DATAPRODUKTSPECIFIKATION Markanvändning/Marktäcke Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning/Marktäcke Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter
TING LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDS- UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2015/1356 VERSION Maria Andersson Markanvändning och marktäcke 2014-11-12 FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 2014-11-12 Grundversion framtagen Olov Johansson Den här Dataproduktspecifikationen version är ett delresultat från samverkansprojektet. Dokumentet visar på förslag och rekommendationer på förändringar. Under våren fortsätter arbetet i projektet med att ensa och testa dataproduktspecifikationena i alla teman vilket kan medföra förändringar i dokumenten. Projektet avslutas juni 2016 och vidare hantering och beslut av införande av resultaten kommer att ske i linjeverksamheter hos berörda parter, Lantmäteriet, kommuner m.fl.
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 1 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas dataproduktspecifikationer (DPS) för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta DPS:erna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. DPS:erna använder standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder och utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Dataproduktspecifikationen för Markanvändning/ Marktäcke är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. DPS:en innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver pågående markanvändning och marktäcke. Markanvändning enligt plan behandlas ej i denna DPS. Skillnaden mellan markanvändning och marktäcke kan exemplifieras med golfbana. Golfbana är en markanvändning men det sker på marktäcket Öppen mark. Markanvändning är inte en ytmässigt sett heltäckande datamängd och överlappande objekt kan förekomma. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd fråntaget vattenytor som beskrivs av dataprodukten Hydrografi. Dataproduktspecifikationen skildrar tillsammans med processbeskrivningen ett framtida scenario av temat Markanvändning/Marktäcke och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processbeskrivningen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). DPS:en avser de geodata om markanvändning och marktäcke som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar och tillhandahåller. Dataproduktens informationsmodell läses enklast ur avsnitt 5 som innehåller både en informationsmodell (grafisk beskrivning i UML, Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsmodellen. Både en informationsmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå specifikationens informationsmodell Informationsmodellen kan ses som en avgränsning av vilka naturliga företeelser som ingår i temat. Som ett komplement till denna avgränsning så finns i DPS:en även illustrationer av andra närliggande företeelser som identifierats i arbetet med DPS:en. I den mån de närliggande företeelserna omfattas av andra teman inom går detta att utläsa. I de fall de närliggande företeelserna inte omfattas av andra teman inom så är de dokumenterade och förslag på informationsansvariga aktörer pekas ut.
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 2 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Informationsmodellen och de kodlistor som används för de olika typerna av markanvändning och marktäcke är baserade på Lantmäteriets kodlistor, kommunala behov samt Inspire:s HILUCS-kodlista. Krav på dataprodukten uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av dataproduktspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i DPS:en. Deltagande i framtagandet av denna DPS har varit: Ida Brännäng (Eskilstuna kommun), Thomas Åkerholm (Lunds kommun), Matilda Sörell (Lantmäteriet), Jimmy Svensson (Lantmäteriet), Kerstin Johansson (Lantmäteriet), Inger Persson (Lantmäteriet) och Olov Johansson (Metria AB). Denna dataproduktspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se.
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 3 (90) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DATAPRODUKTSPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT 6 2.1 Information om dataproduktspecifikationen 6 2.1.1 Termer och definitioner 6 2.1.2 Förkortningar 10 2.2 Information om dataprodukten 11 3 DATAPRODUKTENS OMFATTNINGAR 12 3.1 Omfattning A - Hela dataprodukten 12 3.2 Delomfattning B - Markanvändning 13 3.2.1 Delomfattning B1 Markanvändning Lantmäteriet 13 3.2.2 Delomfattning B2 Markanvändning Kommun 14 3.3 Delomfattning C - Marktäcke 14 3.3.1 Delomfattning C1 Marktäcke Fullständig version 15 3.3.2 Delomfattning C2 Marktäcke Grundversion 15 3.3.3 Delomfattning C3 Marktäcke Förenklad grundversion 16 3.3.4 Delomfattning C4 Marktäcke Kommun 16 4 IDENTIFIERING 17 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 19 5.1 Beskrivande text 19 5.2 Informationsmodell 19 5.2.1 Beroenden till andra dataprodukter 1 5.2.2 Gemensamma objekttyper 1 5.2.2.1 SG_BasKlass 1 5.2.2.2 Geometrityper 4 5.2.2.3 Höjd och 3D 9 5.2.2.4 SG_Datamängd 10 5.2.3 Markanvändning/Marktäcke datamängd 11 5.2.4 Markanvändning 12 5.2.5 Marktäcke 13 5.2.6 Markslagsgräns 14 6 REFERENSSYSTEM 15 7 KVALITETSKRAV 18
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 4 (90) 7.1 Datakvalitet 18 8 METADATA 19 9 TILLHANDAHÅLLANDE 19 9.1 Leveransmedium 19 9.1.1 Leveransmedium WFS 19 9.1.2 Leveransmedium WMS 19 9.2 Leveransformat 20 9.2.1 Leveransformat GML 20 9.2.2 Leveransformat Bild (för WMS) 20 10 DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING 20 10.1 Datafångstkrav 21 10.1.1 Datafångstkrav för delomfattning A, B1, C, C1, C2 och C3 21 10.1.2 Datafångstkrav för delomfattning B1 och C4 22 10.2 Underhåll av data 22 10.2.1 Underhåll av data med delomfattning B1, C1, C2, C3 22 10.2.2 Underhåll av data med delomfattning B2 och C4 23 11 PRESENTATIONSREGLER 24 12 ÖVRIG INFORMATION 24 13 REFERENSER 24 14 BILAGOR 25 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsöverensstämmelse 25 14.2 Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller 26 14.3 Bilaga C. Fullständig informationsmodell 31 14.4 Bilaga D. Kodlistor 32 14.4.1 Bilaga D1. Kodlista markanvändning 32 14.4.2 Bilaga D2. Kodlista marktäcke 55 14.5 Bilaga E. Krav och rekommendationer 58 14.5.1 Krav 58 14.5.2 Rekommendationer 59
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 5 (90) 14.6 Bilaga F. Relationer till dataprodukter eller datamängder som ej omfattas av. 60 14.7 Bilaga G. Mappning av kodlistor till LM-data 61
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 6 (90) Styrgruppen 2014-11-12 1 Dataproduktspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam dataproduktspecifikation för pågående markanvändning och marktäcke som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. Dataproduktspecifikationen omfattar grundläggande geografiska data som tillsammans med andra data (beskrivna inom eller utanför ) ska kunna utgöra underlag för en baskarta. 2 Översikt 2.1 Information om dataproduktspecifikationen Titel Dataproduktspecifikation Markanvändning/ Marktäcke Datum 2014-12-16 Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post specifikationer@lm.se URL http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av data om markanvändning och marktäcke mellan kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av data om markanvändning och marktäcke avses geometrier med klassificering beskrivande befintlig markanvändning och marktäcke. 2.1.1 Termer och definitioner Termerna är uppdelade i två tabeller, den första beskriver termer från denna DPS och den andra innehåller generella termer som används i DPS:en. Objekttyper beskrivs i kapitel 5.2.2.1.1
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 7 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Källa om annan än anges inom parentes efter definition. Markanvändning/Marktäcke termer Term Markslagsgräns Markanvändning Marktäcke Beskrivning (och eventuella kommentarer) Skiljelinje mellan olika typer av marktäcke. Kommentar: Kallas även ägoslagsgräns. Ej heltäckande information som visar användning för ett markområde. Överlappande information kan förekomma. Kommentar: I denna DPS behandlas endast befintlig markanvändning, ej markanvändning enligt plan såsom detaljplan. Heltäckande ytskikt, (förutom vattenytor) som visar befintligt markslag. Generella termer Term Abstrakt objekttyp Abstraktion Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Beskrivning (och eventuella kommentarer) Objekttyp som inte själv kan ha några instanser Kommentar: Används ofta för att modelltekniskt undvika redundans av attributtyper genom att låta en abstrakt klass bära alla gemensamma attributtyper och associationer och därefter låta andra objekttyper ärva dem. Teoretisk konstruktion/tankeskapelse Avser vanligtvis representerande av en Företeelsetyp som en Objekttyp eller en Egenskap som en Attributtyp formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde Källa: SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 Samband mellan objekttyper Instans av Attributtyp Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Egenskap hos Objekt Kommentar: Representerar en eller flera Egenskaper hos en Företeelsetyp
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 8 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Exempel: Maxhöjd vid insamlingstillfälle Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Digitala data (storskaliga) som redovisar grundläggande förhållanden ovan mark, som är av gemensamt intresse för samhälls-byggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Vanligtvis grafisk beskrivning av uppträdande hos en avgränsad del av verkligheten utifrån ett visst syfte Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO 19123 definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. Regler för hur data ska struktureras och innehålla vid till exempel lagring eller utbyte Format i vilket attribut anges Kommentar: Olika datatyper har olika egenskaper och kan användas i olika typer av operationer Ej samma sak som stereotypen <<DataType>> i grafiska modelleringsnotationer Exempel: Textsträng Heltal Decimaltal Sanningstyp (Ja/Nej) Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan Exempel: Barr/Löv Art Höjd Solitärt träd Ett i verkligheten förekommande fenomen Kommentar: Kan vara ett ting eller en process. Kan vara ett naturligt eller konstgjort fenomen. Är en instans av en Företeelsetyp Exempel: Trädet utanför huset
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 9 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Företeelsetyp Informationsmodell Konceptuell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Metadata Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Värdelista Grupp av Företeelser med samma egenskaper Exempel: Träd En systemoberoende modell som beskriver, strukturerar och definierar den information som ska hanteras och vilka verksamhetsregler som ska gälla. Struktur för informationsinnehåll beskriven som objekttyper, sambandstyper och attributtyper. Föregås oftast av en begreppsmodell, för aktuellt verksamhets- och tillämpningsområde. Behöver vi definiera/beskriva? kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter Källa: HMK Ordlista detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått Källa: HMK Ordlista data som definierar och beskriver andra data Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå. Metadata används också för data som beskriver en tjänst. Instans av Objekttyp Kommentar: Representerar en individ i verkligheten Exempel: Ek id: 21 (Id är egentligen ett attribut men behövs för att identifiera just den ek vi avser) Abstraktion av Företeelsetyp Kommentar: Representation i datamängd (faktisk eller konceptuell) av en eller flera Företeelsetyper Grupp av Objekt med samma egenskaper Innehåller delmängd av Företeelsers egenskaper utvalda utifrån vad som är möjligt att beskrivas och som utifrån användningsfall identifierats vara betydelsefulla för syftet med abstraktionen. Exempel: Lövträd Vedartade växter En sammanställning av en informationsmodell i tabellform Uppräknade värden som en attributtyp kan anta
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 10 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Kodlista Värdemängd Värdeförråd 2.1.2 Förkortningar DGPS DPS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS HMK Nätverks-RTK OGC Differentiell GPS. Relativ GPS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GPSmottagare, som korrigerar sina mätningar. Dataproduktspecifikation European Petroleum Survey Group System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Geographic Markup Language Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/sv/om- Lantmateriet/Samverkan-med-andra/Handbok-imat--och-kartfragor-HMK/ Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RTK SWEREF 99 SWEREF 99 TM Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Swedish Reference Frame 1999. Svenskt tredimensionellt referenssystem Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Rikstäckande kartprojektion i svenskt tre-
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 11 (90) dimensionellt referenssystem SWEREF 99 XX XX UUID XML Swedish Reference Frame 1999. Svenskt tredimensionellt referenssystem, lokala projektionszoner Universal Unique IDentifier extensible Markup Language 2.2 Information om dataprodukten Namn Markanvändning/Marktäcke Förkortning - Beskrivning av innehåll Dataprodukten innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering och fastighetsbildning. Objekttyperna beskriver befintlig markanvändning (ej heltäckande, överlappande geometrier kan förekomma) och marktäcke (heltäckande förutom vatten, överlappande geometrier förekommer ej). För samhällsbyggnadsprocessen har lagakraftvunnen markanvändning enligt plan stor betydelse. Den omfattas inte av denna dataprodukt utan beskrivs i SS637040:2010, detaljplanestandarden, och i dpbl som utvecklas av Boverket och SKL. Utsträckning i tid och rum Syfte Hela Sverige Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke är en väl beskriven dataprodukt som rymmer data om befintlig markanvändning och marktäcke som behövs som underlag vid framförallt detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering. Tillsammans med andra dataprodukter ska markanvändning och marktäcke möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverk-samhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas.
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 12 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Datakällor Lantmäteriet samlar in och lagrar grunddata om markanvändning och marktäcke i skalområdet 1:10 000. Vid kommunal verksamhet som kräver detaljerad mätning samlar kommunerna in data om markanvändning och marktäcke. Data lagras i respektive kommuns egna databaser enligt kommunspecifika modeller. Produktionsprocesser Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del fotogrammetriska metoder med flygbilder vid insamling och ajourhållning. Vid krav på höjdvärde sker insamling med stereokartering i flygbilder. Utan krav på höjdvärde sker insamling med kartering i digitala ortofoton. Dataproduktion på kommunerna består av fotogrammetriska metoder och geodetsik mätning i fält. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna i större utsträckning utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov. Ajourhållning Lantmäteriet ajourhåller data periodiskt enligt bildförsörjningsprogrammet. Vid krav på höjdvärde sker ajourhållning med stereokartering i flygbilder. Utan krav på höjdvärde sker ajourhållning med kartering i digitala ortofoton. Flygfotografering sker med olika intervall i olika delar av landet. Vissa teman ajourhålls i samverkan med de myndigheter och organisationer som ansvarar för respektive informationsslag. På kommuner förekommer både periodisk ajourhållning och ajourhållning utifrån nyinsamling eller kontroll av data. 3 Dataproduktens omfattningar Detta kapitel beskriver hur dataprodukten kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Exempel på dessa aspekter kan vara att olika objekt kan ha olika krav på lägesosäkerhet eller aktualitet beroende på om de geografiskt befinner sig i tätort eller på landsbygd. Ett annat exempel är att objekt skapas och ajourhålls av olika organisationer med olika krav. Förutom hela datamängden har åtta delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. Delomfattningarna är gjorda av både geografisk/geometriska skäl och utifrån de organisationer och verksamheter som skapar data i de olika delomfattningarna. 3.1 Omfattning A - Hela dataprodukten
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 13 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning/Marktäcke (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Markanvändning/Marktäcke Datamängd beskrivande befintlig markanvändning och marktäcke. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Coverages - Ingående omfattningar Delomfattning B Delomfattning B1 Delomfattning B2 Delomfattning C Delomfattning C1 Delomfattning C2 Delomfattning C3 Delomfattning C4 3.2 Delomfattning B - Markanvändning Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Markanvändning Data om befintlig markanvändning Data förekommer över hela Sverige men är ej yttäckande Överordnad omfattning /Hela dataprodukten 3.2.1 Delomfattning B1 Markanvändning Lantmäteriet
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 14 (90) Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning Lantmäteriet (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Markanvändning Lantmäteriet Data om markanvändning som samlas in av Lantmäteriet. Data förekommer över hela Sverige men är ej yttäckande. Överordnad omfattning Markanvändning 3.2.2 Delomfattning B2 Markanvändning Kommun Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markanvändning Kommun (HMK Standardnivå 2) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Markanvändning Kommun Data om markanvändning som samlas in av kommunal verksamhet i samband med detaljplanering, fastighetsbildning eller bygglovshantering eller annan kommunal verksamhet. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige men är inte yttäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats Överordnad omfattning Markanvändning 3.3 Delomfattning C - Marktäcke Identifiering av omfattning Marktäcke (HMK Standardnivå 1)
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 15 (90) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Marktäcke Data om marktäcke. Data förekommer över hela Sverige. Vattenytor omfattas ej av denna DPS. Överordnad omfattning /Hela dataprodukten 3.3.1 Delomfattning C1 Marktäcke Fullständig version Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke fullständig version (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Marktäcke Fullständig version Data om marktäcke som samlas in av Lantmäteriet. Data förekommer inom de områden som omfattas av produktion av Fastighetskartan och Terrängkartan. Se Figur 1. Överordnad omfattning Marktäcke 3.3.2 Delomfattning C2 Marktäcke Grundversion Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke grundversion (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Marktäcke Grundversion Data om marktäcke som samlas in av Lantmäteriet. Data förekommer inom de områden av norra Sverige där Terrängkartans T5-version inte ges ut, förutom i fjällområden. Se Figur 1.
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 16 (90) Överordnad omfattning Marktäcke 3.3.3 Delomfattning C3 Marktäcke Förenklad grundversion Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke förenklad grundversion (HMK Standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Överordnad omfattning Marktäcke Förenklad grundversion Data om marktäcke som samlas in av Lantmäteriet. Data förekommer i fjällområden från Sälen i söder till Treriksröset i norr. Se Figur 1. Marktäcke 3.3.4 Delomfattning C4 Marktäcke Kommun Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Marktäcke Kommun (HMK Standardnivå 2) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Marktäcke Kommun Data om marktäcke som samlas in av kommunal verksamhet i samband med detaljplanering, fastighetsbildning eller bygglovshantering eller annan kommunal verksamhet. Utsträckning Överordnad omfattning Data förekommer över hela Sverige men är inte yttäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvisa fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats Marktäcke
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 17 (90) Figur 1. Lantmäteriets detaljeringsgrad av marktäckedata 4 Identifiering
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke 18 (90) Styrgruppen 2014-11-12 Titel Markanvändning/Marktäcke Alternativ titel Markanvändning/Marktäcke Produktnummer - Versionsnummer 0.8 Sammanfattning Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke innehåller utrymme för att beskriva befintlig markanvändning med olika detaljeringsnivåer samt marktäcke med olika detaljeringsnivåer. Markanvändning och marktäcke representeras med ytor eller med begränsningslinjer. Markanvändning är ej ytmässigt heltäckande och överlappande geometrier kan förekomma. Marktäcke är ytmässigt heltäckande representerat förutom där vatten förekommer, överlappande geometrier förekommer ej. Syfte Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke är en väl beskriven dataprodukt som rymmer data om befintlig markanvändning och marktäcke som behövs som underlag vid framförallt detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering. Tillsammans med andra dataprodukter ska markanvändning och marktäcke möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverk-samhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. Metod för rumslig representation 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen. Rumslig upplösning - Geografisk utsträck- Dataprodukten förekommer över hela Sverige.
LANTMÄTERIET Dataproduktspecifikation Markanvändning/Marktäcke Styrgruppen 2014-11-12 19 (90) ning Kompletterande information - 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke är uppbyggd av en enkel informationsmodell med tre objekttyper som representerar markanvändning, marktäcke och markslagsgränser. Markanvändningstyper och marktäcketyper finns i två hierarkiska kodlistor med två olika detaljeringsnivåer. Dessa kodlistor är baserade på Lantmäteriets data om marktäcke samt anläggningsområden och från kommunernas klassificering av markanvändning respektive marktäcke. Markanvändningskodlistan innehåller en mappning till Inspires HILUCS-kodlista (Hierarchical Inspire Land Use Classification System) som används i Inspire-temat Land Use. Typer av markslagsgränser anges enligt en kodlista utifrån kommunernas klassificering av markslagsgränser. I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i dataprodukten. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en objekttypskatalog. Objekttypskatalogen är inte utformad efter ISO 19110 Feature catalogue som ISO 19131 anger, utan istället skapad med fokus på enkelhet och läsbarhet. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan det sätt som dataproduktens innehåll är grafisk dokumenterat är med en informationsmodell. Informationsmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B för information om hur UML har använts i. 5.2 Informationsmodell Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i
Bilaga C. Fullständig informationsmodell. I avgränsandet av dataprodukten Markanvändning och Marktäcke så har företeelser identifierats som dataproduktens objekttyper har beroenden eller associationer till, men som inte omfattas av den. I Bilaga F. Relationer till dataprodukter eller datamängder som ej omfattas av. illustreras dessa företeelser samt eventuella aktörer ansvariga för dataprodukter som motsvarar dessa företeelser. En del av dessa företeelser omfattas av andra dataprodukter som utvecklas inom. I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för dataprodukten Markanvändning/Marktäcke och ej objekttyper från annan modell/standard även om dessa syns i figurerna med UML-diagram. Färgsättning av objekttyper görs enligt Figur 2.
TING LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDS- Bilaga G. Mappning av kodlistor till LM-data visar hur värden i kodlistorna i denna DPS kan mappas mot Lantmäteriets motsvarande data. class Färgsättning «FeatureType» Temagemensam objekttyp/klass «DataType» Temagemensam datatyp «codelist» Temagemensam kodlista «conceptual» Begrepp «FeatureTy... Egen Objekttyp/Klass «DataType» Egen datatyp «codelist» Egen kodlista Objekt «conceptual» Tema «FeatureTy... Importerad Objekttyp/klass «DataType» Importerad datatyp «codelist» Importerad kodlista Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna DPS. (Se kapitel 7.1, Nr. 1) Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna DPS. (Se kapitel 7.1, Nr. 1) Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. (Se kapitel 7.1, Nr. 2) Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter.
Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.2.1 Beroenden till andra dataprodukter class Markanvändning och marktäckedatamängd paketberoenden SG_GemensammaKlasser SG_MarkDetaljer (from SvenskGeoprocess) (from SvenskGeoprocess) ss637040 (from SvenskaStandarder) SG_Kommunikation (Väg/Järnväg) SG_MarkanvändningMarktäcke Land Use (from SvenskGeoprocess) (from SvenskGeoprocess) (from Annex III) ISO 19115:2006 Metadata (Corrigendum) ISO 19107:2003 Spatial Schema (from ISO TC211) (from ISO TC211) Figur 3. Paketdiagram visande dataprodukten Markanvändning/Marktäckes beroenden. Dataprodukten Markanvändning/Marktäcke utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (Fel! Hittar inte referenskälla.). Dataprodukten Markanvändning/Marktäckes objekttyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra dataprodukter inom. Figur 3 visar därför beroenden från dataprodukten Markanvändning/Marktäcke till andra dataprodukter inom. 5.2.2 Gemensamma objekttyper För att skapa enhetlighet bland de DPS:er som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla DPS:er. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt. 5.2.2.1 SG_BasKlass SG_BasKlass (Figur 4) är en abstrakt superklass (objekttyp) som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Nästan alla andra objekttyper i alla DPS:er inom kan vara specialiseringar av typen SG_BasKlass. Att skapa superklasser på detta sätt är en vanligt förekommande metod för att undvika upprepning i modeller och därmed göra modellerna mer lättlästa.
SG_BasKlass har ett obligatoriskt attribut, id, som är av typen SG_Id. Man kan ange ett eller två id:n. Datatypen SG_Id medger att man kan välja mellan två olika id:n, ett nationellt-id eller ett verksamhets-id. Båda är av datatypen Identifier (Figur 5) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras djupare längre ner i detta kapitel. För nationelltid ska namespace inte peka ut en organisation utan en datamängd enligt en viss specifikation. För verksamhetsid ska namespace peka ut en organisation men kan även peka ut en viss datamängd som förvaltas av organisationen. class SG_Basklass «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + id :SG_Id [1..2] + beginlifespanversion :DateTime [0..1] + endlifespanversion :DateTime [0..1] «union» SG_GemensammaKlasser:: SG_Id + nationelltid :Identifier + verksamhetsid :Identifier Figur 4. SG_BasKlass class Inspire_Id «datatype» Base Types::Identifier + localid :CharacterString + namespace :CharacterString «lifecycleinfo, voidable» + versionid :CharacterString [0..1] Figur 5. Inspires identifierare, Identifier. Krav 7. Alla objekt i en datamängd enligt denna DPS ska ha en identifierare (Id) (Se kapitel 7.1, Nr. 1). Krav 8. Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes) (Se kapitel 7.1, Nr. 1).
Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 2. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC 9834-8:2005). Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna DPS att UUID används. Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet i attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna DPS Rekommendation 4. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part ska användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna DPS. 5.2.2.1.1 Objekttyper SG_BasKlass SG_BasKlass är en sammanhållande abstrakt klass för attribut som är grundläggande vid utbyte av geodata och som kan användas som superklass för en modells samtliga objekttyper Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp id Identitet [1..1] SG_Id beginlifespanversion endlifespanversion Datum då objekt först skapades i datamängd. Datum från när objekt inte längre ingår i datamängd. [0..1] DateTime [0..1] DateTime
5.2.2.1.2 Datatyper SG_Id Identifierare Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp nationelltid verksamhetsid Nationell identiferare Kommentar: namespace pekar ut datamängd, ej ansvarig organisation. Lokal identifierare skapad utifrån specifika verksamheters behov Kommentar: namespace pekar ut ansvarig organisation, ej datamängd. [1..1] Identifier [1..1] DateTime 5.2.2.2 Geometrityper För de dataprodukter som specificeras av har en grunduppsättning geometrityper tagits fram, Figur 6. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-ISO 19107:2003 Modell för att beskriva rumsliga aspekter.
class SG_Geometri «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_Geometri + geometriid: SG_Id [1..2] + geometrinamn: CharacterString [0..1] + lägesosäkerhet: SG_LägesOsäkerhet [0..1] + geometrisyfte: CharacterString + geometrikälla: RelatedParty + tänktupplösningpresentation: MD_Resolution [0..1] + aktualitet: DateTime [0..1] + insamlingsdatum: DateTime [0..1] + beginlifespan DateTime [0..1] + osäkertläge: Boolean = false + osäkertlägeanledning: CharacterString [0..1] + mätlägehögstapunkt: Boolean «union» SG_GemensammaKlasser:: SG_Id + nationelltid: Identifier + verksamhetsid: Identifier «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_LägesOsäkerhet + lägesosäkerhetplan: DQ_PositionalAccuracy + mätmetodplan: CharacterString + lägesosäkerhethöjd: DQ_PositionalAccuracy + mätmetodhöjd: CharacterString «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Punkt + punkt: GM_Point «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Yta + yta: GM_MultiSurface «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Kropp + kropp: GM_Solid «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_Linje + linje: GM_MultiCurve + typavlinje: SG_TypAvLinje = AnnanLinje + kartografiskrepresentation: SG_TypAvKartografiskRepresentation [0..1] «codelist» SG_GemensammaKlasser:: SG_TypAv Linj e + Kantlinje + Mittlinje + AnnanLinje + BegränsningsLinje «codelist» SG_GemensammaKlasser:: SG_TypAvKartografiskRepresentation Figur 6. geometrityper Alla geometrier (SG_Geometri) i har en uppsättning attribut men det är endast geometriid, geometrisyfte, geometrikälla, osäkertläge och mätläge- HögstaPunkt som är obligatoriska. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri samt vilken metod som har använts för att fastställa lägesosäkerheten. GeometriId anges på samma sätt som för SG_BasKlass (5.2.2.1). GeometriSyfte anges i nuläget med fritext och kan vara till exempel: modellunderlag, representation för objekt i detaljplan etc. GeometriKälla anges med Inspire-klassen RelatedParty (Figur 7).
class RelatedParty «datatype» Base Types 2::RelatedParty «voidable» + individualname :PT_FreeText [0..1] + organisationname :PT_FreeText [0..1] + positionname :PT_FreeText [0..1] + contact :Contact [0..1] + role :PartyRoleValue [0..*] «datatype» Base Types 2::Contact «voidable» + address :AddressRepresentation [0..1] + contactinstructions :PT_FreeText [0..1] + electronicmailaddress :CharacterString [0..1] + hoursofservice :PT_FreeText [0..1] + telephonefacsimile :CharacterString [0..*] + telephonevoice :CharacterString [0..*] + website :URL [0..1] Figur 7. RelatedParty I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osäkert läge (skymd geometri) sättas till True (standardvärde för attributet är False ) och attributet osäkertlägeanledning skall anges. För att tydligt ange om det är högsta punkten på en företeelse som har mätts in så ska attributet mätlägehögstapunkt anges. Attributet är av typen Boolean vilket innebär att det kan anta värdena True eler False, där True innebär att det rä företeelsens högsta punkt som mätts in och False att det är läget på marken som mätts in. Exempel: Om man har mätt in toppen på en mur skall mätlägehögstapunkt sättas till True. Det finns också möjlighet att beskriva aktualitet för enskilda geometrier, aktualiteten beskrivs som det datum då geometrin senast befanns vara korrekt. Det finns flera attribut som beskriver de olika tillfällen som ligger bakom skapandet av en geometri och som kan vara bra att känna till vid användning av geometrier. Insamlingsdatum avser det datum då en flygbild tagits (eller en geodetisk fältmätning utförts etc.) och som sedan legat till grund för skapande av en geometri. BeginLifeSpanversion avser det datum då själva geometrin tolkats/skapats och lagrats i en databas. För alla geometrier kan lägesosäkerheten beskrivas i plan och höjd. Använd mätmetod ska redovisas. I många kommunala verksamheter används inte ytor för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. För att kunna tala om vad en linje representerar gällande en verklig företeelse så är attributet typavlinje obligatoriskt för alla linjer. En linje kan vara:
Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer. Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Begränsningslinje, en linje som används för att representera en företeelses utbredning. Oftast förekommer flera begränsningslinjer tillsammans med en centroid (SG_Punkt) och topologier för att avgränsa en företeelses utbredning. Centroiden bär uppgifter om ytan som avgränsas av begränsningslinjerna Till exempel så har en kvadrat fyra begränsningslinjer. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. En linje kan behöva presenteras i till exempel en karta. För begränsningslinjer kan detta behöva ske utan att ytan som den delvis avgränsar ritas ut. I det fallet saknas kopplingen mellan centroiden/ytan. Attributet kartografiskrepresentation på objekttypen SG_Linje ger möjlighet att beskriva hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt med kodlistan SG_TypAvKartografiskRepresentation. SG_TypAvKartografiskRepresentation kommer att implementeras olika för olika dataprodukter utifrån de behov som respektive dataprodukt har. 5.2.2.2.1 Datatyper SG_Geometri Geometrityper och kvalitetsmärkning av ett objekts geometri - framtagna för ändamål. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp geometriid Identifierare för geometri [1..2] SG_Id geometrinamn Namn på geometri [0..1] CharacterString LägesOsäkerhet geometrisyfte geometrikälla tänktupplösningpresentation aktualitet insamlingsdatum Mätmetod och standardosäkerhet för geometris läge Syfte för vilket geometri skapats Organisation ansvarig för geometri Tänkt skala/upplösning för presentation av geometri Datum då geometrin senast befanns vara korrekt Datum då data samlats in Kommentar: Avser vanligen det datum då flygbild tagits eller geodetisk fältmätning utförts [0..1] SG_LägesOsäkerhet [1..1] CharacterString [1..1] RelatedParty [0..1] MD_Resolution [0..1] DateTime [0..1] DateTime beginlifespanversion Datum då objekt upptas i datamängd Kommentar: Avser vanligen det datum då ett objekt lagras i en databas men kan också [0..1] DateTime
avse det datum då mätning i bild eller tolkning av fältdata görs osäkertläge Markering om att direkt mätning av geometri inte kunnat ske Kommentar: Kallas även skymd geometri, False = ej osäkert läge är standardval [1..1] Boolean osäkertlägeanledning Anledning till att en geometri betraktats som skymd/osäkert läge. [0..1] CharacterString mätlägehögstapunkt Talar om ifall ett objekt är inmätt på dess högsta punkt Kommentar: "True" = inmätt på högsta punkten, "False" = inmätt på marken [1..1] Boolean SG_LägesOsäkerhet Beskrivning av mätmetod och standardosäkerhet för lägesbestämning av en geometri. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp lägesosäkerhetplan mätmetodplan lägesosäkerhethöjd mätmetodhöjd Geometrins standardosäkerhet i plan. Metod för fastställning av geometrins läge i plan. Geometrins standardosäkerhet i höjd. Metod för fastställning av geometrins läge i höjd [1..1] DQ_PositionalAccuracy [1..1] CharacterString [1..1] DQ_PositionalAccuracy [1..1] CharacterString SG_Punkt Endimensionell geometri som beskriver en punkt Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp punkt Geometri [1..1] GM_Point SG_Linje Linjegeometri Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp linje Geometri [1..1] GM_MultiCurve typavlinje kartografiskrepresentation Kategorisering av linjegeometri utifrån användningssyfte Kommentar: Standardval är AnnanLinje. Beskrivning av hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt. [1..1] SG_TypAvLinje [0..1] SG_TypAvKartografiskR epresentation
SG_Yta Tvådimensionell ytgeometri Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp yta Geometri [1..1] GM_MultiSurface SG_Kropp Tredimensionell geometri som avgränsas av gränsytor Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp kropp Geometri [1..1] GM_Solid 5.2.2.2.2 Kodlistor SG_typAvLinje Värden Kantlinje Mittlinje AnnanLinje BegränsningsLinje Kategorisering av linjegeometri utifrån användningssyfte. Beskrivning Linje som representerar del av en företeelses yttre begränsning Linje som representerar en företeelses mitt Generell typ av linje som representerar en företeelse Linje som används för att avgränsa en utbredd företeelse då ytgeometri ej används. SG_typAvKartografiskR epresentation Beskrivning av hur en linje är tänkt att representeras kartografiskt. Kommentar: Kodlistan kommer att variera i olika dataprodukter och hur den ska implementeras beskrivs av respektive dataproduktspecifikation. Krav 11. Geometri ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna DPS (Se kapitel 7.1, Nr. 1). 5.2.2.3 Höjd och 3D Efterfrågan på höjddata i olika frågeställningar ökar ständigt, till exempel 3Dmodeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdkoordinat på en geometri. I denna specifikation ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Nominell höjd (2D) En objekttyp kan ha en nominell höjd som oftast endast speglar en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel maxhöjden på ett berg. Nominell höjd anges oftast som ett eget attribut på aktuell objekttyp och följer de krav på referenssystem som anges i denna DPS. Höjdvärden på geometri. o Höjd kan anges som en höjd-koordinat på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). o Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s k kropp (3D).
I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt DPS för Laserdata och Höjdmodell. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se DPS Stompunkter. Det rekommenderas att inmätning av företeelser görs på deras högsta punkt (att attributet mätlägehögstapunkt sätts till True ) då läget på marken oftast kan fås av en höjdmodell. Detta förfarande medför att man i större utsträckning kan använda geometrin i frågeställningar som kräver 3D-representation av företeelser. Rekommendation 5. Företeelsers höjd ska mätas in på sin högsta punkt. 5.2.2.4 SG_Datamängd För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom samt för att visa hur metadata förhåller sig till en datamängd har en gemensam objekttyp för datamängd, SG_Datamängd, skapats (Figur 8). class SG_Datamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet :DateTime + sekretessreglerad :Boolean = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata Figur 8. SG_Datamängd SG_Datamängd bär också en utökning av obligatorisk metadata i form av aktualitet samt information om datamängden är sekretessreglerad eller inte. 5.2.2.4.1 Objekttyper SG_DataMängd SG_Datamängd visar hur metadata kopplas till datamängder. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp aktualitet sekretessreglerad Det datum datamängden senast befanns vara korrekt. Talar om huruvida en datamängd omfattas av sekretess. Kommentar: Standardvärde är False [1..1] DateTime [1..1] Boolean
5.2.3 Markanvändning/Marktäcke datamängd class Markanvändning och marktäckedatamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet: DateTime + sekretessreglerad: Boolean = false «DataSet» SG_MarkanvändningMarktäckeInformation: :SG_Markanv ändningdatamängd «DataSet» SG_MarkanvändningMarktäckeInformation: :SG_MarktäckeDatamängd 1..* 1..* SG_BasKlass «FeatureType» SG_MarkanvändningMarktäckeInformation:: SG_Markanv ändning + namnmarkanvändningobjekt: CharacterString [0..1] + markanvändningstyp: SG_MarkanvändningTyp + geometri: SG_Geometri SG_BasKlass «FeatureType» SG_MarkanvändningMarktäckeInformation:: SG_Marktäcke + namnmarktäckeobjekt: CharacterString [0..1] + marktäcketyp: SG_MarktäckeTyp + geometri: SG_Geometri Figur 9. Datamängd Markanvändning/Marktäcke Fel! Hittar inte referenskälla. visar hur datamängder med markanvändningsdata eller marktäckedata enligt denna dataproduktspecifikation sätts ihop. Metadata ska anges på datamängdsnivå. Figur 8 visar hur metadata associeras till en datamängd som följer denna DPS. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna DPS samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna DPS. 5.2.3.1.1 Objekttyper SG_MarkanvändningDa tamängd Visar hur en datamängd som representerar markanvändning sätts samman. Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp SG_MarktäckeDatamän gd Visar hur en datamängd som representerar marktäcke sätts samman.
Attribut Beskrivning Multiplicitet Datatyp 5.2.4 Markanvändning class Markanvändning «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + id: SG_Id [1..2] + beginlifespan DateTime [0..1] + endlifespan DateTime [0..1] «FeatureType» SG_MarkanvändningMarktäckeInformation:: SG_Markanv ändning + namnmarkanvändningobjekt: CharacterString [0..1] + markanvändningstyp: SG_MarkanvändningTyp + geometri: SG_Geometri «codelist» SG_MarkanvändningMarktäckeKodlistor:: SG_MarkanvändningTyp Figur 10. Markanvändning Markanvändning avser befintlig eller pågående markanvändning. Exempel på markanvändning är jordbruk, skogsbruk, rekreation, bebyggelseområde med flera. Objekttypen SG_Markanvändning (Figur 10) är en SG_BasKlass och den enda objekttypen i en datamängd om markanvändning. Tillsammans med kodlistan SG_MarkanvändningTyp (Bilaga D1. Kodlista markanvändning) utgör
SG_Markanvändning informationsmodellen för markanvändning. Ett markanvändningsobjekt är av en viss markanvändningstyp som ges av den hierarkiska kodlistan SG_MarkanvändningTyp. Ett markanvändningsobjekt har en geometri som beskriver dess utbredning. Geometrin är vanligen en yta eller en uppsättning linjer som avgränsar markanvändningsobjektet som identifieras av en centroid (SG_Punkt). I de fall linjer används skall linjerna vara av linjetypen Begränsningslinje (Se kapitel 5.2.2.2). Överlappande geometrier för markanvändningsobjekt kan förekomma. Ett markanvändningsobjekt kan ha ett namn, detta kan till exempel användas för att beskriva om ett urbant grönområde i dagligt tal kallas för en park. 5.2.5 Marktäcke class Marktäcke «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + id: SG_Id [1..2] + beginlifespan DateTime [0..1] + endlifespan DateTime [0..1] «FeatureType» SG_MarkanvändningMarktäckeInformation:: SG_Marktäcke + namnmarktäckeobjekt: CharacterString [0..1] + marktäcketyp: SG_MarktäckeTyp + geometri: SG_Geometri «codelist» SG_MarkanvändningMarktäckeKodlistor: :SG_MarktäckeTyp Figur 11. Marktäcke
Marktäcke beskriver hur markytan är täckt av vegetation, bebyggelse eller om det är en öppen markyta. Objekttypen SG_Marktäcke (Figur 11) är en SG_BasKlass och den enda objekttypen i en datamängd om marktäcke. Tillsammans med kodlistan SG_MarktäckeTyp (Bilaga D2. Kodlista marktäcke) utgör SG_Marktäcke informationsmodellen för marktäcke. Ett marktäckeobjekt är av en viss marktäcketyp som ges av den hierarkiska kodlistan SG_MarktäckeTyp. Ett marktäckeobjekt har en geometri som beskriver dess utbredning. Geometrin är vanligen en yta eller en uppsättning linjer som avgränsar marktäckeobjektet som identifieras av en centroid (SG_Punkt). I de fall linjer används skall linjerna vara av linjetypen Begränsningslinje (Se kapitel 5.2.2.2). Överlappande geometrier förekommer ej. Ett marktäckeobjekt kan ha ett namn även om detta inte är vanligt förekommande. För delomfattning C2 och C3 används inte marktäcketyperna: Öppen mark Barrskog Lövskog Fjällbjörkskog Kalfjäll De ersätts där av marktäcketypen Övrig mark Krav 12. För delomfattning C2 och C3 skall Övrig mark användas och då inkludera marktäckeobjekt av typerna Öppen mark, Barrskog, Lövskog, Fjällbjörkskog och Kalfjäll. 5.2.6 Markslagsgräns En markslagsgräns beskriver övergången från en typ av marktäcke till en annan och är ett sätt att beskriva begränsningslinjer som avgränsar marktäckeobjekt. Markslagsgräns används framförallt för olika kartografiska representationer av marktäckedata. Markslagsgräns utgör ingen egen objekttyp för att undvika att flera objekttyper beskriver samma företeelsetyp. Markslagsgräns anges med hjälp av attributet kartografiskrepresentation på en SG_Linje av typen Begränsingslinje. För datamängder enlit denna specifikation rekommenderas att de värden, och efterföljande symboler, som används (kodlistan SG_TypAvKartografiskRepresentation) hämtas från HMK Kartografi, bilaga D.
6 Referenssystem Information om det geodetiska referenssystemet för datamängder enligt denna DPS ska anges, följande referenssystem (Tabell 1) är tillåtna (se Figur 12 för utbredning av referenssystem). Tabell 1. Geodetiska referenssystem Geodetiska referenssystem EPSG-kod EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 Benämning SWEREF 99 TM SWEREF 99 12 00 SWEREF 99 13 30 SWEREF 99 15 00 SWEREF 99 16 30 SWEREF 99 18 00 SWEREF 99 14 15 SWEREF 99 15 45 SWEREF 99 17 15 SWEREF 99 18 45 SWEREF 99 20 15 SWEREF 99 21 45 SWEREF 99 23 15 RH 2000 SWEREF 99 12 00 + RH 2000 SWEREF 99 13 30 + RH 2000 SWEREF 99 15 00 + RH 2000 SWEREF 99 16 30 + RH 2000 SWEREF 99 18 00 + RH 2000 SWEREF 99 14 15 + RH 2000 SWEREF 99 15 45 + RH 2000 SWEREF 99 17 15 + RH 2000 SWEREF 99 18 45 + RH 2000 SWEREF 99 20 15 + RH 2000 SWEREF 99 21 45 + RH 2000 SWEREF 99 23 15 + RH 2000 Se figur 13 för en karta med de lokala SWEREF 99-zonerna. Temporalt referenssystem Referenssystemens Gregorianska kalendern UTC +1 sommartid (CEST) UTC ±0 Data enligt omfattning A, B, B1, C, C1, C2 och C3 görs i re-
omfattning ferenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B2 och C4 görs antingen i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613) eller i RH 2000 i höjd samt lokal zon av referenssystem i plan (EPSG:3007 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857) Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar. Krav 13. Datamängder enligt denna DPS ska tillhandahållas med referenssystem Sweref SWEREF 99 TM och RhH 2000.
Figur 12. Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner Benämning på plankoordinater redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Benämning på plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat Östlig koordinat SWEREF 99 N E
RT 90 x y I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. 7 Kvalitetskrav Kompletteras till version. 7.1 Datakvalitet Datakvalitetskrav listas i Tabell 3. Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO 19157 för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Tabell 3. Datakvalitetskrav Nr Kvalitetstema Kvalitetsparameter Kvalitetsmått 1 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 2 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 3 Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domänkonsistens Giltig värdemängd. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Delomfattning, C1, C2 och C3 Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 15 m för: Öppen mark Kalfjäll Krav på RMS i plan (D.49, Id 47) är 20 m för: Skog Sankmark Övrig mark Krav på RMS i plan (D.49, Id 47)
är 50 m för: Ej karterat område 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO 19157. Eftersom denna DPS använder ISO 19157 för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan också anges på objektnivå framförallt när det gäller geometrier (se kapitel 5.2.2.2). Krav 14. Aktualitet för datamängder enligt denna DPS ska anges. Krav 15. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna DPS. 9 Tillhandahållande Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna DPS. De rekommenderade formaten och leveransmedierna är de som kommer att kunna testas i samband med framtagandet av DPS:en. Användande av andra sätt för tillhandahållande sker utifrån överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. 9.1 Leveransmedium 9.1.1 Leveransmedium WFS Indelningsalternativ Medium Geografiska områden utifrån behov HTTP:OGC:WFS (Web Feature Service) 9.1.2 Leveransmedium WMS Indelnings- Geografiska områden utifrån behov
alternativ Medium HTTP:OGC:WMS (Web Map Service) 9.2 Leveransformat 9.2.1 Leveransformat GML Beteckning GML (Geography Markup Language) Version Leverantör och mottagare kommer överens om version Specifikation - Filstruktur - Språk Svenska Teckenuppsättning Utf-8 9.2.2 Leveransformat Bild (för WMS) Beteckning Exempel: Bitmap (rastergrafik) PNG (rastergrafik) Gif (rastergrafik) Jpeg (rastergrafik) Svg (vektorgrafik) Krav 16. WMS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar Rekommendation 6. WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar. 10 Datafångst och ajourhållning I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar dataprodukten.
Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del fotogrammetriska metoder med flygbilder vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering och skärmbildsdigitalisering på digitalt ortofoto. Dataproduktion på kommunerna består av detaljerad mätning för detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera. Kommunerna utnyttjar även fotogrammetriska metoder. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov. 10.1 Datafångstkrav För att nå enhetlighet för geodata behöver företeelser mätas in enhetligt och de objekt (framförallt objektens geometrier) som skapas för att representera företeelserna behöver skapas enligt gemensamma regler. Det behöver också i informationsmodeller och datamodeller finnas möjlighet att beskriva hur data har samlats in och om eventuella avsteg från regler har gjorts. För nationella data som samlas in, lagras och ajourhålls av Lantmäteriet finns tydliga regler för hur företeelser ska mätas in och hur geometrier som representerar de ska skapas. Det finns dock inte regler för alla företeelsetyper. För mer information om Lantmäteriets regler hänvisas till specifikationen för grundläggande geografiska data på Lantmäteriet (GGD spec.) För data som samlas in, lagras och ajourhålls hos kommuner finns inga nationella regler utan det är upp till varje kommun att fastställa hur insamling sker. I en del (företrädesvis större) kommuner finns tydliga regler och handböcker för hur datainsamling sker. I många kommuner finns å andra sidan inga nedtecknade regler alls utan reglerna finns i huvudet på mätingenjörer/-tekniker. I vissa kommuner finns en del regler nedtecknade och en del är muntligt nedärvda. Det finns således en väldigt stor spridning på hur detta hanteras av kommunala verksamheter och det finns ingen landstäckande sammanställning av hur det skiljer sig åt. I HMK Fotogrammetrisk detaljmätning finns i bilaga C exempel på mätanvisningar som kan utgöra ett stöd för kommunala verksamheter och hur man ska skapa regler för insamling. insamlingsregler är en specifikation som tas fram för att sammanställa och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter. Med insamlingsregler fylls en lucka igen i arbetet med att skapa enhetliga geodata. 10.1.1 Datafångstkrav för delomfattning A, B1, C, C1, C2 och C3 Data ska framställas enligt Lantmäteriets processer för ajourhållning där man till stor del använder fotogrammetriska metoder med flygbilder t.ex. stereokartering och skärmbildsdigitalisering på digitalt ortofoto. Upplösningen på flygbilderna ska vara 50 cm för 4-6 års intervall och 6-10 års intervall (se 10.2.1). Cirka 130 av de största tä-
torterna och områden med 2 års intervall (se 10.2.1) fotograferas med en högre upplösning på flygbilderna som ska vara 25 cm. 10.1.2 Datafångstkrav för delomfattning B1 och C4 Krav 17. Vid insamling av data inom kommunala verksamheter ska lokala SWEREF 99 zoner användas vid mätning för att uppnå tillräcklig lägesosäkerhet. Krav 18. Dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet ska användas för delomfattningar B1 och C4. Rekommendation 7. Kommunala insamlingsprocesser ska utgå ifrån HMK. 10.2 Underhåll av data Beskrivning av underhåll och uppdatering av data. 10.2.1 Underhåll av data med delomfattning B1, C1, C2, C3 Underhållsfrekvens Periodiskt Enligt Lantmäteriets bildförsörjningsprogram (Figur 13) som har olika flygfotointervall för olika delar av landet. 2 års intervall i södra Sverige samt utmed Norrlands kustland 4-6 års intervall i norra Svealands och Norrlands inland 6-10 års intervall i fjälltrakterna
Figur 13. Lantmäteriets bildförsörjningsprogram Anmärkning: Lantmäteriet dokumenterar inte ajourhållning om inga redigeringar görs. Omfattning B1, C1, C2 och C3 10.2.2 Underhåll av data med delomfattning B2 och C4 Underhållsfrekvens Vid behov Data ska ajourhållas vid följande:
Detaljplanering Nybyggnation Fastighetsbildning Inkomna relationshandlingar Stora kommunala projekt med nyinsamling av data Omfattning Delomfattning B2 11 Presentationsregler Det är tänkt att dataprodukter som specificeras inom ska kunna visas tillsammans, men hur detta ska ske har ännu inte fastställts. När detta är beslutat kommer presentationsregler att beskrivas gemensamt för alla dataprodukter. 12 Övrig information 13 Referenser DPS Hydrografi () DPS Markdetaljer () DPS Laserdata och höjdmodell () DPS Stompunkter () insamlingsregler () Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet) HMK Fotogrammetrisk detaljmätning HMK Geodatakvalitet HMK Ordlista HMK Introduktion HMK Kartografi, 1996 Vägars och gators utformning, Begrepp och grundvärden, Trafikverkets publikation 2012:199. dpbl, https://dpbl.skl.se/index.php/huvudsida Inspires dataspecifikation för Markanvändning, 3.0 SS 637040:2010 Geografisk information Detaljplan Applikationsschema för planbestämmelser SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil DPS och vägledning version 3.1.1 SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter
SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19115:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet 14 Bilagor 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsöverensstämmelse Kommer att utvecklas av mottagande/förvaltande organisation.
14.2 Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Beskrivning av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa. Figur 14. Symbol för diagram Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa (Figur 14). class Beskrivning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass 3 1 0..* Klass 2 Figur 15. Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Figur 15). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Fel! Hittar inte referenskälla. uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Figur 15) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Figur 15) ärver då superklassens egenskaper
(attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskrivning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 16. Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Figur 16 visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Figur 16 är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i Figur 16 för förekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Figur 16). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden SS-EN ISO 19115:2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_ResponsibleParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden.
Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Figur 16) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. <<placeholder>>, anger att klassen är identifierad av ett annat tema men att det temat anser att klassen snarare hör hemma i det tema som klassen placerats i. Exempel: Tema Markdetaljer anser att hårdgjord yta hör hemma i tema och skapar klassen Hårdgjord yta i tema s informationsmodell med stereotypen <<placeholder>>. class Beskrivning av UML Klass 4 Klass 6 1 Klass 5 0..* Klass 7 Figur 17. Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Figur 17 kan bestå av en Klass 5. Om en instans av klass 4 raderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till.
class Beskrivning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 18. Beroende och realisering Beroende och realisering (Figur 18) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Hydrografi är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Figur 18 innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 19. Paketstruktur i Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Figur 19, hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation.