Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård
|
|
- Eva Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala
2 Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet hälsoperspektivet Attityder, förväntningar, språkbruk Kunskapssynen genom årtusenden Objektifiering/underkastelse subjektifiering/samarbete Hinder och möjligheter i utvecklingen av hälsofrämjande möten Samverkan i en politiskt styrd expertorganisation?
3
4 Sjukdomsinriktad vård hälsoinriktad vård Sjukdomsinriktad syn på vårdens utformning Patienten söker hjälp. Vården utreder, behandlar och rehabiliterar sjukdomstillstånd. Apparatfel. Hälsoinriktad syn på vårdens utformning Patienten konsulterar vården för att ta tag i sin situation och sitt liv. Vården erbjuder möjligheter till avlastning, stabilisering och återhämtning. Kris-/livsstilsperspektiv.
5 Hälsofrämjande vård En vård som förstår att omhändertagande är något annat än produktion, att kännedom är något annat än information och att ansvar över tid är något annat än ansvar i ögonblicket. Vi patienter och anhöriga är levande själar med tankar, känslor och sinnen. Vi ser, hör, känner och agerar. Det är just detta som skiljer vård från industri. Industrin hanterar döda råvaror som inte själva medverkar eller har synpunkter på processen. Britt-Marie Ahrnell, Sjukhusläkaren feb 2014.
6 Möta en människa Tillsammans hantera ett problem 6
7 Myter om personcentrerad, hälsoinriktad vård Inget nytt, det här har vi alltid gjort Det är tids- och resurskrävande Ytterligare en börda för medarbetarna Flummigt resultaten blir inte bättre
8 Var går gränsen mellan friskt och sjukt? Disease= Sjukdom Illness= Må dåligt Sickness= Sjukroll
9 Stress må dåligt ohälsa diagnos Normala livsproblem Arbete, studier Familj, relationer Sociala problem Normer och ideal Sjukdom Gå i behandling Vara sjukskriven Motgångar Adaptiv potential Resurser Svagheter Motivation (självförtroende, självkänsla, känsla av tillhörighet, förväntningar, målinriktning, tro, hopp) När påfrestningar överstiger den adaptiva kapaciteten ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa
10 Stressrelaterad ohälsa Depression, ångest Hjärt-kärlsjukdom Muskuloskeletal smärta Nedsatt immunförsvar Sömnstörning Metabolt syndrom Funktionella tarmbesvär
11 Nya patientlagen: Från mottagare av vård till medskapare Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Källa: SKL:s bildmaterial om Nya patientlagen
12 Ordvalets betydelse
13 Bemöta eller Möta?
14 Få hjälp eller Medskapare?
15 Vårdplan eller Hälsoplan?
16 Ställa krav eller Enas om förutsättningar?
17 En hälsofrämjande vård bygger på både Naturvetenskap och Humanvetenskap
18 Den hälsofrämjande processens tre domäner Meningsfullheter, vardagsvärden Symtom; Sjukdom Patientens resurser; Påfrestningar i vardagen 18
19 Vad slags kunskap värderar vi?
20 Sokrates(470 f Kr 399 f Kr)
21 Tomás de Torquemada ( )
22 Alexander Fleming ( )
23
24 Martin Buber Jag Du Dialog mellan subjekt - intersubjektivitet Jag Det Monolog - objektifiering
25 Ultimata målen i vårdarbetet främja patientens Autonomi inkluderat fysisk och psykisk hälsa Värdighet Känsla av realistiskt hopp
26 Vad krävs av yrkespersonen? Omdömeskompetens (klokhet phronesis ) Relations- och samverkanskompetens Affektkompetens Problemlösningskompetens Kreativt tänkande Sakkunskap
27 Inskription i förtemplet hos oraklet i Delfi tänkespråk av Greklands sju vise Känn dig själv
28 Bygga bra grund från början för att skapa bra allians Tala med den andre, inte till Personen först, problemet sen Etablera en gemensam förståelse Skapa tydliga roller med tydliga uppgifter Gemensam överenskommelse Uppföljning (Bruce Wampold, 2001, modif.)
29 Varför vill inte patienten, vad är det för fel? Lättja? Vrånghet? Ovilja? Bekvämlighet? Söndercurlad?
30 Kanske ibland, men snarare Negativ självbild Låg självkänsla Dåligt självförtroende Hopplöshet Uppgivenhet Mångåriga negativa erfarenheter
31 Negativ självbild och skamaffekten Påfrestningar Misslyckande Negativ självbild Skam Nödstrategier för att hantera negativ självbild/skam Krävande/aggressiv Klagande Passiv/hjälplös 31
32 Affektteori Tillfredsställelse, glädje Intresse, nyfikenhet Förvåning, överraskning Ilska Rädsla Ledsnad Avsky, avsmak Skam 32
33 Affektkompetens? Affektaktivering Uppmärksamma Tolerera Identifiera/särskilja Affektuttryck Uttrycka Hantera Stanna kvar i känslan Affektnedtoning Minska affektuttrycket Bearbeta Affektintegrering Reparera Försonas
34 Hinder för en vård där patienten är aktiv medskapare 1)Samhället 2)Media 3)Den enskilde patienten 4)Läkaren 5)Vårdorganisationen
35 Samhället: Familj, skola, myndigheter, arbetsmarknad 1)Krav på diagnos vid avvikelser/särdrag 2)Systemproblem omformuleras till individproblem 3)Psykiatrin som samhällets städgumma
36 Media: 1)Fokus på att beskriva brister i vården 2)Polariserar och förenklar 3)Övervärderar vetenskapliga nyheter 4)Stark inverkan på allmänhetens förväntningar
37 Den enskilde patienten: 1)Kan önska legitimitet för sina svårigheter och sitt lidande 2)Kan ha orealistiska förväntningar på funktionsförmåga 3)Normal funktionsförmåga ett allt snävare begrepp för många
38 Läkaren: 1)Synsättskonflikt sjukdomsexpert och stödjande livscoach 2)Utbildad att styra, inte att vägleda 3)Rollkonflikt empatisk medskapare och vaktpost åt samhället 4)Upplevd press från patienter, media, IVO och organisationen 5)Den oundvikliga felbarheten ett tabutema (se LT 38/15)
39 Vårdorganisationen: 1)Omhändertagande en djupt rotad tradition 2)Toppstyrning bristande personcentrering i systemet 3)Ständigt ökande byråkratisering med inriktning på kontroll 4)Svårigheter att säkerställa behandlarkontinuitet 5)Övertro på forskningsbaserad kunskap
40 Stöd för en vård där patienten är aktiv medskapare 1)Uttalad politisk vilja 2)Framgångar med personcentrerad vård
41 Exempel på vad som kan förbättras 1)Mer kontakt mellan beslutsfattare och professionen 2)Mer utrymme åt reflekterande diskussion 3)Ökad uppmärksamhet på relationers betydelse 4)Tydligare budskap till allmänheten om vad som förväntas
42 Personcentrerad och hälsoinriktad vård i stället för sjukdomsinriktad ett paradigmskifte!
43 Hur skapa fungerande samverkansformer i en politiskt styrd expertorganisation?
44 Tack för ordet! Jörgen Herlofson
Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård
Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i samklang Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Teman för
Sjukdoms- eller hälsoperspektiv
Sjukdoms- eller hälsoperspektiv Politik, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Empatica AB Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet
Hälsosamtal och hälsofrämjande möten
Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
ÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
SMART Utbildningscentrum
Bemötande i behandlingsarbete Allians Känslomässig positiv bindning Trygghet/tillit Samsyn om mål Samsyn om strategier tekniker för att nå målen www.smartutbildning.se 1 Känslomässig positiv bindning Att
Bemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum
DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.
1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Vad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Förlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ
Förlossningsrädsla och kontrollförlust Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Vad är kontroll? Kontroll ger en känsla av välbefinnande Skyddar oss mot yttre och inre
TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet
Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet Vår mission är att hjälpa företag och organisationer med medarbetares kondition, hälsa och därmed välbefinnande, för en lönsammare verksamhet Corporate Health
Validering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat
Identifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela
Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela Äldre med psykotiska symtom är de som orsakar mest problem för personalen inom den kommunala äldreomsorgen Att möta personer
En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
STRESS- höna eller ägg?
STRESS- höna eller ägg? ORSAK OCH VERKAN Stress är ett symtom och kan, i sig, innebära ohälsa Men långvarig stress lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem NI BÖRJAR!!! VILKA ORSAKER TILL STRESS
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET?
NÄR MEDARBETARE BLIR OSÄKRA, ARGA, BITTRA HUR KAN DU HANTERA DET? CHRISTER SANDAHL Chef i Äldreomsorgen Stockholm 12 maj 2016 13 maj 2016 Christer Sandahl, MMC, Karolinska Institutet Känslor smittar Chefens
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
SMART Utbildningscentrum
Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016
Workshop Personcentrerat förhållningssätt, vad är det? Umeå 2016 SNSF utbildningsgrupp Pia Johansson Anneli Jönsson Kerstin Lundström Resultat Studier har visat: 1. Patienter känner en ökad känsla av trygghet
Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson
Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av
ICF och läkarintyg
ICF och läkarintyg 2016-10-18 Om att strukturera psykiska symtom för att underlätta diagnos och dokumentation i journalen samt för det medicinska underlaget (= läkarintyget) till Försäkringskassan Bakgrund
www.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?
patienter? brukare? PCV= Person medborgare? Centrerad Vård dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer? 1 Varför nu? Patientlagen (150101) Stärka och främja patientens ställning Främja
SET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Del 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Palliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Livskunskap för de allra yngsta
Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING
Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump Bengt Starrin För att det talade och skrivna ordet ska kunna fungera på bästa möjliga sätt måste det kompletteras med ordlösa
Fem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm
Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik
Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet
Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw
FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka
FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person
Hur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Att arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende
Motivation och bemötande vid skadligt bruk/missbruk och beroende Vanliga synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är inte. Man måste vara motiverad för att det skall vara
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år
More to life-caféer Projekt Unga vuxna 20-29 år More to life Utgångspunkter Nedsatt psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa Prestation
Aktivitet Relation - Identitet
Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser
Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman 16 maj 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Kommunikation av sjukdom
Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk
Handledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom
Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Validering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Hemsjukvård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.
Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp
Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, f.d. chef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar ht- 2018 Innehåll: Historik Sveriges erfarenhet
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Mediyoga i palliativ vård
Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar
Möten som kan göra skillnad. Helena Pokka
Möten som kan göra skillnad Helena Pokka Allt mänskligt liv är ett möte byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå ( Hjalmar Gullberg) FASER i en KRIS Chock Reaktion Bearbetning Omorientering Sorgen
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?
MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt