MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis
MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva klimatåtgärder EMEC KI:s allmänjämviktsmodell Skatteförslagen Utgiftsförslagen Förslagen om flexibla mekanismer Avslutande kommentarer Eva Samakovlis
Bakgrund Klimatberedningen Klimatberedningen april 2007- februari 2008 Hans Jonsson, Claes Västerteg, Anders Wijkman, Sofia Arkelsten, Lena Hallengren, Wiwi-Anne Johansson, Maria Wetterstrand Klimatberedningens uppgift - Mål för klimatpolitiken på kort, medellång och lång sikt - En handlingsplan för att nå målet till 2020 (handlande, icke-handlande sektorn, internationellt) - Svenskt agerande i klimatförhandlingarna
Bakgrund Konjunkturinstitutets uppdrag Regeringsuppdrag till KI: Ta fram samhällsekonomiska konsekvenser av Klimatberedningens åtgärdsförslag Sammanlagt 50 förslag mars 2008-maj 2008 KI:s resurser 2008: 4 disputerade nationalekonomer
Effektiva och ineffektiva klimatåtgärder + Minskad nedsättning av CO 2 -skatten för industri utanför EU ETS och för jord- och skogsbruket. + Fortsatt satsning på projektbaserade mekanismer för ren utveckling och gemensamt genomförande. + Utvidgning av EU:s utsläppshandel, auktionering istället för gratis tilldelning, ett mer restriktivt tak. + Stöd till teknikutveckling och forskning. - Kilometerskatt på 1 kr per fkm för lastbilstransporter. - Ökning av järnvägskapaciteten med 50 procent. - Utveckling av investeringsstöden till förnybar energi.
EMEC Environmental Medium term EConomic model Statisk numerisk allmän jämviktsmodell Långsiktsmodell (10-15 år) Samhällsekonomiska konsekvenser av skatter och regleringar på miljöområdet, främst luftföroreningar (CO 2,NO X,SO 2 ) som härrör från energianvändning Analysmodell (ej prognosmodell) Utnyttjar SCB:s fysiska miljöräkenskaper för att avbilda samband mellan ekonomi och utsläpp
EMEC-körning B Endogena: BNP Konsumtion Export Import Investeringar Struktur Miljöutsläpp Priser Löner A B Exogena: Världsmarknad: Priser Volym Sysselsättning Ränta Teknik Startår Kalibreringsår Slutår
Skatteförslagen Skatteförslag Klimatberedningen Konjunkturinstitutet CO 2 -reduktion Mton CO 2 - reduktion Mton Marginalkostnad kr per ton BNPförlust i procent Höjd CO 2 -skatt i ickehandlande sektorn till 30 procent 0,5 0,1 300 0,00 Drivmedelsskatt BNP-indexering och skattehöjning 70 öre per liter 1,1 1,1 1800 0,13 Kilometerskatt 1 kr per fkm 0,4 0,1 700 0,11 Skatteförslagen sammanlagt 2,0 1,3 1800 0,28 CO 2 - reduktion Mton Åtgärd Klimatberedningen Konjunkturinstitutet Marginalkostnad kr per ton Konjunkturinstitutet BNPförlust i procent 0,5 1,1 0,4 Höjd CO 2 -skatt till 30 procent BNP-indexering och skattehöjning 70 öre per liter Kilometerskatt 1 kr per fkm Höjd CO 2 -skatt till 68 procent 690 0,02 BNP-indexering och skattehöjning 70 öre per liter 1800 0,13 Kilometerskatt 7 kr per fkm 4750 0,82
Skatteförslagen Klimatberedningens skatteförslag: CO 2 -reduktion & BNP-förlust BNP-förländringi % 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 0,00-0,02-0,04-0,06-0,08-0,10-0,12-0,14-0,16-0,18-0,20-0,22-0,24-0,26-0,28-0,30 CO 2 -skatt 30% Drivmedelsskatt 0,7 kr/liter + BNP- indexering Utsläppsminskning i milj ton CO 2 jfr utsläppsprognos Nuvarande skattesystem Km-skatt 1 kr/fkm
Skatteförslagen Ökad CO 2 -skatt för industri utanför EU ETS och för jord- och skogsbruk: kostnadseffektivt förslag. Införande av km-skatt: inte ett effektivt styrmedel för att reducera CO 2 -utsläppen. Skattenivå 7 kr, BNP-förlust 25 miljarder. 70-öres höjning+indexering av drivmedelsskatten: dyrare än generell höjning av CO 2 -skatten. Klimatberedningens skatteförslag minskar CO 2 - utsläppen med 1,3 Mton. BNP-förlust 9 miljarder. Höjning av CO 2 -skatten till 160 öre minskar CO 2 - utsläppen med 1,3 Mton. BNP-förlust 4 miljarder.
Utgiftsförslagen Investeringsbidrag Investeringsbidrag inte kostnadseffektiva Kan bara motiveras om det förekommer marknadsmisslyckanden Förnybar energi gynnas redan av koldioxidskatten Bättre att höja koldioxidskatten Gödselbaserad biogas kan vara ett undantag Åtgärdskostnad 1160-1240 kr per ton koldioxid
Utgiftsförslagen Järnvägsinvesteringar Järnvägsinvesteringar ska införas om de är samhällsekonomiskt lönsamma Prioritera sträckor med högst lönsamhet, inte de som ersätter flygresor Åtgärdskostnad 5000 kr per ton koldioxid Klimatberedningens dyraste förslag för att reducera koldioxidutsläppen
Förslagen om flexibla mekanismer Utgiftsförslag Kostnad, kr per ton 2008 2020 EU ETS, Priset på utsläppsrätter 235 366 CDM 85-122 366 JI 56-94 366
Förslagen om flexibla mekanismer BNP-förluster vid reduktion av CO 2 -utsläpp 2020 Reduktion av CO 2 utsläpp jfr prognos i Mton 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 0,00 FLEX 15 euro -0,05 FLEX 39 euro BNP-förändring i procent -0,10-0,15-0,20 Nuvarande skattesystem -0,25 Klimatberedningens skatteförslag -0,30
Förslagen om flexibla mekanismer Flexibla mekanismer är det samhällsekonomiskt billigaste sättet att reducera CO 2 -utsläppen. Klimatberedningens skatteförslag: CO 2 -reduktion 1,3 Mton, BNP-förlust 9 miljarder. Generell höjning av CO 2 -skatten till 200 öre: CO 2 -reduktion 2 Mton, BNP-förlust 7 miljarder. Befintlig CO 2 skatt och flexibla mekanismer: CO 2 -reduktion 2 Mton, BNP-förlust 1-3 miljarder.
Avslutningsvis Ekonomiska analyser ökar politikens kostnadseffektivitet Kostnadseffektiv politik ger mer miljö för pengarna Ekonomiska analyser ska vara en del i beslutsunderlaget (regleringsbrev, regeringsuppdrag, kommittédirektiv ) Många viktiga utredningar, regeringsuppdrag och myndighetsanalyser saknar ekonomisk analys
Avslutningsvis Varför finns det fortfarande ett motstånd mot nationalekonomisk analys på miljöområdet?