Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar på konjunkturen. Vad landets skogsägare har för förväntningar är viktigt mot bakgrunden att de levererar cirka 6 procent av den totala råvaran till landets skogsindustri och äger drygt 5 procent av skogsarealen. Föregående års undersökning visade att skogsägarna var optimistiska inför framtiden och var rekordnöjda med sin lönsamhet. Årets undersökning visar att skogsägarna är något mindre nöjda med sin lönsamhet, och är pessimistiska inför framtida timmer- och massapriser. De tror dock fortfarande på stigande priser på skogsfastigheter. KONJUNKTUREN: Dalande priser på både massaved och timmer under året. Ett tungt år för skogsindustrin. Den starka kronan och allmän lågkonjunktur i stora delar av världen har inneburit tuffare konkurrens. SKOgsägaREN: Två tredjedelar skulle köpa mer skog, som placering, om de hade en miljon kronor över. Fortsatt låg skuldsättning 51 procent har inga lån på sin skog. För skogsägare över 61 år är 63 procent utan lån. Av skogsägarna i undersökningen planerar 12 procent att överlåta sin fastighet de närmaste fem åren, vilket är en låg andel då 33 procent av skogsägarna är äldre än 65 år. Skog till ett värde av 76 miljarder kronor byter ägare de närmaste fem åren. Mjuka faktorer som jakt, rekreation och känslan av att äga anges av 47 procent som den viktigaste faktorn för ägandet av skog, 37 procent tycker främst att det är en långsiktig investering och endast 12 procent tycker att en god löpande avkastning är mest betydelsefullt. LöNSamhET och avverkning: Tillfredsställande lönsamhet 54 procent tycker att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god. En stor andel, 54 procent, tror att lönsamheten blir tillfredsställande eller mycket god under de närmaste tre åren. Andelen skogsägare som avverkade under föregående säsong ökade från 44 till 52 procent. Andelen som avser avverka denna säsong har också stigit, från 38 till 41 procent. Skogsägarna bedömer att priserna på timmer kommer att sjunka framöver nästan 5 procent tror på sjunkande priser det närmaste året. Andelen som tror på stigande priser på massaved har sjunkit från 34 till 19 procent på tre års sikt tror 42 procent på stigande priser. FaSTighETSmarknad: Skogsbarometern 212 i punktform Priset på skogsfastigheter är i stort sett oförändrat under 212 jämfört med 211. Det är fortsatt lönsamt att investera i skogsmark enligt 55 procent av de tillfrågade skogsägarna. Färre än förut tror på stigande fastighetspriser. 42 procent av skogsägarna tror i år på stigande fastighetspriser, vilket kan jämföras med förra årets siffra på 56 procent och 21 års siffra på 72 procent. ljungbergs tryckeri, klippan, november 212. grafisk form, illustrationer: anders Nilsson, formsprak ab/mediagurun. omslagsfoto: sten gustavsson/myra, 2

Skogskonjunkturen i korthet den svenska skogsindustrins andel av den totala varuexporten är cirka 12 procent, och skogsindustrin utgör cirka 3 procent av Sveriges samlade BNP 211. Vårt stora skogsinnehav och väl utvecklade industri gör Sverige till världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Över 85 procent av det som produceras går på export. Endast Kanada exporterar mer skogsprodukter än Sverige. 212 har varit ett ansträngt år för den svenska skogsindustrin. Den starka svenska kronan och fortsatt lågkonjunktur i stora delar av världen har gjort att skogsindustrin står inför stora utmaningar framöver. sågade trävaror 212 blev ett svart år för svensk sågindustri. Vi har fått uppleva konkurser och varsel om uppsägningar. I stort sett inga sågverk har kunnat uppvisa positivt resultat. Den svaga byggkonjunkturen i både Europa och USA påverkar efterfrågan på sågade trävaror negativt, detta då Storbritannien och Tyskland är Sveriges viktigaste marknader. Den låga efterfrågan i kombination med den starka kronan har under 212 tvingat sågverken att sänka virkespriserna. Det slår direkt mot skogsägarens ekonomi då cirka 7 procent av skogsägarnas virkesintäkter kommer från timmer. Nordafrika är fortsatt en viktig marknad för svenska sågverk, mycket tack vare att regionen efterfrågar furu. Sett över en längre period har Sveriges andel av världsproduktionen av sågade trävaror ökat. Idag är Sverige världens tredje största exportör av sågade trävaror. hygienprodukter och vätskekartonger) är inte lika hårt drabbade av konjunkturläget. Tidnings- och tryckpapper har dock en vikande trend, men inte orsakad av lågkonjunktur. Konjunkturkänsliga är däremot byggrelaterade varor och förpackningar till kapitalvaror. virkesmarknaden Under 212 har priserna på både timmer och massaved sjunkit. Tyvärr ser vi att den positiva trenden med höjt realpris nu vikt nedåt, se diagram 2 nedan. De sänkta priserna har lett till att skogsägarnas avverkningsvilja avtagit. Den avverkningsanmälda arealen är till och med september månad 212 cirka fyra procent lägre än motsvarande period under 211. Efterfrågan på timmer är fortsatt låg i stora delar av världen och eurons återhämtning i förhållande till kronan ser ut att kunna dröja. Att ge en prognos om framtidens virkesmarknad är svårt. Några nationella virkesprishöjningar ser inte ut att komma den närmsta tiden. den svenska skogen Den produktiva svenska skogsarealen är cirka 23 miljoner hektar och tillväxten är högre än avverkningstakten sedan lång tid tillbaka. Svensk skog regleras av skogsvårdslagen som sedan 1993 likställer miljö- och produktionsmålen. Drygt 1 procent av skogsmarksarealen är idag skyddad enligt lag; därutöver finns det även frivilligt avsatt areal som idag skyddas. Allt större arealer omfattas av miljöcertifiering enligt PEFC och/eller FSC. MaSSa och papper Priset på pappersmassa har under 212 dalat, och trenden är i dag fortsatt negativ. Blekt barrsulfatmassa är den enskilt viktigaste produkten för svenska massaproducenter. Under våren 211 steg priset till mer än 1 USD per ton, se diagram 1 nedan. Sedan dess har priset sjunkit. Den starka svenska kronan har gjort att priset i kronor räknat vände nedåt redan under andra halvåret 21. Massabruk med produktion av dagligvaror (tidningspapper, DIAGRAM 1 Pris per ton blekt barrsulfatmassa, 22 212Q3 KÄLLA: FOEX, Skogsaktuellt.se 12 USD SEK 9 1 8 6 4 2 7 5 3 1-2 -4-6 -8-1 -12Q3 DIAGRAM 2 Real prisutveckling leveransvirke, 1999 212Q3 7 SEK/m 3 fub Sågtimmer gran och tall 6 5 4 3 2 Massaved gran och tall 1 NORRA MELLERSTA SÖDRA SVERIGE -2-4 -6-8 -1-12Q3 KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN, SCB 3

Att vara skogsägare ANTALET ENSKILDA skogsägare i landet är cirka 327, varav 38 procent är kvinnor och 62 procent män (Skogsstyrelsen 211). De äger tillsammans 227 brukningsenheter med en sammanlagd skogsmarksareal på cirka 12 miljoner hektar, vilket motsvarar ungefär hälften av den totala skogsmarksarealen i landet. Ungefär 7 procent brukar en areal mindre än 5 hektar och 3 procent mer än 5 hektar. Skogsägarna är en heterogen grupp. Alltifrån dem som lever på och får sin sysselsättning från skogen till dem som äger ett mindre skogsskifte tillsammans med någon annan. Bara sex procent av skogsägarna som intervjuats i Skogsbarometern får huvuddelen av sin inkomst från skogen; var tredje har sin huvudinkomst som anställd och lika många genom pension. Trots låg huvudinkomst från skogen är många verksamma i sin skog, hälften uppger att man lägger mer än 2 dagar på arbete i sin egen skog. Skogsinkomsterna ses av många som ett extra ben att stå på. En tydlig trend är att skogsägarna köper mer mark och förvaltar en större areal; var fjärde tillfrågad brukar mer än 1 hektar. Trenden är svagt stigande sedan 24 då var femte ägde mer än 1 hektar. Norrland har flest ägare med över 1 hektar, 45 procent. I Svealand är det 2 procent och i Götaland 15 procent. AVSTÅND TILL FASTighETEN I år bor två tredjedelar på sin skogsfastighet, var femte inom tre mils radie och var sjunde längre bort än tre mil från skogsfastigheten. I Götaland är det bara 4 procent, jämfört med Svealand 8 procent och Norrland 7 procent, som bor längre bort än tio mil från sin skogsfastighet. Åtta av tio skogsägare yngre än 4 år bor på sin fastighet, att jämföras med dem som är äldre, där sex av tio bor på sin skogsfastighet. FORTSATT INTRESSE ATT INVESTERA I SKOG Intresset för att investera i skog ökar. På frågan vad man skulle göra om man hade en miljon kronor att investera så skulle hela 68 procent investera i mer skog. Intresset för att investera i aktier/fonder har under de senaste åren minskat DIAGRAM 3 Hur skulle du investera en miljon kronor? 8 % SKOGSMARK 7 6 5 4 AKTIER/FONDER 3 2 1 BANKKONTO 28 29 21 211 212 till 11 procent i år. Att spara sitt kapital på bankkonto har blivit intressantare och har ökat till 15 procent, se diagram 3. Många ser skogsmark som en säker placering över tiden med en värdestegring som minst följer prisförändringarna i samhället. På lång sikt visar det sig till och med att det kapital man satsat i en skogsfastighet stiger mer än om motsvarande kapital satsas i aktier som följer generalindex. ÄLDRE SKOGSÄGARE HAR INga LÅN Av skogsägarna i undersökningen svarar hälften att de inte har några lån på sin skogsfastighet. Störst procentuell förändring uppvisar gruppen skogsägare som har en lånenivå mellan en halv miljon och två miljoner kronor, vilken stigit med 8 procentenheter till 19 procent. 2 procent har mindre lån än en halv miljon och 6 procent av de tillfrågade har lån på över två miljoner kronor. Av de äldre skogsägarna över 61 år är det 63 procent som är skuldfria, vilket är en färre än förra året. I spannet 41 6 år har 45 procent inga lån och i gruppen yngre än 4 år är siffran 17 procent. Sju av tio utbor är lånefria, av de som bor på fastigheten är fyra av tio detta. Endast 3 procent anger att de kommer öka sin låneskuld under de närmaste åren, 67 procent kommer att ha en oförändrad lånenivå och en fjärdel kommer minska sin låneskuld. Av skogsägare under 4 år uppger 14 procent att deras skogsfastighetslån kommer öka. De som är äldre är försiktigare med lån då endast någon procent kommer öka sina skulder. lönsamheten SJUNKER Under 212 sjönk andelen som anser att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god från en hög nivå på 69 procent 211, till 54 procent, se diagram 4. Mest positiva är skogsägarna i Norrland med 65 procent jämfört med 211 då 72 procent var positiva. Siffrorna för Svealand och Götaland är 57 respektive 47 procent. Föregående år var motsvarande siffror 67 respektive 69 procent. För de närmaste tre åren tror 54 procent på en mycket god eller tillfredsställande lönsamhet i skogsbruket. 33 procent tror på en mindre tillfredsställande lönsamhet och 5 procent tror att den blir dålig. DIAGRAM 4 Skogsägarnas lönsamhetsbedömning, 2-212 8 % 7 6 5 4 3 ANDEL SOM ANSER ATT LÖNSAMHETEN ÄR 2 TILLFREDSSTÄLLANDE ELLER MYCKET GOD 1 - -2-4 -6-8 -1-12 4

Framtidens skogsägare ungefär tre av fyra skogsägare uppger i Skogsbarometern att de är över 5 år och totalt sett är var tredje äldre än 65 år. Detta indikerar att många står inför ett generationsskifte eller försäljning inom de närmaste åren. FäRRE skogsfastigheter till försäljning på öppna marknaden Andelen skogsägare i Skogsbarometern som har förvärvat sin fastighet från föräldrar, syskon eller annan släkting är drygt 8 procent. Förvärv från släktingar innebär ofta någon form av gåva, arv eller förmånligt köp. Andelen som förvärvat fastigheten på öppna marknaden utgör därmed knappt 19 procent, se diagram 5. Av skogsägarna i undersökningen uppger 12 procent att man planerar att överlåta sitt ägande av skog de närmaste fem åren, vilket är i paritet med förra året. Av dem som planerar för överlåtelse anger 63 procent att det ska ske inom släkten och 16 procent att det kommer att genomföras genom försäljning av hela eller delar av fastigheten på öppna marknaden. Förra året skulle 24 procent överlåta sin skogsfastighet på öppna marknaden. Det viktigaste skälet till varför man tänker sälja sin fastighet är inte oväntat familjesituationen, det vill säga ålder i kombination med att man inte har någon lämplig person som är villig att ta över. VärdEN för 76 miljarder byter ägare Siffrorna för planerade överlåtelser uppräknade till hela landet innebär att cirka 1,4 miljoner hektar skogsmark i enskild ägo kommer att byta ägare de närmaste fem åren. Med dagens värde på skogsmark betingar det ett värde på cirka 76 miljarder kronor. På grund av ett lägre intresse för att överlåta sin skogsfastighet, så minskar arealen och det totala värdet som kommer överlåtas i närtid. Ointresset för att överlåta sin skogsfastighet innebär att skogsägarnas medelålder fortsätter att stiga. intresset för vindkraft i stort oförändrat Drygt hälften av skogsägarna är mycket eller ganska intresserade av att satsa eller upplåta mark för vindkraft, vilket är oförändrat jämfört med 211. Intresset i landet skiljer sig åt en del, i Norrland är intresset högst, där 54 procent vill upplåta sin mark jämfört med Götaland 47 procent och Svealand 37 procent. Intresset är oförändrat i Götaland men sjunkande både i Norrland och i Svealand. Mot bakgrund av samhällets ambitioner kring utbyggnaden av vindkraft från dagens cirka 1 3 vindkraftverk till 5 6 kan det oförändrade intresset upplevas negativt. Men trots detta uppger fortfarande var femte skogsägare att man är mycket intresserad av att själv satsa på, eller upplåta mark för vindkraft. skogens FRamtida användningsområde Skogsägarna ser den traditionella virkesproduktionen som viktigast även i det framtida skogsbruket. Men nya, eller snarare nygamla, användningsområden blir alltmer aktuella. Andelen skogsägare som tror att energiområdet blir viktigast har ökat från 55 procent 211 till 64 procent i årets undersökning. Framför allt tror de på värmeenergi i form av ved och pellets, 54 procent av skogsägarna tror det kommer att bli den viktigaste inkomstkällan vid sidan av virkesproduktionen; detta är en ökning med 9 procentenheter jämfört med förra året. Tron på skogen som bas för vindkraft har minskat från 6 procent till 3 procent. Rekreation, jakt och upplevelse anses av 22 procent bli det främsta användningsområdet, en minskning från 31 procent föregående år, se diagram 6 nedan. faktorer som påverkar ägandet Det som har störst påverkan på skogsägarens framtida ägande, när de får välja fritt från en lista är lönsamheten, värdeutvecklingen och äganderätten. DIAGRAM 5 Hur skogsfastigheten förvärvades 212 (211) Öppna marknaden 19% (18) DIAGRAM 6 Vad tror du är skogens främsta användning framöver, vid sidan av virkesproduktion? 212 (211) Vindkraft 3% (6) Vet ej 9% (11) Annat 5% (4) Annan släkting 14% (12) Föräldrar/ syskon 67% (7) Etanol- och metanolprod. 7% (3) Rekreation, jakt 22% (31) Värmeenergi (pellets, ved etc) 54% (46) 5

Virkespriser och avverkning skogsägarna tillfrågas årligen om sin bedömning av virkesprisets utveckling på kort och lång sikt. diagram 7 visar deras bedömning av prisutvecklingen på sågtimmer och massaved som nettotal. Ett nettotal innebär att de positiva svarsandelarna minskas med de negativa och ett netto erhålls. Redan förra året såg skogsägarna negativt på virkespriserna. Detta har förstärkts i år på både kort och lång sikt. Samtidigt är förväntningarna på bioenergiråvara fortsatt höga. FORTSaTT pessimism om timmerpriserna Efter flera års optimistisk syn på timmerpriset är nettotalet nu minus 38, vilket är det lägsta värdet på 1 år, se diagram 7 nedan. Bara var tionde skogsägare tror på stigande priser det kommande året. Förra året var motsvarande siffra var femte. Nästan hälften av skogsägarna tror på sjunkande priser och ungefär 4 procent av skogsägarna tror att priserna kommer att vara oförändrade den kommande säsongen. På tre års sikt är skogsägarna mer positiva till timmerpriset, 4 procent tror på stigande priser. Jämfört med förra årets undersökning så är synen ungefär densamma. Andelen som tror på sjunkande priser har stigit marginellt till drygt 2 procent. För två år sedan var motsvarande siffra 8 procent. Ungefär var fjärde skogsägare tror att timmerpriserna kommer att vara i stort sett oförändrade de närmaste tre åren. Samma syn på massapriserna Förra årets positiva förväntningar på massapriserna har i år övergått i pessimism. Redan förra året hade nettotalet en vikande trend, men nettot var ändå positivt. Trenden har sedan fortsatt nedåt och nettot är i år negativt. För den kommande säsongen är nettotalet minus 14. Föregående år var motsvarande siffra 19, se diagram 7 nedan. Föregående år trodde en tredjedel av skogsägarna på stigande priser. I år är motsvarande andel var femte. Andelen som tror på sjunkande priser har mer än fördubblats till en tredjedel. Förväntningarna på priset på massaved på tre års sikt har också sjunkit och nettotalet är nu 25, jämfört med 33 för ett år sedan. Drygt 4 procent tror på stigande priser medan 17 procent tror på sjunkande priser de kommande tre åren. Andelen som tror på oförändrade priser är ungefär 3 procent. Hög tilltro till priset på bioenergiråvara Skogsägarna har fortsatt höga förväntningar på priset på bioenergiråvara, som blivit en viktig alternativ inkomstkälla för skogsägarna. Knappt hälften tror på stigande priser kommande säsong, På tre års sikt är det fler skogsägare som tror på stigande priser, 62 procent. ViSST ökat intresse för leveransvirke I årets undersökning har andelen som angett att de i huvudsak säljer sitt virke som leveransvirke ökat efter förra årets nedgång. I år var andelen 28 procent, vilket är 6 procentenheter mer än föregående år. Leveransvirke är populärast i Götaland där var tredje säljer sitt virke på detta sätt. Andelen som säljer sitt virke genom avverkningsuppdrag samt rotpost/leveransrotköp är ungefär densamma som förra året, cirka 4 respektive 25 procent, se diagram 8. AvvERKNingsviLJan är i stort oförändrad Avverkningsviljan under kommande säsong har i år ökat marginellt till drygt 4 procent. Drygt hälften anger att de avverkade under säsongen som var, vilket är en ökning med 8 procent. Det är alltid fler som verkligen avverkar än som har för avsikt att göra det, se diagram 9. Den viktigaste anledningen till att avverka är att skogstillståndet är lämpligt för avverkning, 54 procent av dem som avverkade angav att det var en av de avgörande orsakerna. Detta kan jämföras med föregående år då 59 procent angav det som ett av skälen till avverkning. För två år sedan angav ungefär hälften att prisutvecklingen var en betydande anledning till avverkning. Den andelen sjönk förra året till mer normala 29 procent, och nu är det 24 procent som anger prisutvecklingen som skäl till avverkning. DIAGRAM 7 Bedömning av prisutvecklingen under innevarande säsong, nettotal, 2-212 8 6 4 2 % -2-4 -6 SÅGTIMMER MASSAVED -8 - -2-4 -6-8 -1-12 DIAGRAM 8 DIAGRAM 9 Hur säljer du främst ditt virke? 211 (21) Annat 4% (6) Leveransvirke 28% (22) Vet ej 2% (5) Rotpost/ Leveransrotköp 25% (28) Avverkningsuppdrag 41% (39) Andel som avser att avverka, och avverkade, 21/2 212/13 6% 5 4 3 2 1 AVVERKADE PLANERAR ATT AVVERKA 21/2 24/5 28/9 212/13 6

Fastighetsmarknad LRF Konsults prisstatistik visar att priset på skog ligger kvar på en stabilt hög nivå. Under första halvåret 212 var snittpriset 412 kr/m³sk i riket som helhet. Priserna var stigande i södra Sverige och sjunkande i norr. Götaland har landets högsta priser med snittpris 551 kr/m³sk. Se diagram 1. Prisutvecklingen på skogsmark påverkas bland annat av räntenivån, konjunkturen, virkesmarknaden, demografi och de alltmer prisdrivande mjuka värdena. Vilka förväntningar köparen har på priset spelar också en stor roll. FORTSaTT lönsamt att investera i skogsmark Priserna på skogsmark har stigit kraftigt de senaste 1 åren men trots det anser fortfarande många skogsägare att det är en lönsam investering att köpa skog. Även om andelen har sjunkit sedan föregående år så svarar över häften, 55 procent, av de tillfrågade skogsägarna att investeringen är lönsam. Mest positiva är yngre skogsägare, skogsägare som äger små fastigheter och skogsägare i Götaland. De skogsägare som får huvuddelen av sin inkomst från jord- och skogsbruk är den grupp där den minsta andelen anser att det är lönsamt att investera i skog. God långsiktig investering viktigast Precis som i tidigare års undersökningar anser skogsägarna att den långsiktiga investeringen är det som betyder mest i deras skogsägande. 37 procent uppger att en god långsiktig investering betyder mest. Se diagram 11. Det är framför allt unga skogsägare, skogsägare som äger stora fastigheter och de skogsägare som får sin huvudsakliga inkomst från jordoch skogsbruk som tycker att den långsiktiga investeringen är mest betydelsefull. Men även de mjuka värdena spelar en fortsatt stor roll för skogsägarna. 35 procent uppger att känslan av att äga skog betyder mest i deras skogsägande. Denna känsla är viktigast för många äldre skogsägare, skogsägare med små fastigheter, skogsägare i Götaland och de skogsägare som bor nära sin fastighet. Endast 12 procent av de intervjuade skogsägarna anser att en god löpande avkastning från skogen är det viktigaste. FäRRE tror på stigande fastighetspriser I årets undersökning angav drygt 4 procent att de tror att priserna på skogsfastigheter kommer att stiga de närmaste tre åren, se diagram 12 nedan. Detta är en nedgång från förra året då 56 procent trodde på stigande priser och än mer från 21 då 72 procent trodde på stigande priser. Andelen som tror att priserna kommer att vara oförändrade har ökat från 2 procent 21 till 38 procent i år. Det är fortfarande en förhållandevis liten andel, 17 procent, som tror att priserna på skogsfastigheter kommer att sjunka de närmaste tre åren. PriSFörväntningar FRamövER Trots de senaste årens prisuppgångar på skogsmark och en avvaktande virkesmarknad tror många skogsägare på stigande fastighetspriser. En låg ränta påverkar naturligtvis fastighetspriserna, men det som troligtvis påverkar mest är intresset av att äga skog. Efter finanskrisen 28 var det fler människor som fick upp ögonen för att investera i skog, huvudsakligen på grund av att det anses som en säker och bra placering på lång sikt. Att de nya köparna dessutom fick ett mervärde i de mjuka värdena såsom jakt och rekreation var förstås en bonus. Det finansiella läge vi har idag gör att intresset för stabila investeringar lär hålla i sig. Det är dock viktigt att komma ihåg att ungefär två tredjedelar av fastighetsköpen görs av befintliga skogsägare, detta medför att skogsägarnas förväntningar på priset spelar en mycket stor för prisutvecklingen. DIAGRAM 1 DIAGRAM 11 DIAGRAM 12 Pris skogsfastigheter, 22 juni 212 Realpris SEK/m 3 sk, svart prickad linje = rikssnitt 6 I 5 II V 4 3 2 1-2 -4-6 -8-1 -12 III IV V III II IV Vad betyder mest i ditt skogsägande? 212 (211) Jakt och rekreation 12% (18) Tveksam, vet ej 4% (3) God långsiktig investering 37% (35) Andel som tror på stigande priser på skogsfastigheter, 22 212 8 % 7 6 5 4 3 2 1 Känslan i att äga skog 35% (34) God I löpande avkastning jan jun 12% (9) -2-4 -6-8 -1-12 KÄLLA: LRF KONSULT 7

Skogsbarometern är en årlig rapport om det aktuella ekonomiska läget i familjeskogsbruket. Rapporten är en samproduktion mellan Swedbank och LRF Konsult. Till grund för årets rapport ligger en intervjuundersökning omfattande 751 skogsägare. Intervjuerna genomfördes av Sifo under september månad 212. Resultaten av intervjuerna har kompletterats med officiell statistik samt egna analyser. Även jämförelser med tidigare års resultat har gjorts. Skogsägarna har delats in i olika grupper med avseende på ålder, sysselsättning, fastighetens storlek samt geografiska belägenhet. Projektgruppen för årets Skogsbarometer: Magnus Hammar, Swedbank Axel af Petersens, LRF Konsult Vibeke Alstad, LRF Konsult Regionala skillnader i landet Många svar i Skogsbarometern skiljer sig inte så mycket mellan olika regioner i landet. Men vissa skillnader finns. Här är några exempel på när svaren skiljer sig mellan landsdelarna. Andelen anges i procent av de svarande. Siffrorna inom parentes avser svaren i förra årets barometer. Andel av skogsägarna som anser att lönsamheten i skogsbruket är mycket god eller tillfredsställande Götaland Svealand Norrland 47 (69) 57 (67) 65 (72) Andel av skogsägarna som tror på stigande priser på sågtimmer de närmaste tre åren 43 (37) 39 (35) 38 (44) Andel av skogsägarna som tror på stigande priser på massaved de närmaste tre åren 44 (44) 44 (47) 41 (45) Andel av skogsägarna som säljer sin skog som leveransvirke 35 (31) 29 (15) 16 (15) Andel av skogsägarna som avser att avverka under säsongen 212/213 44 (45) 39 (29) 38 (38) Andel som är mycket eller ganska intresserade av att satsa på vindkraft 47 (47) 37 (46) 54 (7) Andel som i första hand skulle investera i skog om man hade en miljon kronor över 65 (64) 68 (67) 74 (73) Skogsbarometern är en samproduktion mellan Swedbank, Sparbankerna och LRF Konsult För mer information: Kompletterande diagram finns på respektive hemsida. Besöksadress: Brunkebergstorg 8 Postadress: 15 34 Stockholm Telefon: 8 58 59 www.swedbank.se Besöksadress: Franzénsgatan 6 Postadress: 15 33 Stockholm Telefon: 771 27 27 27 www.lrfkonsult.se Artiklenummer 7447 27 Pris 2 kronor