räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder eller pengar på bankkonto. På aktiemarknaden är samtidigt svängningarna stora och risken hög. Av den anledningen har många investerare sökt placeringsalternativ med högre avkastningspotential än traditionella räntebärande placeringar, till en lägre marknadsrisk än aktiemarknaden. Eftersom företagsobligationer är svårtillgängliga för privata investerare har en ny sparform uppstått på den svenska marknaden. Erik Penser Bankaktiebolag är nu stolta att som första oberoende arrangör lansera Räntebevis. varför räntebevis? Ett Räntebevis är på många sätt likt en företagsobligation. Investeraren tar en kreditrisk på underliggande bolag, och kan därför förvänta sig en högre avkastning än i ett traditionellt räntesparande, med en lägre marknadsrisk än en investering i enskilda aktier. Samtidigt som Räntebevisen liknar företagsobligationer på många sätt, är de betydligt mer tillgängliga för privata investerare. I denna broschyr förklarar vi den grundläggande terminologin kring ett Räntebevis, vilka faktorer och marknadsförutsättningar som styr dess avkastning, och varför det kan vara en attraktiv sparform för privata investerare. vad är en företagsobligation? När ett företag behöver tillgång till kapital kan ett alternativ vara att ge ut obligationer, och på så sätt låna kapital av marknaden under en viss löptid. Köparen av obligationen kompenseras för detta lån, och för den risk som ett lån innebär, genom regelbundna ränteutbetalningar. Ju högre risken bedöms vara i företaget, och ju svårare företaget har att låna pengar till förmånliga villkor på marknaden, desto högre ränta är det villigt att betala för lånet. Storleken på räntan beror även på obligationens löptid. Ju längre löptid, desto större är risken att företaget ska råka i betalningssvårighter, vilket innebär en högre ränta i placeringen. Den allra säkraste formen av obligationer i svenska kronor är statsobligationer, eftersom svenska staten står som garant då pengarna skall betalas tillbaka till investeraren vid löptidens slut. företagsobligation bra produkt, svår att investera i Även om företagsobligationer är en attraktiv sparform, är de svårtillgängliga för privatpersoner. De handlas normalt över telefon, och är ofta noterade i poster om minst 1 miljon kronor. I vissa fall är de noterade i utländsk valuta, vilket innebär att köparen av obligationen även är exponerad mot förändringar i valutakurser. räntebevis bra produkt, lätt att investera i Ett Räntebevis är en strukturerad produkt som tar tillvara på fördelarna med företagsobligationer, men som samtidigt är betydligt mer lättillgänglig för privatpersoner. På samma sätt som i en företagsobligation, tar köparen av ett Räntebevis en kreditrisk på det bolag som placeringen är kopplad till under produktens löptid. Med kreditrisk menas risken att bolaget inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden, och avkastningen i Räntebeviset baseras på hur stor kreditrisken

i det underliggande bolaget bedöms vara. Kreditrisken i bolaget gestaltar sig i form av risken för en kredithändelse, vilket beskrivs utförligare nedan. Ett Räntebevis har dock en rad fördelar i jämförelse med företagsobligationer. Det handlas i poster om 10 000 kr och är dessutom noterat på börsen, vilket innebär att investeraren kan sälja produkten under dess löptid, samt placera det i ISK, investeringssparkonto och kapitalförsäkring. Vidare är det noterat i svenska kronor. avkastningen i ett räntebevis Avkastningen i Räntebeviset utgörs av en årlig kupong som utbetalas kvartalsvis, och som består av den rörliga 3 mån STIBOR-räntan plus ett procentuellt fast tillägg som beror på kreditrisken i bolaget. Kreditrisk bedöms av oberoende kreditbedömningsinstitut där bolag med högre kreditrisk ges ett lägre betyg. Ett Räntebevis kopplat till ett bolag med lägre kreditbetyg ger under normala omständigheter ett högre fast tillägg utöver STIBOR-räntan. Vid löptidens slut återbetalas nominellt belopp, så länge företaget inte har drabbats av en kredithändelse. vad är en kredithändelse? Definitionen av en kredithändelse baseras på ett regelverk fastställt av ISDA, International Swaps and Derivatives Association. Följande händelser, som beskrivs utförligare i Räntebevisets slutliga villkor, utgör kredithändelser: Utebliven betalning Bolaget underlåter att i rätt tid erlägga betalning på finansiell skuld på minst 1 miljon amerikanska dollar. Rekonstruktion (omläggning av skulder) Bolaget omförhandlar villkoren avseende en finansiell skuld om minst motsvarande 10 miljoner amerikanska dollar till följd av försämrad kreditvärdighet eller minskad finansiell styrka. Insolvensförfarande Bolaget försätts i konkurs, träder i likvidation eller blir föremål för annat liknande förfarande. vad händer med investeringen om en kredithändelse inträffar? Det är emittenten som avgör huruvida en kredithändelse inträffat, baserat på ISDA:s regelverk. Om de finner att så har skett, upphör omedelbart ränteutbetalningarna för återstående löptid. Det nominella beloppet förloras, och vid löptidens slut återbetalas istället ett så kallat återvinningsbelopp till investeraren. I exemplet nedan infaller en kredithändelse tredje kvartalet år tre. Q1 Q2 Q3 Q4 År 1 Kupong alla kvartal År 2 Kupong alla kvartal År 3 Kredithändelse tredje kvartalet år tre År 4 Ingen kupong År 5 Ingen kupong + Återvinningsbelopp = Kupong = Ingen kupong hur bestäms återvinningsbeloppet? Återvinningsbeloppet fastställs i ett auktionsförfarande inom ramen för ISDA:s regelverk, och uppgår normalt till marknadsvärdet på det underliggande bolagets skuldförbindelser efter kredithändelsen. Med stor sannolikhet kommer återvinningsbeloppet att understiga det nominella beloppet, vilket

innebär att investeraren förlorar delar av sitt investerade kapital. Om återvinningsbeloppet fastställs till noll förloras hela det investerade kapitalet. Den stora variationen beror bland annat på hur allvarlig kredithändelse som skett, hur den påverkat företagets finansiella ställning, samt det allmänna klimatet på marknaden. varför avkastar ett räntebevis mer än motsvarande företagsobligation? Ett Räntebevis är inte utgivet av det företag som företaget är kopplat till, utan av en emittent (bank), likt andra strukturerade produkter. Till skillnad från en företagsobligation lånar alltså inte investeraren ut pengar till det underliggande bolaget. Då köparen av en strukturerad produkt även tar en kreditrisk på den emitterande banken, nås en högre årlig utbetalning än motsvarande företagsobligation. I de Räntebevis som Erik Penser Bankaktiebolag nu lanserar är den emitterande banken Société Général, med kreditbetyg A hos kreditbedömningsinstitutet Standard and Poor s (S&P) och A1 hos Moody s. vad är ett kreditbetyg? Kreditbedömningsinstitut gör regelbundna bedömningar av företags och staters finansiella ställning. Ett företag eller en stat med en stabil ekonomi ges ett högt kreditbetyg, enligt tabellen till höger. Kreditbetyg BBB eller bättre benämns Investment Grade, och dit hör bland annat Svenska Staten (AAA hos S&P i maj 2012), Vattenfall (A-) och Ericsson (BBB+). Företag med något lägre kreditbetyg benämns ofta High Yield. Dit hör bland annat Stora Enso Oyj (BB) och Stena Aktiebolag (BB+). Kreditbetyg Standard & Poor s Förklaring Jämförbar rating från Moody s INVESTMENT GRADE AAA Absolut högsta kvalitet Aaa AA Högsta kvalitet Aa A Hög kvalitet A BBB Ganska hög Baa HIGH YIELD BB Något spekulativt Ba B Spekulativt B CCC Klart spekulativt Caa CC Mycket spekulativt Ca C Nära betalningsinställelse C D Har ställt in betalningarna - Dessa kreditbetyg ger investerare vägledning om hur stor kreditrisken bedöms vara. De två mest kända instituten är Standard & Poor s och Moody s. vad är en credit default swap (cds)? Ett sätt att mäta kreditrisken i ett företag eller en stat, är att titta på kostnaden på dess Credit Default Swap. En CDS är ett finansiellt kontrakt som används för att skydda sig mot risken att ett företag eller en stat inte kan fullfölja sina finansiella åtaganden, inte helt olikt en försäkring. Kontraktet är en överenskommelse mellan två parter, där köparen 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 maj -08 maj -09 maj -10 CDS nivå för Stora Enso Oyj och Stena Aktiebolag Källa: Bloomberg LP Stena Aktiebolag maj -11 Stora Enso Oyj maj -12

av CDS:en kompenseras till 100 % av säljaren, om det underliggande bolaget inte skulle klara sina betalningsåtaganden eller gå i konkurs. Priset på kontraktet anger kostnaden för detta. Ju större risken bedöms vara i bolaget, desto dyrare är det att försäkra sig genom en CDS. I en förenklad värld skulle priset på en CDS kunna jämföras med en försäkringspremie. En CDS prissätts i baspunkter, det vill säga hundradelar av en procent. Ett pris på 1 000 innebär därför att försäkringen kostar 10 % av det totala beloppet varje år, eller 100 000 kronor för att försäkra 1 miljon investerade kronor. vad är 3 månaders stibor-ränta? Avkastningen i ett Räntebevis utgörs av 3 månaders STIBOR och ett fast procentuellt tillägg. På en fungerande finansiell marknad lånar bankerna pengar av varandra dagligen för att säkra sitt kapitalflöde. 6 5 4 3 2 1 STIBOR 0 maj -07 maj -08 maj -09 maj -10 maj -11 maj -12 Utvecklingen för 3 månaders STIBOR-ränta sedan maj 2007 Källa: Bloomberg LP Stockholm Interbank Offered Rate, ofta kallad STI- BOR-räntan eller marknadsräntan, är ett mått på hur hög räntan är på dessa lån. Varje dag anger ett antal utvalda banker verksamma på den svenska marknaden hur hög ränta de kräver för att låna ut pengar till varandra. Med undantag för den högsta och den lägsta observationen utgör snittet av dessa STIBOR-räntan. NASDAQ OMX sammanställer dagligen dessa räntor, med löptider från en dag upp till ett år. I mitten av maj 2012 låg 3 månaders STIBOR-räntan på 2,13 %. Under tider av stor turbulens och ekonomisk osäkerhet, som under finanskrisen 2008/09, kräver bankerna en högra ränta för att låna ut pengar till varandra. Av den anledningen kan STIBOR-räntan vara betydligt högre än Riksbankens reporänta. hur prisar ett räntebevis i andrahandsmarknaden? Den faktor som främst påverkar priset på ett Räntebevis i andrahandmarknaden är det underliggande bolagets CDS. Skulle CDS:en stiga i värde, innebär det att marknaden prisar in en större risk för kredithändelse, och priset på Räntebeviset faller därför. Skulle CDS:en däremot falla i värde, stiger priset på Räntebeviset. Dessutom beror värderingen på den emitterande bankens upplåningskostnad. Kvartalsvisa utbetalningar gör att priset i andrahandsmarknaden fluktuerar i mindre utsträckning än om dessa skulle ske årsvis.

högre avkastning än traditionellt räntesparande ränteutbetalning 4 gånger per år lägre marknadsrisk än aktiemarknaden börsnoterade; kan därför placeras i ips, investeringssparkonto och kapitalförsäkring handlas elektroniskt erbjuds i poster om 10 000 kronor handlas alltid i svenska kronor Erik Penser Bankaktiebolag Biblioteksgatan 9, Box 7405, 103 91 Stockholm Telefon: 08-463 80 00, info@penser.se, www.penser.se