten. Helt Delvis Inte alls Följa upp fritidshemmens arbete i den årliga kvalitetsredovisningen. Tillse att fritidshemmen har resurser för att uppfylla det pedagogiska uppdraget. Organisera verksamheten så att fritidspedagogerna ges förutsättningar att planera undervisningen. Skapa förutsättningar för och stödja fritidspedagogerna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner för dokumentation Genom pedagogiska planeringar tydliggörs fritidshemmens arbete för att nå målen i läroplanen. Gemensamma styrkortsmål för hela förvaltningen Vartannat år Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i medarbetarundersökningen God arbetsgivare Halvår, Vartannat år Frisktal: Minst 75% av medarbetarna ska ha 5 eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12 månaderna. Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 % Chefsindexmål minst 64 i medarbetarundersökningen God arbetsmiljö Gott ledarskap God arbetsmiljö Gott ledarskap Halvår 90% förståelse för ekonomiska samband bland budgetansvariga. 90% förtroende för ekonomiska styrprocesser bland budgetansvariga Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser bland alla medarbetare Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser bland alla medarbetare Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser bland alla medarbetare
Halvår 90% köptrohet mot ramavtal Ramavtalstrohet Ramavtalstrohet Ramavtalstrohet Halvår 0 % i budgetavvikelse Inom tilldelad ram skapa största möjliga värde för pengarna Inom tilldelad ram skapa största möjliga värde för pengarna Inom tilldelad ram skapa största möjliga värde för pengarna