Fysisk Aktivitet och Hälsa 7,5 hp

Studieanvisning 2012-12-21 Fysisk Aktivitet och Hälsa 7,5 hp VT 2013 Kurskod: 923GO4 Linköpings Universitet Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK ESA Kursansvarig: Kicke Jeppsson/ Tove Johansson

Innehållsförteckning Presentation av kursen... 2 Lokaler... 3 Registrering... 3 Information och dokument på hemsidan... 3 Lärare i kursen... 3 Schema... 4 Kursuppgifter... 5 Bedömning och betyg... 6 Riktlinjer för portfolio... 7 Angående fusk... 8 Litteraturlista... 10 Kursplan... 12 Presentation av kursen Välkommen till Kursen Fysisk aktivitet och Hälsa. Kursen riktar sig till studerande som vill öka sin förståelse för hur fysisk aktivitet påverkar vår hälsa samt hur vi kan arbeta med hälsa i skolan. Kursen läses på kvartsfart, vilket innebär 7,5 poäng under en termin. Hemvist för kursen är Estetiska avdelningen på Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK, vid Linköpings Universitet. Kursen varvar föreläsningar och praktiska tillämpningar och studenten har till uppgift att under kursens gång samla sina kunskaper, erfarenheter och reflektioner i en portfolio. Denna portfolio får sedan studenten ha med sig till det avslutande tentamenstillfället i slutet på kursen. Den större gruppen kommer också att delas in i mindre grupper, som tillsammans ansvarar för att förbereda och redovisa grupparbeten och litteraturuppgifter. Med hopp om en givande och lärorik kurs! Kicke Jeppsson & Tove Johansson Kursansvariga IKK-EA

Lokaler Föreläsningarna hålls Form1, entréplanet, i Hus Key på Campus Valla vid Linköpings Universitet. De praktiska passen är förlagda till Campushallen (A-salen). Campushallen ligger söder om Hus Key. Mer detaljerad information och översiktskartor för Campus Valla hittar du på http://www.liu.se/om-liu/till-liu/kartor/larosalar Registrering Se dokument Välkommen till LiU!. För de studenter som är nya på Linköpings universitet, kommer mer information att ges vid uppropet. Glöm inte att betala kåravgiften. Det är viktigt att du anmäler om du hoppar av (s.k. avbrott) från kursen eller gör ett studieuppehåll. Läs mer på: http://www.student.liu.se/studexp?l=sv Information och dokument på hemsidan It s learning kommer att användas som hemsida. Du loggar in med ditt lukas-id och ditt lösenord via studentportalen: https://www3.student.liu.se/portal/ Mer information ges vid kursstart. Lärare i kursen Tove Johansson (TJ) 070 26 54 166 tove.johansson@liu.se Kicke Jeppsson (KJp) 013 28 20 34 catarina.jeppsson@liu.se Calle Gabrielsson (CG) 073 68 27 314 carl.gabrielsson@linkoping.se

Schema Vecka Onsdagar Innehåll Lärare Lokal 4 17:15 19:30 Kursstart TJ & KJp Form 1 5 Självstudier 6 17:15 19:30 Fysisk aktivitet och hälsa KJp Campushallen 7 17:15 19:30 Träningslära 1 CG Form 1 8 Självstudier 9 17:15 19:30 Träningslära 2 CG Campushallen 10 17:15 19:30 Hälsa i idrottsämnet TJ Campushallen 11 17:15 19:30 Att dokumentera och bedöma TJ Form 1 12 17:15 19:30 Ledarskap och konflikthantering TJ Form 1 + Campushallen 13 17:15 19:30 Hälsa i praktiken TJ Campushallen 14 Litteraturseminarium gruppvis 15 Grupparbete inför redovisning 16 17:15 19:30 Redovisa lektionsplanering grupp 1-3 TJ Campushallen 17 17:15 19:30 Redovisa lektionsplanering grupp 4-6 TJ Campushallen 18 Självstudier 19 Självstudier 20 17:15 19:30 Friluftsliv, kost och hälsa 1 TJ Vallaskogen 21 17:15 19:30 Friluftsliv, kost och hälsa 2 TJ Vallaskogen 22 17:15 19:30 Tentamen och portfolioinlämning TJ Form 1

Kursuppgifter 1. Portfolio: Studenten dokumenterar kursen i en personlig portfolio, som sedan kommer att utgöra hjälpmedel i samband med tentamen. 2. Reflektionsuppgifter efter passen: I samband med föreläsningar och praktiska pass lämnas det ut ett antal reflektionsfrågor, som var och en ska reflektera kring och litteraturanknyta till i sin portfolio. Frågorna läggs ut på it s learning efter passen. 3. Min och andras syn på hälsa: Inför föreläsningen v.6 ska var och en formulera ett utkast till definition av begreppet hälsa, utifrån hälsoinnehållet i skolämnet Idrott och Hälsa. Vad handlar det om? Vad innefattar det? Hur kan det ta sig uttryck i praktisk undervisning? Definitionen bilägges portfolion. 4. Lektionsplanering: Uppgiften delas ut v.12 och studenterna ska sedan förbereda en lektion med ett innehåll som leder till kunskapen som efterfrågas i uppgiften och redovisa denna v. 16 eller v.17. Det kan t.ex. vara syreupptagningsförmåga som efterfrågas och studenterna ska fundera ut lämpligt lektionsinnehåll och hur de ska lägga upp innehållet på sin lektion samt kunna motivera varför man valt det innehåll man gjort. Lektionen i sin helhet presenteras muntligt och sedan väljs en praktisk del ur lektionen ut och redovisas med gruppen som elever. Varje grupp får ca 20 minuter till sin redovisning. Mer information ges i samband med föreläsningen v.12. Redovisningen är obligatorisk (vid förhinder att delta vi redovisningen krävs en skriftlig komplettering). Planeringen, reflektioner och erfarenheter från redovisningen bilägges portfolion. 5. Litteraturbearbetning: De mindre grupperna träffas enligt överenskommelse för att diskutera litteraturen och söka efter kopplingar till kursens innehåll och de reflektionsfrågor man arbetat med. Detta seminarium ska ses som ett stöd för lärandet. 6. Minst en frågeställning per obligatorisk artikel/bok ska problematiseras och diskuteras skriftligt, samt biläggas portfolion (ca ½ A4 sida per bok/artikel). I boken Idrottsdidaktiska utmaningar ska varje artikel som finns med på litteraturlistan (3st) problematiseras. 7. Skriftlig tentamen v.22, den egna portfolion får här användas som stöd i skrivandet. Portfolion lämnas in tillsammans med tentamen.

Bedömning och Betyg Kursen bedöms och betygssätts som en helhet bestående av 7,5 hp där samtliga delmoment måste vara godkända för att kursen ska kunna examineras och betygssätts. Den slutliga examinationsuppgiften utgör underlag för den graderade betygssättningen. Betygskriterierna för kursen är formulerade utifrån kursplanens mål. Vid bedömningen av examinationsuppgiften kommer följande kriterier att tillämpas: Kriterier för Godkänd För att studenten skall kunna erhålla betyget Godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas (i de fall där det krävs kompletteringar kommer studenten att uppmanas att lämna in dessa): Den studerande deltar aktivt i grupparbetet lektionsplanering genom att konstruktivt bidra till arbetet och diskussionerna i gruppen, färdigställandet av uppgifterna samt redovisningen av grupparbetet. Det innebär att den studerande har erfarenhet av att anpassa och leda aktiviteter där målet är insikt om Hälsa utifrån elevers olika förutsättningar. Den studerande visar förmåga att förstå centrala begrepp kring kunskapsbildning, kunskapsorganisation och kunskapsförmedling kopplat till Fysisk aktivitet och hälsa. Den studerande kan också relatera dessa till undervisningen i skolan. Den studerande kan beskriva, förklara och tillämpa de delar i läroplaner och kursplaner för ämnet Idrott och Hälsa som handlar om fysisk aktivitet och hälsa för grundskolan (alternativt annan målgrupp). Den studerande visar i sin skriftliga produktion förmåga att söka och använda vetenskaplig litteratur. Texterna har ett relevant innehåll, en tydlig struktur och en argumentation väl förankrad i litteraturen och med tydlig koppling till kursinnehållet. Den studerande har genomfört och godkänts på den skriftliga examinationsuppgiften. Kriterier för Väl Godkänd Utöver vad som krävs för betyget Godkänd skall också följande krav uppfyllas för att erhålla betyget Väl godkänd: Studenten visar på en fördjupad insikt i de områden som behandlas i kursen och kan argumentera och föra ett självständigt kritiskt resonemang i strukturerad skriftlig framställning med stöd i relevant litteratur. Studenten kan belysa och argumentera kring frågeställningar utifrån flera olika perspektiv. Studenten har bedömts som väl godkänd på den skriftliga examinationsuppgiften. Betyget Underkänd ges när ett eller flera av kriterierna för Godkänd ej uppfyllts.

Riktlinjer för Portfolio: o Portfolion ska ha en tydlig struktur där det är lätt för läsaren att hitta. Innehållsförteckning och referenslista ska finnas. o Texter ska vara läsliga och dataskrivna. Handskrivna skisser och bilder kan bifogas. o Kurslitteratur och andra texter ska bearbetas, refereras och diskuteras i portfolion. Kopieringar av andras texter som inte bearbetats i portfolion underkänns. o Portfolion ska behandla de reflektionsfrågor och det innehåll som ingår i kursen. o Gruppuppgifter som redovisats ska biläggas portfolion. o Valt referenssystem (fotnot eller parentes) tillämpas på ett konsekvent sätt. Det ska tydligt framgå när kunskap och åsikter inte är ens egna. o Portfolion är en av kursens examinationer och ska vara personligt skriven. o Portfolion medtages till examinationstillfället och lämnas sedan in tillsammans med tentan.

Angående fusk Läs igenom följande text och bekräfta genom att skriva på den distribuerade listan att Du är införstådd med vilka regler som gäller för referat och citat av andras texter. Redovisning av källor Uppsatser av olika omfång och djup och andra typer av hemuppgifter i form av skrivna texter är vanliga examinationsformer vid högre studier. I princip är alla sådana arbeten beroende av att studenten läser och förhåller sig till tidigare skrivna texter, publicerade i böcker, tidskrifter, uppsatser eller på Internet. Hur man ska gå tillväga när man använder innehåll ur andras texter i sitt eget arbete är tämligen strängt reglerat och finns beskrivet i alla handledningar för uppsatsskrivande för studenter. Följande framställning bygger till stora delar på Siv Strömquist (2001) Konsten att tala och skriva. Oavsett om man citerar [ ] eller bara hänvisar till eller med egna ord återger vad någon annan skrivit, så skall sådana textdelar alltid förses med källhänvisning. Man måste tala om vem man stöder sig på, vems text man citerar, varifrån uppgifterna är hämtade. [ ] (Strömquist, 2001, s 220) Källhänvisningarna har egentligen två uppgifter: läsaren skall för det första få veta att du stöder dig på någon annans text, för det andra skall du ge de upplysningar som krävs för identifiering av texter (de bibliografiska uppgifterna [!]). Läsaren skall med ledning av dina uppgifter kunna leta reda på texten och läsa den i original, om han så önskar. När man med egna ord återger innehållet i någon annans text brukar det kallas referat. Hur källhänvisningarna (referenserna) ska gå till rent praktiskt kan man läsa om t ex i Strömquist, 2001, ss 220-225. Om man kopierar kortare eller längre delar ur någon annans text kallas det citat. När du ordagrant vill återge vad någon annan har skrivit utan att återberätta det med egen formulering, måste du dels markera det citerade med citatmarkörer [ ], dels vara noga med att du skriver exakt som det står. (Strömquist, 2001, s 225) Hur citatmarkörerna ska se ut kan man läsa om i t ex Strömquist, 2001, s 225-228. Om man använder sig av innehållet i någon annans text, oavsett om det är citat eller referat, måste man alltså alltid ange den ursprungliga källan. Att inte ange källan om man använder någon annans tankeinnehåll och/eller formuleringar betraktas som stöld och kallas för plagiat, alltså är fusk.

plagia t (av senlat. pla gio stjäla människor, kidnappa, av lat. pla gium människorov ), konstnärlig imitation eller stöld, i fråga om litteratur ofta direkt avskrivning, gjord av någon som ger sig ut för att vara upphovsmannen. Plagiat av t.ex. litterära och konstnärliga verk [ ] är i regel juridiskt otillåten. (Nationalencyklopedin, band 15) I Heffernan m fl (2001, ss 571-573) Writing A College Handbook finns illustrativa exempel (på engelska) på hur man inte får referera andras texter och hur man bör göra i stället. Användning av Internet Att till examinationsuppgifter hämta texter från Internet och presentera dem i eget namn utan att ange källa är naturligtvis plagiat och därmed fusk. Observera att detta gäller även för de anteckningar som erfordras för deltagande i textseminarier. Eftersom anteckningarna kan samlas in och då ligga till grund för betyg måste de följa samma regler som övriga examinationsuppgifter. Alla inlämnade uppgifter kommer att granskas av Urkund, universitets program för textkontroll och skall därför skickas till berörd lärare via en speciell Urkund-adress. Universitetets åtgärder Observera att vid varje misstanke om fusk ska en anmälan göras till rektor, som avgör om ärendet ska behandlas i universitetets disciplinnämnd. Påföljden för en student som fuskat kan bli en varning eller avstängning från universitetet i högst sex månader. Referenser Heffernan, James A.W., Lincoln, John E. & Atwill, Janet (2001) Writing A College Handbook. New York: Norton. Nationalencyklopedin, band 15. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. Strömquist, Siv (2001) Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Bedömande lärare: Tove Johansson Urkundsadress: tovjo05.liu@analys.urkund.se

Litteraturlista: Alsegård, Helena (2007) Samarbetsövningar. Stockholm; Sisu Idrottsböcker Ericsson, I. & Cederberg, M. (2011). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår grundskolans mål. En enkätundersökning bland IV-elever i Malmö 2008. Idrottsforum.org, 1-17. http://www.idrottsforum.org/artiklar Kunststyrelsen (2011) Fysisk aktivitet og læring- en konsensuskonference. Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning, (www.kunst.dk). Myndigheten för skolutveckling (2007:2) Idrott och hälsa en samtalsguide om kunskap, arbetsrätt och bedömning. Stödmaterial. http://www.skolverket.se/sb/d/2483/a/13682 Nilsson, Johnny (2007) Att bli sin egen intresserade tränare träningslära i idrott och hälsa ur Larsson, Håkan. Meckbach, Jane (2007) Idrottsdidaktiska utmaningar, andra upplagan. Stockholm; Liber (193-203). Nilsson, Johnny (2007) Friluftsliv en begreppsproblematisering ur Larsson, Håkan. Meckbach, Jane (2007) Idrottsdidaktiska utmaningar, andra upplagan. Stockholm; Liber (193-203). Raustorp, Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala; Kunskapsförlaget Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet. http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/laroplaner Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm; Fritzes. http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/grundskoleutbildning/2.3064/kommentarmat erial-till-kursplanerna-1.122644 Thedin Jakobsson, Britta (2007) Att undervisa i hälsa ur Larsson, Håkan. Meckbach, Jane (2007) Idrottsdidaktiska utmaningar, andra upplagan. Stockholm; Liber (193-203). Tonkonogi, Michail & Bellardini, Helena (2012) Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom för hälsa, prestation och individuell utveckling. Stockholm; SISU Idrottsböcker

Referenslista Andersen, Elbjörg, Annerstedt, Claes (1992) Kondition (s.25-35) ur Träning, hälsa, trivsel. Varberg; Multicare förlag. Bergqvist, Milena, Lilla Uppladdningen, (http://www.uppladdningen.nu/uppladdningenwww/ulorder.nsf/order?openform) Gjerset, Asbjerg & Annerstedt, Claes(red)(2007) Idrottens Träningslära. SISU idrottsböcker; Stockholm (valda delar). Hogedal, Lars (1998) Nyckeln till naturen, Farsta; SISU Idrottsböcker Forsberg, Arthur, Holmberg AC, Woxnerud, Katarina (2008) Träna din kondition. Stockholm; Sisu Frost, Joe L, Wortham, Sue C, Reifel Stuart (2008) Play and child development (third edition) New jersey, USA; Pearson Gustafsson, Lars H (2009) Elevhälsa börjar I klassrummet. Lund: Studentlitteratur Hempel, Anders (2005) Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund; Studentlitteratur Langlo, Jagtöien Greta m.fl. (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg; Multicare förlag* Lindblad, Frank. Lindgren, Carl (2009) Vad menar vi med hälsa och ohälsa? (s.33-45) ur Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun; Carlssons förlag. Lindblad, Frank. Lindgren, Carl (2009) Välfärdslandets gåta Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Falun; Carlssons förlag Michalsik, Lars & Bangsbo, Jens (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm; SISU idrottsböcker (s.170-175,212-217) Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket (avhandling) (s.157-165). Winroth, Jan. Rydqvist, Göran (2008) Hälsa och hälsopromotion. Stockholm; SISU idrottsböcker (s.8-33, 65-157, 176-191).

KURSPLAN: Fysisk aktivitet och hälsa, 7,5hp Fristående kurs Kurskod: 923G04 Mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: o Beskriva, förklara och tillämpa de delar i kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa som handlar om fysisk aktivitet och hälsa för grundskolan samt ge exempel på hur dessa kan utvärderas. o Anpassa, leda och motivera aktiviteter där målet är insikt om hälsa utifrån elevers olika förutsättningar. o Redogöra för grundläggande begrepp och principer kopplade till träningslära och fysisk aktivitet med barn och ungdomar. Kursinnehåll Barns och ungdomars hälsa står i fokus. Kursen behandlar teoretiska perspektiv och praktiska tillämpningar på fysisk aktivitet och hälsa i skolan med utgångspunkt från gällande styrdokument. Huvudsakliga områden som behandlas är träningslära, kost, friluftsliv och hälsa samt ledarskap. Undervisning/Arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, verkstäder, litteraturstudier och grupparbeten. Fortlöpande under kursens gång, under självstudietid, dokumenterar och reflekterar studenten över kursinnehållet i portfolioform. Examination Kursen examineras genom muntliga, praktiska och skriftliga redovisningar av grupparbeten samt portfolio och tentamen. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Förkunskap För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet. Betyg På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Kursbevis Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via http://www.liu.se/uf/studc/examen/kursbevis. Blanketten lämnas till Student Centrum.

Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Övrigt Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.