SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN. Uppdaterad åtgärdsutredning

SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN Uppdaterad åtgärdsutredning TB 3.7 Klippans kommun 264 80 KLIPPAN Upprättad: 2013-03-21 Ver: 1 Uppdrag: 811-036 Org nr 556747-0181 Kungsgatan 18 411 19 Göteborg www.structor.se Fax 031-711 44 50

Klippans kommun Sid 2 (36) 811-036 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 INDUSTRIHISTORIK... 3 3 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 5 MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN. 5 6 KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR... 6 7 FÖRORENINGSSITUATION OCH ÅTGÄRDSBEHOV... 7 7.1 FABRIKSOMRÅDET... 7 7.2 UTFYLLNADSOMRÅDET... 10 7.3 SKOGSOMRÅDET... 12 7.4 CÖSTERS DAL... 13 7.5 BÄLJANE Å... 14 7.6 UPPEHÅLLSDAMMEN... 15 7.7 DEPONIOMRÅDET... 16 8 ÅTGÄRDSTEKNIK... 16 8.1 BESKRIVNING AV VALD TEKNIK... 16 8.2 ANNAN TEKNIK SOM ÖVERVÄGTS... 22 8.3 UNDERLAG FÖR KOSTNADSKALKYL... 23 9 ANALYS AV ÅTGÄRDSALTERNATIV... 24 9.1 INLEDANDE ANALYS... 24 9.2 FÖRDJUPAD ANALYS... 26 9.3 REDOVISNING AV FYRA UTVALDA ÅTGÄRDSALTERNATIV... 29 9.4 KOMPLETTERING AV BEFINTLIG SKYDDSTÄCKNING... 34 9.5 GROVÅTERSTÄLLNING... 34 10 SLUTSATSER... 35 Bilagor: 1. PM platsspecifika riktvärden för krom och arsenik vid Klippans läderfabrik, Klippans kommun,, 2012-12-16 2. Resultatrapport, kompletterande undersökningar Klippans läderfabrik, Tyréns 2012-07-10. 3. Klippans läderfabrik, Tolkning av kompletterande undersökningar, Klippans kommun, 2013-03-21. 4. Underlag till förfrågan om indikativa priser vid behandlingsanläggningar, Structor Miljö Göteborg AB, 2012-04-14.

Klippans kommun Sid 3 (36) 811-036 1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Klippans kommun (kommunen) har (Structor) genomfört en uppdaterad åtgärdsutredning inom ramen för en kompletterande huvudstudie inför fortsatt sanering av Klippans läderfabrik. Fabriksbyggnaden revs år 2010 och angränsande villaområde sanerades under 2011. I föreliggande utredning presenteras åtgärdsalternativ för övriga områden som förorenats, bl a marken under den f d fabriksbyggnaden. Resultatet skall ligga till grund för kommunens ansökan om statsbidrag för sanering. Utredningen bygger på tidigare undersökningar samt en kompletterande undersökning som genomförts år 2011-2012. 2 Industrihistorik Vid Klippans läderfabrik i centrala Klippan bedrevs garvning av hudar mellan åren 1906-1988. Fabriken generade en mängd fasta och flytande avfall som bl a fyllts ut i anslutning till fabriken. Primära föroreningar är krom och arsenik från garvningen, men även lokala oljeutsläpp och spår av andra processkemikalier förekommer. Förorenat processvatten leddes mer eller mindre orenat ut till Bäljane å och till enkla sedimentationsdammar mellan 1932-1965, dessförinnan avleddes processavloppet direkt ut i Bäljan å. Från 1970-talet skedde intern rening och avledning av processvatten till kommunalt spillvattennät. Vid en delsanering år 1996 koncentrerades slammet i de fd sedimentationsdammarna till en begränsad yta varefter sediment (slam) och delar av processavfallet täcktes. De täckta områdena benämns slamdeponin och spaltläderdeponin eller bara deponiområdet. 3 Avgränsningar och förutsättningar Den uppdaterade åtgärdsutredningen har upprättas med utgångspunkt från: att de åtgärdsförslag som slutligen väljs skall uppfylla Naturvårdsverkets vägledande aspekter för ett statsfinansierat efterbehandlingsprojekt. Med detta avses bl a att åtgärden bör vara av engångskaraktär, reducera miljö- och hälsoriskerna så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, ge begränsade markanvändningsrestriktioner samt inte kräva långsiktigt underhåll, de övergripande och mätbara åtgärdsmål som formulerats i huvudstudien och som sammanfattningsvis innebär att området skall återställas till natur- och parkmark utan krav på omfattande restriktioner, den iterativa beslutsprocess där resultat från kompletterande undersökningar och förslag på åtgärdsalternativ presenterarats och sedan diskuterats vid möten med kommunens projektgrupp och myndighet,

Klippans kommun Sid 4 (36) 811-036 att den riskbild som tidigare beskrivits i huvudstudien från 2007 fortfarande är giltig och att ny kunskap som framkommit kompletterar denna bild genom att ett nytt delområde adderats. Mycket av de slutsatser och bedömningar som gjordes i huvudstudien från år 2007 upprepas därför inte i denna uppdaterade åtgärdsutredning. Fördjupning kring föroreningarnas karaktär och de miljö- och hälsorisker som föreligger hänvisas till tolkningsrapporten som bilagts denna utredning samt till tidigare fördjupade miljö- och hälsoriskbedömning från 2007. 4 Områdesbeskrivning Objektet Klippans läderfabrik ligger i norra delen av Klippans tätort. Utredningsområdet består av flera delområden med skiftande karaktär och föroreningsgrad. Det som nedan benämns fabriksområdet utgörs av ett område med utfyllnadsmaterial och rivningsrester. Söder och väster om fabriksområdet finns bostadsbebyggelse, i öster en erosionsdal kallad mejerisänkan. Här har rena rivningsrester från fabriksbyggnaden återanvänts för att skapa ny mark. Figur 1. Utredningsområdet i norra delen av Klippans samhälle. Norr om fabriksområdet ligger ett område som fyllts med processrester och schaktmassor (utfyllnadsområdet) samt de två deponier som uppfördes vid delsaneringen

Klippans kommun Sid 5 (36) 811-036 1996 (slam- och spaltläderdeponin). Västerut ligger ett skogsområde och Cöster dal som också förorenats av verksamheten. Mellan skogsområdet och Bäljane å ligger en uppehållsdamm med förorenat sediment. Området begränsas i norr av Bäljane å. Geologiskt består området vid fabriksbyggnad av 5-6 m sand och silt följt av fast lera på morän. Jordmäktigheten avtar norrut där Bäljane ås botten sannolikt utgörs av erosionsbeständig morän. Nivåskillanden mellan fabriksområdet och ån är ca 20 m. 5 Mätbara åtgärdsmål och platsspecifika riktvärden Åtgärdsutredningen har upprättats med utgångspunkt från de övergripande åtgärdsmål samt förslag på mätbara åtgärdsmål som togs fram i huvudstudien: 1. Efter rivning och åtgärd vid fabriksbyggnaderna skall halterna av föroreningar i marken inte överstiga de platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning som kommer att tas fram. Användningen av riktvärden för känslig markanvändning, trots att området skall användas som naturmark, motiveras med hänsyn till närliggande bostäder och den relativt begränsade extra insats som bedöms behövas för att åstadkomma detta. 2. Efter åtgärd skall halterna av föroreningar i ytjord/skyddstäckning inom utfyllnadsområdet, deponiområdet, skogsområdet och området kring uppehållsdammen inte överstiga platsspecifika riktvärden för parkmark som kommer att tas fram. 3. Spridningen av krom från läderfabriksområdet till Bäljane å skall minska medan spridningen av arsenik ska förbli försumbar. Sedan åtgärdsmålen upprättades i huvudstudien 2007 har delomtrådet Cösters dal tillkommit. Tillsvidare antas åtgärdsmål 2 och 3 vara tillämpligt även för detta område. Som underlag för kvantifierbara åtgärdsmål har platsspecifika riktvärden (PRV) utarbetats inom ramen för Structors uppdrag, se tabell 1. Riktvärden har beräknats med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Fullständiga beräkningsantaganden för de platsspecifika riktvärdena redovisas i separat PM, se bilaga 1.

Klippans kommun Sid 6 (36) 811-036 Tabell 1. Platsspecifika riktvärden för Klippans läderfabrik. Parkmark (fabriksområdet) Jämförvärde 2) Ämne 0-3 m >3 m KM MKM PRV Styrande PRV Styrande As 10 Bakgrund 100 Akuttox 10 25 Cr-III 80 Markmiljö 1800 Ytvatten 80 150 Cr VI 3 Markmiljö 18 Ytvatten 2 10 Ämne Parkmark (övriga delområden) 0-1 m 1) 1-3 m >3 m PRV Styrande PRV Styrande PRV Styrande As 10 Bakgrund 40 Markmiljö 100 Akuttox 10 25 Cr-III 150 Markmiljö 150 Markmiljö 1800 Ytvatten 80 150 Cr VI 10 Markmiljö 10 Markmiljö 18 Ytvatten 2 10 1) Bedöms ge relevant skyddsnivå även för betande hästar i Cösters dal. 2) Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM), www.naturvarsverket.se. 6 Kompletterande undersökningar En del av Structors uppdrag har varit att utvärdera tidigare undersökningsresultat och identifiera kunskapsluckor. Tillsammans med projektledningen har program för kompletterande undersökningar utarbetats som därefter utförts av Tyréns AB. Syftet har primärt varit att göra bättre avgränsningar samt komplettera underlaget för karakterisering av utfyllda schakt- och avfallsmassor. De kompletterande undersökningarna har sammanfattningsvis omfattat: Skruvborrning med uttag av jord-/avfallsprover för kemisk analys och installation av grundvattenrör, Trycksondering för att fastställa nivå på naturliga jordlager under fyllning, Provgropsgrävning för att bestämma jordlager och ta prover för kemisk analys och laktester, Provtagning av sediment för bestämning av mäktighet och för kemisk analys, Provtagning av grundvatten för kemisk analys, Kemisk analys och laktester. Fältarbetet ovan utfördes under perioden 2011 och 2012 och redovisas i sin helhet i resultatrapport, se bilaga 2. De nya resultaten har tolkats tillsammans med tidigare undersökningsresultat i en separat rapport, se bilaga 3.

Klippans kommun Sid 7 (36) 811-036 7 Föroreningssituation och åtgärdsbehov 7.1 Fabriksområdet Inom fabriksområdet finns rester av mer eller mindre rena betongkonstruktioner och ca 1 m fyllning med inslag av betong och tegel från rivningen, se figur 2. Fyllningen är förorenad med krom och arsenik där ca 50% av analyserade prover överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning KM respektive 30% för mindre känslig markanvändning MKM. De förhöjda halterna i fyllningen innebär att negativa miljö- och hälsoeffekter inte kan uteslutas i nuläget. Lokalt har mycket höga halter uppmätts (1 000 mg Cr/kg, 100 mg As/mg TS). Föroreningarna förefaller vara mer eller mindre slumpmässigt fördelade över området. Sortering eller avgränsning i delområden är sannolikt inte ekonomiskt försvarbar varför hela volymen bör täckas eller schaktas ut för att identifierade risker skall minska eller elimineras med god säkerhet. Gränsen mot naturlig ren jord är däremot tydlig vilket underlättar saneringen. Figur 2. Fabriksområdet med kvarlämnade betongkonstruktioner och fyllning med inslag av betong och tegel (vänster). I de flesta provgropar är gränsen mellan förorenad fyllning och naturlig mark tydlig (höger). I anslutning till en f d processavloppsledning (Höganäsledningen) har naturlig jord förorenats av processvatten. Även hantering av processkemikalier i samma område antas har förorenat marken både ytligt och ända ner till grundvatten, se figur 3. Föroreningen utgörs primärt av krom, men lokalt förekommer mycket höga arsenikhalter. Föroreningen bedöms bidra till ett kontinuerligt läckage till grundvatten och kan utgöra en risk för marklevande växter och djur och för mäniskor som kan exponeras vid markarbeten.

Klippans kommun Sid 8 (36) 811-036 Figur 3. Lokalt har jorden förorenats genom spill och läckage från markytan vilket gett upphov till missfärgningar. Kommunen har täckt delar av området med plastduk för att minska läckage och partikulär spridning. Området är inhägnat. I figur 4 nedan redovisas en tolkad utbredning av det område som förorenats av läckage från djupa avloppsledningar och ytliga spill (ca 3 000 m 2 ). Höga kromhalter har uppmätts ner till 6 m under markytan. En stor del av den ovanliggande jorden är dock ren. För att komma åt all jord som förorenats av djupare ledningar måste även ren jord schaktas ur separat och sedan återfyllas efter kontroll. I samband med trädgårdsaneringen väster om fabriksområdet 2011 gjordes även en ytlig sanering norr om fastigheterna som gränsar mot skogsområdet. Vid saneringen påträffades en gammal processvattenledning från läderfabriken. Under ledningen var marken förorenade av metaller. En djupare saneringsschakt fick därför göras längs med ledningen. Även nedströms ledningen var jorden förorenad på grundvattennivå, dock enbart med CrVI. Schaktningen avbröts några meter nedströms ledningen då kvarvarande föroreningen inte bedömdes utgöra någon miljö- eller hälsorisk. Vid saneringen gjordes erfarenheten att CrVI kunde vara dimensionerande om analys görs som totalanalys (ALS nomenklatur), d v s om bestämning görs efter extraktion med lut. Vid normalanalys sker extraktion med vatten, något som ger lägre halt vilket också bekräftats genom kompletterande analyser från fabriksområdet (se bilaga 3).

Klippans kommun Sid 9 (36) 811-036 Figur 4. Provpunkter med förhöjda krom- och/eller arsenikhalter i naturliga jordlager (prov hela meter). I figur 5 redovisas resultatet av en inmätning av synliga betongskonstruktioner. Observerade brunnar etc har numrering från äldre ledningsritningar. Som underlag för dokumentation av utförd rivning genomfördes även 2011 en inventering av kvarvarande konstruktioner av Ramböll (2011-03-15). I Rambölls PM beskrivs detaljerat synliga rester av fabriksbyggnaden, inte bara betongkonstruktioner utan även slänter som täckts med geoduk, rökkanaler fyllda med tegel, ytor med gatsten m m.

Klippans kommun Sid 10 (36) 811-036 Figur 5. Inmätta brunnar, kassuner och hörn från fd betonggolv (tidigare golvyta markerad). Tolkad numrering från efter äldre utredningar. 7.2 Utfyllnadsområdet Gränsen mellan fabriksområdet, utfyllnadsområdet och deponiområdet är inte distinkt utan är dragen för att skilja områden med olika karaktär och förutsättningar för sanering. Utfyllnadsområdet sträcker sig från fabriksområdet (gränsen för tidigare fabriksbyggnad) fram till nuvarande täckning av spaltläderdeponin. Föroreningen inom utfyllnadsområdet och spaltläderdeponin är i princip densamma och utgörs av askor, slagg och processavfall (inslag av glas), rivningsavfall, och finkorniga schaktmassor. Läderbitar förekommer sporadiskt i hela delområdet men lokalt mer sammanhängande. Övergången till naturlig jord är okulärt urskiljbar och har verifierats på flera platser genom kemisk analys. Fyllningen ligger delvis under grundvattenytan, vilket bedöms var starkt bidragande orsak till att förhöjda metallhalter påträffas i grundvattnet nedströms.

Klippans kommun Sid 11 (36) 811-036 Fyllningen är lokalt kraftigt förorenad med arsenik (>3 000 mg/kg TS) och krom (>50 000 mg/kg TS i rena spaltläder) och lokalt även med olja i anslutning till tidigare oljetank (alifatiska kolväten C16-C35 14 000 mg/kg TS) och PAH (400 mg/kg TS). Mer än 70% av analyserade prover översteg KM och mer än 50% MKM. De höga föroreningshalterna innebär uppenbara miljö- och hälsorisker om området idag inte varit inhägnat. Mäktigheten av utfyllnaderna ökar successivt norrut, som mest har 8 meter noterats. Områdets yta är ca 10 000 m 2 och volymen fyllning har uppskattats till ca 40 000 m 3. Laktester Inom projektet har 13 laktester utförts på prover från fabriks- och utfyllnadsområdet. Sju av proverna (54%) klarade kravet för att få läggas på en deponi för icke farligt avfall medan två prov (15%) klarar kravet för en deponi för farligt avfall enligt Naturvårdsverkets mottagningskriterier för deponier (NFS 2004:10). Övriga fyra prover (31%) hade för hög DOC- eller TOC-halt alternativ en för hög arsenikhalt i lakvätskan för att direkt klara något mottagningskriterium. Baserat på föroreningsinnehåll skulle tre av dessa prover klassificeras som icke farligt avfall och därmed kunna deponeras utan krav på provning 1. Det rena spaltläderprovet innehåller dock en hög kromhalt som gör att det klassas som farligt avfall samtidigt som TOC-halten och DOC-halten överskrider gränsvärdet för att få deponeras. Ett avfall med så högt organiskt innehåll måste antingen brännas eller behandlas (stabiliseras) och därefter deponeras alternativt deponeras efter särskild dispens. Faktisk lakning från avfall som deponeras beror av medelhalt i volymen snarare än på enstaka höga värden. Om ett prov bestående av krom-impregnerat spaltläder exkluderas från ovanstående tester (antas praktisk möjligt att sorteras ut vid en sanering) framgår att medelvärdet av de kritiska parametrarna klarar haltkravet för att läggas på en deponi för icke farligt avfall enligt Naturvårdsverkets mottagningskriterier. Mot bakgrund av detta bedöms det finnas goda förutsättningar för att merparten av det förorenade avfallet inom fabriks- och utfyllnadsområdet skall kunna tas emot vid en deponi för icke farligt avfall. Med undantag för spaltläderprovet understiger även uppmätta halter Avfall Sveriges gränsvärden för att klassas som farligt avfall (rapport 2007:01). 1 Om det inte samdeponeras med stabilt icke-reaktivt farligt avfall eller gibsbaserat avfall 12 NV föreskrifter 2004:10.

Klippans kommun Sid 12 (36) 811-036 Figur 6. Schaktmassor och processrester som används som utfyllnad. Variationen är stor och sammanhängande skikt med enhetligt material är sällsynt. Djupa borrningar (8 m) uppvisar samma heterogenitet. 7.3 Skogsområdet Delområdet är ett ca 20 000 m 2 med uppvuxen lövskog i nordlig sluttning mot Bäljane å. Marken utgörs av mullhaltig silt och sand på fast lera. Området är lokalt vattensjukt då grundvatten tränger ut över den lågpermeabla leran. Genom området passerar en kommunal spillvattenledning. Området har undersökts i flera omgångar sedan 2006. Jordprover har primärt tagits ur provgropar och ett par hundra prover har analyserats med fältinstrument (XRF) och ca 50 st på laboratorium. Av resultaten framgår att den översta ca 0,5 m av jorden är

Klippans kommun Sid 13 (36) 811-036 förorenad med metaller, framförallt krom och arsenik. Föroreningen antas orsakats av gamla diken i vilka processvatten avletts till sedimentationsdammar vid Bäljane å. Diken har sannolikt rensas regelbundet varvid slam spridits ut på större ytor. Även äldre processvattenledningar har haft utlopp i området. Det är framförallt arsenikhalterna som är dimensionerande för hälsoriskerna med en medelhalt på ca 40 mg/kg TS. Lokalt förekommer stråk och fläckar (hot-spots) av djupare belägen förorening där halterna är högre än i ytan (Cr 10 000 mg/kg TS, As 200 mg/kg TS). I utloppet från en f d avloppsledningen från fabriksbyggnaden uppmättes extrema halter av arsenik (10 000 mg/kg TS) och krom (37 000 mg/kg TS). I övrigt förefaller föroreningen var slumpvis fördelad över området. Eftersom föroreningen inte är okulärt urskiljbar måste sortering och schaktbottenkontroll utföras med fältinstrument och kemiska analyser. Portabelt XRF-instrument har normalt god noggrannhet vid analys av arsenik och bedöms därför bli betydelsefullt vid sortering av jordmassor och identifiering av områden där kompletterande urschaktning måste göras. Den förorenade volymen jord med halter över generella riktvärden kan påträffas i mer eller mindre sammanhängande områden är ca 10 000 m 3. Figur 7. Skogsområdet 2008 respektive 1947. Markytan är plan och lutar svagt norrut mot Bäljane å. Skogen kommer att avverkas om marksaneringen utförs. 7.4 Cösters dal Delområdet har tillkommit efter huvudstudien och utgörs av en gräsbevuxen erosionsdal väster om den fd läderfabriken. Dalen begränsas i öster och väster av villaområden och i söder av hyreshus. Dalen har tidigare använts som hästhage. Av de undersökningar som utförts (ca 60 kemiska analyser) framgår att ett ca 15 000 m 2 stort områden i dalens lågområde förorenats med arsenik. Högst arsenikhalt (120 mg/kg TS) påträffas ytligt i svackor (0,2 m under markytan). Halter över MKM (25 mg/kg TS) påträffas sporadiskt ner till 1 m under markytan. Ett visst ökat upptag av arsenik kan också detekteras i gräs. Den förhöjda arsenikhalten utgör en risk för både människor och djur som vistas regelbundet på området samt för marklevande organismer. Detta gäller även de hästar som betar på området några veckor om året

Klippans kommun Sid 14 (36) 811-036 som får i sig både gräs och jordpartiklar. Det har inte kunna fastställas med säkerhet hur området förorenats. En hypotes är att området förorenats på samma sätt som villaträdgårdarna, d v s spridning av luftburna partiklar vid en brand på läderfabriken. Hypotesen styrks av den SADA-analys som gjordes inför saneringen av villaområdet som också låg till grund för beslutet att då utöka provtagning till att även omfatta Cösters dal (Sweco 2010-12-08). I en punkt har en förhöjd arsenikhalt påträffats i grundvatten. I angränsande provtagningspunkter uppströms och vid sidan var dock arsenikhalterna låga. Den förhöjda arsenikhalten antas därför inte vara naturlig. Volymen mer eller mindre förorenad jord har uppskattats till ca 15 000 m 3. Sannolikheten att påträffa halter över generella riktvärden bedöms dock störst i den översta 0,5 m. Sannolikt har betande djur bidragit till omblandning av jorden, i synnerhet i de vattensjuka lägre liggande partierna. Figur 8. Cösters dal, vy från söder mot norr. 7.5 Bäljane å Bäljane å norr om läderfabriken mynnar ca 2 km nedströms i Rönne å i väster. I ån finns bl a skyddsvärd lax och havsöring. Sediment i åns kanter i höjd med läderfabriken innehåller lokalt höga halter av trevärt krom (ca 500 mg/kg TS) och arsenik (ca 40 mg/kg TS). Föroreningen antas orsakats av tidigare utsläpp av orenat processvatten under fabrikens tidiga år. Sannolikt har erosion av förorenade sediment som legat i ån skett genom åren. Mängden krom i sedimenten i höjd med läderfabriken har tidigare grovt uppskattas till ca 200 kg. Den kompletterande undersökningen 2012 (21 provtagningsstationer) visade att det mycket lokalt finns ackumulationsbottnar och rester av tidigare mjukbottnar, som dock är mycket svåra att kartlägga. Den potentiellt förorenade ytan har uppskattats till ca 2 000 m 2 och volymen förorenade sediment till ca 200 m 3. Volyms- och mängdsuppskattningen är dock osäker. Trots den begränsade mängden förorening antas sedimenten bidra till den största spridningen från området idag.

Klippans kommun Sid 15 (36) 811-036 Figur 9. Bäljane å vid hög- respektive lågvattenstånd. 7.6 Uppehållsdammen Uppehållsdammen är ett resultat av den delsanering som gjordes 1996. Dammen är ca 2 000 m 2. Syftet med dammen var att möjliggöra sedimentation av förorenade partiklar. En grov uppskattning visar att det ackumulerats i storleksordningen 50 kg krom och arsenik i dammen. Vid den senaste mätning 2012 uppmättes som mest 1 520 mg/kg TS arsenik och 692 mg/kg TS krom i den översta centimetern lösa sediment. Dammen antas innehålla ca 300 ton förorenade sediment. Sedimentet kan utgöra en miljörisk för framförallt djur som vistas invid och i dammen. Sedimenttillväxten gör att uppehållstiden i dammen minskar och sekundär spridning till ån successivt ökar över tid. Figur 10. Uppehållsdammen med skogsområdet till vänster och Bäljane å till höger. Sedimenten är lösa översta 0,1 m därefter blir de fastare och övergår i naturlig lera.

Klippans kommun Sid 16 (36) 811-036 7.7 Deponiområdet Deponiområdet utgörs av slamdeponin och spaltläderdeponin med en sammanlagd yta om ca 12 000 m 2. Deponierna anlades i samband med delsaneringen 1996 med syfte att minska metallurlakningen och hindra direktexponering av processlam och fast industriavfall som då låg blottlagt i markytan. Täckningen består av en bentonitmatta, HDPE plast, 0,3 m dräneringslager och 0,7 m skyddslager med morän. Slamdeponin innehåller ca 20 000 m 3 slam. Provtagning 2005 påvisade kromhalter på 22 000 mg/kg TS och arsenikhalter på 2 800 mg/kg TS. Spaltläderdeponin utgör 6 000 m 2 av den norra täckta delen av fyllnadsområdet och innehåller ca 23 000 m 3 fast processavfall, spaltläder, rivningsavfall och schaktmassor. Vid undersökningar 2005 och 2007 uppmättes 8 m avfall med varierande föroreningshalter med kromhalter på 47 000 mg/kg TS (spaltläder) och arsenikhalter på 1 500 mg/kg TS. Deponierna utgör idag ingen stor miljö- och hälsorisk men bidrar till ett diffust läckage av framförallt krom och arsenik. Läckaget kan tydligt påvisas i analys av grundvattenprover tagna nära deponierna men inte i ytvatten i Bäljane å. Deponierna i sig utgör dock en potentiell risk på lång sikt och de skyddsåtgärder som vidtagits i form av täckning kräver kontinuerlig skötsel. Vidare utgör slamdeponins närhet till Bäljane å en uppenbar risk för erosion och underminering och att därmed slam rasar ut i ån och förorsakar i första hand stor miljöskada. 8 Åtgärdsteknik 8.1 Beskrivning av vald teknik Utgångspunkten har varit att tekniken skall ge säkert resultat, vara kommersiellt tillgänglig, kalkylerbar samt ge begränsade störningar under utförandet. Innovativ teknik har inte beaktats då projektrisker (kostnader, tid och resultat) har bedömts för stora. I tabell 2 nedan redovisas tekniker som bäst uppfyller aktuella kriterier.

Klippans kommun Sid 17 (36) 811-036 Tabell 2. Teknik som bedömts lämplig vid sanering av fd Klippans läderfabrik. Teknik Syfte Metod Schaktning Avlägsnar föroreningskälla Bortskaffning av utfyllt avfall och förorenad jord och sediment med konventionell grävmaskin. Deponering eller förbränning av avfall vid avfallsanläggning. Grundvattensänkning Kunna saneringsschakta och ta prover i torrhet Länspump direkt i schaktgrop alt. Well-point teknik (grundvattenrör). Sortering Enkel täckning Kvalificerad täckning Vertikal tätskärm Erosionsskydd Pluggning av ledning Externt omhändertagande - deponering Externt omhändertagande - förbränning Sugmuddring Täckning sediment Administrativa åtgärder Separera inert avfall (sten, tegel, betong) och spaltläder Förhindra direktexponering - Minska infiltration och bildning av förorenat grundvatten - Hindra direktexponering Minska genomströmning och bildning av förorenat grundvatten från deponier Förhindra stranderosion och underminering av slamdeponin. Förhindra snabb och kanaliserad spridning av förorenat grundvatten Miljösäker hantering av bortskaffat avfall Miljösäker hantering av bortskaffat avfall Avlägsna förorenat sediment. Hindra erosion och direktexponering. Hindra exponering Gallersikt, lös eller i skopa. Mobilt siktverk (trumsikt). Jordtäckning (0,5 m). Täcka avfallet med tätskikt med låg vattengenomsläpplighet (plast, bentonit) samt drän- och skyddsskikt. Avleda förbi och sänka grundvatten runt hela eller delar av deponiområdet med spont, slitsmur, dräneringsledning. Förstärka strandbrinken i Bäljane å mot vattenerosion. Ledningen pluggas med plastlock och/eller gjuts igen med skumbetong. Deponering på extern ifa eller FAdeponi med relevant miljötillstånd. Förbränning vid avfallsvärmeverk med relevant miljötillstånd. Sediment sugs upp till tank i ett slutet system. Ingen avvattning på plats, eventuell avsänkning av vatten i damm. Sten läggs ut med grävmaskin Stängsel, förbud, markanvändningsrestriktioner.

Klippans kommun Sid 18 (36) 811-036 Nedan beskrivs utvald teknik ytterligare: Schaktning: Schaktning bedöms kunna ske med konventionella grävmaskiner i hela området. För att nå över Bäljane å eller ut i hela uppehållsdammen kan det behövas en grävmaskin med lång bom. Figur 11. Konventionell grävmaskin som lastar i dumper och maskin med förlängd bom (10-20 m räckvidd). Grundvattensänkning: Lokalt kan det bli aktuellt att schakta under grundvattenytan, t ex i fabriksområdets i anslutning till den djupt belägna Höganäsledningen. Beroende på schaktdjup och tillrinning av grundvatten kan schakten länshållas med pumpar direkt i gropen eller genom en grundvattensänkning i sugbrunnar runt schaktgropen, s k well point-teknik. Då grundvattnet kan vara metallförorenat förutsätts att någon form av rening kan bli aktuell, alternativ om halterna är måttliga, direktinfiltration inom ej sanerat område. Figur 12. Schakt i torrhet under grundvattenytan kan åstadkommas genom installation av sugbrunnar runt schaktgropen, s k well point-teknik. Sortering: Vid schaktning i avfall (processrester, rivningsavfall etc.) kommer någon form av sortering bli aktuell. Sortering kan ske med grävmaskiner, antingen som grovsortering med skopa eller med skopa med inbyggd sikt. Alternativt används en separat gallersikt eller ett siktverk med möjlighet att sortera i flera fraktioner. Av de undersökningar som gjorts är det framförallt organiskt material (spaltläder) som kan vara motiverat att sortera ut då TOC-halten är kritisk för om och hur massorna får deponeras. Siktning och sortering kan också vara nödvändigt rent allmänt för att en säker klassning m a p verklig medelhalt i enhetsvolym skall kunna göras om det blir

Klippans kommun Sid 19 (36) 811-036 aktuellt. Detta kan göra på plats eller vid extern behandlingsanläggning. Ansamling av organiskt material (läder) kan sannolikt sorteras ut direkt med grävmaskin då det förefaller ligga ansamlat i sammanhängande områden. Figur 13. Enkel gallersikt och mer avancerat sorteringsverk. Enkel täckning: För att förhindra direktexponering täcks den förorenade ytan med 0,5-1 m ren jord. Tjockleken beror på hur säker man vill vara på konstruktionens långsiktiga funktion. Hela eller delar av materialet utgörs av mer erosionsbeständig jord (sand, grus, sten) för att inte erodera i slänter och det översta ca 0,3 m med finjord (sand, silt) med högre mullhalt för växtetablering. Kvalificerad täckning: Täckning för att minska infiltration av nederbörd som kan bilda lakvatten samt förhindra direktexponering. Funktionskrav enligt krav i deponeringsförordning (2001:512) för icke farligt avfall (ifa) som innebär en maximal infiltration per kvadratmeter på 50 mm/år. I allmänna råd och föreskrifter till förordningen framgår att jordtäckning över tätskiktet bör vara minst 1,5 m (inklusive dräneringslager). Byggnation av kvalificerad täckning är idag etablerad teknik men kräver detaljerad projektering och noggrann kontroll vid utförande då fel och skador i första hand uppstår vid utläggning. Befintliga deponikullar har täckts med motsvarande krav eller lite bättre (bentonitmatta och HDPE-duk) som ovan, dock med en täckning över tätskikt på sammanlagt 1 m. Figur 14. Sluttäckning med 1) avjämningsskikt, 2) tätskikt, 3) dräneringslager och 4) skyddsskikt. Fotot visar utläggning av dräneringslager på ett tätskikt av plast.

Klippans kommun Sid 20 (36) 811-036 Vertikal tätskärm: För att minska genomströmning av grundvatten under och genom befintliga deponier har installation av en tätskärm övervägts. Skärmen kan installeras antingen enbart uppströms ej sanerad del av utfyllnadsområdet och spaltläderdeponin och en bit ner mot Bäljane å alternativt runt hela deponiområdet (inneslutning). Längs tätskärmen läggs en dränering med avledning till ån. Dräneringen skall hålla grundvattennivån konstant längs tätsskärm under befintligt avfall så att lakning till grundvatten minimeras. Dräneringen får självklart enbart dränera rent grundvatten. Installation av stålspont är etablerad och enkel teknik. Plastspont är lite ovanligare och kräver annan utrustning. Förutsättningarna att installera spont och få den tät mot undergrunden (lera) bedöms goda. Den långsiktiga beständigheten är en aspekt som kan skilja materialen åt. Korrosion och kemiska beständighet kan variera. Båda materialen bedöms dock beständiga i ett hundraårsperspektiv. Om tätskärmen byggs som en bredare platsskjuten slitsmur av bentonit och cementblandningar eller liknande naturliga material kan dock livslängden sannolikt ökas. Figur 15. Maskin för kontinuerlig schaktning för installation av HDPE-skivor och blandning av bentonit och cement. b) a) c) d) Figur 16. a) Grävd slitsmur med bentonit/cement, b) stålspont slås/vibreras ner, c) plastspont trycks/vibreras ner d) HDPE-skivor trycks i lera med specialverktyg.

Klippans kommun Sid 21 (36) 811-036 Erosionsskydd: För att hindra stranderosion i åkanten mot slamdeponin byggs lämpligen en stabil strandskoning, eventuellt med en tätkärna för att begränsa in och utströmning av åvatten. Det primära syftet är att förhindra att marken vid deponin undermineras och att metallförorenat processlam rasar ut i ån. a) b) Figur 17. a) Avståndet mellan Bäljane å och slamdeponin är bara några meter. b) Erosion förhindras lämpligen med ett kraftigt erosionsskydd av sprängsten (exempel). Pluggning av ledning: För att hindra oönskad kanaliserad dränering och spridning av lakvatten under deponier pluggas befintliga. Pluggning kan göras med skumbetong som pumpas in i ledningens hela längd. Tekniken är etablerad och bedöms långsiktigt hållbar. Externt omhändertagande deponering och förbränning: Jord- och avfallsmassor som grävs upp kommer behöva deponeras eller brännas. Det är framförallt massorna i utfyllnadsområdet som är den stora utmaningen. Det är fortfarande TOC-halten och möjligtvis DOC-halten i lakvatten som är osäkerhetsmomentet eftersom de kan göra att massorna inte får deponeras enligt deponeringsförordningen. Spaltläder med hög TOC-halt bör därför sorteras ut så långt som möjligt och i första hand behandlas (stabiliseras) och deponeras och i andra hand brännas. Möjligheterna för detta bedöms som goda. Strategin för att sortera övrigt avfall i klasser, t ex ifa och FA är mer oklar eftersom förhöjda halter förekommer mer eller mindre slumpartat och att incitamentet att sortera minskar om priset mellan de två klasserna är litet. Oavsett hur massorna behandlas kommer de sannolikt att transporteras med lastbil med täckt flak för att förhindra partikelspridning (lock, presenning), se figur 18. Figur 18. Separat containrar och flak på lastbil båda täckta med presenning.

Klippans kommun Sid 22 (36) 811-036 Sugmuddring: Sugmuddring är ett alternativ till schaktning av sediment. Tekniken har fördelen att muddringen kan ske utan kraftig grumling. Vidare möjliggör en lång sugslang att muddring kan ske i områden dit maskiner inte når eller kan ta sig fram. Teknikens svaghet är att det normalt krävs omfattande avvattning för att få ett hanterbart slam vilket kan bli oproportionerligt dyrt. Täckning sediment: Täckning är en effektiv teknik för att hindra erosion och direktexponering. Normalt krävs att material med olika fraktioner läggs i skikt på en geotextil eller liknande materialavskiljande lager. Närmast botten läggs finare fraktioner för att hindra sediment att vandra upp i stentäckningen och överst läggs ett lager sten mot erosionen. I små vattendrag läggs materialet ut med grävmaskin. Administrativa åtgärder: Innebär att genom stängsling, varningsskyltar, förbud och restriktioner hindra i första hand människor från att exponeras för förorening (damning, intag partiklar/växter, ångor). Tekniken resulterar normalt inte i att spridningen minskar eller att föroreningssituationen förbättras men däremot att en acceptabel risknivå kan bibehållas. 8.2 Annan teknik som övervägts Teknik som övervägts är stabilisering av förorenade jord- och avfallsmassor i utfyllnadsområdet in situ samt reaktiv kemisk barriär nedströms slamdeponin. Kemisk stabilisering skulle teoretiskt kunna utföras av avfallet inom utfyllnadsområdet där halterna är höga, volymerna stora och schaktdjupet stort. En kemisk stabilisering skulle kunna innebär en blandning med en härdande cement, aska eller kalkblandning där slutligen en tät monolit bildas. Vad som talar mot en sådan teknik är bl a materialets fysiska inhomogenitet som skulle kräva att massorna grävdes upp fragmenterades, blandades och sedan fyllde ut igen. Troligen kan urlakningen av såväl krom som arsenik komma att öka efter behandling. En sådan omfattande hantering och behandling på plats innebär i princip att en ny deponi anläggs till en betydligt högre kostnad än en traditionell sluttäckning utan att avfallet grävs upp och behandlas. Den långsiktiga säkerheten är också osäker då avfallet bitvis innehåller stor andel organiskt material. Den kommersiell tillgänglighet, erfarenheten och kalkylerbarheten bedöms bristfällig. Nedströms deponiområdet kan en reaktiv permeabel barriär anläggas som fångar upp (fastlägger) lösta metaller i grundvatten (t ex sand blandat med järnfilsspån). Tekniken är internationellt prövad och tillgänglig men kan knappast betraktas som beprövad och kalkylerbar vad avser långsiktig funktion, i synnerhet inte i Sverige. De geokemiska förutsättningar på platsen avgör ytterst vilken reningseffekt som kan uppnås. Vidare är det tveksamt om det är miljömässigt motiverat med en barriär eftersom det diffusa läckaget av arsenik (som är det ämne som förekommer i högst halter i grundvatten) till ån hittills inte varit mätbart. Vidare kräver en reaktiv barriär förr eller senare underhåll för att inte sätta igen eller tappa effekten. Teknik bedöms sammanfattningsvis bara vara motiverad om andra alternativ inte fungerar och grundvattenläckaget måste minska för att förhindra skador på naturen.

Klippans kommun Sid 23 (36) 811-036 Figur 19. Princip för att mixa in cement, bentonit, aska etc. i jord eller avfall in-situ. Figur 20. Principen för en kemisk reaktiv barriär. 8.3 Underlag för kostnadskalkyl För att beräkna saneringskostnad används indikativa prisuppgifter från avfallsanläggningar och entreprenörer samt prisuppgifter från andra projekt som genomförts. Syftet med att beräkna kostnad för olika åtgärdsalternativ är att kunna värdera nyttan mot kostnaden samt i slutänden utgöra underlag för bidragsansökan. Enhetspriser har därför angivits konservativt, dock utan generella påslag för allmänna osäkerheter eller framtida prisökningar. Erfarenheten visar att verkliga á-priser bruka vara lägre än vad som antagits i den tidiga budgetkalkylen medan mängderna av förorenade massor blir högre än beräknat. Svårigheten att beskriva saneringens omfattning och utförande i kontrakt är dock vanliga orsaker till att saneringskostnaden ökar mot budget. Den största kalkylosäkerheten är kostnaden för extern behandling av uppgrävda massor, i alla fall för alternativ som omfattar stora volymer. Avfallsmarkanden är mogen och konkurrensen god vilket förefaller behållit prisbilden på en stabil nivå sedan 2006. För att öka säkerheten i kalkylen har skriftlig kontakt tagits med fem mottagningsanläggningar i södra och mellersta Sverige (se förfrågan bilaga 4). Baserat på de indikativa prisuppgifter som erhållits har enhetspriser för projektet antagits enligt tabell 3 nedan. För att beräkna priser har uppskattning gjorts av hur mycket massor som faller inom respektive avfallsklass. Denna fördelning är ett teoretiskt antagande för att kunna kalkylera en kostnad, inte hur fördelningen blir i verkligheten. Detta beror av andra saker, t ex hur man praktiskt schaktar och sorterar eller om det överhuvudtaget finns ekonomiska incitament att sortera. Tabell 3. Beräkningsantagande för transport och behandling av avfallsmassor. Avfallsklass Pris Material Fördelning <MKM 300 kr/ton Jord 80% skogsområdet 100% Cösters dal ifa (deponi) 450 kr/ton Jord, avfall 90% fabriksområdet 75% utfyllnadsområdet 20% skogsområdet FA (deponi) 900 kr/ton Avfall 20% utfyllnadsområdet 100% damm FA övrigt 2 000 kr/ton Spaltläder, slam 5% utfyllnadsområdet Rivningsavfall 200 kr/ton Betong, tegel 10% fabriksområdet

Klippans kommun Sid 24 (36) 811-036 I tabell 4 nedan redovisas övriga enhetspriser som använts i kalkyler. Vid en jämförelse ligger nu antagna priser något högre men i samma storleksordning som vid åtgärdsutredningen 2006. Tabell 4. Beräkningsförutsättningar övrigt. Priser inkl. material och arbete. Moment Pris Anm. Schaktning, grovsortering 350 kr/m 3 Kan ske på annan plats Tätskärm 4 000 kr/m 2 Kan variera betydligt Erosionsskydd Bäljane å 20 000 kr/m Kan variera betydligt Sluttäckning ifa-deponi 600 kr/m 2 Enkel skyddstäckning 150 kr/m 2 0,5 m (växtetabl, erosionsskydd) Växtetablering 50 kr/m 2 0,3 m mulljord Återfyllning 250 kr/m 3 Rena inköpta massor 9 Analys av åtgärdsalternativ 9.1 Inledande analys Syftet med den inledande analysen var att sortera ut alternativ som har möjlighet att uppfylla projektets åtgärdsmål och Naturvårdsverkets vägledande aspekter för statsfinansierat saneringsprojekt. Viktiga aspekter är att åtgärden bör vara av engångskaraktär, vara tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig samt resultera i att framtida markanvändning begränsas så lite som möjligt. Alternativen består av åtgärder inom respektive delområde med en successivt stigande ambitionsnivå och kostnad. Förslagen har inledningsvis kommunicerats med projektledningen och därefter med projektgruppen bestående av tjänstemän på chefsnivå från kommunens förvaltningar. Även länsstyrelsen som finansiär och tillsynsmyndighet har deltagit i projektgruppsmöten. Synpunkter från kommunpolitiker har inhämtats via en särskild styrgrupp som haft ett trettiotal möten sedan 2008. Inledningsvis presenterades sex åtgärdsalternativ översiktligt för projektgruppen den 28 februari 2012 som efter viss bearbetning efter synpunkter på mötet presenterades i en ny matris i början av mars enligt Naturvårdsverkets råd och anvisningar, se tabell 5. Alternativ 1 baseras på restriktioner och är den lägsta ambitionsnivå medan den högsta avsåg totalsanering där all förorening avlägsnas och området blir helt fritt från restriktioner.

Klippans kommun Sid 25 (36) 811-036 Tabell 5. Sammanfattning av åtgärdsalternativ vid den inledande analysen.

Klippans kommun Sid 26 (36) 811-036 9.2 Fördjupad analys Efter att projektgruppen beslutat gå vidare med åtgärdsförslagen från den inledande analysen fördjupades arbetet med en beskrivning och analys av lämpliga metoder och tekniker (se kapitel ovan). Vid projektgruppsmöte 20 april 2012 presenterades en tidig kostnadsbedömning som visade på ett spann på mellan 10 Mkr till 190 Mkr (alternativ 1 borträknat). Skillnaden var störst mellan alternativ 3 (ca 40 Mkr) och 4 (ca 120 Mkr) vilket projektgruppen tyckte var för stort spann. Vid möte beslutades därför att ytterligare alternativ skulle tas fram av Structor som kostnadsmässigt låg mellan alternativ 3 och 4. På projektgruppsmöten den 29 maj 2012 presenterades därför ytterligare två alternativ (4a och 4b) tillsammans med de redan tidigare presenterade alternativen (tidigare 4 blev 4c). De åtta alternativen beskrivs ytterligare nedan: Åtgärdsalternativ 1. Restriktioner Delar av området spärras av med staket eller stängsel (fabriksområdet och utfyllnadsområdet). Övriga områden förläggs med markanvändningsrestriktioner. Strängaste restriktion gäller deponiområdet. Åtgärdsalternativ 2 - Täckning och restriktioner Ett minimialternativ men med en väsentlig riskreduktion med fokus på att eliminera direktexponering i fabriks- och utfyllnadsområdet och i skogen. Fabriksområdet och utfyllnadsområdet täcks med en meter jord för att hindra exponering och erosion som kan blottlägga avfall och förorenad jord. Området kan användas för rekreation. Skogsområdet täcks med en enkel jordtäckning för att hindra exponering. Restriktioner och underhåll inom övriga delområden. Åtgärdsalternativ 3 - Kvalificerad täckning och schaktsanering Med detta alternativ grävs ytligt förorenad fyllning bort i fabriksområdet och ersätts med rena jordmassor. Djupare konstruktioner och förorening lämnas. Fyllnadsområdet täcks med en sluttäckning motsvarande en ifa-deponi. Hot-spots grävs ut i skogsområdet och täcks med en enkel jordtäckning vilket också gäller Cösters dal. Bäljane å förses med erosionsskydd längs slamdeponin och sedimentet i dammen saneras. Ledningar genom deponier pluggas. Alternativ 3 är det första som bedöms uppfylla kommunens grundläggande åtgärdsmål. Den långsiktiga beständigheten är dock begränsad och kravet på restriktioner omfattande. Åtgärdsalternativ 4a Utökad schaktsanering liten del av utfyllnadsområdet Alternativet innebär en markant ökning av ambitionsnivån där fullständig urschaktning sker inom fabriksområdet samt en mindre del av utfyllnadsområdet, Bäljane å samt skogsområdet. Slänten mot spaltläderdeponin täcks med tätskikt. En tätskärm installeras i släntfot för att minska genomströmningen av rent grundvatten från söder.

Klippans kommun Sid 27 (36) 811-036 Åtgärdsalternativ 4b Utökad schaktsanering halva utfyllnadsområdet Som alternativ 4a men halva utfyllnadsområdet grävs bort vilket gör att avslutningen mot spaltläderdeponin blir mer naturlig och sträckan med tätskärm uppströms deponin blir mer effektiv. Skärmen förlängs dock runt hela deponiområdet vilket innebär en fullständig inneslutning. Alternativet bedöms minska det diffusa läckaget och behovet av restriktioner ytterligare. Åtgärdsalternativ 4c Utökad schaktsanering hela utfyllnadsområdet Alternativ 4c innebär att hela utfyllnadsområdet grävs bort och slänten mot befintlig spaltläderdeponi justeras och täcks med en kvalificerad täckning. Deponier innesluts med tätskärm. I detta alternativ grävs även föroreningen i Cösters dal bort. Resultatet blir att ytterligare förorening avlägsnas och att inga restriktioner behövs i Cösters dal. Alternativ 5. Utökad schaktning i deponiområdet I alternativ fem avlägsnas även avfallet i spaltläderdeponin och slamdeponin försluts genom en tätskärm runt om. För att ytterligare minska risken för framtida erosion breddas Bäljane å i höjd med slamdeponin. Uppehållsdammen fylls igen. Kvarvarande risken är nu bara slamdeponin som dock är både är framtidssäkrad och genererar mindre lakvatten. Alternativ 6. Totalsanering I alternativ sex avlägsnas även avfallet i slamdeponin vilket göra att erosionsskyddet i Bäljane å blir överflödigt. Altenativet innebär att det inte lämnas kvar några föroreningar och att det inte kvarstår några restriktioner. De åtta alternativen har värderats enligt Naturvårdsverkets värderingskriterier, se tabell 6. Av tabellen framgår att alternativ 4-6 uppnår målen. Alternativ 3 uppnår sannolikt målen men med restriktioner. Vid regelbundna möten i projektgruppen har alternativ presenterats och behovet av förtydligande och kompletteringar framförts. Denna iterativa förankringsprocess har lett fram till fyra alternativ som utvärderades ytterligare av projektledningen inom ramen för en riskvärdering. Avgränsning gjordes dels vid alternativ 3 där åtgärdsmålen precis nås till en måttlig kostnad, dels vid alternativ 4c som klarar målen med marginal men till en kostnad där miljönyttan kan börja ifrågasättas.

Klippans kommun Sid 28 (36) 811-036 Tabell 6. Sammanfattning av fördjupad alternativanalts. Färgskalan avser en kvalitativ värdering av aspekt A F gjord av Structor. Värderingen är relativ då alternativen jämförs med varandra. Mycket bra Bra Måttlig Dålig

Klippans kommun Sid 29 (36) 811-036 9.3 Redovisning av fyra utvalda åtgärdsalternativ Nedan redovisas mer utförligt de fyra alternativ som valdes ut i den djupare analysen. Åtgärdsalternativ 3 I figur 21 nedan illustreras åtgärdsalternativ 3 grafiskt och i tabell 10 redovisas en kostnadskalkyl. Figur 21. Åtgärdsalternativ 3 Kvalificerad täckning och schaktsanering.

Klippans kommun Sid 30 (36) 811-036 Tabell 7. Åtgärder och delkostnader för alternativ 3. Delområde Metod Kostnad Anm. (Mkr) Fabriksområde & deponier 1. Fabriksområdet Schakt (1m) 16 21 000 ton (1-2 ton As,Cr) 2. Utfyllnadsområde Täckning ifa 6 10 000 m 2 3. Tätskärm - - 4. Deponier (slamdeponin och spaltläderdeponin) Ledningar pluggas 0,5 - Delkostnad 22,5 Naturområde och recipient 5. Uppehållsdammen Schakt 0,5 300 ton (0,1-0,5 ton As, Cr) 6. Skogsområdet Hot-spots schakt, 5 000 ton (0,5 ton As, Cr) täckning (1 m) 6 20 000 m 2 7. Cösters dal Täckning (1m) 3 15 000 m 2 8. Bäljane å Täckning 0,5 2 000 m 2 Delkostnad 10 Projektering, kontroller, mm 7,5 Summa kostnad 40 Alternativ 3 är ett kostnadseffektivt alternativ som innebär att direktexponering minimeras. Alternativet uppfyller kommunens åtgärdsmål med reservation för den djupa föroreningen i naturlig jord kring Höganäsledningen i fabriksområdets norra del. Kvarlämnad förororering innebär dock en begränsad hälsorisk men bidrar till en fortsatt föroreningsspridning till Bäljane å med grundvatten och fortsatta restriktioner för markarbeten. Åtgärdsalternativ 4a I figur 22 nedan illustreras åtgärdsalternativ 4a. I tabell 8 redovisas en kostnadskalkyl. Den stora skillnaden mellan alternativ 3 och 4a är att huvuddelen av fabriksområdet och delar av utfyllnadsområdet grävs ur. På detta sätt skapas ett sammanhängande restriktionsfritt område nära befintlig bebyggelse. Åtgärden möjliggör också installation av en avskärande tätskärm som på sikt kommer minska diffust läckaget från deponierna när grundvattenytan sänks och genomströmningen minskar. Deponitäckningen och tätskärm blir dock inte optimal sett ur ett tekniskt och estetiskt perspektiv.

Klippans kommun Sid 31 (36) 811-036 Figur 22. Åtgärdsalternativ 4a Utökad schaktsanering. Tabell 8. Åtgärder och delkostnader för alternativ 4a. Delområde Metod Kostnad Anm. (Mkr) Fabriksområde & deponier 1. Fabriksområdet Schakt (allt) 22 28 000 ton (2-3 ton As, Cr) 2. Utfyllnadsområde Schakt (25%) Täckning (75%) 10 5 18 000 ton 7 500 m 2 (ifa) 3. Tätskärm 4. Deponier (slamdeponin och spaltläderdeponin) Spont, slitsmur Ledningar pluggas 5 0,5 300 m Delkostnad sanering 42,5 Naturområde och recipient 5. Uppehållsdammen Schakt 0,5 300 ton (0,1-0,5 ton As, Cr) 6. Skogsområdet Schakt (1 m) 14 20 000 ton (3-4 ton As, Cr) 7. Cösters dal Täckning (1 m) 3 15 000 m 2 8. Bäljane å Schakt, breddning, strandskoning 4 2 000 m 2 Delkostnad sanering 21,5 Projektering, kontroller, mm 11 Summa kostnad 75

Klippans kommun Sid 32 (36) 811-036 Åtgärdsalternativ 4b I figur 23 nedan illustreras åtgärdsalternativ 4b där ytterligare urschaktning sker inom fabriksområdet. I tabell 9 redovisas en kostnadskalkyl. Figur 23. Åtgärdsalternativ 4b Utökad schaktsanering. Tabell 9. Åtgärder och delkostnader för alternativ 4b. Delområde Metod Kostnad Not. (Mkr) Fabriksområde & deponier 1. Fabriksområdet Schakt (allt) 22 28 000 ton (2-3 ton As, Cr) 2. Utfyllnadsområde Schakt (50%) Täckning (50%) 22 3 36 000 ton (20 ton As, Cr) 5 000 m 2 3. Tätskärm 4. Deponier (slamdeponin och spaltläderdeponin) Spont, slitsmur Ledningar pluggas 10 0,5 600 m Delkostnad sanering 57,5 Naturområde och recipient 5. Uppehållsdammen Schakt 0,5 300 ton (0,1-0,5 ton As, Cr) 6. Skogsområdet Schakt (1 m) 14 20 000 ton (3-4 ton As, Cr) 7. Cösters dal Täckning (1 m) 3 15 000 m 2 8. Bäljane å Schakt, breddning, strandskoning 4 2 000 m 2 Delkostnad sanering 21,5 Projektering, kontroller, mm 15 Summa kostnad 94

Klippans kommun Sid 33 (36) 811-036 I alternativ 4b har urschaktning av utfyllnadsområdet ökat ytterligare (ca halva volymen grävs bort). Resterande del ansluts till spaltläderdeponin med likvärdig täckningskonstruktion. Analys av alternativ 4c I figur 24 nedan illustreras åtgärdsalternativ 4c. Den stora skillnaden mot alternativ 4b är dels att hela utfyllnadsområdet grävs ur, dels att även Cösters dal grävs ur. Figur 24. Åtgärdsalternativ 4c Schaktsanering hela utfyllnadsområdet.