Godkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator

Relevanta dokument
Kursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.

STUDIEHANDLEDNING Metod och design i pedagogisk forskning (7,5hp), Ht 2012

Kvalitativa metoder I

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

STUDIEHANDLEDNING Metod och design i pedagogisk forskning (7,5hp), Ht 2013

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

Studiehandledning Pedagogisk forskning II, 7,5 hp Vårterminen 2015

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

^íí=ñçâìëéê~=éå=âî~äáí~íáî=ìåçéêë âåáåö=

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Kvalitativa metoder II

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk

Bedömningskriterier för självständiga arbeten inom års lärarprogram

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning. Vetenskaplig teori och metod I (VPG01F) 7.5 hp (distans, helfart) HT-18

Referera inte plagiera

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

STUDIEHANDLEDNING för kursen

BUSR31 är en kurs i företagsekonomi som ges på avancerad nivå. A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp)

RIKTLINJER FÖR EXAMENSARBETE PÅ MAGISTERNIVÅ I HUVUDOMRÅDET SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA

Studiehandledning Pedagogisk forskning III, 7.5 hp Ingår som delkurs i VPG11F Vårdpedagogik III, 30 hp VPG10F Hälsopedagogik III, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap AV, Forskningsmetodik, 7,5 hp

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

PM för kurs i Vetenskapsteori

CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Studiebrev. Vetenskapliga arbetsmetoder och vetenskapsteori III. 5 poäng

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Kriminologi GR (B), 30 hp

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Studiehandledning Pedagogisk och didaktisk forskning I (7,5 hp) Vårterminen 2014

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS)

information - kunskap - vetenskap - etik

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun Pernilla Asp, Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

KVALITATIVA METODER II

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Pedagogisk forskning I, 7,5 hp Studiehandledning för höstterminen 2015

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Sociologisk Analys I, 7,5 hp, Sociologi I

Institutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Vårdpedagogik/Hälsopedagogik III VPG10F/VPG11F

Statsvetenskap GR (C), 30 hp

Rubrik Examensarbete under arbete

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Förslag den 25 september Engelska

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

Förädla, fördjupa, förfina

Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet

Sociologisk analys III, VT 2016, Kvalitativ del (3 hp)

A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Att designa en vetenskaplig studie

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Betygskriterier. NS1093, Praktisk retorik, 15 hp. Delkurs 1. Talaren och talet, 7,5 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

Kursrapport för kursen Vetenskapsteori och forskningsmetoder 1, 7,5 hp, VT17, NGBIB16H

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap (BoI)

Transkript:

Anders & Ellen Jag ger er här min respons på ert metodpaper Metodologiska ansats och textanalys. Jag går från början till slutet av paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier avseende paperet som ni fått. Mycket snygg inledning! Den väcker genast intresset, sätter direkt fokus på det som ni ämnar behandla (diskursanalys) och ger en koncis beskrivning av hur ni i kommer att gå tillväga i paperet. Avsnittet Definitioner beskriver som jag ser det, fast ni skriver inte explicit ut det vilket samhällsvetenskapligt intresse ni har. Här orkestrerar ni snyggt det som jag också bedömer som högeligen relevant litteratur. Texten är också mycket läsvänligt strukturerad och stringent formulerad. Dessutom tycker jag att den är lagom omfattande och lagom ingående. Ni knyter inte här själv an till er metod eller ert syfte, men det blir ändock om än implicit gjort genom ert val av litteratur och hur ni använder den. Stycket om metodologisk ansats tycker jag nog är lite kort och något ytligt. Här kopplar ni dock snyggt till syftet för er studie, en koppling som ni förstärker i Diskussionen. Däremot kopplar ni inte resonemanget om kvalitativ ansats till diskursanalys. Det hade varit snyggt. Men det kan ni utveckla i uppsatsen sedan. Men, också här är texten väl strukturerad och stringent formulerad. Redogörelsen för de olika textanalytiska metoderna är fantastiskt strukturerad och mycket stringent formulerad. Och alldeles, alldeles lagom det vill säga fullt tillräcklig utan att bli onödig i omfattning respektive i djup. I Diskussionen gör ni sedan mycket kvalificerade kopplingar mellan diskursanalys som metodologisk ansats och ert syfte i uppsatsen. Dessutom finns där - om än lite mer implicita kopplingar till vetenskapsteoretiska och kvalitativt metodologiska aspekter. Till sist; Den litteratur ni använt verkar ha varit mycket relevant.

Eva och Anette Jag ger er här min respons på ert metodpaper Kvalitativa ansatser och datainsamlingsmetod Jag går från början till slutet av paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier avseende paperet som ni fått. Inledningen är mycket snygg! Den väcker genast intresset ( naturens egen fiffiga pedagogik är en catchy formulering), sätter direkt fokus på det som ni ämnar behandla (leken) och ger en strukturerad och koncis beskrivning av hur ni i kommer att gå tillväga i paperet. I stycket om kvalitativ forskning ger ni en lagom- vilket innebär tillräckligt utan att övergå i onödigt - omfattande och ingående redogörelse. Texten har dock lite för mycket karaktär av referat, vilket bland annat får till följd att den brister i struktur och stringens en aning. Inte heller har ni kopplat den kvalitativa ansatsen till ert syfte eller till etnografi och intervju. Också redogörelsen för etnografisk ansats är alldeles lagom i om fattning och i djup. Här har ni kopplat snyggt till den kvalitativa ansatsen. Däremot kopplar ni inte heller här till ert syfte eller till den datainsamlingsmetod ni väljer, intervju. Också här förlorar texten mycket i struktur på grund av att ni i för stor grad följer författarna, istället för att använda dem i en redogörelse som är strukturerad av er själva. Tyvärr har jag samma kommentarer till redogörelsen för kvalitativ intervju; Den är innehållsrik men inte tillräckligt strukturerad av er. Inte heller här kopplar ni till syftet för er studie. I den här delen finns implicita kopplingar till vetenskapsteoretiska och metodologiska aspekter, det vill säga kopplingar som kommer ur den litteratur ni använder. Avslutningen på ert paper är tillräcklig som sammanfattande reflektioner. Ni problematiserar också era val. Här hittar jag då kopplingar mellan ert syfte och såväl kvalitativ ansats som etnografi och kvalitativ intervju. Men jag måste nog säga att de kopplingar ni gör inte riktigt når fram till mig som läsare, även om jag kan ana hur ni tänker. Jag har övervägt att be er komplettera detta paper genom att gör två saker; 1. Ordna om strukturen i styckena så att det framgår att det är ni som med hjälp av andra författare säger det ni vill ha sagt. Få bort referat-karaktären, med andra ord 2. I mer explicita ordalag skriva fram på vilket sätt ni kopplar den vetenskapsteoretiska ansats, den metodologiska ansats (etnografi) och den datainsamlingsmetod (kvalitativ intervju) ni valt till syftet med er studie. Men jag har beslutat att stanna vid att nogsamt påpeka dessa brister och att det får räcka så. De är inte tillräckligt stora för att paperet inte ska bli godkänt. Dessutom uppvägs de av omfattning och djup i ert resonemang. Men i uppsatsen se n

Till sist något om ert litteraturval. Kanske lite många böcker i kvalitativ ansats. Men väldigt relevant litteratur, utom kanske Dysthe (1996) och Evaldsson m fl (2001) som jag betraktar som något utanför den här uppgiften.

Victoria & Sarah Jag ger er här min respons på ert metodpaper Kvalitativa Forskningsmetoder Jag börjar från början och går framåt i paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier avseende paperet som ni fått. Inledningen innehåller det den ska; Den ger en försmak av vad ni kommer att behandla i paperet. Däremot blir det inte helt tydligt för mig som läsare på vilket sätt de två första styckena är relaterade till er avsikt att redogöra för datainsamlingsmetod. Ni gör en mycket snygg redogörelse för kvantitativ och kvalitativ ansats liksom av det som för er är kärnpunkten hur man kan och varför man skall kombinera dessa ansatser och metoder. Speciellt snyggt är det att ni tydligt kontrasterar dessa två ansatser mot varandra liksom att ni för ett resonemang om induktion och deduktion. Texten är väl strukturerad och den är alldeles, alldeles lagom - vilket innebär tillräckligt utan att övergå i onödigt i omfattning liksom i djup. Jag har lite problem med stringensen, dock. Jag tror det beror på att ni ibland se i alla fall sid 3 där det börjar Holme m fl (1997) - i följd redovisar vad flera författare säger om en viss sak med deras ord. Det skulle vara lättare att följa resonemanget om ni hade omskrivit vad de säger med era egna ord. Dessutom; Något som jag saknar i det här avsnittet är en koppling till ert syfte och till er metod. Men jag tycker att det är bra att ni lagt så mycket krut på poängen med att kombinera kvantitativ och kvalitativ ansats och metod. Redogörelsen för intervju som datainsamlingsmetod är fullt tillräcklig i omfattning och djup. Däremot kan jag tycka att redogörelsen för enkät som metod är lite kort och ytlig. Dessutom saknar jag även här kopplingar till ert syfte; Ni säger varesig något om vad det är i ert syfte som motiverar användningen av intervju, av enkät eller av en kombination av dessa två. Jo, i era avslutande reflektioner säger ni att ni vill nå många och därför väljer enkät respektive att ni vill få fram djupare kunskap och därför väljer intervju. Och ni säger att dessa två metoder kompletterar varandra. För mig som läsare blir det dock inte riktigt klarlagt även om jag kan ana hur ni tänker på vilket sätt ert syfte riktigt motiverar att använda dessa metoder, eller för att kombinera dem. Jag anser alltså att ni i paperet i högre grad borde kopplat era metodval till ert syfte. Jag tycker också att ni i högre grad skulle ha förankrat era datainsamlingsmetodval i den metodologiska ansatsen. Men jag nöjer mig med att nogsamt påpeka dessa brister. Jag anser inte att de är tillräckligt stora för att paperet inte ska bli godkänt. De bristerna uppvägs dessutom av att ni så ambitiöst tagit er an uppgiften att resonera kring poängen med att kombinera två ansatser. Fast egentligen borde ni., kommer jag nu på, ha utvecklat era konklusioner kring detta i era avslutande reflektioner Till sist några ord om ert val av litteratur. Den verkar helt relevant. Visserligen saknas det en orginalbok i enkätmetod, men eftersom ni skriver om två metoder så

Niklas & Rasmus Jag ger er här min respons på ert metodpaper Den kvantitativa ansatsen med enkät som datainsamlingsmetod. Jag avancerar från början till slutet av ert paper och utgår i min respons från de anvisningar och betygskriterier avseende paperet som ni fått. Er inledning är bra. Den ger mig som läsare raskt en bild av vad (kvantitativ ansats och enkät) ni kommer att avhandla i paperet, på vilket sätt ni kommer att avhandla det och varför ni ska avhandla det. Precis det som en inledning ska alltså. Texten är också väl strukturerad och stringent formulerad. Er redogörelse för kvalitativ och kvantitativ ansats och distinktionen dem emellan är lysande på flera sätt; Den är väl strukturerad och dessutom stringent formulerad. Ni för ett intressant resonemang där ni orkestrerar olika författares inlägg mot varandra och i vissa lägen problematiserar ni själva. Språkdräkten är kvalificerad; ledig men samtidigt drivande. Texten har här en anstrykning av debatt-karaktär, vilket ger ett insiktsfullt och genomtänkt intryck. Två saker dock; Man kan säga att det här avsnittet berör både de vetenskapsfilosofiska ställningstaganden och de metodologiska ställningstaganden som ni gör. Ni resonerar kring olika innebörder av distinktionen kvantitativ/kvalitativ och kommer då också in på mätmetodiska aspekter - och arbetar er igenom det till stor del. Men jag är inte säker på att ni kommer helskinnade ut på andra sidan Vi kan återkomma till det i samband med uppsatsen. Sedan skulle man kunna säga att ni i någon mån skjutit bredvid målet ; Om ert val stannar på kvantitativ ansats borde ni ha lagt mera krut på att elaborera målsättningen för denna ansats, alltså på det som ni gör i slutet av detta avsnitt. Här avslutar ni emellertid snyggt med att koppla frågan om vetenskapsteoretisk/metodologisk till ert syfte i ett reflekterande resonemang. Däremot saknar jag här en vetenskaplig motivering till val av kvantitativ ansats som är relaterat till ert syfte. När det gäller er redogörelse för enkät som datainsamlingsmetod vill jag också här börja med att säga att den är suveränt strukturerad, stringent formulerad och har en elegant språkdräkt. Innehållet i redogörelsen är alldeles, alldeles lagom vilket betyder helt tillräckligt utan att bli onödigt både i omfattning och i djup. I viss mån kan jag sakna ett resonemang om hur man ur teknisk aspekt utformar svarsalternativ, vilket jag tror har att göra med ert val av litteratur, vilket jag återkommer till. I det här avsnittet är ni väl inte riktigt lika orkestrerande, men er egen röst hörs ändock i texten. Ni för ett utförligt och kvalificerat resonemang om urval. Imponerande. Men jag saknar också här en motivering till att ni väljer enkät som metod. Så till er diskussion. Första stycket har karaktär av ett reflekterande ställningstagande i den vetenskapliga diskussionen kring kvantitativ/kvalitativ. Snyggt. Därefter för ni ett reflekterande resonemang där ni också i vissa delar som jag uppfattar det prövar att ta ställning. Resonemanget handlar dels om reliabilitet och validitet, dels om hur valen på de olika metodologisk nivåerna vetenskapsteoretisk, metodologiska samt metodisk - påverkar varandra. Reliabilitetsresonemanget är insiktsfullt medan validitetsresonemanget framstår får jag lov att säga - mer som ett hugskott. För det andra; Å ena sidan kan jag som läsare se att ni har ambitionen att skriva fram en ingående reflektion som rör sig mellan de tre metodologiska nivåerna. Men i det här stycket går det lite snabbt. Det blir lite svårt att följa

era tankar för mig som läsare. Kanske hade det varit lättare att följa era reflektioner och problematiseringar om ni mer uttalat skilt på de metodiska nivåerna. Som resonemanget är framskrivet nu rör det sig på flera nivåer samtidigt eller i vart fall snabbt - och blir därmed svårt att greppa. Men som sagt, jag ser ambitionen och jag skönjer flera poänger. Det som framförallt inte blir explicit uttryckt här heller är en vetenskaplig motivering till ert val av kvantitativ ansats och av enkät som metod. Det resonemang ni för över er urvalsprocess ser jag som än mer prövande till sin karaktär. I vissa ställningstaganden blir resonemanget här lite svepande och jag har svårt att relatera såväl era forskningsmetodiska som (speciellt era) forskningsetiska ställningstaganden till gängse forskningsmetodiska och forskningsetiska principer. Men det får ni slipa på tills det beger sig med uppsatsen. Till sist bara ett ord om ert litteraturval; De verkar fullkomligt relevanta, förutom att jag anser att ni borde läst en orginalbok i enkätmetod.

Mikael, Pär och Fredrik Jag ger er här min respons på ert metodpaper. Jag avancerar från början tillslutet på paperet och baserar min respons på de anvisningar och betygskriterier ni fått. Inledningen är lysande; Den är väl strukturerad och stringent formulerad. Och den ger mig som läsare snabbt en klar bild över vad paperet ska avhandla och på vilket sätt ni kommer att avhandla det. Ni motiverar til och med ert tillvägagångssätt. Mycket snyggt. Avsnittet om kvalitativ och kvantitativ metod är helt lysande. Det är för det första väl strukturerat och mycket stringent formulerat. Ni skriver dessutom med en kvalificerad språkdräkt; den är drivande men ändock ledig, bland annat genom att ni orkestrerar olika författares inlägg så att det blir er egen röst somf ramträder. Redogörelsen av kvalitativ och kvantitativ ansats är dessutom helt lagom till omfattning och i djup. (Med lagom menas full tillräcklig utan att bli onödigt mycket). Ni knyter på ett ställe snyggt till ert syfte. Det hade varit snyggt om ni gjort det lite mer, men det får ni väl gör i uppsatsen sedan.ni kopplar däremot fast eimplicit till metod-aspekter i ert resonemang här. Avsnittet om intervju som metod är också det strukturerat och stringent formulerat. Här finns kopplingar till vetenskapsteoretiska aspekter och till kvalitativ ansats, visserligen via den litteratur ni använt mer än explicit gjort av er, men ändå. Men ni kopplar inte den här metodnivån till den fenomenologisk ansatsen. Synd. Ni borde också ha motiverat ert val av metod i resonemanget. Er redogörelse för fenomenologi som metodologisk ansats är suverän. Den är alldeles lagom i sin omfattning liksom i sitt djup. Den är väl strukturerad och mycket stringent formulerad och som vanligt det också så orkestrerar ni snyggt det som andra sagt. Dessutom finns det här kopplingar till såväl, metodaspekter som till vetenskapsteori och till kvalitativ metodologisk ansats,. Ursnyggt och imponerande! För att inte tala om er diskussion. Den är också ursnygg och imponerande! Väl strukturerad och mycket stringent formulerad; Likaså lagom i omfattning och i djup