Hälsosamtal och hälsofrämjande möten

Relevanta dokument
Sjukdoms- eller hälsoperspektiv

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Kommunikation av sjukdom

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

ICF och läkarintyg

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Fem fokusområden fem år framåt

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Personcentrerat Arbetssätt i Västra Götalandsregionen

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare

SET. Social Emotionell Träning.

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Hur blir det möjligt?

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Validering i Sörmland

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Filmen Hotell Vistet.

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

SENASTE NYTT INOM DSM-5. Jörgen Herlofson Leg läkare, leg psykoterapeut Empatica AB, Stockholm

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Bemötande aspekter för nyanlända.

Presentation Personcentrerat Arbetssätt - PCA

Motivation och bemötande

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Har ditt mål ett värde?

Motivation till förändring

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

Samtal med den döende människan

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Patient-Centered Medicine

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Stödmaterial för att utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Personcentrerad processkartläggning

STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Salutogent förhållningssätt

Transkript:

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut

Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet Attityder, förväntningar, språkbruk Förutsättningar och strategier vid hälsoinriktade samtal Hinder och möjligheter Hur komma vidare?

Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet

Sjukdomsinriktad vård hälsoinriktad vård Sjukdomsinriktad syn på vårdens utformning Patienten söker hjälp. Vården utreder, behandlar och rehabiliterar sjukdomstillstånd. Apparatfel. Hälsoinriktad syn på vårdens utformning Patienten konsulterar vården för att ta tag i sin situation och sitt liv. Vården erbjuder möjligheter till avlastning, stabilisering och återhämtning. Kris-/livsstilsperspektiv.

Hälsofrämjande vård En vård som förstår att omhändertagande är något annat än produktion, att kännedom är något annat än information och att ansvar över tid är något annat än ansvar i ögonblicket. Vi patienter och anhöriga är levande själar med tankar, känslor och sinnen. Vi ser, hör, känner och agerar. Det är just detta som skiljer vård från industri. Industrin hanterar döda råvaror som inte själva medverkar eller har synpunkter på processen. Britt-Marie Ahrnell, Sjukhusläkaren feb 2014.

Myter om personcentrerad, hälsoinriktad vård Inget nytt, det här har vi alltid gjort Det är tids- och resurskrävande Ytterligare en börda för medarbetarna Flummigt resultaten blir inte bättre

Var går gränsen mellan friskt och sjukt? Disease= Sjukdom Illness= Må dåligt Sickness= Sjukroll

Stress må dåligt ohälsa diagnos Vanliga livsproblem Arbete, studier Familj, relationer Sociala problem Normer och ideal Sjukdom Gå i behandling Vara sjukskriven Ohälsosam livsstil Adaptiv potential Resurser Svagheter Motivation (självförtroende, självkänsla, känsla av tillhörighet, förväntningar, målinriktning, tro, hopp) När påfrestningar överstiger den adaptiva kapaciteten ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa

Stressrelaterad ohälsa Depression, ångest Hjärt-kärlsjukdom Muskuloskeletal smärta Nedsatt immunförsvar Sömnstörning Metabolt syndrom Funktionella tarmbesvär

Nya patientlagen: Från mottagare av vård till medskapare Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Källa: SKL:s bildmaterial om Nya patientlagen

Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet Attityder, förväntningar, språkbruk

Bemöta eller Möta?

Få hjälp eller Aktiv medskapare?

Vårdplan eller Hälsoplan?

Ställa krav eller Beskriva förutsättningar?

En hälsofrämjande vård bygger på både Naturvetenskap och Humaniora

Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet Attityder, förväntningar, språkbruk Förutsättningar och strategier vid hälsoinriktade samtal

Den hälsofrämjande processens tre domäner Meningsfullheter, vardagsvärden Symtom; Sjukdom Patientens resurser; Påfrestningar i vardagen 19

Martin Buber Jag Du Dialog mellan subjekt - intersubjektivitet Jag Det Monolog - objektifiering

Inskription i förtemplet hos oraklet i Delfi tänkespråk av Greklands sju vise Känn dig själv

Bygga bra grund från början för att skapa bra allians Tala med den andre, inte till Personen först, problemet sen Etablera en gemensam förståelse Skapa tydliga roller med tydliga uppgifter Gemensam överenskommelse Uppföljning (Bruce Wampold, 2001, modif.)

Stödjepunkter för anamnes och allians Aktuella livsomständigheter Personlig upplevelse Symtom, problem Intressen, engagemang Arbete, studier Nära relationer, familj Beteende Coping Bakgrundserfarenheter, livshändelser Familjemönster, syskonrelationer; ambitioner, självbild, livsregler, drömmar 24

Tillitsskapande strategi för förändring Berättelsen om problemen Förluster problemen medfört Personlig innebörd Självbild Värden Vattenhål Mening Empati Egenomsorg Förändring Utveckling 25

Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet Attityder, förväntningar, språkbruk Förutsättningar och strategier vid hälsoinriktade samtal Hinder och möjligheter

Hinder för en vård där patienten är aktiv medskapare 1)Samhället 2)Media 3)Den enskilde patienten 4)Läkaren 5)Vårdorganisationen

Samhället: Familj, skola, myndigheter, arbetsmarknad 1)Krav på diagnos vid avvikelser/särdrag 2)Systemproblem omformuleras till individproblem 3)Psykiatrin som samhällets städgumma

Media: 1)Fokus på att beskriva brister i vården 2)Polariserar och förenklar 3)Övervärderar vetenskapliga nyheter 4)Stark inverkan på allmänhetens förväntningar

Den enskilde patienten: 1)Kan önska legitimitet för sina svårigheter och sitt lidande 2)Kan ha orealistiska förväntningar på funktionsförmåga 3)Normal funktionsförmåga ett allt snävare begrepp för många

Läkaren: 1)Kulturkonflikt naturvetenskap versus humanism 2)Mental utmaning förnuft versus emotionella behov 3)Läkarutbildningen påtagligt ointellektuell brist på reflektion 4)Upplevd press från patienter, media, IVO och organisationen 5)Den oundvikliga felbarheten ett tabutema (se LT 38/15)

Vårdorganisationen: 1)Omhändertagande en djupt rotad tradition 2)Bristande personcentrering i systemet 3)Konfliktperspektiv snarare än samverkansperspektiv 4)Svårigheter att säkerställa behandlarkontinuitet 5)Övertro på forskningsbaserad kunskap

Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet Attityder, förväntningar, språkbruk Förutsättningar och strategier vid hälsoinriktade samtal Hinder och möjligheter Hur komma vidare?

Stöd finns för en vård där patienten är aktiv medskapare 1)Uttalad politisk vilja 2)Framgångar med personcentrerad vård

Exempel på vad som kan förbättras 1)Förståelsen för emotionella faktorers betydelse för alliansen 2)Öka fokus på den kliniska kompetensens ovetenskapliga sidor 3)Mer utrymme åt reflekterande diskussion 4)Tydligare budskap till allmänheten om vad som förväntas

Personcentrerad och hälsoinriktad vård i stället för sjukdomsinriktad ett paradigmskifte!

Tack för ordet! Jörgen Herlofson