LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN

Transkript

1 Anders Personsgatan 12 SE Göteborg Tel: Fax: LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN Åtgärdsutredning för markområdet För: Klippans kommun KLIPPAN AB, Org.nr: , VAT nr: SE , Säte: Stockholm, e-post: Svenska kontor: Göteborg, Stockholm, Uppsala OFFICES ACROSS NORTH AMERICA, SOUTH AMERICA, EUROPE, ASIA, AUSTRALIA

2 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 INTRODUKTION Bakgrund och syfte Industrihistorik Områdesbeskrivning Naturliga förutsättningar på platsen Geologiska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Tidigare utredningar Föroreningssituationen Laktester Volymer Miljö- och hälsoriskbedömning FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSMÅL AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ÅTGÄRDSTEKNIK Allmänt Tillgänglig åtgärdsteknik Val av åtgärdsteknik MÖJLIGA KOMBINATIONER AV METODER Möjliga åtgärdsalternativ Tre åtgärdsalternativ för detaljerad analys FÖRDJUPAD ANALYS AV TRE UTVALDA ALTERNATIV Introduktion Utvärderingskriterier Osäkerheter och begränsningar kostnadsuppskattning Mätbara åtgärdsmål Åtgärdskrav Resultat av utvärderingen Alternativ 3 (ÅA-3): Begränsad schaktsanering och täckning Alternativ 4 (ÅA 4) Schaktsanering och erosionsskydd i ån Alternativ 6 (ÅA 6): Omfattande schaktsanering Sammanfattning av de tre utvalda alternativen Miljöprövning Allmänt Klassning av farligt avfall Projektskeden SAMMANFATTANDE SLUTSATSER REKOMMENDATIONER... 41

3 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark BILAGOR 1. Översiktkarta Klippans kommun 2. Geologisk profil 3. Åtgärdsundersökning mars Kostnadsuppskattning

4 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark INTRODUKTION 1.1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Klippans kommun (kommunen) har AB (Golder) utfört en åtgärdsutredning vid f.d. Klippans Läderfabrik (läderfabriken) i centrala Klippan. Syftet med åtgärdsutredningen är att presentera lämpliga åtgärder som reducerar de miljö- och hälsorisker som identifierats i den inledande riskbedömningen. De åtgärdsalternativ som tagits fram baseras på naturvetenskapliga överväganden (riskreducering) och kommersiellt tillgänglig teknik. Åtgärdsutredningen skall ligga till grund för en huvudstudierapport och ansökan om statliga bidrag från Naturvårdsverket. Strategiska beslut i projektet tas i huvudsak av projektgrupp som består av representanter från kommunen och Conviro AB. Som adjungerande till projektgruppen finns även representanter från Länsstyrelsen i Skåne och SGU. 1.2 Industrihistorik Klippans läderfabrik var i drift mellan åren 1906 och Garvning med krom har med säkerhet skett sedan 1920, det mesta troligen med trevärt krom även om användning av sexvärt krom nämns i historiska dokument. Borttagning av underhudsfett, smuts m.m. har med säkerhet gjorts med natriumsulfid men det finns uppgifter på att det användes arseniksulfid runt Hudar som importerades från Afrika kan också ha varit impregnerade med arsenik. Processvatten från verksamheten leddes direkt ut till Bäljane å fram till Från 1932 och fram till 1965 avleddes processavloppsvattnet till ån via fyra sedimentationsdammar. Från 1965 och framåt var processavloppet kopplat till kommunens avloppsreningsverk. Reningsverket har sitt utlopp till Bäljane å strax uppströms läderfabriken. Från 1975 skedde även en intern rening av processavloppsvatten innan det släpptes ut på spillvattennät. Under ett tiotal år låg krom- och arsenikhaltigt sediment fritt exponerat invid Bäljane å och risken för urlakning och direktexponering var uppenbar. Klippans kommun erhöll emellertid bidrag från Naturvårdsverket för efterbehandling och 1996 koncentrerades slammet till en begränsad yta varefter det täcktes med ett tätskikt och jord (slamdeponin). Även ett område med industriavfall i anslutning till fabriksområdet täcktes på motsvarande sätt (spaltläderdeponin). 1.3 Områdesbeskrivning Läderfabriken är belägen i norra delen av Klippans samhälle i en norrsluttning ner mot Bäljane å. Det som idag benämns fabriksområdet utgörs av ett stort, mer eller mindre sammanhängande, industrikomplex med ett antal innergårdar, lagringsskjul, cisterner m.m.

5 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Den norra delen av industrikomplexet är delvis uppförd på utfylld mark. Åt öster och norr gränsar fabriksområdet mot naturmark (ravin) och mot en gammal industri (f.d. Arla) samt mot deponiområdet som åtgärdades Åt väster och söder gränsar området mot bostadsbebyggelse (villaområde). Figur 1. Villaområde väster om fabriken. Figur 2. Deponiområdet norr om fabriken. 1.4 Naturliga förutsättningar på platsen Geologiska förhållanden Utredningsområdet sluttar brant ner mot Bäljane å, nivåskillnaden är ca 20 m. Enligt SGUs kartblad och tidigare undersökningar utgörs marklagren av fyllnadsmassor, sand, silt, lera och morän. Borrningar ner till berg i anslutning till utredningsområdet saknas i SGUs brunnsdatabas. Närmast Bäljane å saknas delvis sandlagret. Vid byggnaderna är sandlagret ställvis 5-6 m. Fyllnadsmassornas mäktighet varierar från någon meter i söder upp mot 4-5 meter i de norra delarna. I deponierna förekommer avfallsmäktigheter på 6-7 m. Övergången mellan avfall i spaltläderdeponin och fyllnadsmassor inom det s.k. fabriksområdet är i praktiken diffus och sluttäckningen ger därför en falsk bild av en faktisk deponigräns. Bilaga 2 visar en tolkad geologisk profil genom området Hydrogeologiska förhållanden Grundvattnet i sandlagret på leran har en huvudsaklig strömningsriktning norrut mot Bäljane å. I de södra delarna av området vid fabriksbyggnaden ligger grundvattenytan 4-5 m under markytan. Grundvattenytan faller sedan med topografin norrut mot ån och en utströmning sker där leran går i dagen vid åkanten. Utströmning av grundvatten bedöms ske diffust till uppehållsdammen och till ån men också i eller kring dränerande dagvatten- och processavloppsledningar. Dessa ledningar mynnar i sin tur i ån eller i uppehållsdammen.

6 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Tidigare utredningar Sedan början av 1990-talet har ett flertal undersökningar och utredningar utförts i området kring läderfabriken. Nedan listas de som legat till grund för föreliggande utredning: September 2006: Förhandskopia av Resultatrapport Läderfabriken Klippans kommun. Kompletterande jordprovtagning i angränsande villaområde och skogsområde. AB (datum för slutversion) September 2006: Förhandskopia av Läderfabriken Klippans kommun, Riskbedömning, Golder Associates AB, , (datum för slutversion) September 2006: Läderfabriken Klippans kommun, Strategier för rivning, AB, , Maj 2006: Förhandskopia av PM Läderfabriken Klippans kommun. Kompletterande jordprovtagning i villaträdgårdar väster om fabriksbyggnad, Översiktlig analys med fältinstrument. AB (datum för slutversion) December 2005: PM Läderfabriken Klippans kommun, Preliminära åtgärdsnivåer, Golder Associates AB, , September 2005: PM Kompletterande miljöteknisk markundersökning Läderfabriken, Klippan WSP Environmental Mars 2006: Kort PM Jordprovtagning skogsområde. WSP Environmental December 2002: Läderfabriken, Klippan, Länsstyrelsen i Skåne län, Fördjupad miljöteknisk markundersökning, J&W, Januari 1997: Klippans kommun, Gamla läderfabriken, Naturvårdsverket-Efterbehandling, Efterbehandling av garverireningsdammar och spaltläderdeponi, Projektpärm, , KM Miljöteknik AB, Referenslistan ovan utgör ingen komplett lista över undersökningar och utredningar som utförts inom läderfabriksområdet. En sådan lista finns tillgänglig på kommunens hemsida under fliken Projekt / Teman Läderfabrikssanering. Undersökningar i villaområdet pågår parallellt med föreliggande utredning. Resultaten från dessa undersökningar kommer i erforderlig omfattning beaktas även om de inte hinner slutredovisas i separata rapporter. 1.6 Föroreningssituationen Allmänt Utredningsområdet är totalt ca m 2. Exakt avgränsning av förorening är dock inte gjord i alla delar. I stort kan området delas in i följande delområden (se Figur 3):

7 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Deponiområde: Fyllnadsområde vid fabriksbyggnad: Uppehållsdamm: Bäljane å: Skogsområde: Villaområde och ödetomter: Fabriksbyggnad: Vid åtgärderna 1996 byggdes två separata deponier benämnda slamdeponin och spaltläderdeponin. Spaltläderdeponin angränsar i söder till fyllnadsområdet vid fabriksbyggnaden. Området norr om byggnaderna är utfyllt med avfall, schakt- och rivningsmassor. Massorna benämns nedan fyllnadsmassor inom fabriksområdet. Vid åtgärderna 1996 grävdes arsenik- och kromhaltigt slam ut från f.d dammar för processavloppsvatten. Efter schaktningen bildades en damm vars syfte är att möjliggöra sedimentation av förorenat grundvatten från omgivningen. Bäljane å avgränsar utredningsområdet mot norr. Ån har sitt utlopp i Rönne å väster om Klippan. Lövskogsområde söder om nuvarande uppehållsdamm. Gamla flygfoton indikerar att öppna diken och gamla processavloppsledningar passerat området. Väster och söder om läderfabriken finns områden med villor. Mellan skogsområdet och de nordligaste villaträdgårdarna finns två obebodda fastigheter som till en del används av närliggande fastighetsägare. Fastigheterna ägs av läderfabrikens konkursbo. Sydöstra delen av utredningsområdet utgörs i huvudsak av en tom och fallfärdiga industribyggnad med en planarea av ca 8000 m 2. En del av byggnaden används för lättare industriell verksamhet, bilverkstad och kontorsverksamhet.

8 ca m 2 ca m 2 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark ca m 2 ca m 2 ca m 2 Figur 3. Delområden inom utredningsområdet. Föroreningssituationen i utredningsområdet beskrivs översiktligt nedan. En utförligare beskrivning av föroreningssituationen återfinns i miljö- och hälsoriskbedömningen (Golder 2006). Deponiområdet Inom utredningsområdet finns två deponier benämnda; slamdeponin och spaltläderdeponin (norra och södra deponin). Deponierna anlades 1996 vid en delsanering av området. Vid sanering grävdes processvattenslam (sediment) ut från de två västra dammarna och lades på de två intilliggande dammarna. Totalt omflyttades ca m 3 massor med mycket höga krom och arsenikhalter. Syftet med saneringen var dels att minska lakningen från slammet, dels minska risken för direktexponering. Slammet täcktes med bentonit (matta), geomembran (HDPE-plast), dräneringssand och skyddsjord av morän. Spaltläderdeponin är en del av den utfyllnad med processavfall m.m. som gjordes närmare fabriksbyggnaden. Täckningen

9 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark gjordes även här med bentonit, plast, sand och morän, se Figur 4. Totalt täcktes en yta av ca m 2. Avfallet i slamdeponin är förhållande homogent och halterna av framförallt krom och arsenik kan vara mycket höga (> mg Cr/kg TS). Spaltläderdeponin utgörs av ett betydligt mer heterogent avfall bestående av processavfall (t.ex. spaltläder), schakt- och rivningsmassor och eventuellt också gammalt hushållsavfall. Figur 4. Täckning av den södra spaltläderdeponin 1996 med bentonitmatta, geomembran (HDPE), dräneringssand och morän. Fyllnadsområde vid fabriksbyggnad I takt med att industrin behövde ny mark och behovet av att bli av med avfall ökade har en successiv utfyllnad gjorts norrut. Fyllnadsmassorna utgörs primärt av schaktmassor, rivningsavfall och processavfall. Fyllandsmassorna innehåller förhöjda halter av främst arsenik (>1 000 mg/kg TS) och krom (> mg/kg TS). I fyllnadsmassorna förekommer också ställvis förhöjda halter av andra tungmetaller som zink, koppar och bly tillsammans med de höga arsenik- och kromhalterna. Halterna av förorening varierar mycket i fyllnadsområdet. Volymen fyllnadsjord har uppskattats till ca m 3. I den naturliga jorden under fyllnadsmassorna är halterna av totalkrom och arsenik med några få undantag låga. De högsta halterna av totalkrom uppmätts i anslutning till den s.k. Höganäsledningen som ställvis läckt och förorenat kringliggande mark. Lokalt förekommer höga halter av petroleumkolväten med trolig koppling till ett läckage från en brännoljecistern. De övre marklagren vid fabriksbyggnaden utgörs av sand. Undantaget är den norra delen som delvis byggts på utfylld mark (fyllnadsmassor). Analyser och fältobservationer indikerar att huvuddelen av jordvolym under och i direkt anslutning till fabriksbyggnaden är ren eller endast marginellt påverkad av verksamhet. Detta gäller även grundvattnet. Övergången mellan den rena till måttligt påverkade jorden och det utfyllda området i norr och söder kan vara diffus.

10 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Uppehållsdammen Efter det att de gamla sedimentationsdammarna åtgärdades 1996 anlades en uppehållsdamm i den schaktgrop som bildades. Syftet var att möjliggöra kontroll av de yt- och grundvatten som avrinner till dammen. Dammen skall också möjliggöra en sedimentation av förorenade partiklar. Vid saneringen var det känt att vatten från både Höganäsledningen och ledningen som dränerar spaltläderdeponin (ansluten till en ny brunn och pvc-ledning till dammen) innehåller höga föroreningshalter. Provtagningar har bekräftat att det sker en sedimentation av krom- och arsenikhaltiga partiklar i dammen. Med underlag av resultaten av den senaste provtagningen har mängden krom i sedimenten uppskattas till ca 20 kg (sedimentation av 2 kg per år). Motsvarande beräkning för arsenik är drygt 10 kg arsenik (1 kg per år), vilket är betydligt mer än vad som transporteras med ytvatten till dammen. Det stora bidraget av arsenik bedöms komma från utströmmande grundvatten, bl.a. via pvc-ledningen från deponiområdet. Att det är grundvatten visar förekomsten av höga järnhalter i dammens sediment och röda utfällningar i strandzonen. Bäljane å Undersökningar av vattenmossa och provtagning av ytvatten indikerar att nuvarande belastning av arsenik är liten och inte mätbar medan den pågående belastningen av totalkrom periodvis är mätbar men inte resulterar i annat än låga halter i vattnet. Invid och några hundra meter nedströms läderfabriksområdet har mycket höga halter av krom uppmätts i de sandiga sedimenten i åns kanter. Arsenikhalten är visserligen högre nedströms än uppströms fabriksområdet men kan betecknas som låg eller måttligt hög. Resultaten indikerar att ån har belastats av krom och i mindre omfattning av arsenik från läderfabriksområdet. Mängden krom i sedimenten direkt utanför fabriksområdet kan grovt uppskattas till ca 200 kg. Ingen negativ påverkan på bottenfauna har kunna påvisas vid de regelbundna undersökningar som utförts i ån sedan mer än 10 år tillbaka. Skogsområdet I den ytliga jorden i skogsområdet förekommer lokalt höga halter krom och arsenik. Generellt är dock halterna måttligt förhöjda, dock över förmodad bakgrundhalt. Lokalt i gamla dikesstråk kan dock halterna vara mycket höga. I sediment i en ledning som antas komma från läderfabriken har mycket höga metallhalter uppmätts, inte bara av krom och arsenik. Föroreningsnivån avtar västerut och söderut mot villaområdet och i anslutning till det tidigare sanerade området vid uppehållsdammen. Föroreningsnivån ökar generellt närmare fabriksbyggnaden (undantaget lednings-/dikesstråk).

11 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Villaområde Med anledning av att förhöjda halter uppmättes i södra delen av skogsområdet så har provtagningar av ytlig jord genomförts på ett 30-tal fastigheter (de flesta villaträdgårdar) väster och söder om fabriksbyggnaden. Jordlagren utgörs här av mullhaltig sandjord, lokalt med visst inslag av tegel och aska. I prover från ca 15 av de undersökta fastigheterna uppmättes förhöjda arsenikhalter, och till viss del även krom, jämfört med naturlig bakgrundshalt och Naturvårdsverkets generella riktvärden. Källan till de förhöjda halterna är inte känd. Föroreningens utbredning för närvarande inte fullt ut avgränsad men ytan med förhöjda halter antas vara ca m 2. Baserat på de undersökningar som utförts är föroreningsdjupet uppskattningsvis 0,5 m som ett genomsnitt över området. Övrigt Sediment och vatten i markförlagda ledningar m.m. Det finns en mängd ledningar i marken under och i anslutning till fabriksbyggnaden. I tidigare utredningar har ledningar kartlagts och prover har tagits av sediment och vatten. Sedimenten innehåller vanligtvis mycket höga halter krom och arsenik. Gamla processvattenledningar finns fortfarande kvar ner mot de f.d. reningsdammarna vid Bäljaneå, bl.a. Höganäsledningen. Flera ledningar togs bort vid saneringen år Några lämnades dock kvar efter att de proppats eller anslutits till en betongbrunn för fortsatt övervakning. Förhöjda halter av krom och arsenik har uppmätts i vatten i diken, ledningar och dammar i området. Halterna av övriga tungmetaller och av organiska ämnen är låga. I de punkter där flera provtagningar gjorts sedan 1996 kan inga direkta trender utläsas, undantaget är grundvattenrör 9525 mellan slamdeponin och Bäljane å. Analys av prover från detta rör indikerar en ökning av arsenikhalten under mätperioden. Huruvida resultaten verkligen speglar en ökning i arsenikhalt är inte fullständigt klarlagt. Problematiken har kommenterats i miljö- och hälsoriskbedömningen (Golder 2006). Transportberäkningar indikerar att mängden krom och arsenik i ytvatten som mynnar direkt i Bäljane å understiger 1 kg/år. Resultaten indikerar också att huvuddelen av läckaget från ledningar och diffust även från grundvatten från det södra industriområdet ackumuleras i uppehållsdammens sediment. Grundvatten generellt I grundvattnet förekommer ställvis förhöjda halter av arsenik och till viss del även krom. Andelen sexvärt krom är låg. Övriga tungmetaller förekommer i låga halter, i nivå med bakgrundshalter. Högst halter av arsenik har uppmätts i grundvattenprover som tagits omedelbart nedströms södra (spaltläder-) respektive norra (slam-) deponin. I de grundvattenprover som analyserats m.a.p. organiska ämnen (t.ex. klorerade lösningsmedel och petroleumkolväten) har låga halter uppmätts.

12 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Fabriksbyggand Byggnaden beskrivs i rapporten Strategier för rivning, Läderfabriken, Klippans kommun (Golder 2006). 1.7 Laktester Laktester har använts för att beräkna k d värden i miljö- och hälsoriskbedömningen och för att bedöma vilken deponiklass som kan bli aktuell vid en eventuell deponering av uppschaktade massor från området (se vidare avsnitt 6.8). Tre prover, ett samlingsprov av fyllnadsmassor tagna i utfyllnadsområdet, ett spaltläderprov och ett samlingsprov av deponerat avfall i slamdeponin, har genomgått skak- och perkolations (kolonn) test. I provet på fyllnadsmassor var halten arsenik, koppar, kvicksilver, bly och zink förhöjd medan halten krom och arsenik var förhöjd i avfallsprovet. Resultatet av laktesterna visar att urlakningen av arsenik, krom och övriga metaller är liten eller måttlig och skillnaderna är små mellan de två testmetoderna, se vidare Bilaga Volymer I Tabell 1 nedan har uppskattad volym förorenade massor sammanställts, se även Bilaga 4. Tabell 1. Uppskattad volym förorenade massor (avrundande mängder). Område Volym Sediment i ledningar, damm, å m.m m 3 Fyllnadsmassor inom fabriksområdet m 3 Skogsområde m 3 Villaområde m 3 Spaltläderdeponin m 3 Slamdeponin m m Miljö- och hälsoriskbedömning Av den fördjupade riskbedömningen framgår sammanfattningsvis följande: Halterna arsenik och krom är mycket höga i marken inom en stor del av läderfabriksområdet varför risken för påverkan på människors hälsa och miljön på platsen är uppenbar idag och i synnerhet i framtiden om områdets användning blir känsligare. Inom de två deponierna ligger dock föroreningen isolerad från omgivningen varför miljö- och hälsoriskerna där är små.

13 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark I angränsande skogs- och villaområde är halterna av framförallt arsenik förhöjda i ytlig mark varför lokala hälso- och miljörisker föreligger i nuläget. Hälsoriskerna med de delvis förfallna byggnaderna utgörs främst av andra aspekter, såsom ras, fall- och klämskador. På längre sikt kan dock spridningen av föroreningar från kontaminerade byggnadsdelar etc. komma att öka allteftersom byggnaderna förfaller och kontaminerade byggnadsdelar exponeras för nederbörd. Den pågående spridningen av föroreningar från markområdet till Bäljane å har undersökts och beräknats på flera olika sätt. Samtliga undersökningar indikerar att spridningen av krom och arsenik från läderfabriksområdet uppgår till några kilo per år och att det inte påverkar åns organismer. Den historiska belastningen från läderfabriken har lett till att sedimenten i Bäljane å i höjd med fabriksområdet och även nedströms är kontaminerade av främst krom. Vid höga vattenföringar frigörs fina kromhaltiga partiklar som sprids nedåt i vattensystemet (något 10-tals kg/år). I sedimenten är också halterna av krom så höga att det lokalt kan påverka känsliga bottenlevande organismer. Om inga åtgärder vidtas bedöms spridningen från vissa källor sannolikt minska medan spridningen från andra riskerar öka på längre sikt. Det största hotet för Bäljane å bedöms vara risken för att förorenade massor nära ån eroderar varvid stora mängder krom och arsenik frigörs i ån. En sådan process bedöms få allvarliga konsekvenser för det biologiska livet i ån. Även ett fortsatt förfall av fabriksbyggnaderna kan leda till snabba utsläpp till Bäljane å via ledningar. På längre sikt kan även uppehållsdammen bli fylld av sediment. Den långsamma spridningen av krom och arsenik kommer dock att fortgå under mycket lång tid. Spridningen av krom från sediment i ån som ligger invid fabriksområdet borde minska över tid eftersom mängden förorening är begränsad. Sammanfattningsvis visar genomförd riskbedömning att efterbehandlingsåtgärder är nödvändiga i flera delar av utredningsområdet för att reducera eller eliminera de miljö- och hälsorisker som finns idag eller kan uppstå på sikt.

14 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSMÅL I nulägesrapporten från 2004 formulerades fyra övergripande åtgärdsmål. Med den kunskap som successivt vuxit fram känns flera av dessa mål vaga och svåra att relatera till den riskbild som nu identifierats. Nedan redovisas därför nya mål som utarbetats av projektgruppen: 1. Markföroreningar med anknytning till den tidigare läderfabriken skall inte begränsa en normal användning av villatomterna runt fabriken. 2. Området där fabriksbyggnaden nu är belägen skall efter rivning och sanering kunna användas utan markanvändningsrestrektioner. 3. Utfyllnadsområdet, deponiområdet, skogsområdet och området kring uppehållsdammen skall kunna användas som strövområde eller parkmark utan förhöjd risk för människors hälsa eller miljön. 4. Föroreningsbelastningen från läderfabriksområdet på Bäljane å skall minska. Med normal användning av villatomterna menas att inga restriktioner avseende grävning, odling mm skall behövas. Anledningen till den relativt höga ambitionsnivån för den mark på fabriksområdet som idag inte är utfylld är dels närheten till villaområdet dels att marginalkostnaden för en fullständig sanering är relativ låg och då bör väljas. Vid själva åtgärden är det oundvikligt att vissa temporära störningar sker. Det är dock viktigt att själva åtgärden inte gör mer skada än nytta. Nedan ges exempel på miljömål som kan gälla under en åtgärd: Åtgärderna skall utföras så att utsläppen till luft och vatten blir acceptabla, Närboende skall inte utsättas för störande buller under kvälls- och nattetid, Hälsan hos personal som utför åtgärderna skall inte påverkas negativt av markföroreningar, Förbrukningen av naturresurser skall minimeras. Slutliga mål tas fram under förberedelseskedet. 3.0 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Syftet med de åtgärder som övervägts är primärt att reducera eller eliminera de risker som identifierats i den tidigare miljö- och hälsoriskbedömningen. De finns dock praktiska, sociala, ekonomiska, juridiska aspekter m.m. som kommunen måste beakta vid riskvärderingen vilket

15 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark gör att flera olika åtgärdsalternativ måste finnas tillgängliga för att täcka in alla behov och önskemål som kan uppstå. Utgångspunkten är det huvudstudieområde som inledningsvis definierades i uppdraget. Området har dock fått revideras under projektets gång och är nu större och mer eller mindre avgränsat i plan och profil. En slutlig detaljavgränsning av åtgärdsområdet förutsätts ske i förberedelseskedet. Huvuddelen av saneringen är tänkt att finansieras genom statliga bidragsmedel. Några av förslagen har därför utarbetats med Naturvårdsverket grundläggande krav, principer och normer i beaktande (kvalitetsmanualen). Detta innebär bl.a. att åtgärderna bör vara av engångskaraktär, de skall utföras så att den planerade framtida markanvändningen begränsas så lite som möjligt samt att de skall kunna tjäna som förebild för andra efterbehandlingsprojekt. 4.0 ÅTGÄRDSTEKNIK 4.1 Allmänt Både föroreningssituationen och riskbilden i området är fragmenterad och komplex. De åtgärdsalternativ som tagits fram omfattar därför en kombination av olika metoder och tekniker som sållats fram i en värderingsprocess. Utgångspunkten är att följande medier skall åtgärdas: jord, slam, spaltläder och annat industriavfall, schaktmassor, rivningsavfall och sediment. Flera av dessa medier har tidigare varit avfall som använts som utfyllnad vid läderfabriken. Yt- och grundvatten har inte bedömts relevant att åtgärda för att uppnå åtgärdsmålen. Utgångspunkten är att föroreningen utgörs av grundämnen som kan förekomma tillsamman (bundet till) ett material med hög organisk halt. Ytterligheterna torde i detta fall vara sand med låg organiska och spaltläder med en organisk halt på 70-80%. Förekomst och mängd av organiska förorening (petroleumkolväten, PAH:er etc.) antas i sammanhanget vara så liten och att den inte begränsar den övergripande värdering av möjlig åtgärdsteknik. Som underlag för att identifiera lämplig teknik har bl.a. U.S. EPA Hazardous Waste Clean-up Information (CLU-IN) web-site använts som källa tillsamman med den erfarenhet som finns inom framförallt i Sverige, men även i viss mån från utländska kontor.

16 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Tillgänglig åtgärdsteknik I Tabell 2 nedan redovisas den åtgärdsteknik som övervägts. Tabell 2. Åtgärdsteknik och åtgärdsmetoder. Åtgärdsprincip Teknik Metod Beskrivning / anm. Ingen åtgärd - - Kontrollmätning, övervakning, underhåll Administrativ kontroll Begränsad tillgänglighet Markrestrektioner Stängsel Bebyggelse, odling Framförallt för djur, barn Inneslutning Täckning Jord Ex. morän Enkelt tätskikt Ex. plastmembran, naturlig lera, betong, asfalt Multimedia tätskikt Ex. plastmbran och bentonitmatta Vertikal barriär Spont Stål, plast tät till halvtät Lera Naturlig, bentonit, slurry - tät till halvtät Betong Platsgjuten, inblandning i jord - tät till halvtät Reaktiv barriär Permeabel, fastläggning, nedbrytning Bortskaffning Urgrävning / schakt Schakt ovan gv. Schakt över gv. alt. lokal avsänkning (wellpoint) Schakt under gv. Schakt över och under gv. utan lokal avsänkning Kvittblivning Deponi Deponi på plats Deponi enl. förordning 2001:512 Deponi i kommunen Befintlig eller nykonstruerad enl. förordning 2001:512 Övr. extern deponi Annan deponi med relevant tillstånd Behandling på plats eller externt Fysisk/kemisk Våtsikt (jordtvätt) Våtkemisk metod att koncentrera förorening i en finfraktion för separat omhändertagande Separering Grovsikt/manuell utsortering av större stycken, primärt för att minska behandlings- /deponeringsvolymen Kemisk extraktion Kemisk urlakning och separering från en slurry av förorening och lösningskemikalier Oxidation/reduktion Ökning/sänkning av en förorenings (ämnes) oxidationsstadium för att minska toxiciteten Stabilisering/ solidifiering Cementblandning Järnfilsspån eller likvärdigt Jord/sediment blandas med cement till en fast monolit med liten urlakningspotential Fastläggning och minskad mobilitet av framförallt arsenik Termisk Förbränning Minskad avfallsvolym genom förbränning i hög temperatur

17 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Val av åtgärdsteknik Från sammanställningen ovan har några tekniker och metoder valts ut för djupare analys, se Tabell 3. Urvalet har gjorts utifrån kriterierna effektivitet, beständighet och genomförbarhet. Tabell 3. Urval av åtgärdsteknik efter gallring. Åtgärdsmedium Teknik Metod Förorenad jord och i huvudsak Begränsa tillgängligheten Markrestrektioner, stängsel utfyllt oorganiskt avfall Täckning Jordtäckning med eller utan tätskikt Schaktning Fys/kem Deponering Schakt över gvy. Separering - grovsikt Extern deponi Slam från norra deponin Vertikal barriär Halvtät barriär Urschaktning Deponering Reaktiv permeabel barriär Schakt över och ev. under gvy. Extern deponi Spaltläder/ annat organiskt avfall Vertikal barriär Vertikal halvtät barriär Urschaktning Termisk behandling Deponering Schakt över gvy Förbränning Dispens krävs Sediment från å och damm Täckning Tunt lager erosionsbeständig friktionsjord Schaktning Slamsugning Deponering Schakt i vatten Under vatten avvattning Extern deponi Sediment från ledningar Schaktning Mekanisk tömning (specialschakt) Spolning Omhändertagande / behandling spolvatten Ledningar och övriga Schaktning Schaktning över och under gvy. undermarksinstallationer Deponering Extern deponi (kontaminering) Gjutning/proppning Mynningen alt. hela eller del av ledning fylls med betong, bentonit etc. Nedan kommenteras utvald teknik ytterligare: Begränsning av tillgängligheten: Att begränsa tillgängligheten till ett området eller administrativt (detaljplan) styra hur marken får nyttjas är ett effektivt och billigt sätt att reducera en direktexponering av förorening, framförallt för människor och högre stående djur. Stängsel bör undvikas och endast användas under saneringsarbeten. Markrestrektioner är i sig negativt, i synnerhet om en pågående användning måste ändras (t.ex. odling av grönsaker på tomten), men kan i de flesta fall hanteras i detaljplaneprocessen i samband med nyexploatering och när tillgången på mark är god. Täckning: Täckningen skall dels förhindra direktexponering och erosion och spridning av förorenat material genom t.ex. en enkel jordtäckning, dels minska infiltration av nederbörd

18 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark som kan laka ur avfallet. Tätskikt föreslås anläggs som s.k. multimedialager (olika material i dubbla lager) för öka beständigheten, på samma sätt som befintliga deponier i området. Schakt, sug, spolning: Schaktning med konventionell grävmaskin bedöms vara gångbart i alla delområden. Undantaget är möjligtvis sediment i ledningar och eventuellt sedimenten i Bäljane å och uppehållsdammen. Fördelen med schaktning är att mängden överskottsvatten som måste tas omhand separat inte blir så stor som vid sugmuddring. På samma sätt kan spolning av ledningar innebära att stora mängder förorenat överskottsvatten måste tas omhand. Därför bör spolning föregås av någon form av schakt (för hand) eller mekanisk rensning för att avskilja så mycket som möjligt utan tillsatts av vatten. Figur 5. Exempel på sediment i brunnar under fabriksgolvet och i ledningen i skogsområdet. Sedimentet innehåller mycket höga föroreningshalter. Gjutning/proppning: Ledningar under eller i anslutning till befintliga deponier dränerar delvis förorenat grundvatten. Det samlade läckaget ökar sannolikt enbart marginellt, men avledning av förorenat grundvatten till en punkt synliggör föroreningen på annat sätt en ett diffust läckage via grundvattnet. I de fall avfallet i deponierna skall ligga kvar bör inte ledningarna schaktas upp. Ledningar proppas eller gjutas igen med betong eller fylls med något annat material minst lika tätt som omgivande mark/avfall. Separering (grovsortering) av grovt organiskt inert eller förorenat material har valts som gångbar teknik medan jordtvätt bedömts mindre lämpligt. Förundersökningar indikerar att både fyllnadsområdet norr om fabriksbyggnaden och avfall i deponierna utgörs till övervägande del av fina fraktioner (<50 mm), se Bilaga 3. Övrig del utgörs av diverse avfall, bl.a. spaltläder, sten och tegel. Förutsättningen att minska den förorenade volymen väsentligt genom jordtvätt bedöms därför dålig. Större fraktioner bör dock eventuellt avskiljs med en grovsikt. Grovsiktningen bör intensifieras i områden där förutsättningarna okulärt bedöms goda, t.ex. när det finns stor andel sten eller läderrester. Omfattning av separering av enskilda fraktioner beror vanligtvis på möjligheten till återvinning och ekonomiska incitament för att behandla olika fraktioner.

19 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Figur 6. Material >40 mm från västra delen av fyllnadsområdet. Figur 7. Lagerföljd (0-3 m) i fyllnadsjord i södra delen av spaltläderdeponin. Figur 8. Typisk lagerföljd fyllnadsområdet norr om fabriksbyggnaden. Figur 9. Spaltläder från fyllnadsområdet. Deponering: Deponering torde vara den alltjämnt vanligaste behandlingsmetoden för förorenad jord i Sverige. Orsaken till detta är primärt att kostnaden för transport och deponering har varit låga och därmed konkurrerat ut andra alternativ. Vidare har myndigheterna (och Naturvårdsverket) oftast förordat lösningar där hela eller delar av föroreningskällan avlägsnas vilket ofta innebär en deponering på annan plats. Deponering är knappast att betrakta som innovativ teknik men är för flera avfall idag det enda ekonomiskt rimliga alternativet. Ny lagstiftning i form av förordning (2001:512) om deponering av avfall har dock gjort att kraven på deponierna skärpts, både vad gäller krav på kontroll och förbehandling av de avfall som skall deponeras och på de skyddsåtgärder och kontroller som skall utföras vid själva deponin. Detta innebär att deponering i allt större omfattning kan betraktas som ett långsiktigt säker behandlingsmetod. Avfallet i deponier och fyllnadsområdet består av processvattenslamslam, spaltläder, schaktoch rivningsmassor, skikt av aska, lokalt oljeförorenade fyllnadsmassor, glaskross, etc. Förutsättningarna att på ett kostnadseffektivt sätt minska den förorenade volymen eller minska avfallets lakbarhet annat än med grovsortering har bedömts ogynnsamma (se ovan).

20 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark De lakförsök som utförts på avfall från slamdeponin och fyllnadsmassor från fabriksområdet indikerar att huvuddelen av material kan deponeras i enlighet med deponeringsförordningens krav, se Bilaga 3 1. Uppskattningsvis kan 60-70% av massorna deponeras på en deponi för icke farligt avfall och 20-30% på en deponi för farligt avfall. Resten (5-20%) kommer kräva annan behandling, bland annat på grund av hög organiska halt (TOC). Termisk behandling: Termiska behandling (förbränning och termisk avdrivning) används vanligtvis för farligt avfall med stort organiskt innehåll eller då ingen annan metod finns tillgänglig. Metoden är etablerad och har under de senaste tio åren genomgått en snabb teknisk utveckling, framförallt vad gäller rökgasrening. Metoden bygger på att föroreningen koncentreras till en mindre volym eller omvandlas till andra ämnen. Grundämnen så som arsenik och krom försvinner inte i processen utan koncentreras i rökgasreningen och i bottenaskan. En fördel med metoden är att värmeöverskottet som bildas vid förbränning av fast fas eller avdriven gas ofta kan användas som fjärrvärme. Vertikal barriär: En vertikal barriär förhindrar, minskar eller styr spridningen av förorening via grundvatten, antingen genom att stoppa grundvattenflödet (tät vägg) eller genom att omvandla eller fastlägga föroreningen i grundvattnet (permeabel vägg). En tät barriär kan också avleda ett rent grundvattenflöde, t.ex. uppströms en deponi. Vertikal tätskärm: För att stänga in eller styra grundvatten kan en tät barriär installeras. Att i geotekniska sammanhang använda tätspont av stål eller plast är etablerad teknik sedan många år. Den långsiktiga beständigheten, i synnerhet vid kontakt med kraftigt förorenat vatten (lakvatten) är svår att förutse. En installerad plastvägg kan dock på samma sätt som en plastduk på en deponin antas ha en livslängd på mer än hundra år, eventuellt flera hundra år. En tätskärm av lera (naturlig, bentonit) eller av betong kan antas ha längre livslängd. Genomförd riskbedömning visar att diffust föroreningsläckage via grundvatten till Bäljane å är förhållandevis litet och långt under den nivå för när eventuella negativa miljöeffekter kan uppstå. Mot bakgrund av detta bedöms ytterligare minskning av läckaget med en tätskärm inte vara miljömässigt motiverad. En avskärande skärm uppströms spaltläderdeponin skulle dock kunna minska genomströmningen av rent grundvatten, i första hand genom spaltläderdeponins norra delar och eventuellt också i någon mån genom slamdeponin. Denna åtgärd skulle kunna kompensera en ökad grundvattenbildning och stigande grundvattennivåer uppströms deponiområdet som kan bli följden om byggnader och asfalterade ytor avlägsnas. 1 Förordning om deponering av avfall (SFS 2001:512) och Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10).

21 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Reaktiv permeabel barriär: Att krom och arsenik löst i vatten kan fastläggas i ett permeabelt kemiskt reaktivt medium (t.ex. sand blandat med järnfilsspån) finns det sedan många år vetenskapliga studier kring. Detta har även visats vara möjligt i kunskapsprojektet för Klippans läderfabrik. Det finns också internationella projekt där reaktiva barriärer använts i full skala. Tekniken är för vissa föroreningar internationellt beprövad men i Sverige relativt oprövad. Förhållandena vid läderfabriken kan i sammanhanget anses mycket ogynnsamma med stora lokala variationer i grundvattennivå, höga halter löst järn och organiskt material i grundvattnet. Dessa parametrar påverka på ett avgörande sätt effektiviteten i en reaktiv barriär. Förhållandena är speciellt besvärliga i strandzonen vid slamdeponin där en barriär skulle kunna bli aktuell. Risken för att en reaktiv barriär i detta område skulle sätta igen är mycket stor med minskad eller obefintlig reningseffekt som följd. Behovet av att minska det diffust metalläckage till ån är som tidigare nämnts är dock litet vilket innebär att det är tveksamt att investerings- och skötselkostnaden för en reaktiv barriär kan motiveras ur miljösynpunkt. 5.0 MÖJLIGA KOMBINATIONER AV METODER I avsnitt 4.0 ovan utvärderades lämplig teknik för att åtgärda förorenade medier (material) vid läderfabriken. I föreliggande avsnitt beskrivs möjliga kombinationer av tekniker som tillsammans syftar till att de åtgärdsmål som beskrivs i avsnittet ovan uppnås. Kombinationerna benämns nedan åtgärdsalternativ (ÅA). 5.1 Möjliga åtgärdsalternativ Med utgångspunkt från områdets fysiska förutsättningar och den riskbild som identifierats har i ett första steg sex åtgärdsalternativ utvärderats. De två första alternativen (ÅA-1 och ÅA-2) är en absolut lägsta nivå för att inom överskådlig framtid inte förvärra riskbilden i området. Åtgärdsmålen uppnås sannolikt inte med dessa alternativ. De fyra övriga alternativen (ÅA-3 ÅA-6) innebär att åtgärdsmålen i avsnitt 2.0 uppnås med olika grad av säkerhet. Att fysiskt avlägsna en föroreningskälla (markområde) om den innebär en risk för direktexponering är exempelvis långsiktigt säkrare än att sätta upp ett stängsel och därigenom hindra någon att beträda området. Fungerar stängslet som det är tänkt är riskreduktion lika i båda fallen. Kostnad och begränsning i markanvändning är dock olika för de två metoderna. I Tabell 4 sammanfattas vilken teknik som används vid respektive alternativ. Ambitionsnivån ökar från vänster i tabellen (ÅA-1) mot höger (ÅA-6). Strategin vid den lägre ambitionsnivån är att genom regelbunden kontroll och med restrektioner förhindra framförallt människor och djur från att exponeras för förorening. Nästa högre nivå fokuserar på att skära av möjliga spridningsvägar och avlägsna de mest spridningsbenägna föroreningarna. Den högsta ambitionsnivån fokuserar på att avlägsna hela eller större delen av föroreningskällan.

22 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning - mark Metodiken att utarbeta många olika åtgärdsalternativ som kombinerar olika tekniker möjliggör för projektgruppen att lätt utöka eller minska omfattningen av ett huvudalternativ utifrån matrisen. I riskvärderingsprocessen kan hänsyn behöva tas till aspekter som inte är kända för Golder i nuläget eller på annat sätt är direkt kopplade till miljö- och hälsorisker. Föreliggande utredning omfattar ej strategi för rivning av byggnader, för detta har en särskild rapport upprättats (Golder 2006). ÅA-1 och ÅA-2 förutsätter dock att byggnaderna inte rivs medan ÅA-3 ÅA6 förutsätter att de rivs. 5.2 Tre åtgärdsalternativ för detaljerad analys Av de sex alternativen i Tabell 4 ovan har tre valts ut för djupare analys, ÅA-3, ÅA-4 och 6. Utgångspunkten för val av alternativ har varit att de skall spegla principiellt olika åtgärdsstrategier med olika grad underhållsbehov och total åtgärdskostnad (engångskostnad). Viktigt att notera är att det alternativ som kommunen slutligen väljer att gå vidare med i ansökan efter riskvärderingsprocessen kan utgöras av varianter av de ovan valda alternativen.

23 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Tabell 4. Möjliga åtgärdsalternativ (ÅA). ÅA-3 bedöms vara lägsta nivån för att uppnå preliminära åtgärdsmål. Delområde / objekt Åtgärdsalternativ Kontroll / restrektion Spolning, schakt, täckning, underhållsplaner Schakt, inneslutning ÅA-1 ÅA-2 ÅA-3 ÅA-4 ÅA-5 ÅA-6 1 Höganäsledningen Ingen åtgärd Kontrollplan Spolning, extern bortskaffning 2 Ledningar vid deponier Ingen åtgärd Kontrollplan Proppning, gjutning, bortskaffning 3 Fyllnadsmassor inom fabriksområde 4 Övrig mark inom fabriksområde (byggnad) Markrestriktion Jordtäckning Lokal schaktning, täckning med tätskikt, underhållsplan Markrestriktion Markrestriktion Synliga ledning, återfyllning efter rivning Schaktning, extern bortskaffning Proppning, gjutning, bortskaffning Schaktning, extern bortskaffning Synliga ledningar, lokal schaktning, återfyllning efter rivning 5 Sediment i uppehållsdamm Ingen åtgärd Markrestriktion Underhållsplan Sedimentsanering, underhållsplan 6 Skogsområde Ingen åtgärd Underhållsplan Lokal schaktning, jordtäckning, underhållsplan 7 Villaområde Markrestriktion Markrestriktion Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning 8 Ödetomter Ingen åtgärd Ingen åtgärd Jordtäckning, underhållsplan Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning 9 Slamdeponin (norra) Ingen åtgärd Underhållsplan Underhållsplan Erosionsskydd mot ån, underhållsplan 10 Spaltläderdeponin (södra) Ingen åtgärd Underhållsplan Underhållsplan Kompletterande täckning söder, avskärande tätskärm, underhållsplan 11 Bäljane å Ingen åtgärd Ingen åtgärd Täckning (erosionsskydd) Schaktning/sug, extern bortskaffning sediment, ev. återfyllning, schakt norra sidan ån Schaktning, extern bortskaffning Proppning, gjutning, schaktning, extern bortskaffning Schaktning, extern bortskaffning Synliga ledningar, lokal schaktning, återfyllning efter rivning Sedimentsanering, fyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Erosionsskydd mot ån, Inneslutning/ tätskärm, underhållsplan Schaktning, extern bortskaffning Schakt/sug, extern bortskaffning sediment, ev. återfyllning, schakt norra sidan ån 12 Byggnader Underhållsplan Underhållsplan Rivning Rivning Rivning Rivning Schaktning, extern bortskaffning Schaktning, extern bortskaffning Schaktning, extern bortskaffning Synliga ledningar, lokal schaktning, återfyllning efter rivning Sedimentsanering, fyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning, återfyllning Schaktning, extern bortskaffning Schakt/extern, extern bortskaffning sediment, ev. återfyllning

24 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning FÖRDJUPAD ANALYS AV TRE UTVALDA ALTERNATIV 6.1 Introduktion De tre utvalda alternativen har belysts utifrån sju kriterier som bedöms avgörande för en lyckad sanering. Målsättningen har varit att på ett systematiskt och objektivt sätt jämföra de tre alternativen med varandra. 6.2 Utvärderingskriterier Följande utvärderingskriterier har använts vid värderingen: Övergripande reduktion av miljö- och hälsorisker. En kvalitativ bedömning av riskreduktion för respektive alternativ. Begränsning i markanvändning. Vilken begränsning kommer föreligga efter att åtgärden utförts. Vilka konsekvenser får det för stadsplaneringen och det långsiktiga underhållet etc. Långtidsverkan och beständighet. Kvarvarande riskbild efter åtgärd utvärderas. Vad är möjligheten till tillförlitlig uppföljning och kontroll av åtgärdsmålen. Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym. Kvalitativ bedömning av vilka farliga ämnen, mängder behandlat obehandlat avfall eller förorenade medier som lämnas kvar efter åtgärd. Effekter i korta perspektivet. Värdering av påverkan på omgivning och människor inom arbetsområdet under själva åtgärden. Genomförbarhet. Möjligheten att konstruera, driva, mäta, underhålla de åtgärder som genomförts. Även möjligheten att behandla det uppkomna avfallet på externa anläggningar värderas. Förutsättningarna för en lyckad miljöprövning och total genomförandetid beaktas. Kostnad. Engångskostnad, drifts- och underhållskostnad. 6.3 Osäkerheter och begränsningar kostnadsuppskattning En kostnadsuppskattning har utförts för de tre utvalda åtgärdsalternativen, se vidare Bilaga 4. Det primära syftet med uppskattningen är att jämföra de tre alternativen med varandra och bl.a. värdera riskreduktionen mot nivån på åtgärdskostnaden. Vidare skall beräkningen kunna utgöra ett första underlag inför bidragsansökan (grov budget). En fördjupad kostnadsanalys rekommenderas för det alternativ som projektgruppen förordar.

25 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Beräkningarna utgår från generella prisuppgifter från entreprenörer och mottagningsanläggningar och information från tidigare projekt. Detta innebär att det underlag som används naturligt innehåller osäkerheter och begränsningar. Störst osäkerhet med avgörande konsekvenser för hela åtgärdskostnaden bedöms ligga i uppskattningen av mottagningskostnad vid deponi. Konkurrenssituationen och nya lagstiftning har gjort att mottagningskostnader vid deponier har varit svåra att förutse de senaste åren. Kostnaden för mottagning av farligt avfall och förorenade massor har t.ex. sjunkit betydligt, trots att den skärpta lagstiftningen borde resulterat i motsatsen (högra driftskostnader, färre deponier minskad med konkurrens som följd). Generellt gäller dock att priset sjunker betydligt vid förfrågan i konkurrens vid stora volymjobb jämfört med att använda s.k. listpriser. Underlag för kostnadsuppskattningen för rivning av fabriksbyggnad redovisas i en särskild rapport (Golder 2006). Uppskattad rivningskostnad anges som en summa inklusive återfyllning för källare, särskild projektledning och tillägg för osäkerheter (ca 30%). Det troliga är att marksaneringen och rivningen utförs som två skilda entreprenader vilket också förutsatts i kostnadsberäkningen. Om entreprenaderna kan samordnas i ett projekt kommer sannolikt totala kostnaden för projektledning, informationsinsatser etc. att minska. 6.4 Mätbara åtgärdsmål Nedan redovisas förslag på preliminära mätbara åtgärdsmål som tagits fram av projektgruppen. Dessa kommer att vid behov revideras och sedan slås fast under förberedelsefasen: Efter åtgärd på villatomterna ska halterna av arsenik i marken inte överstiga de platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning som kommer att tas fram. Undantag kan dock göras kring växter och konstruktioner. Hela åtgärden bör utformas i samråd med villaägarna. Efter rivning och åtgärd vid fabriksbyggnaderna skall halterna av föroreningar i marken inte överstiga de platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning som kommer att tas fram. Användningen av riktvärden för känslig markanvändning, trots att området skall användas som naturmark, motiveras med hänsyn till närliggande bostäder och den relativt begränsade extra insats som bedöms behövas för att åstadkomma detta. Efter åtgärd skall halterna av föroreningar i ytjord/skyddstäckning inom utfyllnadsområdet, deponiområdet, skogsområdet och området kring uppehållsdammen inte överstiga de platsspecifika riktvärden för parkmark som kommer att tas fram. Ökningen av halterna i Bäljane å vid passagen av läderfabriksområdet skall minska vad gäller krom och förbli försumbart vad gäller arsenik.

26 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Observera att platsspecifika riktvärden inte har tagits fram i denna utredning. Den huvudsakliga anledningen till detta är att riktvärdena för arsenik troligen kommer att sänkas innan sanering på läderfabriksområdet sker och att det då är bättre att ta fram riktvärden under förberedelseskedet. Det kommer då snarare att göras som acceptabla resthalter som kommer att ingå i åtgärdskraven. Att inte dessa tagits fram i åtgärdsutredningen bedöms inte påverka kostnadsuppskattningen. Under förberedelsefasen kommer dessutom att tas fram mätbara åtgärdsmål för omgivningspåverkan under genomförandet. 6.5 Åtgärdskrav I Naturvårdsverkets rapport 4807 Åtgärdskrav vid efterbehandling och i Kvalitetsmanual för efterbehandling framgår sammanfattningsvis att åtgärdskraven bör ange: 1. Vilka massor som skall åtgärdas (volym) och hur de skall åtgärdas (teknik), 2. Hur borttagna massor från objektet eller restprodukter från behandlingen, skall omhändertas, 3. Vilka resthalter av föroreningarna som accepteras och vilka mängder av föroreningarna som får lämnas kvar efter att efterbehandlingsåtgärderna avslutats, 4. Hur och med vilken säkerhet det skall säkerställas att det som angivits i moment 3 uppnås. Under förberedelsefasen kommer även åtgärdskraven kopplade till ovanstående åtgärdsmål att tas fram. 6.6 Resultat av utvärderingen Alternativ 3 (ÅA-3): Begränsad schaktsanering och täckning Beskrivning av åtgärd: Syftet är att med riktade åtgärder i form av spolning, skyddstäckning, och lokal urschaktning minska spridningen till Bäljane å samt minska risken för direktexponering inom fabriksområdet och villaområdet. Figur 10 visar en konceptuell illustration av alternativ 3.

27 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Figur 10. Konceptuell illustration av åtgärdsalternativ 3 (ÅA-3). 1. Förorenade sediment i Höganäsledningen spolas eller skrapas ut mekaniskt. En kombination är sannolikt lämplig med en avslutande spolning. Målsättningen bör vara att minimera mängden spolvatten som måste tas omhand. 2. Befintliga ledningar under deponier proppas eller gjuts igen. De ledningar som ligger i anslutning till eller precis innanför deponikant (släntfot) schaktas upp (se Figur 11). Dagvattenledningen parallellt med vägen ned till reningsverket dränerar till viss del lakvatten från deponierna och kan därför bli aktuell att täta eller flyttas österut.

28 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Figur 11. Vid utlopp UT02 i uppehållsdammen syns tydligt järnutfällning. Ledningen schaktas upp mellan deponikant och damm. Resterande del under deponin proppas, alternativt gjuts, igen. 3. För att eliminera risken för exponering av ytlig förorening och minska urlakningen från förorenade fyllnadsmassor inom fabriksområdet anläggs ett tät- och skyddsskikt över området. Tätskiktet (t.ex. PEH-plast och bentonitmatta samt dränskikt) kommer att minska nederbördsinfiltrationen med i storleksordningen 80-90% jämfört med en vanlig jordtäckning. Ett skyddsskikt om 1,5-2 m ren jord skall skydda tätskiktet och möjliggöra markutnyttjande. Tät- och skyddsskikt ansluts i nivå till befintlig spaltläderdeponi. Den del av utfyllt område som är oljeskadat schaktas ur före täckning och tas omhand på extern behandlingsanläggning för att undvika gasbildning under tätskiktet. En underhållsplan upprättas. Omfattningen på planen beror på vilken typ av markanvändning som planeras. 4. Fabriksbyggnad rivs och betongfundament och synliga ledningar avlägsnas. Återfyllning görs med rena massor. 5. En underhållsplan upprättas för uppehållsdammen med fokus på igenväxning. Behovet av rensning av sediment måste dock utvärderas kontinuerligt. 6. För att hindra människor och högre stående djur för att exponeras för ytlig markförorening täcks marken inom skogsområdet med ca 0,5 m ren jord. Ledningar, diken och andra sedan tidigare kända områden (hot-spots) med mycket höga föroreningshalter schaktas bort före täckning och tas omhand på extern behandlingsanläggning. Förorenad jord kan i framtiden exponeras t.ex. vid rotvältor. Innan täckning bör därför området gallras. Små, sjuka eller väldigt höga (gamla) träd fälls. En underhållsplan för området upprättas.

29 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Figur 12. Skogsområdet söder om uppehållsdammen (norr om villaområdet). Vy från söder mot NV (uppehållsdammen syns i bakgrunden) resp. mot NO. 7. För att förhindra direktexponering av förorenad jord och möjliggöra odling av grönsaker etc. omfattar åtgärdsalternativet att den översta 0,5 m (som ett genomsnitt) jord i de ca 15-tal fastigheter där halter över riktvärden trädgård uppmätts schaktas ut och ersätts med ren jord. Det verkliga schaktdjupet kan komma att variera. Den förorenade jorden tas omhand på deponi, preliminärt utan föregående behandling. Alternativet innebär att omfattande hänsyn måste tas till de boende i området för att minimera störningen. Figur 13. En schaktsanering i villaområdet kommer att innebära en påtaglig störning för de boende. 8. Markområdet mellan trädgårdar och skogsområdet (ödetomter, fastigheter som ägs av läderfabrikens konkursbo) förses med en halvmeter jordtäckning. En underhållsplan säkerställer att skyddslagret bibehålls. 9. En skötsel- och underhållsplan upprättas för slamdeponin. Ett intakt skyddsskikt är helt avgörande för tätskiktets beständighet och träd och större buskage får därför inte förekomma på deponin.

30 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning En skötsel- och underhållsplan upprättas för spaltläderdeponin. Ett intakt skyddsskikt är helt avgörande för tätskiktets beständighet och träd och större buskage får inte förekomma på deponin. 11. De förorenade sedimenten i Bäljane å täcks med grus och sten för att förhindra erosion. Övergripande riskreduktion: Åtgärdsalternativet innebär att identifierade risker med stor säkerhet reduceras i ett 50 års perspektiv. Spridningsvägar skärs av (täckning av förorenad mark), risken för erosion minskar (sediment i ån) och föroreningskällor avlägsnas (sediment i Höganäsledningen). Den långsiktiga riskreduktionen måste dock upprätthållas genom underhållsplaner. Begränsningar i markanvändning: Fokus för detta alternativ är att det inte skall finnas några markrestriktioner för villaträdgårdarna. I övrigt kommer deponi och dammområdet vara strövområde och det f.d. fabriksområdet används lämpligen för rekreation alternativt mindre känslig markanvändning som kontor, lager, parkering eller liknande. Långtidsverkan och beständighet: De föroreningar som lämnas kvar skyddas genom en kvalificerad täckning samt erosionsskydd bestående av i huvudsak material som inte kan brytas ner. Åtgärderna är lätta att kontrollera och underhålla och fel och brister som kan uppstå i framtiden går till största del att se med blotta ögat (erosion, ras etc.). Alternativet förutsätter en regelbunden och långsiktig tillsyn och en plan för underhåll. Utan denna kan inte åtgärdernas beständighet garanteras i ett 50-års perspektiv. Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym: Åtgärden innebär att förorenade massor från ledningar, villaträdgårdar, till viss del skogsområdet avlägsnas från området (ca ton). Spridningen från de förorenad fyllnadsmassorna som lämnas kvar reduceras genom minskad urlakning. Åtgärden innebär ingen reduktion i toxicitet i kvarlämnad förorening. Risker under åtgärd: Schakt och transport av förorenade massor är den mest påtagliga hälsorisken (störningen) under åtgärden. En saneringsplats invid bostadshus innebär utöver hälsoriskerna en stor psykisk belastning. Rensning av Höganäsledningen kan innebära en risk för oavsiktlig spridning av sediment via spolvatten. Täckning (erosionsskydd) i Bäljane å kommer att innebära en temporär risk för vattenlevande organismer. Åtgärden i vatten kan dock utföras snabbt (några veckor) och under en period då risken för skadlig störning av ekosystemet är som minst. Genomförbarhet: Åtgärdsalternativet innebär att etablerad och kalkylerbar teknik används. Det mest kritiska bedöms vara saneringen av villaträdgårdarna som måste utföras snabbt och med minimal störning för de boende. Rensningen av Höganäsledningen innebär vissa praktiska problem men bedöms fullt genomförbar. Förorenade massor bedöms kunna deponeras på en deponi i regionen utan omfattande förbehandling.

31 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Kostnad: Engångskostnaden för alternativ 3 har uppskattats till i storleksordningen 35 Mkr exkl. rivning byggnad (60 Mkr inkl. rivning av byggnad), se Bilaga 4. Den löpande kontrollen och underhållskostnaden för markområden i alternativ 3 blir förhållandevis stor, i storleksordningen 300 kkr/år (dagens penningvärde) Alternativ 4 (ÅA 4) Schaktsanering och erosionsskydd i ån Konceptuell beskrivning: Figur 14 visar en konceptuell illustration av alternativ 4. Syftet är att med utökad schaktsanering och externt omhändertagande minska risken för direktexponering och lakning till grundvatten. Schaktning och externt omhändertagande gäller nu även för fyllnadsmassor inom fabriksområdet och all mark inom skogsområdet. Risken för erosion och spridning i eller i direkt anslutning till ån skall minskas, dels genom ett erosionsskydd, dels genom breddning av å-fåran. Vidare skall de förorenade sedimenten i ån tas bort Figur 14. Konceptuell visualisering av åtgärdsalternativ 4 (ÅA4).

32 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Vid detta alternativ schaktas Höganäsledningen fram i en öppen schaktgrop. Ledning, sediment och eventuellt förorenad jord i direkt anslutning till ledningen tas omhand på extern avfallsanläggning. Det framtida åtgärdskravet för acceptabel resthalt bör kombineras med ett krav på maximalt schaktdjup. 2. På samma sätt som för alternativ 3 åtgärdas gamla ledningar under avfallet i deponierna (proppas, gjuts igen eller plockas upp) tillsammans med dagvattenledningen parallellt med vägen till reningsverket. Det framtida åtgärdskravet för acceptabel resthalt bör även här kombineras med ett krav på maximalt schaktdjup. 3. Den största skillnaden mot alternativ 3 är att även fyllnadsmassor inom fabriksområdet schaktas ur och tas omhand på en extern behandlingsanläggning. Massorna grovsiktas på plats för att avskilja sten, betong och andra större stycken som efter visuellt kontroll och stickprovtagning kan återfyllas på platsen. Grovsiktningen möjliggör avskiljning av bl.a. spaltläder. Oljeskadade fyllnadsmassor i den östra delen av markområdet behöver sannolikt hanteras skilt från övriga massor. Uppschaktade massor delas lämpligen upp i olika klasser beroende på typ av föroreningsgrad och efterföljande behandling. Spaltläderdeponins södra kant ansluts mot ny marknivå. Åtgärden innebär viss omflyttning av avfall-/fyllnadsmassor och komplettering av sluttäckning. En avskärande tätskärm anläggs söder om spaltläderdeponin. Syftet är att minska mängden grundvatten genom deponierna nedströms. 4. En riktad marksanering under byggnaden efter rivning och omhändertagande av ledningar etc. utförs. Mark i anslutning till brunnar, gamla nedsänkta betongkasuner, otäta ledningar etc. förväntas lokalt vara förorenad och schaktas därför upp för externt omhändertagande. Platsspecifika riktvärden, praktiskt schaktdjup m.m. kan komma att avgöra omfattningen i detalj. 5. Sedimenten i uppehållsdammen avlägsnas. En underhållsplan upprättas. 6. I skogsområdet söder om uppehållsdammen görs en mer genomgripande åtgärd genom att den översta halvmetern (som genomsnitt över området) av mer eller mindre förorenad jord schaktas bort och deponeras på extern anläggning. Återfyllning sker med rena jordmassor. 7. På samma sätt som för alternativ 3 omfattar åtgärdsalternativet att den översta 0,5 m (som ett genomsnitt) jord i varje trädgård schaktas ut och ersätts med ren jord för att förhindra direktexponering av förorening och möjliggöra odling av grödor. etc. inom de 15-tal fastigheter där halter över riktvärden uppmätts.

33 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Markområdet mellan trädgårdar och skogsområdet (ödetomter, fastigheter som ägs av läderfabrikens konkursbo) schaktas ut den översta 0,5 m (uppskattat medeldjup på förorening) och återfyllning sker med rena massor. 9. En underhållsplan upprättas för slamdeponin. Intakt skyddsskikt är helt avgörande för tätskiktets beständighet och träd och större buskage får inte förekomma på deponin. För att förhindra att det på sikt sker en omfattande erosion i strandkanten mot slamdeponin anläggs ett erosionsskydd på en sträcka av ca m. Erosionsskyddet anläggs som en stenmur med stabil kärna (typ gabion). Erosionsskyddet görs något högre än dagens marknivå för att långsiktigt klara eventuella extrema nivåvariationer i ån. Figur 15. Avståndet mellan slamdeponin (vänster) och ån (höger) är mellan 5-10 m. Figur 16. Exempel på gabiosystem längs flod med stora nivåvariationer ( 10. En underhållsplan upprättas för spaltläderdeponin. Intakt skyddsskikt är helt avgörande för tätskiktets beständighet och träd och större buskage får inte förekomma på deponin. 11. Sedimenten i ån schaktas alternativt sugs upp och återfyllning sker med erosionsbeständiga massor. För att minska risken för framtida stranderosion längs sträckan förbi läderfabriken breddas å-fåran mot norr, se principprofil Figur 17.

34 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Minskad risk för erosion och översvämning Principskiss Urschaktning Nuvarande maxnivå Förorenade massor Lägre maxnivå efter urschaktning Figur 17. Å-fåran breddas mot norr för att öka flödeskapaciteten och därmed minska nivåfluktuationerna och risken för framtida erosion och översvämning (foto: ALcontrol). Övergripande riskreduktion: Åtgärdsalternativet innebär att identifierade risker reduceras med stor säkerhet, primärt genom att föroreningskällor avlägsnas, spridningsvägar skärs av, bl.a. genom (bibehållen) täckning och åtgärder i Bäljane å. En eventuell ökad grundvattenbildning med ökat flöde genom (under) deponimassor som följd kompenseras genom en avskärande tätskärm och ytvattendiken uppströms spaltläderdeponin. Begränsning i markanvändning: Deponiområdet och dammen antas förbli strövområde med ett särskilt tillsynsbehov. I övrigt kommer inga markföroreningsrelaterade restriktioner föreligga som strider mot åtgärdsmålen. Långtidsverkan och beständighet: På samma sätt som för alternativ 3 kommer de föroreningar som lämnas kvar (avfall i deponierna) skyddas genom en kvalificerad täckning samt erosionsskydd bestående av beständiga material som inte bryts ner. Åtgärderna är lätta att kontrollera och underhålla och fel och brist som kan uppstå i framtiden går till största del att se med blotta ögat (erosion, ras etc.). En regelbunden tillsyn och underhåll är nödvändig. Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym: Åtgärden innebär att i storleksordningen ton förorenade massor avlägsnas från området och att risken för ökad spridningen från befintliga deponier reduceras. Åtgärder i Bäljane å reduceras och risken för ökad mobiliteten av förorening (partikelbunden) i det långa perspektivet (100-tals år). Åtgärden innebär ingen reduktion i toxicitet för kvarlämnad förorening. Risker under åtgärd: På samma sätt som för alternativ 3 blir schakt och transport av förorenade och rena massor i bostadsområden den mest påtagliga hälsorisken under åtgärden (damning, trafik, buller, avgaser, vibrationer, psykisk ohälsa). För alternativ 4 är dock volymerna av massor som skall hanteras och transporteras betydligt större. Grovsiktning, klassning mellanlagring m.m. kan behöva pågå under lång tid. Ingreppet i Bäljane å blir också

35 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning mer omfattande med både schaktning/slamsugning och återfyllning till stor del under vatten. Åtgärden i vatten kan dock utföras snabbt (några veckor) och under en period då risken för skadlig störning av ekosystemet är som minst. Genomförbarhet: Till skillnad från alternativ 3 innebär denna åtgärd hantering av stora mängder massor från fyllnadsområdet där utmaningen framförallt blir att sortera ut organiskt material och eventuellt grovt inert material som kan återfyllas. Förekomsten av det organiska materialet, framförallt spaltläder kan eventuellt innebära att det blandade avfallet inte får deponeras. Åtgärden innebär hantering av stora mängder avfall under lång tid i centrala Klippan. Inom en radie av 100 m från fabriksbyggnaden ligger ett 20-tal bostadshus. Många människor kommer att beröras av saneringen under lång tid (flera år). Vid värdering av åtgärdens omfattning måste därför förutsättningarna för snabb och framgångsrik miljöprövning enligt Miljöbalken beaktas. Även sanering i eller i anslutning till Bäljane å som är att betrakta som en skyddsvärd recipient, kommer att kräva en särskild miljöprövning. Kostnad: Kostnaden för alternativ 4 har beräknats till i storleksordningen 100 Mkr (130 Mkr inkl. rivning av byggnad) vilket i sammanhanget är att betrakta som en hög kostnad. Ytterligare detaljer kring kostnadsberäkningen redovisas i Bilaga 4. Drygt hälften av kostnaden omfattas av omhändertagande av uppschaktade fyllnadsmassor. Den regelbundna kontroll- och underhållskostnaden blir något lägre än för alternativ 3 (200 kkr/år) Alternativ 6 (ÅA 6): Omfattande schaktsanering Konceptuell beskrivning: Figur 18 visar en konceptuell illustration av alternativ 6. Alla förorenade massor så som fyllnadsjord, sediment, avfall i deponier m.m. schaktas ut och tas omhand på extern behandlingsanläggning.

36 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Figur 18. Konceptuell illustration av åtgärdsalternativ 6 (ÅA6). 9,10 Den avgörande skillnaden mot alternativ 4 är att även avfallet i slamdeponin och spaltläderdeponin schaktas ur och tas omhand på extern anläggning. Avfallet i spaltläderdeponin består till stor del av minerogent avfall (schaktmassor) liknande fyllnadsmassor inom fabriksområdet och skall därför genomgå samma grovsiktning på platsen. Avfallet i slamdeponin är av annan karaktär (silt) och kommer sannlikt inte siktas. Drygt ton ren täckjord från deponierna kommer att kunna användas som återfyllning i området. När slamdeponin tas bort kvarstår inte motivet att bygga ett erosionsskydd mot ån. 5. När i princip all förorening tas bort från området kommer behovet av uppsamlig, rening och övervakning av grundvatten i uppehållsdammen att minska. Efter att sedimenten grävts bort kan därför dammen fyllas igen.

37 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning I övrigt gäller samma åtgärdsomfattning som för alternativ 4 för Bäljane å (dock ingen breddning eller erosionsskydd), skogsområdet, utfyllnadsområdet, mark- och ledningar under och i anslutning till fabriksbyggnaden och villaområdet. Övergripande riskreduktion: Åtgärdsalternativet innebär att identifierade risker reduceras eller elimineras med mycket stor säkerhet, primärt genom att föroreningskällor tas bort. Förorening löst i grundvatten kommer att finnas kvar under lång tid. Mängden förorening är dock liten i sammanhanget. Begränsningar i markanvändning: Om åtgärderna utförs fullt ut behöver inga restrektioner med koppling till markförorening föreligga i området. I praktiken kan det dock vara svårt att vara fullständigt säker på att inga föroreningar finns kvar varför en viss grad av markrestrektion är trolig även för detta alternativ. Bland annat kommer grundvattnet i anslutning till utfyllnadsområdet och deponierna vara förorenat under mycket lång tid framåt (se ovan). Långtidsverkan och beständighet: Då i princip all förorening avlägsnas från området kvarstår ingen risk och situationen kan följaktligen inte försämras i framtiden. Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym: Åtgärden innebär att i storleksordningen ton förorenade massor avlägsnas från området. Inga föroreningar lämnas kvar (undantaget grundvatten). Risker under åtgärd: På samma sätt som för övriga alternativ blir schakt och transport av massor den mest påtagliga hälsorisken under åtgärd (damning, trafik, buller, avgaser, vibrationer, psykisk ohälsa). För alternativ 6 är dock volymerna massor som skall hanteras och transporteras större än vid alternativ 4 och kan också omfatta grovsiktning och mellanlager nära bostadsbebyggelse. Det är rimligt att anta att genomförandetiden blir längre än för alternativ 4 och betydligt längre än för alternativ 3. Den temporära negativa påverkan i Bäljane är av samma omfattning eller möjligtvis något mindre än för alternativ 4 då varken något erosionsskydd eller någon breddning av å-fåran blir aktuell. Genomförbarhet: Alternativet innebär en omfattande masshantering på platsen och många transporter nära bostadsbebyggelse (mer än tunga lastbilsekipage om 30 ton var). Bara schaktning och lastning på platsen och transporter kan komma att pågå flera år (beror på entreprenadens upplägg). På samma sätt som för alternativ 4 kommer därför miljöprövningen bli kritisk för den totala projekttiden. Opinionen mot en sanering kan bli stor pga. den allmänna oron för hälsoriskerna under åtgärdsfasen. Kostnad: Kostnaden för alternativ 6 har beräknats till i storleksordningen 190 Mkr (220 milj. kr. inkl. rivning av byggnad) vilket i sammanhanget är att betrakta som en hög kostnad. Ytterligare detaljer kring kostnadsberäkningen redovisas i Bilaga 4. Drygt hälften av kostnaden omfattas av omhändertagande av uppschaktade fyllnadsmassor och avfall från

38 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning deponier. I princip ingen regelbunden kontroll- och underhållskostnaden kommer att uppstå efter åtgärden. 6.7 Sammanfattning av de tre utvalda alternativen I Tabell 5 nedan sammanfattas den fördjupade analysen av de tre utvalda åtgärdsalternativen. Det skall noteras att värderingen baseras på en viss grad av subjektivitet. Det är projektgruppen som slutligen bestämmer vilken vikt respektive kriterium får. Tabell 5. Kvalitativ värdering mellan de tre utvalda åtgärdsalternativen. Kriterium Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 6 Beskrivning Riskreduktion Begränsning i markanvändning Långtidsverkan och beständighet (>100 år) Lokal schaktsanering med täckning Stor - underhållskrav Några föroreningskällor avlägsnas Stor Allt utom villaområde Måttlig Underhållskrav Liten Mobilitet, volym Schaktsanering med erosionsskydd vid ån Stor visst underhåll Flera föroreningskällor avlägsnas Måttlig Deponiområdet Hög Underhållskrav Stor Mobilitet, volym Omfattande schaktsanering Stor - permanent Alla föroreningskällor avlägsnas Liten Ingen begränsning Mycket hög Reduktion av toxicitet, Mycket stor mobilitet och volym Volym Risker under åtgärd Måttliga Stora Mycket stora Genomförbarhet God Måttlig Måttlig Arbeten i villaområde Risk för opinion, arbeten i villaområde, hög kostnad Risk för opinion, arbeten i villaområde, mycket hög kostnad Kostnad (inkl. rivning) Måttlig 65 Mkr Hög 130 Mkr Mycket hög 220 Mkr 6.8 Miljöprövning Allmänt En marksanering (efterbehandling) måste enligt Miljöbalken prövas hos en tillståndsmyndighet. Prövningen sker genom ett anmälningsförfarande eller genom en tillståndsprocess. I marksaneringsbranschen är det mindre omfattande anmälningsförfarandet det vanligaste och kan i princip sägas vara praxis. Undantaget är de projekt som omfattar arbeten i vatten. Vad som avgör vilken typ av prövning som kan bli aktuell beror bl.a. på tillståndsmyndighetens bedömning av åtgärdens påverkan på människor och miljön vid genomförande. Föreligger det en betydande miljöpåverkan skall åtgärden tillståndsprövas. En fördel med ett tillstånd är att det ger en trygghet och tydlighet i projektet. Både tillsynsmyndigheten och huvudmannen vet på förhand om hur arbetena skall genomföras och vad

39 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning som i övrigt gäller beträffande kontroller, skyddsåtgärder etc. Möjligheten till förändringar är dock begränsade och prövningsprocessen kan bli utdragen. Anmälningsförfarandet är snabbare utan omfattande samråd med allmänhet och sakägare. Nackdelen är att det kan kvarstå otydligheter i hur arbetena skall bedrivas vilket kan skapa konflikter som kan vara svåra att lösa i ett sent projektskede. En preliminära bedömning av de saneringsalternativ som presenterats ovan är att risken för en betydande miljöpåverkan är stor, framförallt för åtgärdsalternativen 4 och 6. En tillståndsansökan skulle kunna ge den tydlighet som krävs för att genomföra ett så omfattande saneringsprojekt. Om tillstånd söks för arbete i vatten kan det därför finnas skäl att ansökan även omfattar övriga saneringsarbeten Klassning av farligt avfall En fråga som lyfts fram av länsstyrelsen är hur stor andel av massorna som klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen (SFS 2001:1063). Mängden farligt avfall kan ha betydelse för miljöprövningen och för praktiska frågor som transporttillstånd etc. Hantering av farligt avfall är betydligt mer reglerad i lagstiftningen än t.ex. icke farligt avfall. Behandlings- och deponeringskostnaden är vanligtvis också högre. I projektet för läderfabriken i Klippan har Länsstyrelsen i Skåne län angett att för klassning av farligt avfall skall avfallsförordningen gälla. Klassningen av farligt avfall skall inte sammanblandas med lakningskriterier enligt NFS 2004:10 för avfall som skall deponeras (se Bilaga 3 och 4). Avfallsförordningen omfattar ramkrav men inga tydliga direktiv för praktisk klassning. De klassningar som utförts i liknande projekt är ofta krångliga och omfattar delvis projektspecifika bedömningar. Problematiken med klassningen har hanterats av Renhållningsverksföreningen i rapporten Bedömningsgrunder för förorenade massor, RVF Utveckling 02:09, april I rapporten redovisas bl.a. förslag på klassningsgränser för farligt avfall och acceptanskriterier för förorenade massor som kan läggas på deponier för icke-farligt avfall. Rapporten har i vissa delar av landet fungerat som praxis. År 2005 trädde Naturvårdsverkets föreskrift för mottagning till deponier (NFS 2004:10) i kraft vilket innebar att rapporten blev inaktuell vad gäller acceptanskriterier. De förorenade massor som skall hanteras vid läderfabriken innehåller höga halter av framförallt krom och arsenik. För totalkrom saknas haltgräns i RVF:s bedömningsgrunder. Halten sexvärt krom (Cr-VI) har inte uppmätts i halter över de mg/kg TS som anges som klassningsgräns i RVF-rapporten. För arsenik anges gränsen mg/kg TS. Vid läderfabriken är det följaktligen arsenik som är dimensionerande vid en klassning om utgångspunkten skulle vara RVF:s bedömningskriterier eftersom arsenik förekommer i halter över 1000 mg/kg TS. Mängden farligt avfall skulle vid en teoretisk uppskattning med RVF:s haltgränser som utgångspunkt bli ca 10-20% av den totala mängden förorenade massor.

40 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Underlaget är de analyser som utförts på stickprover av fyllnadsjord och avfall inom utredningsområdet. Huvuddelen av det farliga avfallet, så som det definierats här, finns i slamdeponin. Det är viktigt att notera att den genomsnittliga halten avser en given enhetsvolym vilket innebär att mängden farligt avfall i realiteten varierar beroende på hur stor enhetsvolym som betraktas och hur arsenikhalten varierar i volymen. En stor enhetsvolym med extremhalter i en liten avgränsad del och i övrigt låga halter kan teoretiskt innebära att hela volymen klassas som farligt avfall efter urschaktning och kontrollanalys. Sammanfattningsvis finns det alltså en viss oklarhet i hur förorenade massor skall klassas. RVF:s förslag på klassningsgränser kan vara ett stöd för en bedömning, men innebär i praktiken ingen formell klassning förrän en myndighet tagit ett beslut. Vidare kan den teoretiskt beräknade mängden farligt avfall påverkas av hur stor enhetsvolym som betraktas och vilken variation halterna har i volymen. 6.9 Projektskeden Ett saneringsprojekt kan delas upp i ett förberedelseskede, ett genomförandeskede och ett uppföljningsskede. Nedan redovisas i stora drag innehållet i respektive skede samt uppskattade ledtider (kalenderår): Förberedelseskedet omfattar bl.a. kompletterande åtgärdsundersökningar, detaljprojektering, miljöprövning, referensmätningar och informationsinsatser. I de snabba fallet med en anmälan tar förberedelseskedet ca 1 år. Med en tillståndsansökan kan det ta ytterligare något år. En tillståndsprocessen kan dock dra ut på tiden betydligt längre än detta. Genomförandeskedet omfattar entreprenadupphandling, entreprenadarbeten, kontroller m.m. Genomförandetiden för alternativ 3 bedöms till 1-2 år, för alternativ 4 till 2-3 år och för alternativ 6 till 2-4 år. Uppföljningsskedet omfattar besiktningar, garantiåtaganden, uppföljande kontroller och utvärdering av projektet. Tiden för detta kan variera, men är minst 2-3 år. Sammanfattningsvis är den totala genomförandetiden mellan 4-8 år beroende på vilken typ av miljöprövning som görs och hur omfattande saneringsåtgärder som vidtas. Det finns dock flera osäkerheter i denna bedömning. En grov uppskattning av kostnaden för de olika projektskedena redovisas i bilaga 4.

41 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Åtgärdsutredningen omfattar identifiering och gallring av ett antal åtgärdsalternativ. Tre alternativ har studerats mer ingående. Det minst omfattande alternativet (ÅA 3) innebär sanering av ytlig jord i villaområde, skyddstäckning av utfyllnads- och skogsområdet och sanering av ledningar. Det mest omfattande alternativet (ÅA 6) innebär en fullständig urschaktning av förorenad fyllnadsmassor och tidigare deponerat avfall från hela utredningsområdet. I mellanalternativet (ÅA 4) avlägsnas inget avfall från deponierna. Av utredningen framgår sammanfattningsvis följande: Föroreningssituationen i de olika delarna av utredningsområdet varierar vad gäller föroreningstyp, halter, medier och vilka risker de kan utgöra vid nuvarande eller framtida markanvändning. För att eliminera eller reducera de risker som identifierats består varje åtgärdsalternativ av olika metoder som kompletterar varandra. Mer eller mindre innovativ teknik så som reaktiv geologisk barriär, jordtvätt, kemisk stabilisering har övervägts i utredningen. Både riskreduktionen och den långsiktiga beständigheten bedöms emellertid för osäker för att tekniken skall förordas som ett första val. Etablerad teknik så som täckning, urschaktning, deponering, spontning m.m. bedöms tryggare ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Med givna beräkningsförutsättningar är kostnaden för åtgärdsalternativen i storleksordningen 65, 130 respektive 220 Mkr. Av detta utgör i storleksordningen 30 Mkr för rivning av fabriksbyggnaden. Åtgärdsmålen uppnås med alla alternativ men strategin för att uppnå dem är olika. Om en viss grad av markrestrektion och krav på tillsyn och underhåll kan accepteras, erhålls en lägre initial fast kostnad med ÅA 3 men den rörliga årliga underhållskostnaden blir högre ( kkr/år). Det motsatta är ÅA 6 som innebär att stora mängder fyllnadsjord och avfall avlägsnas från området. De åtgärder som innebär omfattande hantering och transport av förorenade massor kommer att påverka allmänheten genom en temporärt ökad miljö- och hälsorisk. En åtgärd av denna karaktär och storlek kräver en bred opinion för en sanering. Vidare måste invånare i Klippan som av olika anledningar berörs särskilt informeras mer än övriga. Föroreningssituationen och riskbilden i villaområdet väster om fabriksbyggnaden är inte klarlagd, utan ytterligare utredning krävs i förberedelseskedet. De åtgärder som tagits upp i denna utredning är därför delvis av principiell karaktär. Golder bedömer dock att detaljeringsgraden är tillräcklig för en huvudstudie. Om klassning av farligt avfall utgår från RVF:s bedömningskriterier antas den teoretisk mängden av de avfall som kan uppstå vid en tota sanering av området utgöras av i

42 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning storleksordningen 10-20% FA. Bedömningen är dock mycket osäker, dels för att halterna varierar i området, dels för att det saknas tydliga riktlinjer hur förorenade massor skall klassas i praktiken i enlighet med avfallsförordningen. Sammanfattningsvis är flera åtgärdsalternativ möjliga för att reducera de risker som tidigare identifierats i riskbedömningen. Avgörande för vilket alternativ som kommunen slutligen kommer att förorda påverkas bl.a. av följande centrala frågeställningar: 1. Vilka markanvändning kan accepteras i de olika delområdena? 2. I vilken omfattning är det acceptabelt att lämna kvar förorening i området? 3. Vilken total åtgärdskostnad är gångbar och klarar kommunen då sina egna eget ekonomiska åtaganden? 4. Hur stor påverkan kan accepteras under åtgärdsfasen? 5. Vad är synen på en långsiktig åtgärd, dvs. i vilken omfattning kan tillsyn och regelbundet underhåll accepteras efter åtgärd? 8.0 REKOMMENDATIONER Inför det fortsatta arbetet rekommenderas följande: Slutför undersökningen av föroreningssituationen bl.a. i skogsområdet och i villaområdet. Förorenat område måste avgränsas i plan och profil. En avgränsning av åtgärdsområdet förutsätter sedan detaljerade åtgärdskrav (acceptabla resthalter, praktiska hänsyn vid ledningar och privata fastigheter m.m.). En särskild handlingsplan för villområdet bör utarbetas och tillsvidare drivas parallellt från övrig del av läderfabriksprojektet. Handlingsplanen utformas i detalj när den generella riskbilden för hela villaområdet är klarlagd. Frågan om riskbilden för enskilda fastigheter bör utredas och hanteras separat. För det åtgärdsalternativ som slutligen väljs i kommunens riskvärderingsprocess utarbetas detaljerade åtgärdskrav, bl.a. vilken teknik som skall användas, vilka resthalter och mängder som kan accepteras efter sanering, hur borttagna massor skall hanteras samt hur och med vilken säkerhet åtgärdskraven skall kontrolleras. Underlaget skall ligga till grund för projekteringsdirektiv och direktiv för miljökontroll. Fram till det att ansökan lämnas in bör den slutliga kostnadsuppskattningen för förordat alternativ uppdateras. Detta för att ansökan skall baseras på så färskt underlag som möjligt.

43 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Kommunen bör överväga möjligheten att öppna en lokal deponi i anslutning till kommunens befintliga avfallsanläggning. Fördelen med detta är att den totala åtgärdskostnaden blir mer kalkylerbar och inte så beroende av politiska beslut, lagstiftning, osäkra konkurrensförhållanden etc. vilket påverkar priset vid konkurrensutsatta anläggningar. För att underlätta den kommande tillstånds-/anmälningsprocessen utarbetas en särskild informationsplan för att förankra planerade projektet hos i första hand berörda kommuninvånare i Klippan. Förslag på strategi för att begränsa totala åtgärdskostnaden Små variationer i enhetspriser t.ex. för mottagning av förorenade massor på deponi, kan påverka den totala åtgärdskostnaden på ett avgörande sätt. En hundralapps höjning av priset per ton till deponi resulterar i att totalkostnaden kan öka med tiotals miljoner kronor. Det kan därför finnas anledning att införa en nödbroms i projektet i de fall bidragspengarna riskerar att ta slut och inga ytterligare medel tillförs. Nedan redovisas ett förslag på hur alternativ 4 (ÅA 4) kan anpassas genom att en reglerbar schaktmängd i fyllnadsområdet norr om fabriksbyggnaden införs, se Error! Reference source not found.. I praktiken innebär det att spaltläderdeponin förlängs söderut och en avskärande tätskärm (och dike) installeras i den södra kanten för att leda bort rent yt- och grundvatten. Alternativet (ÅA 4B) förutsätter att kommunen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket på förhand kan acceptera att schaktgränsen delvis är flytande. Alternativ 3 Tätskiktet förlängs söderut (grön linje) Fabriksbyggnad Alternativ 4 B Utfyllnadsområdet schaktas bara delvis ur Bäljane å (fram till orange linje), sluttäckning förlängs söderut Variabel gräns Nuvarande markyta Utfyllnadsområdet Spaltläderdeponin Tätskärm för att avleda gv Naturlig mark Alternativ 4 Utfyllnadsområdet schaktas ur (gul linje). Sluttäckning förlängs söderut. Alternativ 6 Allt bort - schakt ner till naturlig markyta Figur 19. Principprofil från spaltläderdeponin i norr genom utfyllnadsområdet vid fabriksbyggnaden i söder.

44 Läderfabriken Klippan Åtgärdsutredning Sammanfattningsvis bygger den föreslagna strategin på att entreprenaden delas upp i smarta etapper så att de viktigaste delarna åtgärdas först och omfattningen av de avslutande delar bestäms av tillgänglig budget. AB Göteborg Per Hübinette Anders Bank Z:\2005\ KLIPPAN LÄDERFABRIKEN\ÅTGÄRDSUTREDNING\RAPPORT\SLUTVERSION\ ÅTGÄRDSUTREDNING KLIPPAN MARK DOC

45 Bilaga 1 Översiktskarta Klippans kommun

46 Utredningsområdet Bilaga 1

47 Bilaga 2 Geologisk profil

48 TOLKAD GEOLOGISK PROFIL LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN Projektnr. Skala Datum okt 2006 BILAGA 2 Provtagning: J&W 2002 och WSP 2005 Underlag: Grundkarta: Klippans kommun Ritad av: J. Edvinsson Handläggare: P. Hübinette Uppdragsledare: P. Hübinette m 110 Skr27 Skr26 PG1 Skr28 Skr PG5 Skr34 PG12 PG2 Skr31 PG7 Skr20 Skr24 PG8 Skr35 Skr35c 120 PG9 PG11b Skr21 Skr35b Skr Skr36 PG3 PG13 Skr23 PG6 PG10 PG Skr30 PG14 Skr37 Skr38 Skr m Spaltläderdeponi (sluttäckt yta) Slamdeponi (sluttäckt yta) 106 Geologin är interpolerad utifrån provtagningar som genomfördes 2002 (J&W) och 2005 (WSP). Höjdvärden är interpolerade utifrån höjdkurvor tillhandahållna av Klippans kommun. Grundvattennivåer uppmätta: april, juni och juli 2002 samt maj 2005 m Fyllning/Avfall Mulljord Sand Lera ~ grundvattenyta Sluttäckning Bäljabeå

49 Bilaga 3 Åtgärdsundersökning mars 2006

50 Anders Personsgatan 12 SE Göteborg Tel: Fax: LÄDERFABRIKEN KLIPPANS KOMMUN Åtgärdsundersökning mars 2006 För: Klippans kommun KLIPPAN AB, Org.nr: , VAT nr: SE , Säte: Stockholm, e-post: Svenska kontor: Göteborg, Stockholm, Uppsala OFFICES ACROSS NORTH AMERICA, SOUTH AMERICA, EUROPE, ASIA, AUSTRALIA

51 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.0 UPPDRAGET OMFATTNING GENOMFÖRANDE RESULTAT Okulär karakterisering av avfall och fyllnadsjord Föroreningsinnehåll Lakningsegenskaper As - speciering...12 Bilagor 1. Provdokumentation 2. Laboratorierapporter TOC, metallanalyser fasta prover 3. Laboratorierapporter klorfenoler, dioxin/furan 4. Laboratorierapporter skaktest 5. Laboratorierapporter perkolationstest 6. Laboratorierapporter as-speciering

52 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars UPPDRAGET AB (Golder) har fått i uppdrag av Klippans kommun att inom ramen för en huvudstudie genomföra en fördjupad riskbedömningen och åtgärdsutredning vid f.d. Klippans Läderfabrik (läderfabriken). Inom ramen för dessa utredningar har Golder utfört undersökningar och analyser i avfallsmassor inom det f.d. fabriksområdet. Syftet har varit att ge ytterligare underlag för att bedöma avfallets lakningsgenskaper, dels på lång sikt i det fall det ligger kvar i området, dels på kort sikt i det fall de skall hanteras vid en eventuell deponi med utgångspunkt från Naturvårdsverkets mottagningskriterier för deponier (NFS 2004:10). Undersökningar har sammanfattningsvis omfattat provtagning av tidigare deponerat och utfyllt avfall norr om fabriksbyggnaden, kemisk analys av fasta prover och lakvätska efter lakförsök. Föreliggande rapport omfattar en beskrivning och genomförda undersökningar och en sammanställning med kommenterar av resultaten. Undersökningsresultat i skogsområde och trädgårdar väster och söder om fabriksbyggnaden redovisas i separat resultatrapport. 2.0 OMFATTNING Provtagning av avfall och fyllnadsjord har utförts i följande omfattning: En (1) provgrop i slamdeponin (G06-01), två (2) samlingsprover togs på två (2) nivåer i fyllnadsjord och avfall. En (1) provgrop i spaltläderdeponin (G06-02), sammanlagt togs sex (6) samlings- och stickprover i fyllnadsjord och avfall. Fyra (4) provgropar grävdes i utfyllnadsområdet norr om fabriksbyggnaden, sammanlagt togs tio (10) stick- och samlingsprover i fyllnadsjord (-avfall). Bilaga 1 omfattar en mer detaljerad sammanställning av de prover som tagits.

53 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars Slamdeponin G06-01 Spaltläderdeponin G06-02 G06-05 G06-04 G06-06 Fabriksbyggnaden G06-03 Figur 1. Situationsplan provtagningspunkter. Som underlag för att välja ut prover för lakning genomfördes inledningsvis metallanalys. Metallanalys på sammanlagt tio (10) fasta prover: o o o o G06-01 Slamdeponin (2 prover) G06-02 Spaltläderdeponin (4 prover) G06-03 Utfyllnadsområdet (3 prover) G06-06 Utfyllnadsområdet (1 prov) För att bestämma lakpotential i avfall och utfyllnadsjord har följande försök och tester utförts:

54 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars Skakförsök enligt EN o G06-01 Slamdeponin 1,5-2,2 m (L/S 2, 10) o G06-02 Spaltläderdeponin 0,9-2,4 m (L/S 10) o G06-06 Utfyllnadsområdet 0,5-2 m (L/S 2, 10) Perkolationstest (kolonntest) enligt pren o G06-01 Slamdeponin 1,5-2,2 m (L/S 0.1, 2, 10) o G06-06 Utfyllnadsområdet 0,5-2 m (L/S 0.1, 2, 10) Analys av lakvätska o Metaller (21 ämnen) o DOC, Cl, F, SO 4 För att komplettera tidigare karakterisering av avfall från läderfabriken utfördes ytterligare organisk analys enligt följande: Analys av klorfenoler och dioxiner i fast avfall o G06-1,5 m Slamdeponin As speciering i lakvätska vid både skakförsök (EN ) och perkolationstest (pren 14405): o G06-01 Slamdeponin 1,5-2,2 m (L/S 2) o G06-06 Utfyllnadsområdet 0,5-2 m (L/S 2) En metallspeciering innebär att man tar reda på i vilken fas spårmetallerna befinner sig i lösta joner och komplex, kolloider eller partiklar. En metallspeciering kan ge information om ett ämnes ursprung och biotillgänglighet. För kemiska analyser och laktester anlitades Analytica AB. Perkolationstester (kolonnförsök) utfördes i Norge Norges Geotekniske Institutt (NGI) via Analytica AB.

55 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars GENOMFÖRANDE Provtagning genomfördes 7 mars Provgropar grävdes med grävmaskin och prover uttogs med spade. För att ta prover av avfall i de två deponierna fick först skyddsjord, dräneringslager och tätskikt avlägsnas, se Figur 2 och Figur 3. Klippans kommun har sedan ansvarat för att de två hålen i deponierna lagats. Figur 2. Avfall friläggs under tätskiktet i slamdeponin. Figur 3. Fyllnadsjord och avfall i spaltläderdeponin. I provgroparna uttogs prover i form av samlingsprover mellan två olika nivåer och/eller som stickprover på enskilda skikt eller specifika avfall. Eftersom det skulle utföras laktest på ett urval av proverna togs stora prover (skakförsök ca 2 kg, perkolationstest ca 5 kg). Sammanlagt uttogs över 90 kg material fördelat på 18 prover. Proverna homogeniserades noggrant direkt i fält. Figur 4. Utfyllda lager med schaktmassor och avfall i PG Figur 5. Provtagning av fyllnadsmaterial i provgrop G I utfyllnadsområdet mellan spaltläderdeponin och fabriksbyggnaden grävdes fyra gropar på mellan tre och fyra meters djup. Prover uttogs på samma sätt som i deponierna.

56 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars För att få en uppfattning om fördelningen mellan olika storleksfraktioner i avfall/- fyllnadsmaterial gjordes en enkel grovsiktning på plats. Grovsiktningen ger en indikation på i vilken omfattning det kan vara praktiskt möjligt att frånskilja framförallt större partiklar (sten, tegel, spaltläderremsor) vid en i fullskalig sanering. Figur 6. Fyllnadsjord i spaltläderdeponin. Figur 7. Avskiljda läderremsor från övre delen av spaltläderdeponin. Efter att 10 samlingsprover analyserats med avseende på metaller valdes tre ut för laktest. Perkolationstest kunde dock inte utföras på det utsorterade spaltlädret. Samlingsprov för laktförsök hanteras enligt flödesschemat nedan (Figur 8): 1 3 Homogent 2 Homogent samlingsprov Homogent samlingsprov samlingsprov Delprov Delprov Skaktest Perkolationstest L/S 2 L/S 10 C 0 L/S 2 L/S 10 Analys av 5 separata lakvätskor Figur 8. Hantering av prover för lakförsök.

57 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars RESULTAT 4.1 Okulär karakterisering av avfall och fyllnadsjord I samband med provgropsgrävningen kunde följande noteras: Avfallet i den övre delen av slamdeponin (närmast under tätskiktet) utgjordes av en till synes slamblandad naturlig jord (lera, silt, sand). Rent slam kunde inte noteras. Jorden härrör från schaktsanering under och invid de f.d. slambassängerna. Avfall i spaltläderdeponins övre östra del bestod överst av en stor andel minerogen fyllnadsjord delvis uppblandad med gammalt industriavfall och rivningsmassor. Rikligt med spaltläder förekom lokalt. Enligt tidigare borrningar (WSP 2005) skall mer sammanhängande lager med bara spaltläder (2-3 m mäktigt) förekomma längre norrut i deponin i slänten ner mot slamdeponi. I de fyra provgroparna i utfyllnadsområdet påträffades i huvudsak schakt- och rivningsmassor med inslag av industriavfall (bl.a. spaltläder). Utfyllnadssuccessionen syntes i form av lutande skikt av jord-/avfallsmassor. Fyllnadsjorden inom utfyllnadsområdet och den övre delen av spaltäderdeponin innehöll i huvudsak finfraktioner (<50 mm). En enkel grovsiktning indikerade att andelen större partiklar, i huvudsak avfallsfraktioner (>50 mm), var 10-20% av den totala mängden. (spaltläder, sten, tegel, aska, glas, färgade horisonter, m.m.). Andelen sten, möjlig att sortera ut som inert fraktion, var liten i undersökta punkter. Tidigare undersökningar eller historiska uppgifter indikerar inte att det skulle förekomma större andel sten (eller ren betong) i avfallsmassorna, även om detta inte kan uteslutas. En betydligt mer omfattande utgrävning krävs för att fastställa detta. Inget grundvatten (eller lakvatten) noterades vid provgropsgrävningen vilket inte heller förväntades. 4.2 Föroreningsinnehåll För att få en uppfattning om metallhalter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för MKM 1 har uppmätta arsenik-/ och kromhalter sammanställts tillsammans i Tabell 1. Fullständiga laboratorierapporter återfinns i Bilaga 2. 1 Generella riktvärden för förorenad mark, Tabell 3, rapport 4638, Naturvårdsverket 1996.

58 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars Tabell 1. Urval av resultat av metallanalyser i fasta prover (mg/kg TS). Prov Material As Cr Cu Zn Slamdponin G ,8-1,5 m Slam och jord blandat G ,5-2,2 m Slam och jord blandat Spaltläderdeponin G ,8-2,4 m Fyllnadsjord och avfall blandat G ,9-2,4 m Spaltläder i remsor G ,4-4,0 m Fyllnadsjord och avfall blandat G ,6-4,0 m Spaltläder i remsor Fyllnadsområde G ,0-4,0 m Fyllnadsjord och avfall blandat G ,1-4,0 m Spaltläder (pulver/småbitar) G ,9 m Slam-/ ask horisont G ,5-2,0 m Fyllnadsjord och avfall blandat MKM Av Tabell 1 framgår bl.a. att: arsenik och krom är de dominerande föroreningarna (förekommer i högst halter och är mest frekvent förekommande) medan koppar och zink förekommer i enstaka prover i måttliga halter, det verkar saknas korrelationen mellan koppar, zink respektive krom och arsenik, andelen krom är mycket stor i spaltläder men betydligt lägre i fyllnadsjord och slam- /jordprover. den måttliga halten krom i slamproverna från slamdeponin (G06-01) bekräftar att slammet i denna del av deponin delvis är uppblandad med naturlig jord (silt, lera) från platsen. Övriga metaller som analyserats som inte omfattas att av Naturvårdsverkets riktvärden förekom inte heller några höga halter. I Tabell 2 nedan redovisas halten pentaklorfenoler och summan av övriga klorfenoler samt en omräknat ekvivalentvärde för dioxin och furaner, TCDD toxic equivalent contrentration (TEQ) i ett prov från slamdeponin. Fullständiga laboratorierapporter återfinns i Bilaga 3.

59 Läderfabriken Klippan Åtgärdsundersökning mars Tabell 2. Klorfenoler och dioxin (furan). Prov Ämne Uppmätt Generellt riktvärde (MKM) G06-01 Pentaklorfenol <0,020 mg/kg TS 5 mg/kg TS 0,8-1,5 m Summa klorfenoler <0,2 mg/kg TS 10 mg/kg TS (exkl. pentaklorfenol) Slamdeponin Sum WHO-PCDD/F-TEQ 120 ng/kg TS 250 ng/kg TS (KM 10 ng/kg TS) Av Tabell 2 framgår bl.a. att: inga klorfenoler kunde påvisas i analyserat prov, spår av dioxin och furan kunde mätas upp i provet, dock i halter som underskrider Naturvårdsverkets riktvärde för MKM, 4.3 Lakningsegenskaper Lakning av 3 prover har utförts genom perkolationstest och/eller skakförsök. Vid skakförsöket sker en forcerad lakning under kort tid genom en enkel skakning efter tillsatts av destillerat vatten. Vid perkolationstestet trycks destillerat vatten långsamt genom provet under en längre tid (veckor/månader). Perkolationstestet kan sägas efterlikna en naturlig lakning mer rent fysiskt medan skakförsöken innebär en mer forcerad och eventuellt mer omfattande urlakning. Syftet med lakförsöken är bl.a. att ge underlag för att bedöma vilken typ (klass) av deponi som urschaktade avfallsmassor får deponeras på. Enligt 16 i Naturvårdsverkets mottagningskriterier för deponier (NFS 2004:10) skall urlakningen från avfall som inte genereras regelbundet utlakningsegenskaperna jämföras mot gränsvärden för den ackumulerade utlakade mängden vid L/S 10 (skaktest SS-EN eller perkolationstest prcen/ts Figur 9. Skakförsök ( Figur 10. Perkolationstest (